I faktarutorna nedan summeras de styrmedel som har betydelse för utsläpp av växthusgaser i Sverige. Först be- skrivs de styrmedel som finns på EU-nivå och som även omfattar Sverige och därefter våra nationella styrmedel.
Sektorsövergripande
Energi- och koldioxidskatten inklusive bensin- och dieselskatt
Dagens energiskattesystem baseras på en kombination av kol- dioxidskatter, energiskatter på bränsle, effektskatt på kärnkraft och konsumtionsskatt på el. Koldioxidskatten infördes 1991 och uppgår idag till 93 öre/kg. För delar av näringslivet samt vid produktion av kraftvärme utgår reducerad skatt.
Miljöbalken
Sedan 1 januari 1999 finns den övergripande lagstiftningen på miljöområdet samlad i en miljöbalk.
Klimp – lokala klimatinvesteringsprogram
Ett statligt bidrag till klimatåtgärder i lokala klimatinvesterings- program (Klimp) infördes av riksdagen år 2002. Det är i hu- vudsak kommuner som söker bidrag och genomför program i samverkan med näringsliv och andra aktörer i kommunerna. Information
Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Boverket och Konsu- mentverket genomför informationsinsatser om klimatfrågan och energieffektivisering.
Energiområdet (inklusive bostäder)
Elcertifikatsystem
Obligatoriskt för användare av el att köpa en viss mängd cer- tifikat i förhållande till sin elförbrukning. Målsättningen är en ökning av el från förnybara energikällor med 17 TWh till 2016. Dessa certifikat utfärdas till producenter av förnybar el som därigenom får ekonomisk ersättning för den merkostnad som det innebär att producera förnybar el i jämförelse med konven- tionella produktionstekniker.
Bidrag till elproduktion från vindkraft (delvis avslutat) Miljöbonus för el som producerats från vindkraft. Miljöbonusen för el ska trappas ned fram till år 2010. Det innebär att miljöbo- nusen år 2012 är 0 öre per kWh för landbaserad vindkraft och 12 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.
Program för energieffektivisering
Energiintensiva företag åtar sig att genomföra en energianalys, införa energiledningssystem och genomföra energieffektivise- ringsåtgärder som berör elanvändningen. Som motprestation ska staten erbjuda full skattelättnad från EU:s minimiskatt på el.
Effektivare energianvändning
Information och utbildning, bidrag till teknikupphandling av energieffektiv teknik, provning, märkning och certifiering samt bidrag till kommunal energirådgivning.
Byggregler
Kraven på en byggnads energieffektivitet och tillåtna värmeför- luster regleras i Boverkets Byggregler och allmänna råd. Kra- ven avseende energiprestanda gäller enbart vid nybyggnad. Implementering av direktivet om byggnaders
energiprestanda
Lagen om energideklarationer trädde ikraft den 1 januari 2007. Boverket har meddelat föreskrifter om bl.a. vad en energide- klaration ska innehålla.
Transportområdet
Drivmedelskatter
Motorbränslen för vägtransporter belastas med energi- och koldioxidskatt.
Fordonsskatt
Den årliga fordonsskatten för nya personbilar av modellår 2006 och för bilar i miljöklass 2005, el och hybrid är från 1 oktober 2006 differentierad efter utsläppen av koldioxid.
Miljöbilsdefinition
Definierar vad som menas med en miljöbil. Skattenedsättning biodrivmedel
Biodrivmedel, utom biogas, är sedan 2004 och t.o.m. 2013 undantagna från energiskatt och koldioxidskatt. Biogas är be- friat från dessa skatter i lag om skatt på energi.
Avfallsområdet
Deponeringsförbud
År 2002 infördes förbud att deponera brännbart avfall och år 2005 infördes förbud att deponera organiskt avfall.
Forskning/utveckling
Forskning och utveckling är inte ett styrmedel som påverkar utsläppsutvecklingen på kort sikt, men kan i ett långsiktigt per- spektiv ses som ett sätt att styra utvecklingen i önskvärd rikt- ning. Exempel på forskningsområden är förnybar energi samt energieffektivisering.
FAKTA – Nationella styrmedel
kommissionen bedömer att målet för 2010 troligtvis inte kommer att uppnås. Europarådet antog i mars 2007 det energistrategipaket som EG-kommissionen presenterat med bland annat ett bindande mål om 10 % biodrivmedel i transportsektorn till år 2020.
Tull på biodrivmedel
EU tillämpar tull på biodrivmedel. Frivilligt avtal med biltillverkare
Sedan 1998 gäller ett frivilligt avtal inom EU där biltillverkarna åta- git sig att minska det genomsnittliga utsläppet av koldioxid från nya bilar i EU till år 2008/2009 till högst 140 gram per kilometer. EG-kommissionen har lämnat ett förslag om att ersätta det frivil- liga avtalet med en lagstiftning om bindande utsläppskrav för bill- tillverkare på i genomsnitt 130 gram per kilometer till år 2012.
Eurovinjettdirektivet
Reglerar uttaget av vägavgifter för godstransporter på väg. För närvarande deltar Sverige i ett vägavgiftssamarbete med några andra EU-länder. Direktivet reviderades år 2006 och innehåller nu bestämmelser om uttag av vägtullar, vägavgifter och kilo- meterskatt för tunga fordon.
Näringsliv
Direktiv och förordning som reglerar utsläpp av fluorerade växthusgaser
År 2006 beslutade EU om ett direktiv som reglerar utsläpp av F-gaser från luftkonditioneringsanläggningar i bilar samt en förordning om förbud och begränsning av F-gaser för vissa användningsområden.
Handel med utsläppsrätter
• Systemet för handel med utsläppsrätter är EU:s centrala styr- medel för att begränsa framtida utsläpp av växthusgaser. • EG-kommissionen och medlemsstaterna har sänkt det
maximala utsläppsutrymmet inför perioden 2008-2012 jäm- fört med perioden 2005-2007 vilket är viktigt för systemets förmåga att leda till utsläppsreduktioner.
• Företagen bedöms ha tagit initiativ till utsläppsreducerande åt- gärder till följd av systemet redan under den inledande perioden. Energi- och koldioxidskatt
• Dagens skattenivåer har bidragit till kraftiga utsläppsminsk- ningar inom fjärrvärmesektorn samt hushålls- och service- sektorn.
• Skatterna har även dämpat utsläppsutvecklingen i transport- sektorn.
Information
• Information ska ses som ett komplement till andra styrmedel och har främst effekt när problemet är kunskapsbrist. Tydlig information vid investeringstillfällen kan påverka vilka åtgär- der som genomförs.
Vi föreslår:
• Att systemet för handel med utsläppsrätter för perioden efter 2012 vidareutvecklas inom ramen för den pågående översynen:
- Tilldelningen av utsläppsrätter bör göras centralt av EG- kommissionen för att åstadkomma harmonisering av tilldel- ningen av utsläppsrätter.
- Framtida tilldelning skall vara restriktiv.
- Att en högre andel består av auktion, d.v.s. att företagen inte får de tilldelade utsläppsrätterna gratis.
• Att klimatinvesteringsprogrammet görs om till direkta klimat- investeringsstöd. En fortsatt analys behövs för att välja ut vilka områden som ska omfattas av investeringsstödet. • Vid en förändring av Klimp-bidraget till mer riktade investe-
ringsstöd bör det också utredas om det krävs någon annan statlig insats för att ge incitament till kommunernas arbete.
…dessutom
Forskning och Utveckling
• Satsningar på forskning och utveckling samt demonstration av ny teknik från staten och näringslivet är en mycket viktig komponent i en fortsatt klimatstrategi. Vi har dock inte, inom ramen för detta arbete, utvärderat eller analyserat forsk- nings- och utvecklingsinsatser.
Information
• Klimatinformation bör även fortsättningsvis utgöra en viktig del i den svenska klimatstrategin.