Styrning

Stockholms läns landsting är en demokratiskt styrd och till största del offentligt finansierad verksamhet med ansvar för hälso- och sjukvård,

9 (79) DELÅRSRAPPORT AUGUSTI

2018 LS 2017-1383

kollektivtrafik, och regional utveckling i Stockholms län. Landstinget arbetar också med att stärka kulturen i länet. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ och styr koncernen genom att fatta beslut i frågor som påverkar verksamhetens övergripande organisation, inriktning och prioriteringar. Landstingsstyrelsen ansvarar på uppdrag av landstingsfullmäktige för att styra, leda, samordna, följa upp och ha uppsikt över förvaltningen av landstinget. En förutsättning för effektiv styrning och ledning är att landstinget har ett tydligt och samordnat styr- och

ledningssystem som samtliga nämnder och bolag integrerar i sin styrning och uppföljning så att det följs på alla nivåer.

4.1.1 Uppföljning av uppsiktansvar

Landstingsstyrelsen har, enligt kommunallagen, ett uppsiktsansvar över landstingets samtliga nämnder, hel- och delägda bolag, kommunalförbund samt stiftelser.

Uppsiktsrapporten är landstingsstyrelsens redskap för att återrapportera till landstingsfullmäktige om den uppsikt som har genomförts under året. I rapporten framgår landstingsstyrelsens syn på hur väl nämnder och bolag har följt landstingsfullmäktiges beslut. I det fall landstingsstyrelsen identifierat brister lämnar landstingsstyrelsen en anmodan i

uppsiktsrapporten. Detta sker i samband med Stockholms läns landstings Årsredovisning.

Bedömningen är att nämnder och bolag i allt väsentligt har

uppmärksammat anmodanden från tidigare år, att arbete pågår men med avvikelser och att alla anmodanden kvarstår för samtliga verksamheter.

Störst avvikelser har de som fått en anmodan om att säkerställa en ekonomi i balans och som per augusti sammanlagt redovisar en negativ

prognosavvikelse på 662 miljoner i förhållande till budget. Av dessa är 570 miljoner kronor hänförliga till Karolinska Universitetssjukhuset. Detta innebär att de åtgärder som nämnder och bolag tidigare angett inte har haft avsedd effekt eller orsakas av faktorer de haft begränsad möjlighet att påverka. Landstingsstyrelsen ser risker i prognosen i att de åtgärder som föreslås inte kommer att kunna realiseras fullt ut för året 2018. Utöver de verksamheter som fick anmodan kopplat till ej uppfyllt resultatkrav i uppsiktsrapporten 2017 uppvisar nu även Södersjukhuset AB, Waxholms Ångfartygs AB en negativ prognos. Även dessa verksamheter och deras åtgärder kommer därför att följas upp i särskild ordning. Sammantaget redovisar dessa nämnder och bolag en prognos som innebär en avvikelse på -733 miljoner kronor.

Landstingsstyrelsens bedömning är att hälso- och sjukvårdsnämnden succesivt tar steg i rätt riktning kopplat till helhetsansvaret för hälso- och

10 (79) DELÅRSRAPPORT AUGUSTI

2018 LS 2017-1383

sjukvården. De åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden lyfter fram är analys av vårdbehov, kopplat till investeringar och utveckling av vårdavtal, som en del av en kommande beställarplan, samt arbetet med

långtidsutredning Hälso- och sjukvård 2040. Detta följer av det systemansvar som framgår av reglementet och är avgörande för

genomförandet av Framtidsplanen för hälso- och sjukvård och hanteringen av fortsatta strategiska utmaningar. Landstingsstyrelsen ser däremot ett behov av att fortsätta och utvidga arbetet, framförallt kopplat till

kompetensförsörjning och digitalisering.

Övriga områden som kräver fortsatt fokus och intensifierat arbete med åtgärder är kopplat till att säkerställa att tillgänglighetsmålet Vård i rätt tid och på rätt plats uppfylls för Karolinska Universitetssjukhuset, att samtliga nämnder behöver intensifiera arbetet med informationssäkerhet, samt att följa upp interna kontroller för ett ändamålsenligt och effektivt nyttjande av konsulter.

4.1.2 Intern styrning och kontroll

Intern kontroll handlar om att nämnder och bolag ska säkerställa att verksamheten bedrivs säkert, effektivt, ändamålsenligt och inom fastställda ekonomiska förutsättningar, samt att rapporteringen är tillförlitlig och att lagar, förordningar och interna regler följs. Därutöver ska den interna styrningen och kontrollen ge underlag för kontinuerliga förbättringar.

Försäkran om tillfredställande intern kontroll

Samtliga nämnder och styrelser har, i enlighet landstingsstyrelsens anvisningar, inkommit med en försäkran att de har vidtagit nödvändiga åtgärder för att uppnå en tillfredställande intern styrning och kontroll.

Samtliga nämnder och bolag har till sina delårsrapporter bifogat en uppföljning per sista augusti av sina beslutade internkontrollplaner för 2018. Se vidare bilaga A1 Återrapportering intern kontroll.

Uppföljning av planerade åtgärder

Landstingsstyrelsen följer upp genomförandet av planerade åtgärder och hur effektivt dessa åtgärder hanterar de risker som rapporterats.

Resultatet visar att 15 av 22 nämnder och bolag inte har några stora avvikelser i genomförandet av de planerade åtgärderna. De bedöms därför ha en fullgod följsamhet. Utfallet innebär en förbättring i jämförelse med helår 2017, då 11 nämnder och bolag uppvisade följsamhet.

Landstingsstyrelsen kommer i dialog med de nämnder och bolag som omfattas av ovanstående avvikelser diskutera alternativa åtgärder för att minimera riskexponeringen.

11 (79) DELÅRSRAPPORT AUGUSTI

2018 LS 2017-1383

Huvudsakliga landstingsövergripande riskområden

De inrapporterade internkontrollplanerna och delårsrapporterna visar att landstingets verksamhetsförändringar och investeringar utgör en stor del av landstingets riskexponering. Majoriteten av de rapporterade riskerna har pågående åtgärder som bedöms reducera risken vid avslutad åtgärd. Det blir därför särskilt viktigt att säkerställa att dessa risker och relaterade åtgärders status och effekt följs upp löpande och hanteras ur ett koncernperspektiv. Detta gäller särskilt risker som är kopplade till

• en omfördelning av vård enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvård

• genomförande av Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM)

• högre utgifter än planerat inom ramen för pågående och kommande investeringar

• kostnadskontroll, tidsplaner och kvalitet i överlämnande och mottagande, samt leveranser inom landstingskoncernens projekt och upphandlingar

• att effektiviseringar som ska bromsa kostnadsutvecklingen implementeras för sent eller inte får avsedd effekt

• sårbarhet inom kompetensförsörjning, samt förutsättningar för att rekrytera och behålla personal inom kritiska yrkeskategorier

• landstingskoncernens måluppfyllelse

• förmågan att upprätthålla och efterleva krav på hög säkerhet inom framförallt informationssäkerhet.