Subtema: Uthärda, undvika, avväga och balansera

och hur informanter vid sex förhåller sig till och hanterar smärta. Här ryms upplevelser om att det är en utmaning att balansera, och ta hänsyn till egna behov och partners behov. Partnerns responser har även betydelse, och utmanar ens agerande och kommunikation.

Informanter beskriver erfarenheter av att uthärda smärta vid sex. Att uthärda

motiveras av att man helt enkelt vill ha sex, att man gillar sex, att vilja uppleva sexets närhet tillsammans med sin partner och att det av olika anledningar kan finnas vinster med att utstå smärta vid sex. Informanter beskriver att de vill försöka, trots att det ofta kan göra ont, för att de vill kunna ha ett sexliv. Att veta när det är värt att uthärda försvåras av att det samtidigt som det gör ont också kan vara skönt. Uthärdande motiveras också av att vilja slippa att sex

UNDERLIVSSMÄRTA HOS KVINNOR I SAMKÖNADE RELATIONER 37

varje gång ska behöva vara komplicerat, eller att man är rädd att sexet ska gå förlorat på grund av krångel och samtal om smärta. Det kan vara värt att försöka då smärtan kan ge med sig om man bara tar sig över första smärttröskeln, och att en annars helt enkelt får ta den smärtsamma konsekvensen. Att avstå från att berätta när det väl gör ont kan således handla om en önskan om att behålla sexet och sin lust, då kommunikation kan riskera att föra fokus till smärtan, eller resultera i ett långt känslosamtal istället, vilket följande citat belyser:

”Ibland så vill jag liksom bara, ‘jag vill inte ha hela den här djupa diskussionen om vilken sorts sex jag kan ha och varför jag har ont och såhär, jobbigt hela den grejen liksom, skratt, utan jag vill bara ligga, kan vi inte bara göra det’. Så att det får ju den konsekvensen ibland också. (…) Att jag helt enkelt skiter i att jag har ont. Jag bara fortsätter ha ont trots att jag har sex eller liksom fortsätter ha sex trots att jag har ont. (…) För att jag orkar inte krångla, för att det, det är för jobbigt. För då kommer allt det där, då kommer allt det negativa fokuset flyttas till mig, på nåt sätt. Men jag har ingenting emot om fokus ligger på mig då och då, men, men helst inte att det bara är fokus som handlar om att jag har ont.”

Informanter beskriver vidare upplevelser av att hänsyn från partners kan ta stor plats vid sex, och att deras omtanke och aktsamhet kan bli lite väl mycket. Partnern kan bli försiktig, eller bära ansvar och omsorg om en i ens ställe. Detta kan få en att uppleva sig som skör, förminskad, fråntagen vuxenansvar, eller att en reduceras till smärtan, som även bromsar upp sex och minskar upphetsning och lust. Istället för avslappnat kan sex bli stelt, osäkert,

trevande eller kännas konstigt. Att uthärda kan därmed också vara ett sätt för att slippa att sex överbeskyddas. Omtanken påpekas vara en förutsättning för att sex ens ska fungera, särskilt med smärtproblematik, och att samtyckt sex utgår från hänsyn om alla inblandade parter. En partners omtanke ses som fin och uppskattad då de bryr sig, men där finns också ambivalenta och motsatta känslor av att samtidigt bli irriterad, tycka den är jobbig eller belastande. Här beskrivs det även irriterande om en själv inte upplever eller fokuserar på smärtan men ens partner medvetandegör den, och då smärtan åter tar utrymme i den lustfyllda stunden. Vidare

UNDERLIVSSMÄRTA HOS KVINNOR I SAMKÖNADE RELATIONER 38

uttrycker informanter förståelse för att partnern heller inte har det lätt att avväga och balansera, för att kunna vara en hänsynstagande partner, vilket följande citat belyser:

”Och det är säkert skitfrustrerande för den som, liksom, det är ju lite ’damned if you do, damned if you don’t’ för den personen som försöker vara liksom hänsynstagande, lite så att spelar ingen roll hur dom gör, skratt, så blir det lite fel liksom.”

Sådana här olika upplevelser gör att kommunikation om smärtan blir en utmaning. Informanter beskriver att det är något att ständigt behöva förhålla sig till, att prata om smärtan eller inte, och balansera för att få ett fungerande sexliv.

Huruvida att uthärda sex beskrivs även utmanas av vetskapen om att ens partner har stor sexlust, och att tillfredsställa sin partner är något en vill ta hänsyn till. Här ryms

beskrivningar av försök att motivera sig till sex, vilket mer eller mindre kan kännas som övertalningsförsök. På grund av skuldkänslor och vilja till att göra det fint för sin partner blir det också jobbigt att avbryta, oavsett om ens partner visar förståelse eller respekterar detta. Samtidigt beskrivs medvetenhet om att övertalning till att få sig själv att ställa upp inte skapar goda förutsättningar för att slappna av, ha lust och få en positiv upplevelse av sex. För att ha sex behöver en slappna av, vilket försvåras av känslor och tankar som cirkulerar i huvudet, som oro, skuldkänslor och press kring att man vill att det ska fungera. Det här riskerar blockera uppmärksamheten och den egna närvaron vid sex, vilket kan resultera i en ond cirkel, tillsammans med tidigare nämnda ovisshet om att smärtan kan uppstå när som helst. Vid uthärdande tar smärtan även upp utrymme i ens sinne, och gör det svårt att bortse från smärtsensationer och vara närvarande i njutningen. Informanter beskriver även att det är lätt att flytta ur kroppen när det gör väldigt ont, vilket understödjer att lättare köra över sina gränser. Skuldkänslor och en sekundär negativ värdering beskrivs även kunna uppstå, över att en inte är närvarande, inte har koll på sin kropp, och inte i rätt timing kunnat säga till att det gör ont. Alltsammans kan ge upphov till känslor av att vara superkrånglig att ha sex med.

UNDERLIVSSMÄRTA HOS KVINNOR I SAMKÖNADE RELATIONER 39

Beskrivningar finns även kring oro för sex eller att uppleva ångest när en känner av partnerns sexlust, när sex blivit förknippat med något negativt och den egna lusten saknas. Det beskrivs också att det behövs bra förutsättningar som ett stabilt liv i övrigt för att orka ha komplicerat sex. När det då känns för komplicerat och problematiskt kan en lösning vara att undvika sex, och då även slippa olika jobbiga upplevelser som blivit förknippat med det.

2.3. Subtema: Avstå, kommunicera, krångla och respektera._{​ Det här subtemat}