Sedan länge har det varit tydligt att SKB:s verksamhet i Öst- hammars och Oskarshamns kommuner haft ett starkt stöd i lokalbefolkningen. Förutom ett starkt politiskt stöd för slutför- varet och de övriga anläggningar som ingår i systemet är invån- arna positiva. Den opinionsundersökning som SKB genomför årligen i de bägge kommunerna visade också våren 2010 att runt åtta av tio invånare har en positiv inställning till kärntekniska anläggningar i den egna kommunen /SKB 2010a/. Motsvarande har också konstaterats inom forskning, se till exempel /Sjöberg 2008/. Man kan diskutera orsakerna till detta. Lång erfarenhet av kärnteknisk verksamhet, förtroende för SKB, arbetstillfällen och investeringar är förmodligen samverkande förklaringar. Det är uppenbart att det starka stödet förvånar utländska besökare. Men också andra aspekter av den interaktion som finns i den svenska slutförvarsfrågan väcker förundran.
En sådan aspekt, som också tagits upp av intervjupersonerna i detta forskningsprojekt, är just samverkan inom ramen för mer- värdesavtalet. Det handlar här dels om relationen kommunerna emellan och deras initiativ, dels om relationen mellan kommun- erna och kärnkraftsindustrin och dess bolag SKB. Dessa rela- tioner mynnar ut i organiseringsprocesser som kan ses som både en följd av SKB:s industriella organisering av slutförvarsprojektet och en förutsättning för dess genomförande. Kommunfullmäk- tige i de bägge kommunerna ska ju godkänna att anläggning- arna byggs i respektive kommun. Detta är en förutsättning för att regeringen ska bevilja tillåtlighet.
Detta gör också att en mycket speciell rollmångfald utvecklas i slutförvarsprojektet. Kommunerna får både rollen som gransk- are och samverkanspartners. SKB:s roller blir om möjligt än
fler. Företaget ska, förutom att som kärnkraftsindustrins in- tressentföretag hantera kärnavfallet, fylla en funktion som en aktör för regional utveckling. Detta sker både genom mervärdes- avtalet och – om än i annan form – genom SKB NU. Dessutom har SKB sedan tidigare en kommersiell roll i dotterbolaget SKB International AB, som säljer företagets expertkunnande i form av konsulttjänster på en internationell marknad.
Det långa tidsperspektivet, riskerna och avfallets kända volym och farlighet har ofta tagits upp som någonting som gör frågan om kärnavfallet unik (se till exempel /Thunberg 1998/). Detta må vara hänt om frågan behandlas som en teknisk eller säker- hetsmässig fråga. Men man bör också betona att såsom organi- satorisk fråga skiljer den sig markant från infrastrukturell sam- verkansorganisering överlag. Detta har inte bara att göra med att den regleras i lag, utan det handlar om det sätt som aktör- erna väljer att organisera sig på. Rollfördelningen är mång- fasetterad. Det handlar till exempel inte om en enkel åtskillnad mellan beställare och utförare som i andra infrastrukturella pro- jekt. Man kan heller inte reducera det till enkel projektorgani- sering. En mycket ovanlig form av privatoffentlig samverkan finns med de egenskaper som har beskrivits ovan. Det råder också ett mer eller mindre jämlikt maktförhållande. Ingen part är utbytbar, utan det finns ett ömsesidigt resursberoende. Kom- munerna vill ha mervärden av socioekonomiskt slag. Kärnkrafts- industrin vill lösa frågan om avfallet, men för att göra det krävs immateriella resurser – legitimitet och lokal acceptans – som före- tagets samverkanspartners direkt eller indirekt bistår med. Det ömsesidiga resursberoendet skapar också relativt jämbördiga maktförhållanden. Hur dessa kommer att se ut i framtiden, om och när anläggningarna väl finns på plats, är en helt annan fråga. Men oavsett vilket, kanske det i själva verket är organisering man ska fokusera på, om man vill finna det unika i slutförvars- projektet och inte i kärnavfallet. De tekniska lösningarna kan i och för sig ses som unika, men organiseringen är det verktyg som gör det möjligt för dessa lösningar att tas i bruk och accepteras i ett socialt sammanhang.
Referenser
Frostenson M, 2008. Etisk argumentation i slutförvarsfrågan. Etiska värderingskonflikter i diskussionen om det svenska kärnavfallet. SKB R-08-51, Svensk Kärnbränslehantering AB. Frostenson M, 2009. Slutförvaret som industriellt projekt – fyra sidor av att organisera ett system. Sidorna 36–51 i Samhällsforskning 2009. Betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Hultkrantz L, Karlström U, Nilsson J-E, 2005. The Arlanda Airport Rail Link – Lessons Learned from a Swedish PPP Construction Project. Working Paper 2005:11,
Örebro University.
Mörth U, 2006a. Partnerskap och demokrati – en fråga om effektivitet eller deliberation. Sidorna 38–56 i /Mörth och Sahlin Andersson 2006/.
Mörth U, 2006b. Slutsatser och diskussion. Sidorna 207–288 i /Mörth och Sahlin Andersson 2006/.
Mörth U, Sahlin Andersson K (red.), 2006. Privatoffentliga Partnerskap: Styrning utan hierarkier och tvång? SNS Förlag, Stockholm.
Peters G, 1998. With a Little Help From Our Friends: Public-Private Partnerships as Institutions and Instruments. Sidorna 11–34 i Pierre J (red.), Partnerships in Urban Gover- nance – European and American Experience. S:t Martin’s Press, New York.
Sandebring A, 2006a. Privatoffentliga partnerskap – verktyg eller arenor? Sidorna 105 – 145 i /Mörth och Sahlin Andersson 2006/.
Sandebring A, 2006b. Att organisera privat-offentlig samverkan. Score Working Paper 2006:4 (licentiatavhandling), Stockholm.
Sjöberg L, 2008. Attityd till slutförvar av använt kärnbränsle. SKB R-08-119, Svensk Kärnbränslehantering AB.
SKB, 2009. Pressmeddelande: OK!-Center första mervärdessatsningen i Oskarshamn. [Online]. Tillgänglig: http://skb.se/Templates/Standard_27782.aspx/. [26 november 2009]. SKB, 2010a. Pressmeddelande. Åtta av tio stöder slutförvar i Forsmark. [Online]. Tillgänglig: http://skb.se/Templates/Standard_29466.aspx/. [23 juni 2010].
SKB, 2010b. Pressmeddelande: Samarbete ska ge spin-off i Oskarshamn och Östhammars kommuner. [Online]. Tillgänglig: http://www.skb.se/Templates/Standard_28019.aspx/. [28 april 2010].
SKB, 2010c. Pressmeddelande: Ingenjörsutbildning med inriktning mot kraftindustrin målet för nytt mervärdesprojekt. [Online]. Tillgänglig: http://www.skb.se/Templates Standard_29257.aspx/. [28 maj 2010].
SKB, 2010d. Pressmeddelande: Teknik- och energicollege i norra Uppland målet för ny mervärdesinsats. [Online]. Tillgänglig: http://www.skb.se/Templates/Standard_29744.aspx/. [15 september 2010].
SKB, 2010d. Pressmeddelande: Teknik- och energicollege i norra Uppland målet för ny mervärdesinsats. [Online]. Tillgänglig: http://www.skb.se/Templates/Standard_29744.aspx/. [15 september 2010].
Thunberg A-M, 1998. Det etiska ansvarets räckvidd i tiden. Sidorna 9 – 25 i Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 1998. SOU 1998:68 (KASAM), Stockholm.