Utifrån diskussionen kommer vi här ta upp en summering av resultatet av studien och hur denna svarar upp mot syftet, vilket är att beskriva hur förskolerektorers arbetssituation påverkas av krishantering. Efter det så presenteras slutsatsen av studien.
Det som resultatet visar är att rektorernas krav, kontroll och stöd har förändrats, vilket har påverkat deras psykosociala arbetsmiljö. Alla faktorer har påverkats på olika sätt, men den faktorn som påverkats mest är kontrollen, mestadels till det negativa då de inte längre har lika mycket kontroll över hur och när deras arbete skall utföras. I stödet har det sociala stödet som de fått från från kollegor och chefer påverkats till det negativa, detta då det har skett en
övergång till inställda eller digitala möten. Ett informationsstöd har även tillkommit och rektorerna uppger att det är informationsstödet som har påverkats deras möjligheter att hantera krisen mest. Det har avlastat dem från frågor från vårdnadshavare och medarbetare och att de inte behövt samla ihop information själva. Även möjligheterna till prioritering har påverkat deras situation. Rektorerna har från att ha arbetat mer långsiktigt börjat arbeta mer kortsiktigt, vilket påverkar uppdraget mycket. De arbetar också mer med oro i organisationen än de tidigare gjort. De har tidigare haft stort handlingsutrymme som har minskat nu när kommunerna styr mer.
Slutsatserna av denna studie är att rektorernas psykosociala arbetsmiljö påverkats av krishantering. Det som förändras mest är graden av kontroll de har i sitt arbete. Den
viktigaste förutsättningen att klara av krisen är det informationsstöd de får från kommunen, då det har avlastat dem i sin roll
Referenser
Albinsson, G & Arnesson, G. (2015). Kartläggning av chefers vardag i Karlskrona kommuns
samlade verksamheter. Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola.
Forskningsrapport Nr. 2015:01.
Arbetsmiljöverket. (2015). AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social- arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf [2020-04-14].
Arbetsmiljöverket. (2013). Inspektionskampanj SLIC 2012 – psykosociala riskbedömningar. https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/inspektionskampanj-slic-2012- psykosociala-riskbedomningar-kunskapssammanstallning-rap-2013-06.pdf [2020-04-14].
Arbetsmiljöverket. (2011). Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av
Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010.
https://www.av.se/globalassets/filer/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/rektorers-arbetsmiljo- tillsynsinsats-2009-2010.pdf [2020-04-14].
Aronsson G. (2011). Stress. I Jakobsson, R. Bättre arbetsmiljö. 7. uppl., Stockholm: Prevent, ss. 89-119.
Aronsson, G. Hellgren, J. Isaksson, K. Johansson, G. Sverke, M & Torbiörn, I. (2012).
Arbets- & organisationspsykologi: Individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur &
Kultur.
Bergman, A. (2009) Att leda inom äldreomsorgen – En litteraturgenomgång av enhetschefers
organisatoriska sammanhang och arbetsvillkor (Karlstad University Studies 2009:8).
Karlstad: Karlstads Universitet.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB. Carter, M. (2000). What do teachers need from their directors? Child Care Information Exchange 136: ss.98-101.
Coombs Timothy, W & Holladay Sherry, J. (1996). Communication and Attribution in a
Crisis: An Experimental Study in Crisis Communication. Journal of Public Relations research
8(4) ss.279-295.
Dellve, L. Andreasson, J & Jutengren, G. (2013). Hur kan stödresurser understödja hållbart
ledarskap bland chefer i vården? Socialmedicinsk tidskrift, 90(6) ss.866-877.
Ek, Å & Borell, J. (2010). Krishanteringsförmåga i offentliga organisationer. I Höst, M. Nieminen Kristofersson, T. Petersen, K & Tehler, H. (Red.), FRIVA – risk, sårbarhet och
förmåga. Samverkan inom krishantering. ss.46-53. Lund University (Media-Tryck). Ekholm, M. Kåräng, K. Lindvall, K & Scherp, H.Å. (2000). Forskning om rektor – En
forskningsöversikt. Stockholm: Liber AB.
Ericson, M. (2014). Krisberedskapspusslet – meningsskapande och strategier i arbetet med
risk- och sårbarhetsanalyser. Arbetsmarknad & Arbetsliv, nr 4, 2017.
Eriksson, A. Beach, D & Svensson, A.K. (2015). Förskolechefens ansvar och uppdrag ur ett
kommunalt förvaltningsperspektiv. Journal of nordic early childhood education research
vol.11(9), ss. 1-17.
Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna. upplaga 6:6. Lund: Studentlitteratur AB.
Hjalmarson, I. Norman, E & Trydegård, G.B. (2004). Om man ska vara stöttepelare åt andra
måste man stå stadigt själv. En studie om äldreomsorgens chefer och deras förutsättningar.
Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:2.
Hultin, H. Hallqvist, J. Alexandersson, K. Johansson, G. Lindholm, C. Lundberg, I & Möller, J. (2011). Work-related psychosocial events as triggers of sick leave - results from a Swedish
case-crossover study. BMC Public Health.
Karasek, R & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstuction of
working life. New York: Basic Books.
Lennéer Axelson, B & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. 4. uppl., Stockholm: Natur och Kultur.
Lindberg, P & Vingård, E. (2012). Indicators of healthy work environments –a systematic
review. Work –A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 41(1), ss.3032-3038
Malmgren, L.L. (2012). Förskolechef - ett ledaruppdrag i förändring. I: Persson, S. Rapporter om utbildning:1 (ss.109-118). Malmö: Malmö Universitet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2018). Nationell risk- och
förmågebedömning. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Pub.nr:
MSB1221. https://rib.msb.se/filer/pdf/28470.pdf
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2019). Om krisberedskap.
https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/om-krisberedskap/ [2020-04-14].
Nieuwenhuijsen, K. Bruinvels, D & Frings-Dresen, M. (2010). Psychosocial work
environment and stress-related disorders, a systematic review. Occupational Medicine, 60(4), ss.277-286.
Nihlfors, E & Johansson, O. (2013). Rektor: En stark länk i styrningen av skolan. Stockholm: SNS förlag.
Quarantelli, E.L. (1954). The nature and Condition of panic. American Journal of Sociology. Vol 60, no 3. (nov 1954) PP 267-275. The university of Chicago press.
https://www.jstor.org/stable/2772684
Reineholm, C. (2013). Psychosocial Work Conditions and Aspects of Health. Linköping University Medical Dissertations No. 1366.
Riddarsporre, B & Sjövik, K. (2010). Nya krav – nya ledare? Rekrytering av chefer till
förskolan. Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
Skagert, K. Dellve, L. Eklöf, M. Ljung, T. Pousette, A. & Ahlborg Jr, G. (2004). Ledarskap
och stress i politiskt styrd verksamhet. (ISM-rapport 1). Hämtad från Västra
götalandsregionens hemsida www.vgregion.se/ov/ism/publikationer/ISM-rapporter/. Sohlberg, P & Sohlberg B.M. (2013). Kunskapens former. Vetenskapsteori och
forskningsmetod. 3. uppl., Stockholm: Liber AB.
Styf, M. (2012). Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? - Om den kommunala
förskolans ledningsstruktur. Pedagogiska Institutionen, Umeå universitet.
Sundström, E & Ahlström, B. (2014). Rektorer i korselden: Rektorers upplevelser av stöd,
krav och eget beslutsutrymme. I M. Törnsén & H Ärlestig (Red.), Ledarskap i centrum: om
rektor och förskolechef (ss.145-162). Malmö: Gleerup.
Sveningsson, S & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. Upplaga 1:5. Stockholm: Liber. Sveriges kommuner och regioner. (2020). Arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller
pandemiutbrott.
https://skr.se/covid19ochdetnyacoronaviruset/arbetsgivaresansvar.31755.html [2020-04-14]. Ärlestig, H & Törnsén, M. (2014). Den svenska förskolechefen och rektorn. In: Monika Törnsén & Helene Ärlestig (Ed.), Ledarskap i centrum: om rektor och förskolechef. ss. 31-47. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Västra Götalandsregionen. (2020). Aktuell statistik covid-19 i Västra Götaland.
https://www.vgregion.se/covid-19-corona/statistik-covid-19-i-vastra-gotaland/ [2020-05-16]. Wester, M. (2011). Fight, flight or freeze: Assumed reactions of the public during a crisis. Journal of Contingencies and Crises Management. Vol 19:4 December 2011.
https://doi.org/10.1111/j.1468-5973.2011.00646.x
Wikström, E & Dellve, L. Arman, R & Tengelin, E. (2011). Chefers tidsanvändning och
stress i sjukvården. Västra götalandsregionen.
Yammarino, Francis J. Dionne, Shelly D. Uk Chun, J & Dansereau, F. (2005). Leadership
and level of analysis: A state-of-the-science rewiew. Leadership Quarterly, Vol. 16 ss.279-
919.
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
Tema 1: Bakgrundsfrågor Hur gammal är du?
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du jobbat som chef?
(hur länge på det jobbet som hen har nu? inom vilka områden och sektorer?)
Hur många medarbetare har du?
Hur är dessa medarbetare uppdelade organisatoriskt?
(hur är organisationen uppbyggd? en och samma enhet eller flera olika?)
Hur ser arbetsbeskrivningen ut för ditt jobb?
(vilka uppgifter har hen ansvar över?)
Tema 2 - Förändring av arbetsuppgifter
Hur har en vanlig arbetsdag förändrats med coronakrisen?
Hur såg en vanlig arbetsdag ut innan coronakrisen? Du får gärna berätta så detaljerat du kan.
(ganska utförligt och detaljerat vad de gör om dagarna)
Hur har förändringen skett över tid?
(be dem ge exempel i kronologisk ordning. Här att få veta hur information och stöd gått till,
om de känt sig utelämnade ect)
Hur rustade var ni när coronakrisen kom?
- Känner du till hur din organisation skall agera om det uppstår en kris?
(...Eller vet du vad som förväntas av dig som chef i en kris som denna?)
Vad upplever du har blivit svårare med ditt jobb nu med coronakrisen?
(Oro bland personal, informationsbrist/osäker information eller ändrade förhållningsregler. Frånvaro. Vid hemarbete, hur löser man “svåra samtal” på distans osv)
Tema 3 - Organisationens hantering av krisen
Vad har ni fått för information om hur ni ska förhålla er till krisen och krishanteringen som kommer med den?
(Och i vilket skede har de fått den? Vem är det som ger den, finns det möjlighet att ställa frågor och få stöd etc)
Kände du till din organisations krisberedskapsplan innan coronakrisen? Är det något som du behövt veta innan, för att bättre klara krisen?
På vilket sätt har den informationen du fått från din arbetsgivare varit till stöd för dig med dialogen med medarbetarna och vårdnadshavarna?
Tema 4 - Psykosocial arbetsmiljö
På vilket sätt har krisen påverkat din psykosociala arbetsmiljö?
(finns det vissa delar som har påverkats extra mycket?)
Hur upplever du din psykosociala arbetsmiljö innan coronakrisen?
(finns det några arbetsmoment som påverkar den extra mycket?)
Hur upplever du din arbetsbelastning innan coronakrisen?
Vilka delar i ditt arbete påverkar din psykosociala arbetsmiljö mest? På vilket sätt? Går krishanteringen som du behöver hantera, ut över några andra uppgifter som du har? Har du fått extra stöd från din chef/organisation (eller samtalsstöd/coaching för chefer) med anledning av coronakrisen?
Hur upplever du det sociala stöd som du får från din organisation? Tema 5 - Lärdomar av krisen
Vad har ni lärt er av coronakrisen?
(Vad tycker du kan göras bättre för att klara oförutsedda situationer?)
Vad kan du dra för slutsatser kring situationen utifrån din egen situation? Hur har ni förändrat något i ert sätt att arbeta på grund av coronakrisen? Avslutning
Är det något annat du vill berätta, som vi inte frågat om?
Följdfrågor (Att ställa för att få utökad empiri i varje fråga)
Berätta mer… Hur tänkte du då? Kan du utveckla? Hur menar du då?