För att summera denna undersökning visar resultatet och efterföljande resultatdiskussion på många aspekter i lärarnas undervisning som kan antas främja lärande och utveckling utifrån teoretiska perspektiv på KASAM. Eftersom undersökningen utgick ifrån en relativt bred frågeställning på vad som främjar lärande, kunde många aspekter från de intervjuade lärarnas utsagor tolkas vara relevanta för undersökningen, vilket gjorde att många fler aspekter på lärande och utveckling kunnat lyftas fram i resultatet. Därmed kan det presenterade resultatet ses som ett urval med innehåll av exempel med relativt hög relevans och trovärdighet ha tagit plats.
Min förhoppning är att denna studie kan bidra till det idrottsdidaktiska fältet med fler aspekter på hur undervisning kan utformas för att främja elevernas vilja att lära och utvecklas i idrott och hälsa. Det teoretiska perspektiv som användes för att analysera hur lärande kan främjas var Antonovskys salutogena teori KASAM. Det perspektivet gav relevans till att Quennerstedts (2019b) forskning om hälsosam undervisning användes. Därmed kunde aspekter på hur hälsoresurser kan utvecklas, kopplat till lärarnas beskrivningar på lärande, lyftas och problematiseras. Utvecklar eleverna hälsoresurser i undervisningen, på grund av att perspektiv på lärande och anpassningar med beaktning på Quennerstedts (2019b) uttryck ”hälsosam undervisning”, kommer eleverna få förutsättningar att utveckla hälsa.
Enligt Antonovsky (2005) är känslan av meningsfullhet den viktigaste aspekten för om en individ upplever KASAM, vilket gav extra relevans till att lyfta fram lärares exempel på undervisning som handlar om aktiviteters olika innebörd och mening. Utformas och genomsyras undervisningen av att elever får utveckla en förståelse och upplevelse för olika meningsbärande logiker, kan chansen öka till att eleverna hittar en meningsbärande logik i undervisningsinnehållet (Engström, 2010). Detta kan leda till att en känsla av meningsfullhet uppstår. Om eleverna får praktisera en undervisning som är anpassad efter en passande meningsbärande logik, kan det innebära att en sådan undervisning kan vara mer i linje med Skolinspektionens (2018) påvisning om att alla elever har rätt till likvärdiga förutsättningar att lära och utvecklas, om de får ökade förutsättningar att hitta mening i undervisningen. Avslutningsvis visar undersökningen också på det sociokulturella perspektivets påverkan på lärande i relation till hur KASAM kan utvecklas. Enligt sociokulturella perspektiv på lärande i undervisningen behöver innehållet anpassas efter eleverna om de ska få möjligheter att nå den proximala utvecklingszon som är främjande för lärande. Betydelsen av att läraren ser till att eleverna förstår vad och varför de ska lära sig olika kunskaper och förmågor, har en påverkan på vilken riktning elevernas lärande får, vilket kan ses som en viktig aspekt (Säljö, 2014). Vidare kan aspekter gällande tryggt klimat och goda relationer kunna främja KASAM, vilket också kunnat kopplas till sociokulturella perspektiv, då det sociala sammanhanget och miljön är betydande faktorer för vilken riktning lärandet tar (Säljö, 2014).
9.1 Vidare forskning
I metoddiskussionen lyfter jag fram aspekten att denna undersöknings trovärdighet och kvalitet skulle ha kunnat höjas ifall flera datainsamlingsmetoder kunde ha
41
använts, vilket också kan vara en aspekt att bygga vidare på för framtida forskning. Exempelvis kan man undersöka elevernas känsla av sammanhang i undervisningen utifrån samband med perspektiv på lärande från den undervisande läraren.
Tidigare forskning pekar på att utveckling av kunskaper och förmågor kommer i skymundan i undervisningen. Engström (2010, s.124) förespråkar exempelvis att den obligatoriska undervisningstiden skulle kunna utökas, för att ge eleverna bättre förutsättningar för att utveckla kunskaper och färdigheter i olika kroppsövningskulturer, och på så sätt öka möjligheten att eleverna hittar en fysik aktivitet de känner smak för. I resultatet av min undersökning framkommer det att olika undervisningsområden ges olika lång tid, vilket gör att frågan kan ställas huruvida elever får tillräckliga förutsättningar för att utveckla de kunskaper och förmågor som de ska enligt läroplanen. Vad kan längden av olika undervisningsområden bero på, och kan lärarens ämneskunskaper och personliga intressen påverka riktningen på temaområdens längd och i vilken riktning lärandet tar? Omfattningen på varje undervisningsområde kan också sättas i relationen till hur undervisningen kan utformas för att bäst skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar olika hälsoresurser utifrån Quennerstedts (2019b) forskning med ett salutogent perspektiv. I samband med den aspekten kan det diskuteras om huruvida elever får med sig tillräckliga kunskaper; kan det centrala innehållet från läroplanen (Skolverket, 2011) undersökas, ifall antalet moment i förhållande till undervisningstid kan påverka kvaliteten på de kunskaper och förmågor eleverna utvecklar. Ett par lärare från denna studie ger beskrivningar om att kursen Idrott och hälsa 2 ger förutsättning till fördjupad kunskap, och en mer individuellt anpassad undervisning. Den aspekten är intressant att ställa i relation till vilka elevgrupper som får möjlighet att gå just den kursen på gymnasiet. För om undervisningen ska ge alla elever förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor för att ta ansvar för sin hälsa, skulle aspekten på vilka som behöver en mer fördjupad och mer individ anpassad undervisning kunna problematiseras och undersökas.
En lärare i resultatet beskriver att eleverna får utveckla och skapa egna bollspel och lekar utifrån kunskaper de fått ifrån grundläggande principer i bollspel och lagspel. Den undervisningen beskrevs kunna vara främjande för delaktighet och lärande, vilket tolkades kunna vara främjande för KASAM. Läraren beskrev att detta undervisningsområde hade positiva effekter på lärande och delaktighet för de elever som vanligtvis missgynnas, när vanliga etablerade idrotter från föreningsidrotten genomsyrar undervisningen. Det exemplet på undervisning skulle kunna vara relevant att undersöka med tanke på den problematik Skolinspektionen (2018) och tidigare forskning genomgående lyft fram, utifrån de dominerande föreningsidrotter i relationen med den historia, tradition och kultur, som ämnet genomsyras av. Den aspekten går att sätta i relationen till Quennerstedts (2019a) artikel ”The art of teaching” som lyfter fram att undervisningen i ämnet behöver utvecklas och återta ”konsten att undervisa”. Quennerstedt (2019a s.616) lyfter bland annat att fram, att lärare skulle kunna lyfta fram ämnesinnehåll som är oväntat eller nytt i förhållande till de föreställningar och förväntningar elever har på undervisningen i idrott och hälsa. Lärandet i undervisningen kan således få ett större fokus när elevernas föreställningar på vad undervisningen syftar till inte påverkar riktningen lika mycket för vilket lärande som sker (Quennerstedt, 2019a s.619-620).
42