5.1. Varat och varan
I detta avsnitt kommer en redogörelse för de etiska aspekterna om surrogatarrangemang att framföras. Det övergripande syftet är inte att diskutera huruvida det ska tillåtas eller inte men det är en stor del av den pågående debatten och går ihop med diskussionen att erkänna utländska avgöranden om surrogatarrangemang. För att få ett nyanserat perspektiv på de etiska aspekterna kommer det framföras för- och motargument av Kutte Jönsson respektive Kajsa Ekis Ekman angående surrogatarrangemang.
Det finns en motståndsrörelse som ställer sig emot surrogatarrangemang. En av huvudmotståndarna till detta är Kajsa Ekis Ekman som författat boken”varat och varan”. Hon menar att även om det finns olika typer av surrogatarrangemang är principen samma. Grunden för alla typer av surrogatarrangemang, menar Ekman, är att kvinnan ska vara en behållare och hjälpmedel för att andra ska få barn. Ekman anser att även vid altruistiska arrangemang, som bygger på frivillighet, kan det föreligga påtryckningar från andra vilket resulterar i att det inte blir helt frivilligt.106 I följande avsnitt presenteras hennes argument utifrån hennes bok varat och varan.
Surrogatarrangemang har sitt nutida ursprung107 i 1970-talets USA. Män började annonsera efter kvinnor som ville föda deras barn mot betalning. Detta uppmärksammades av en advokat som startade en agentur i syfte att para ihop kvinnor med barnlösa par. Efter en tid kom den första vårdnadstvisten, där surrogatmodern inte ville lämna ifrån sig barnet. Det fallet kom att betecknas som ”Baby M” och är ofta med i argumentationen mot surrogatarrangemang. Fallet handlade om en kvinna som skulle föda ett barn åt ett par men ångrade sig sedan. Den födande kvinnan kände starkare för barnet än vad hon trott och ville därför inte lämna över barnet till de tilltänka föräldrarna. Kvinnan tog barnet och flydde vilket resulterade i att polisen fick hämta barnet, och surrogatmodern hotade med att ta sitt liv. I domstolen ogiltigförklarades kontraktet men de tilltänka föräldrarna fick ändå vårdnaden eftersom surrogatmodern ansågs vara ostabil.108
5.1.1. Barn blir handelsvara vid surrogatarrangemang
Surrogatarrangemang jämförs ofta med prostitution som argument för att det inte bör legaliseras. Ekman menar att surrogatarrangemang kan ses som en utvidgad form av prostitution. Hon beskriver det som att personen som betalar får sina behov tillgodosedda och kvinnan blir bara medlet för att nå dennes mål. Vidare menar hon att en kvinnas kropp inte ska kunna hyras eller köpas oavsett anledning.109 Ekman argumenterar vidare om att surrogatarrangemang i praktiken innebär att barnet blir en handelsvara. Kvinnan bär ett barn, föder det och lämnar över det. I det ögonblicket som kvinnan lämnar över barnet till de tilltänkta föräldrarna och surrogatmodern får betalt blir det människohandel enligt Ekman.110 En annan synpunkt som Ekman tar upp är parterna som inleder avtalet. Hon menar att de personer som är beställare oftast har god ekonomi medan kvinnan som ställer upp som surrogatmoder oftast kommer från ett fattigt land. Genom ett kontrakt försöker parterna få det att se ut som ett ”ömsesidigt fördelaktigt utbyte” men i själva verket handlar det om att den födande kvinnan avsäger sig rätten till ett barn hon föder.111 För att mödrarna inte ska få känslomässiga band till barnet blir de tillsagda att de inte har någon rätt till barnet och att de inte är dess riktiga mor.
106 Ekis Ekman, K., Varat och varan, s. 165.
107 Enligt bibeln har dock surrogatmoderskap ägt rum sedan Abraham och Saras tid långt innan Jesus var född.
108 Ekis, Ekman, K., Varat och varan, s. 128 ff.
109 A.a., s. 144.
110 A.a., s. 148.
Dr. Nayna Patel, föreståndare för en av klinikerna i Indien menar att de försöker få kvinnorna att tänka att de lånar ut sitt hem ett tag.112 I många länder får surrogatmödrar olika tekniker för att skapa ett avstånd till barnet. En del kvinnor väljer, för att lättare distansera sig från barnet, att föda barn med annan etnicitet.113 Ekman anser att de som beställer barn anses som kärleksfulla och har en längtan efter barn medan den födande modern framställs som ett hjälpmedel för att nå detta mål och inte som en kännande människa. Ingen hänsyn tas till den födande kvinnans psykiska påfrestningar med att genomgå en graviditet där hon också är tvungen att lämna ifrån sig barnet. Att kvinnan som bär barnet får betalt innebär inte att känslorna stängs av.114 Vidare skriver Ekman att filosofer försöker hävda att barnet inte hör ihop med kvinnan. Fostret ligger i kvinnan men hon ses som en behållare medan barnets ses som en egen individ. Detta tankesätt har, påstår Ekman, använts som en grundläggande patriarkal idé för att kontrollera kvinnor.115
5.1.2. Att göra surrogatarrangemang lagligt
I de länder där kommersiellt och/eller altruistiskt surrogatarrangemang är tillåtet kan det antas att personer stannar i landet och genomför surrogatarrangemanget. Enligt Ekman är det inte alltid verkligheten. Ekman menar att om det vore så enkelt att tillåta en form av surrogatmoderskap för att undvika en annan skulle vi inte se britter och amerikaner söka sig till den indiska marknaden. Altruistiskt surrogatarrangemang är lagligt i Storbritannien och kommersiellt surrogatarrangemang är lagligt i flera amerikanska delstater, vilket enligt Ekman borde räcka för att de ska stanna hemma. Det visar sig dock vara tvärtom, invånarna åker utomlands. Amerikaner och britter dominerar bland köparna i Indien. En av faktorerna till detta kan vara ekonomin, det billigare att låta en kvinna i Indien bära barnet än någon hemma. Där altruistiskt surrogatarrangemang är tillåtet visar det sig vara svårt att hitta en kvinna som vill bära barnet frivilligt utan ersättning. Ekman menar vidare att det är svårt att kontrollera den altruistiska metoden. Hon menar att ett sådant arrangemang utåt kan se ut som ett altruistisk men i själva verket vara kommersiellt eftersom den födande kvinnan kan kräva andra saker såsom resor och kläder, vilket inte framgår av kontraktet.116
5.1.3. Att arbeta som surrogatmoder
Att en kvinna väljer att föda ett barn för en annan persons räkning innebär ett arbete som varar i minst nio månader, dygnet runt. Kroppen förändras och kan få flera besvär. Om surrogatmoderskapet jämförs med ett vanligt arbete skulle det hamna i samma kategori som slaveri, menar Ekman. En människa arbetar inte 24 timmar om dygnet utan en paus, förutom slavar påstår Ekman. Att ta en paus är inte möjligt för en kvinna som genomgår en graviditet eftersom hon anses som behållaren åt det barn hon sedan ska lämna ifrån sig.117 I många länder anser inte surrogatmodern födandet av ett annat barn som arbete. Istället ser kvinnorna det som en gest till att hjälpa andra, som inte kan få barn. Det är dock få som skulle göra det utan ersättning.118 112 A.a., s. 157. 113 A.a., s. 175. 114 A.a., s. 159. 115 A.a., s. 161. 116 A.a., s. 164. 117 A.a., s. 178. 118 A.a., s. 181.
5.2. Det förbjudna mödraskapet
5.2.1. Inledning
En av förespråkarna för surrogatarrangemang är Kutte Jönsson. Han har författat en avhandling i ämnet med en moralfilosofisk inriktning.119 I detta avsnitt framförs hans argument utifrån avhandlingen.
Jönsson framför i sin avhandling att en kvinna inte ska behöva välja mellan en karriär och en önskan om att få ett genetiskt barn. Finns det andra kvinnor som kan tänka sig föda barnet åt någon annan bör det inte anses olämpligt att välja detta alternativet, menar Jönsson. Han gör en jämförelse mellan kvinnor och män och menar på att män inte behöver välja eftersom de inte kan föda barn. Ur ett jämställdhetsperspektiv förefaller valet vara orättvist.120 Att kvinnor föder barn åt andra mot betalning provocerar många och det anses vara omoraliskt, även om det inte skulle handla om barnhandel. Detta för att det handlar om kvinnors reproduktiva funktioner som kan utnyttjas på ett opassande sätt. Jönsson menar dock att hindra kvinnor från att ställa upp innebär en begränsning på deras autonomi. Vidare framför han att surrogatarrangemang kan komma att bli ett lagligt avlönat arbete i framtiden.121 Altruistiskt surrogatarrangemang, menar Jönsson, underbygger patriarkatets värderingar om att kvinnor ska arbeta oavlönat, medan kommersiellt surrogatarrangemang istället kan bryta den traditionella kvinnorollen. Bilden av den traditionella kvinnan förändras men finns till viss del fortfarande kvar. När det gäller modersrollen, menar Jönsson, att det definitivt finns kvar. En kvinna som blir mor hamnar i ett speciellt fack av samhället och därmed begränsas hennes autonomi.122
5.2.2. Riskerna med surrogatarrangemang
Fallet ”Baby M” visar att det finns risk för att surrogatmodern ångrar sig och inte längre vill lämna bort barnet hon fött. Jönsson menar att den risken även föreligger åt andra hållet. De tilltänkta föräldrarna kan ångra sig vilket innebär att surrogatmodern lämnas med ett barn hon inte planerat men är biologisk mor till.123 Fallet ”Baby Gammy” är ett exempel på när de tilltänka föräldrarna kan ångra sig. En pojke föddes tillsammans med sin tvillingsyster av en thailändsk kvinna genom surrogatarrangemang, men de tilltänkta föräldrarna tog endast med sig systern hem till Australien. De tilltänka föräldrarna menar att de aldrig visste om det ena barnet medan andra hävdar att de valde bort pojken på grund av att han föddes med Downs syndrom.124 Även de tilltänka föräldrarna kan ångra sig och det innebär att kvinnan blir ”tvingad” att ta hand om ett barn hon inte räknat med. Jönsson lyfter problematiken i dessa fall och menar – hur ska man bedöma en ångerklausul i situationer som dessa och ska man tvinga någon att ta hand om ett barn denne inte planerat att få? Det framförs olika åsikter i frågan och en del menar att bryter parterna kontraktet ska parterna ha rätt att stämma varandra, men inte tvinga den att genomföra avtalet. Andra menar att surrogatmodern har rätt att ångra sig eftersom det är hennes kropp.125
5.2.3. Surrogatarrangemang och barnkonventionen
Principen om barnets bästa är en viktig del och framgår av barnkonventionen.126 Jönsson menar på att det sätt den svenska rättsordningen valt att tolka barnkonventionen har gjort att den inte är förenlig med surrogatarrangemang. Han lyfter fram problematiken om att det finns en norm
119 Jönsson, K., Det förbjudna mödraskapet – en moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap.
120 A.a., s. 20 f.
121 A.a., s. 160 f.
122 A.a., s. 188 och 192 ff.
123 A.a., s. 74 f.
124 Farnell & Anor and Chanbua (2016) FLC 93–700.
125 Jönsson, K., Det förbjudna mödraskapet. En moralfilosofisk undersökning av surrogatmödraskap, s. 74 f.
för hur den traditionella familjebildningen ska se ut. Den normen gör ingen skillnad på biologiska och sociala föräldrar. Vidare menar han att surrogatarrangemang skulle kunna vara förenligt med barnkonventionen på samma grunder som det är förenligt med assisterad befruktning och adoption.127