Svårt att urskilja vad som är orsak och verkan

Flera av informanterna menar att det är svårt att utreda om den psykiska ohälsan eller det eventuella missbruket har en koppling till att man är utsatt för

hedersrelaterat våld. Socialsekreteraren menar: ”…om det är orsak eller verkan, just de två kopplingarna emellan. Det finns ju många som är utsatta för

hedersrelaterat våld, det finns många som är missbrukare, det finns många med självskadebeteende, och ibland så har en och samma flera bitar. Sen så kan det ju skifta i perioder också.” På det skyddade boendet säger man angående att tjejerna mår psykiskt dåligt att: ”…om det har med just hedersproblematiken i familjer att göra eller om det är tuff uppväxt och tonårstid, det är svårt att säga ju. Jag tror att det är en normal reaktion för en person eller ett barn som vuxit upp under något slags förtryck eller våld.” Kuratorn berättar när det gäller den

missbruksproblematik hon har sett i samband med hedersrelaterat våld att: ”…samtidigt är det svårt också, för i vissa kulturer är det ju helt normalt att man sitter och tuggar khat tillsammans, men i Sverige hör man att det är en drog. Så vad som kommer på grund av att man är i den situationen eller om man hade gjort det ändå, är ibland svårt att säga.”

5.8.1 Analys

När det gäller huruvida informanterna har sett en koppling mellan utsattheten för hedersrelaterat våld och utvecklandet av en psykisk ohälsa och/eller ett missbruk samt hur denna i så fall kan förstås är en viktig del i resultatet att informanterna tycker att det är svårt att urskilja vad som är orsak och verkan. Det är alltså svårt att fastställa om den psykiska ohälsan eller missbruket kan härledas till att man är utsatt för hedersrelaterat våld eller om det grundar sig i andra omständigheter. Detta är något vi kommer att diskutera närmare i vår slutdiskussion.

6. SLUTDISKUSSION

I detta kapitel kommer vi att besvara våra frågeställningar och vårt syfte samt diskutera resultatet. Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka huruvida

socialarbetare i Malmö har sett en koppling mellan att vara utsatt för hedersrelaterat våld och att utveckla psykisk ohälsa och/eller en missbruksproblematik och belysa hur det i så fall hanteras och kan förstås. Våra frågeställningar var:

• Hur ser socialarbetare på en koppling mellan att vara utsatt för hedersrelaterat våld och utvecklandet av psykisk ohälsa och/eller en

missbruksproblematik? Är det något man har påträffat och hur hanteras det i så fall?

• Hur kan kopplingen förstås?

dem som menar att det är en vanligt förekommande problematik?

När det gäller den första frågeställningen så menar alla informanter att tjejerna de kommer i kontakt med som är utsatta för hedersrelaterat våld har mått psykiskt dåligt på olika sätt. Detta har tagit sig i uttryck i exempelvis depressioner, självskadebeteende, ångest och sömnproblem. Avseende utvecklandet av ett missbruk är det tre av de sex informanterna som har påträffat detta. Hanteringen av den psykiska ohälsan består främst av att man visar sitt stöd, lyssnar och har samtal. I de fall det bedömdes som nödvändigt kontaktades psykiatri, sjukvård eller

socialtjänst. I de fall där missbruk hade upptäckts uttrycktes en svårighet i att hitta adekvat hjälp. Detta bland annat då boenden för personer utsatta för hedersrelaterad problematik inte tar emot personer med ett missbruk samt att det inom

missbrukarvården saknas relevant kunskap om hedersproblematik. En informant berättade om hur en behandlingsmetod för personer med denna problematik är under utveckling. Enligt en annan informant hade tjejerna med ett missbruk ingen professionell kontakt där man fick hjälp med sin missbruksproblematik. När det gäller kopplingen mellan att vara utsatt för hedersrelaterat våld och utvecklandet av en missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa tyckte flertalet av informanterna att det var svårt att uttala sig om huruvida missbruket eller den psykiska ohälsan kan härledas till att personen är utsatt för hedersrelaterat våld eller om den beror på andra omständigheter.

Gällande hur kopplingen till psykisk ohälsa kan förstås uttryckte informanterna att den situation tjejerna befinner sig i, dels förtrycket och våldet och dels en eventuell brytning med familjen, påverkar det psykiska måendet på ett negativt sätt.

Informanterna har bland annat erfarit att tjejerna kontrolleras starkt när det gäller beteende, sexualitet och livsstil och eventuellt bestraffas om de inte lever upp till de krav och normer som finns från familjens sida vilket får konsekvenser för hur de mår. Majoriteten av informanterna betonade hur en brytning med familjen är en lång och svår process som ofta leder till känslor av ensamhet och övergivenhet. När det gäller hur kopplingen till ett missbruk kan förstås menade de informanter som hade sett detta att drogerna var ett sätt för tjejerna att fly från verkligheten, att de använts i självmedicinerande syfte för att hantera psykisk ohälsa samt för att ta sig igenom vardagen då man har tvingats inrätta sig efter familjens normer som exempelvis kan innebära att gifta sig mot sin vilja. En informant menade att

missbruket också kan utvecklas i samband med den process det innebär att på grund av hotbilden få ny identitet och flytta till en ny stad. Flera informanter menade också att tiden efter att man har vistats på skyddat boende är viktig då tjejen befinner sig i en svår situation, men att man i detta skede vanligen inte har någon

fortsatt kontakt med varken det skyddade boendet eller andra professionella aktörer. Avseende hur man kan förstå om vissa har sett kopplingen och andra inte visade det sig att alla informanter hade sett psykisk ohälsa hos tjejerna de kom i kontakt med, även om man hade sett det i lite olika grad. De informanter som arbetade inom verksamheter som hade skyddat boende verkade kunna uttala sig mer ingående om tjejernas psykiska mående och hur det förändrades över tid. När det gäller

kopplingen till ett missbruk hade inte alla informanter sett denna. Detta kan förstås med hjälp av flera olika aspekter. Dels tog man på de skyddade boendena inte emot tjejer med en missbruksproblematik och man hade inte heller alltid kontakt med tjejerna när de flyttade och kunde därför inte uttala sig om hur deras situation utvecklades. Och dels kan det finnas en skam i att söka hjälp, både för familjen och tjejen i fråga, och det kan vara en anledning till att tjejen aldrig kommer till

myndigheters eller organisationers kännedom. Det är också så att våra informanter har olika roller och funktioner i förhållande till de utsatta tjejerna. De kommer i kontakt med tjejer i olika åldrar och situationer och kontakten ser ut på olika sätt. Detta innebär troligen att vissa har större möjlighet att upptäcka ett missbruk än andra, men också att det för vissa informanters målgrupp inte är troligt att man utvecklar ett missbruk, exempelvis på grund av att tjejerna är så pass unga. En del informanter tog upp hur tjejerna kommer från en sluten miljö och att de inte kan se hur tjejen inom ramen för denna skulle kunna utveckla ett missbruk. En informant menade att kopplingen till missbruk är något som ligger dolt och att den är svår att upptäcka eftersom det inte finns någon statistik eller uppgifter på att den faktiskt existerar. Hon menade vidare att man inom framförallt missbrukarvården inte ser sambanden mellan det hedersrelaterade och missbruket. En annan aspekt är att missbruket kanske inte är så vanligt bland de här tjejerna och att det därför inte är något som informanterna har träffat på.

I vår analys utgick vi från våra teoretiska utgångspunkter, som var forskning om våldsutsatta barn samt teorier om patriarkala familjestrukturer och

identitetsutveckling. Utifrån dessa kan man förstå kopplingen genom de negativa konsekvenser det får för ett barn eller en ungdom att vara utsatt för våld eller att växa upp i en våldsmiljö och att det i förlängningen kan leda till utvecklandet av annan problematik. Detta ger dock inte en tillräcklig förståelse av varför kopplingen kan existera. Andra aspekter är att många av tjejerna växer upp i en patriarkal familjestruktur som domineras av en dold eller sluten familjestil. Tjejen befinner sig här längst ner i hierarkin och måste anpassa och rätta sig efter familjens överhuvud och normer. Det familjesammanhang som tjejerna kommer från kan samtidigt innebära en stabil och trygg miljö för individen att existera i där kollektivet har stor betydelse. Sammantaget verkar denna situation ha en negativ inverkan på tjejens psykiska mående och verkar enligt vår analys kunna förstås som att tjejens känsla av en stabil identitet påverkas på ett negativt sätt. Om tjejen väljer att bryta med familjen medför det ytterligare negativa konsekvenser för det

psykiska måendet. Känslor av ensamhet och övergivenhet dyker upp i samband med den kontrast det blir från att ha levt i ett sammanhang där kollektivet är viktigt till att vara utanför denna gemenskap. Vår analys visar också att viktiga aspekter i ungdomars identitetsutveckling påverkas negativt av att vara utsatta för

hedersrelaterat våld samt den psykiska påfrestning det kan innebära att bryta med familjen. I detta sammanhang verkar det förekomma att ett missbruk utvecklas. De teoretiska utgångspunkter vi valde att utgå från har påverkat hur vi har sett på och tolkat vårt resultat. Vi tycker överlag att våra teoretiska utgångspunkter har hjälpt oss i besvarandet av vårt syfte och våra frågeställningar. Samtidigt upplevde vi en viss begränsning i hur användbara de var när det gällde att analysera delar av resultatet som handlade om organisatoriska aspekter. Utgångspunkten i teorier om identitetsutveckling har gjort att vi har fokuserat mycket på frågor om identitet i vår analys, där man med andra teoretiska utgångspunkter förmodligen hade kunnat se andra vinklar av den koppling vi har undersökt. De teorier vi utgick från om identitetsutveckling i en hederskontext berör framför allt ungdomsåren.

Informanterna kom i kontakt med tjejer i olika åldrar, och inte bara ungdomar, men majoriteten av verksamheterna vände sig om inte bara så åtminstone delvis till ungdomar. Identitetsutveckling är dessutom någonting som pågår hela livet, varför vi tyckte att den teoretiska utgångspunkten var fördelaktig. Även kunskap och teorier som fokuserar mer på frågor om missbruk hade kunnat vara av värde för ytterligare förståelse av kopplingen. Någon form av organisationsteori tror vi hade

kunnat få in ett mer strukturellt perspektiv där även samhällsaspekter när det gäller kopplingen hade kunnat belysas. Eftersom vi bland annat ville undersöka hur kopplingen kan förstås tyckte vi ändå att det var mest relevant med teorier som kunde hjälpa oss att förstå tjejernas situation, hur deras familjesituation kan se ut och hur den påverkar dem. Med hjälp av teorier om identitetsutveckling kunde vi delvis förstå hur kopplingen kan uppkomma och hur den kan ha sin grund i hur tjejernas identitetsutveckling påverkas av den situation de befinner sig i. Något som vi tycker är viktigt att lyfta fram och som även våra informanter har tagit upp när det gäller kopplingen vi har undersökt är att det är svårt att fastställa varför någon lider av psykisk ohälsa eller utvecklar ett missbruk. Det är troligen en mängd olika orsaker och individuella faktorer som spelar in. Det är således svårt att på ett allmänt plan tala om att kopplingen existerar, inte minst med tanke på att vi har gjort få intervjuer. Samtidigt talar alla informanter om att de har sett en psykisk ohälsa och hälften av dem har även sett en missbruksproblematik hos tjejer utsatta för hedersrelaterat våld. Därför tror vi att det är viktigt att man är öppen för att se att denna koppling kan existera, inte minst för att kunna utforma det sociala arbetet på ett sådant sätt att man kan få tillgång till rätt hjälp. Det behövs troligen även mer forskning kring denna koppling för att se dess utbredning och utveckla den hjälp som finns idag.

En intressant aspekt är att ett antal socialarbetare som vi i början kontaktade för att fråga om de ville ställa upp på intervju inte ansåg sig ha kunskap om eller komma i kontakt med den koppling vi ville undersöka, och då framförallt kopplingen till missbruk. Detta kan dels förstås som att den inte är så utbredd, men det kan också tänkas bekräfta att det är en dold problematik som är svår att upptäcka, bland annat eftersom det är förknippat med mycket skam för tjejerna och familjerna det rör att söka hjälp. Dessutom kan man tänka sig att det är svårt att se att kopplingen kan finnas om man inte har någon kunskap om den.

Ett framträdande resultat var vilken komplex process det är för tjejerna att bryta med familjen. Det var också vanligt att inte ha någon fortsatt hjälp eller stödkontakt efter vistelse på skyddat boende. I detta skede verkade ett stort ansvar läggas över på den enskilde individen avseende vidare stöd eller hjälp. Eftersom detta verkar vara en kritisk fas där man ofta mår psykiskt dåligt och är i behov av stöd tycker vi att det verkar behövas fler insatser som på ett bättre sätt fångar upp tjejerna. Om hjälpen är beroende av att man själv är stark nog att kräva den frågar vi oss om den ”enklaste” lösningen blir att gå tillbaka till familjen. Vi menar inte att detta i alla fall behöver vara negativt men tror att det är viktigt att tjejen känner att det finns ett verkligt alternativ till att återvända till familjen om det är något som hon egentligen inte vill. Många av tjejerna är unga, och en del är fortfarande barn. Att ta ett beslut om huruvida man ska bryta med familjen verkar i våra ögon vara ett mycket stort beslut att fatta som kräver att man känner att man har tillräckligt stöd runtomkring sig.

Många av tjejerna befinner sig, som vårt resultat visar, i en situation där de mår psykiskt dåligt. Att de av olika anledningar, till exempel skam eller rädsla, inte söker hjälp har sannolikt ytterligare en negativ inverkan på deras psykiska mående. Vi frågar oss därför hur de tjejer mår som inte tar steget att söka hjälp och hur deras situation utvecklas vidare. Men också dem som faktiskt bryter med familjen och möter svårigheterna med att bygga upp ett nytt liv. Förvärras den psykiska ohälsan ytterligare, med droger som ett sätt för dem att hantera sin situation?

7. REFERENSER

Al-Baldawi, R (2003) Migration och familjestruktur. I: Ahmadi, N (Red) Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens

institutionsstyrelse, s 106-138. Björktomta, S-B (2007) Unga kvinnor, frihet och heder. Stockholm:

Sköndalsinstitutets forskningsavdelning.

Bremer, S, Brendler-Lindqvist, M & Wrangsjö, B (2006) Ungdomar och

hedersrelaterat våld. Om transkulturellt behandlingsarbete. Författarna och Rädda Barnen.

Cinthio, H (2005) Om oskuld, heder och giftermål i Barnens Hjälptelefon hos BRIS och BRIS-mejlen. I: Att möta flickor och pojkar i starkt patriarkala familjer – teori och praktik. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, s 21-25.

De los Reyes, P (2003) Patriarkala enklaver eller ingenmansland? Våld, hot och kontroll mot unga kvinnor i Sverige. Norrköping: Integrationsverket.

Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M (2004) Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.

Douki, S, Ben Zineb, S, Nacef, F & Halbreich, U (2007) Women´s health in the Muslim world: Cultural, religious, and social issues. Journal of Affective Disorders, Vol 102, Issues 1-3, s 177-189.

Elden, Å (2003) Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Uppsala: Uppsala universitet.

Erikson, E H (1968) Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och Kultur. Frisén, A & Hwang, P (2006) Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990) Vetenskapsrådet.

Hagberg, M (2009) “Friheten” leder ofta till droger. Dagens Nyheter, 2009-03-17.

http://www.dn.se/insidan/friheten-leder-ofta-till-droger-1.802633

Hindberg, B (2006) Sårbara barn: att vara liten, misshandlad och försummad. Stockholm: Gothia.

Håkansson, A (2008) Den psykiska ohälsan hos utsatta för hedersförtryck är stor. Socionomen, 5, s 30-33.

Integrationsverket, (2007) Förtryckta flickor i patriarkala miljöer. Insatser mot ”hedersrelaterat våld” i tre länder. Norrköping: Integrationsverket.

Johnsdotter, S (2008) Kulturella aspekter av psykisk ohälsa. I: Östman, M (Red) Migration och psykisk ohälsa. FoU Rapport 2008:3. Malmö: Malmö Högskola, s 123-164.

Johnsson-Latham, G (2005) Patriarkalt våld som hot mot mänsklig säkerhet -en kartläggning av åtgärder mot patriarkalt våld och förtryck, särskilt i hederns namn, mot kvinnor och homo- och bisexuella samt transpersoner. Stockholm:

Regeringskansliet.

Polisi, S & Dyberg, E (2005) ”En ärbar man och en kvinna av heder - om att leva i hederstänkande familjer.” C-uppsats, enheten Hälsa och samhälle, Malmö

Högskola.

Reddy, R (2008) Gender, Culture and the Law: Approaches to ’Honour Crimes’ in the UK. Feminist Legal Studies, 16, s 305-321.

Kurkiala, M (2005) I varje trumslag jordens puls. Stockholm: Ordfront förlag. Rosengren, K-E & Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB. Schlytter, A (2004) Rätten att själv få välja: arrangerade äktenskap, kön och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Schlytter, A & Linell, H (2008) Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext: en studie av omhändertagna flickor. Forskningsrapport 2008:2. Stockholm: FoU- Nordväst – Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm.

Schlytter, A, Högdin, S, Ghadimi, M, Backlund & Å, Rexvid, D (2009) Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms Stad. Stockholm: Stockholms universitet.

Socialstyrelsen (2007) Frihet och ansvar. En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv. (Artikelnr 2007-131-27).

Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P-G & Starrin, B (Red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, s 52-78. Svensson, P-G (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Svensson, P-G & Starrin, B (Red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, s 209-227.

Wikan, U (2004) En fråga om heder. Stockholm: Ordfront förlag. Organisationen ”Tänk Om!:s” hemsida: www.tankom.net

Statens Folkhälsoinstituts hemsida:

avgransning-/ hämtad 2009-03-30.

BILAGOR

Intervjuguide 1

Intervjufrågor socialsekreteraren

1) Skulle du vilja berätta om dina arbetsuppgifter? 2) Vad lägger du i begreppet hedersrelaterat våld?

3) Skulle du vilja berätta om hur du i ditt arbete kan komma i kontakt med personer som du misstänker eller vet är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?

4) Vad kan anledningen vara till att du kommer i kontakt med dessa personer? 5) Hur vanligt är det att du kommer i kontakt med personer som är utsatta för

hedersrelaterat våld eller förtryck?

6) Hur kan dessa personers problematik se ut?

7) Har ni några allmänna riktlinjer för hur ni hanterar denna problematik? 8) Har du varit i kontakt med personer som är eller har varit utsatta för

hedersrelaterat våld och förtryck som också har haft annan problematik? Skulle du i så fall vilja beskriva sådana situationer?

9) Har denna andra problematik någon gång handlat om missbruk eller psykisk ohälsa, såsom ångest, depression och självskadebeteende?

10) Vet du om andra på din arbetsplats har kommit i kontakt med personer som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck som har utvecklat en missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa?

11) Kan vi återkomma om vi har fler frågor?

Intervjuguide 2

Intervjufrågor till frivilligorganisationen ”Tänk Om!” 1) Skulle du vilja berätta om Tänk Om?

2) Vad lägger du i begreppet hedersrelaterat våld? 3) Hur kom det sig att ni startade organisationen?

4) Hur många tjejer/kvinnor har ni kommit i kontakt med?

5) Kommer ni i kontakt med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och även utvecklar en missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa (t ex ångest, depression, självskadebeteende)?

6) Hur vanligt anser ni i så fall att detta är?

7) I vilka situationer ser ni i så fall att detta förekommer?

8) Vänder ni er endast till tjejer/kvinnor eller även till pojkar/män? Hur kommer det sig i så fall?

9) Hur jobbar ni?

10) Vad har ni för syn på den hjälp som finns att få för tjejer/kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld och har en missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa?

11) Vad anser ni är viktigt i arbetet med tjejer/kvinnor som är utsatta för