Svenskämnets identitet och attityd till ämnet

På fråga 3, en sluten fråga, fick informanterna svara på hur de ser sitt ämne utifrån tre olika pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att 3 av lärarna ser ämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och att 1 lärare ser det som färdighetsämne. Deras egen tolkning av vad som är kärnan i ämnet redovisas med lärarnas egna tankar genom ett urval av citat från enkäten.

”Läsning. Genom detta utvecklas ordförståelse, stavning, läsförståelse och även förståelse för andra människors situationer både i Sverige och andra delar av världen. Givetvis är det också viktigt att man diskuterar det lästa.”

”Att eleverna får en förtrogenhet med språket” ”Läsa-skriva-tala”

”Läsa och skriva olika typer av texter. Ordförståelse. Bokläsning (ej ”kanon”).”

Gemensamt för alla svensklärarna är att läsning ses som något centralt.

På fråga 6 i enkäten ”Vad ingår i ämnet svenska på grundskolan?” svarade lärarna att läsa olika typer av texter, skriva och reflektera över åsikter var moment som ingår i svenskämnet.”Läsning av artiklar, faktatexter, noveller, böcker. Fritt skrivande samt skrivande av olika texter. Muntlig framställning. Ordklasser, lite satsdelar. Lite språk- och litteraturhistoria.” I resultatet nämndes också vikten av den muntliga och skriftliga kommunikationen.

Fråga 10 och fråga 16 handlar om hur lärarna ser på de kompetenser och den kunskap som svensklärarna anser att eleverna bör ha med sig när de lämnar grundskolan och resultatet visas genom citat.

”Kunna läsa, skriva och föra sin talan muntligt så att han/hon kan fungera i sin vardag, om så önskas klara högre studier samt kunna leva på ett ”upplyst” och demokratiskt sätt.”

”Kunna skriva olika typer av texter. Kunna förstå och reflektera kring lästa texter. Kunna diskutera muntligt och redovisa ett ämne så att det intresserar andra.”

Kapitel 4 Resultat

SB/MR 2008 35

Fråga 8 ”Vad innebär de olika momenten enligt din egen uppfattning?” är motsvarande fråga som på elevenkäten och innehåller att beskriva utifrån egen uppfattning de olika termerna, det vill säga momenten inom ämnet svenska som ingår i kursplanen. Resultatet redovisas med ett antal representativa urval av citat.

Lyssna och tala

”Eleverna lyssnar (förstår) genomgångar och tar del av andra elevers åsikter. Eleverna kan framföra sina åsikter och kan redovisa.”

”Tankerespekt- alla ska kunna uttrycka sig utan påhopp kunna föra fram ett budskap muntligt”

Läsa

”Förmågan att läsa olika slags texter. Olika genre samt texter/litteratur från olika tidsepoker”

”Läsa artiklar och enklare faktatext, ta ut det viktiga ur en text, läsa böcker av olika slag, en del litteraturhistoria.”

Skriva

”Eleverna tränar på att skriva olika texter som t ex saga, artikel, referat, recension, novell med mera. Det är viktigt att de lär sig disposition.”

”Det handlar om ordkunskap, ordval, meningsuppbyggnad, språklig korrekthet, stavning”

”Ha en läslig handstil, ok stavning och meningsbyggnad, skilja på tal/skriftspråk, kunna hålla formell stil”

Språk och samhälle

”Eleverna får ta del av olika skrivregler. Eleverna får lära sig om hur samhället genom att läsa litteratur”

”Den tysta kommunikationen (kroppsspråk, turtagning, ögonkontakt) sociala regler, hur klassas man om man skriver talspråk.”

”Veta hur/att språket har olika uttryck/innehåll beroende på sammanhang (socialt, genus etc). Språket utvecklas över tid”

Kapitel 4 Resultat

SB/MR 2008 36

Citaten från alla rubriker med undantag från Språk och samhälle pekar på ett formaliserat synsätt. Under rubriken Språk och samhälle nämns sociala funktioner.

När det gäller huruvida informanterna anser att det endast är svensklärarens uppgift att arbeta med muntlig och skriftlig kommunikation visar resultatet från fråga 11, ”Är det enbart svenskämnets uppgift att arbeta med muntlig och skriftlig kommunikation? (motivera)”, att lärarna anser att detta ansvar vilar på skolans alla ämnen men de menar samtidigt att detta inte ska bedömas annat än på svensklektionerna. Här följer ett par belysande citat:

”Absolut inte! Jätteviktigt att det sker i andra ämnen, så att eleverna ser att dessa kunskaper behövs i alla sammanhang.”

”Självklart inte men kunskapen hos eleven bör bedömas på svenskan av svenskläraren. Det får inte påverka betyg i andra ämnen. Man kan ha bra kunskaper men låg kommunikationsnivå”

4.2.1.1 Kursplanemål

Resultatet från fråga 7 visar hur informanterna ser på de befintliga kursplanemålen för svenska. Målen uppfattas olika av informanterna och redovisas nedan med citat.

”Från början tyckte jag att de var ’luddiga’, ord som reflektion och analys har genom diskussioner med kollegor lärt mig vad de innebär”

”Kräver att man aktivt arbetar med dem, konkretiserar för eleverna och för sig själv”

”De är svårmätbara och ett mål består av många delar, förtydligande saknas, vad betyder t ex ’reflektera över, aktivt kunna delta’”

”Jag tycker att de, jämfört med i många andra ämnen, är konkreta och överblickbara. Och något så när möjliga att uppnå.”

Citatet tyder på att kursplanerna ses som svåra att tolka och att det krävs mycket arbete för att konkretisera dem. Intressant är att ett av citaten visar motsatsen.

Kapitel 4 Resultat

SB/MR 2008 37

I fråga 5 och 9 får informanterna svara på hur de anser att ämnet har förändrats samt hur det har anpassats till dagens samhälle. I tabell 6 redovisas resultatet per informant.

Tabell 6 Svenskämnets förändring och anpassning enligt svensklärarna. Infor-

mant

Hur anser du att svenskämnet har förändrats över tiden?

På vilket sätt är målen för svenskämnet anpassade till skolan och samhällets utveckling?

A ”Förut var det fylla i övningar, i alla fall enligt min erfarenhet. Numera läser vi mycket och tränar mer på att reflektera och analysera samt att dra egna slutsatser.”

”Den sociala kompetensen har blivit allt viktigare och den muntliga aktiviteten har stor vikt i målen. Många arbeten kräver också att eleverna kan söka pålitlig information. Detta tydliggörs i målen.”

B ”Om jag jämför med min egen skoltid så tycker jag att förändringen framförallt gått från ”korvstoppning” till eget tänkande”

”Förmågan att värdera och vara källkritisk”

C ”Det har blivit mindre krav på grammatik- få undervisar om det. Större fokus på att eleverna ska ’använda egna ord’ pga Internet (klippa/klistra) går mot

kommunikationsämne som är viktigt för personliga utvecklingen”

”Mycket reflektion ingår ett måste i dagens it-samhälle. Kunna delta i diskussioner och samtal- mer viktigt nu än förr”

D ”Det har gått från att ha handlat mycket om grammatik och litteratur till att bli ett slags färdighetsämne, där du lär

”metoder” som du har nytta av i andra sammanhang.”

”De går mycket ut på att dels ge eleven färdigheter som han/hon behöver i det moderna samhället, dels ge ett visst mått av allmänbildning. Men de behöver egentligen uppdateras oftare än de gör!”

Utfallet visar en tydlig tendens till att det finns en utveckling av ämnet och medvetenhet om anpassning till omvärlden. Ämnet uppfattas som att ha gått från ”korvstoppning” till ett reflektionsämne. Ämnets anpassning till samhället

Kapitel 4 Resultat

SB/MR 2008 38

tenderar till att ha anpassats efter IT-samhällets nya krav och till vikten av muntlig kommunikation.