Svensk lag

Det finns ingen enskild folkhälsolag som styr folkhälsoarbetet i Sverige. Den Nationella folkhälsokommittén föreslog en folk-hälsolag. Förslaget innebar att kommuner och landsting skulle ha ansvar för att främja folkhälsan. Varje kommun och landsting skulle utarbeta en folkhälsoplan med planerade åtaganden för att uppnå en bättre folkhälsa. Vidare omfattade förslaget ett upp-följningsförfarande där kommuner och landsting på begäran av myndighet skulle lämna uppgifter om fullgörandet av kommunens och landstingets uppgifter enligt lagen (SOU 2000:91).

Den Nationella folkhälsokommitténs förslag diskuterades i den folkhälsopolitiska propositionen från 2003, där regeringen vägde för- och nackdelar med förslaget. Regeringens samlade bedömning, mot bakgrund av remissinstansernas svar, var då att nackdelarna vägde tyngre än fördelarna med en folkhälsolag.

I stället finns det finns flera olika lagar som påverkar de sam-hälleliga förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

I regeringsformen 1 kap. 2 § står: ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social om-sorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” Detta återspeglas i ett flertal lagar och regler som har betydelse för

folk-SOU 2017:4 Dagens folkhälsopolitiska ramverk

hälsoarbetet. Till exempel regleras kommuners och landstings, vars verksamhet är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälso-arbete, befogenheter, organisation och verksamhetsformer i kom-munallagen (1991:900). Landsting och kommuner är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) skyldiga att bedriva hälso- och sjukvård. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, vilket framgår av HSL 1 kap.

2 §. Det föreskrivs också att den som vänder sig till hälso- och sjukvården, när det är lämpligt, ska ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. HSL har en tydlig koppling till folkhälsoarbetet och det övergripande folkhälsopolitiska målet.

I flera andra lagar behandlas hälsa och jämlika villkor och det finns många som har koppling till de områden som Kommissionen i sitt första delbetänkande har identifierat som centrala för att uppnå en god och jämlik hälsa. I t.ex. socialtjänstlagens (2001:453, SoL) portalparagraf 1 kap. 1 § framgår att: ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet och levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för män-niskornas självbestämmanderätt och integritet.”

Vid en genomgång av lagar med koppling till de områden som Kommissionen har identifierat som centrala för att uppnå en god och jämlik hälsa kan följande nämnas. För ”Det tidiga livets vill-kor” är socialtjänstlagen (2001:453, SoL) central. Vad gäller ”Kun-skaper, kompetenser och utbildning” finns skollagen (2010:800), av vilken det framgår att alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet. ”Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö” regleras av flera lagar och förordningar. Ett exempel är arbetsmiljölagen (1977:1160) där det bl.a. slås fast att arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga att arbets-tagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall och svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Inom området ”Inkomster och försörjningsmöjligheter” är lag-stiftningen på socialförsäkringsområdet samlad i socialförsäkrings-balken (2010:110). Den ersätter ett 30-tal andra lagar och

författ-Dagens folkhälsopolitiska ramverk SOU 2017:4

32

ningar som till exempel lagarna om allmän försäkring (sjukför-säkring och föräldraför(sjukför-säkring), barnbidrag, bostadsbidrag, arbets-skadeförsäkring, förmåner vid funktionshinder samt olika ålders-pensioner och efterlevandeålders-pensioner. Lagar och regler för ”Boende och närmiljö” återfinns bl.a. i miljöbalken (1998:808) respektive plan- och bygglagen (2010:900) där frågor om miljö- och hälso-skydd, fysisk planering och byggande regleras. Vad gäller ”Lev-nadsvanor” är hälsoaspekten dominerande, vilket framgår av exempelvis livsmedelslagen (2006:804), alkohollagen (2010:1622) och tobakslagen (1993:581), för att nämna några. Diskriminerings-lagen (2008:567) är viktig inom området för ”Kontroll, inflytande och delaktighet” och ”Hälso- och sjukvården” styrs, som nämnts ovan, av hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763).

Det finns betydligt fler lagar än vad som nämns här som har betydelse för hälsans bestämningsfaktorer. Vid ett större urval av lagar med relevans för folkhälsoarbetet ger en textsökning av orden folkhälsa, hälsa, jämlikhet, lika villkor, möjligheter, rättigheter och jämställdhet följande resultat:

SOU 2017:4 Dagens folkhälsopolitiska ramverk

Källa: Egen sökning.

Som framgår av tabellen ovan nämns inte ordet folkhälsa i någon av dessa lagar. Ordet hälsa förekommer emellertid exempelvis 71 gånger i miljöbalken (1998:808), 43 gånger i arbetsmiljölagen (1977:1160) och 28 gånger i skollagen (2010:800). Jämlikhet/lika villkor och jämställdhet förekommer i betydligt mindre omfattning med undantag för i diskrimineringslagen (2008:567).

Sammanfattningsvis har flera lagar koppling till det övergri-pande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Flera av lagarna lyfter vikten av det förebyggande och främjande arbetet med hälsa och jämlika villkor, men eftersom de flesta av dessa lagar inte primärt ska svara mot det folkhälsopolitiska målet kommer folkhälsoaspekten in på ett mer indirekt sätt.

Dagens folkhälsopolitiska ramverk SOU 2017:4

34