1 Varför en analys av frågor om styrning och
1.1 Syftet med detta delbetänkande och avgränsningar
I det första delbetänkandet från Kommissionen för jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa – Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete (SOU 2016:55) identifierades två huvudsakliga inriktningar för förslag på hur hälsoskillnaderna i Sverige ska kunna minska.
Förslagen bör syfta till att:
1. Skapa mer jämlika förutsättningar på ett antal livsområden som är särskilt viktiga för att uppnå en god och jämlik hälsa.
2. Främja en mer strategisk styrning och uppföljning av insatser för jämlik hälsa.
När det gäller att skapa mer jämlika förutsättningar för alla – oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund eller geografisk hemvist – pekar Kommissionen på att detta är grundläggande för en god och jämlik hälsa. Enligt Kommissionens direktiv (dir. 2015:60) ska Kommissionens huvudsakliga fokus ligga på hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället och mellan kvinnor och män. För att skapa mer jämlika förutsättningar för alla krävs insatser som direkt kan påverka människors vardagliga liv, deras villkor, möjligheter och miljöer. Dessa insatser måste göras över ett brett spektrum av livsområden som omfattar det tidiga livets villkor, kunskaper och kompetenser, arbete, försörjning, boende,
levnads-Varför en analys av frågor om styrning och uppföljning av folkhälsopolitiken? SOU 2017:4
18
vanor samt människors kontroll, inflytande och delaktighet i samhället. Förslag på hur mer jämlika villkor på dessa områden kan skapas kommer att presenteras i Kommissionens slutbetänkande.
När det gäller frågor om en väl fungerande styrning och upp-följning av verksamheter som påverkar en god och jämlik hälsa pekar Kommissionen i sitt första delbetänkande på att det är en viktig förutsättning för att nå uppsatta mål inom folkhälsopolitiken.
Detta kan betraktas som en kompletterande och mer indirekt väg att främja en god och jämlik hälsa. Det handlar dels om att utveckla styrningen och uppföljningen av den redan existerande folk-hälsopolitiken, dels om hur offentliga verksamheter generellt kan styras och organiseras på ett sätt som ger bättre förutsättningar att verka för mer jämlika livsvillkor på de livsområden som Kom-missionen har identifierat som centrala.
I detta delbetänkande läggs fokus på det folkhälsopolitiska ram-verket såsom det formulerades i samband med propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145) och efterföljande propositioner och skrivelser. En viktig ut-gångspunkt i detta ramverk är att en god och jämlik hälsa är beroende av en kombination av olika faktorer såsom en persons utbildning, situation på arbetsmarknaden, boende och närmiljö, möjligheter till inflytande och levnadsvanor. Mot denna bakgrund är folkhälsopolitiken formulerad som en tvärsektoriell politik.
Detta innebär att möjligheterna att nå det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är avhängiga insatser på ett stort antal områden.
Syftet är med förslagen i detta delbetänkande är att få på plats ett folkhälsopolitiskt ramverk – den infrastruktur som är nödvändig – för ett strategiskt och tvärsektoriellt arbete för en god och jämlik hälsa. Ramverket behöver fungera löpande, långsiktigt och dynamiskt i förhållande till ett föränderligt samhälle och säkerställa delaktighet bland relevanta aktörer på nationell, lokal och regional nivå. I Kommissionens första delbetänkande (SOU 2016:55) konstateras att det finns många förtjänster i hur det folkhälsopolitiska ramverket utformades initialt. Samtidigt konstaterade Kommissionen att det finns vissa utvecklingsbehov och att ramverket i vissa avseenden behöver reformeras och vitaliseras.
SOU 2017:4 Varför en analys av frågor om styrning och uppföljning av folkhälsopolitiken?
Med det folkhälsopolitiska ramverket avses här mål och inrikt-ning för samt organisering, genomförande, uppföljinrikt-ning och utvärdering av politiken, inklusive hur lärande från uppföljning och utvärdering tas tillvara i formulering av ny politik samt nya åtgärder och arbetssätt.
Analysen inbegriper styrning av såväl myndigheter som av kommuner, landsting och regioner. Även andra aktörer såsom civil-samhällesorganisationer1, professionerna, akademin och närings-livet har betydelse för möjligheterna att nå de folkhälsopolitiska målen och även involverandet av dessa berörs. Vi behandlar här styrning som alltifrån styrning med mål, regelgivning (lagar och förordningar), ekonomiska medel, kunskap, organisationsstyrning samt genom uppföljning och utvärdering.2
Eftersom vi är en statlig kommission och med beaktande av den kommunala självstyrelsen ligger tyngdpunkten i förslagsdelen på förslag riktade till aktörer på statlig nivå. En stor del av förslagen har dock bäring på förutsättningarna för kommuner, landsting och regioner att arbeta för en god och jämlik hälsa. Ett antal förslag riktar sig också direkt till kommuner, landsting och regioner.
Genomgående har Kommissionen lagt särskilt fokus på hur jämlik hälsa kan bli en integrerad del i styrningen och uppföljningen på såväl nationell, som på regional och lokal nivå.
När det gäller mer generella frågor om styrning och uppföljning som sträcker sig utanför det folkhälsopolitiska ramverket (t.ex.
frågor om hur ettåriga budgetprocesser påverkar långsiktighet och förebyggande arbete, frågor om kompetensförsörjning, samverkan, målkonflikter etc.) kommer dessa frågor, liksom förslag på åtgärder för att skapa mer jämlika villkor på för hälsan centrala livsområden, att behandlas i Kommissionens slutbetänkande.
1 Begreppet det civila samhället beskriver en arena skild från staten, marknaden och det en-skilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemen-samma intressen. Inom denna arena verkar organisationer, gemen-sammanslutningar och andra aktörer, t.ex. nätverk, som är fristående från såväl stat, kommun och landsting som från det privata näringslivet (prop. 2009/10:55).
2 Styrning genom utnämningar (t.ex. av generaldirektörer) berörs dock inte.
Varför en analys av frågor om styrning och uppföljning av folkhälsopolitiken? SOU 2017:4
20
1.2 Frågor om styrning och uppföljning