Inom området förnybar energiteknologi händer mycket både i och utanför Sverige. Man kan konstatera att de satsningar som gjordes efter oljekrisen kring uppvärm- ning med alternativ till olja har burit frukt. Sverige har idag en ganska omfattande värmepumps- och biobränsleindustri och har även en kraftig expansion av fjärr- värmenäten. Dessutom finns tillverkare av solvärmeanläggningar. Det visar att det är möjligt att skapa livskraftiga företag med hjälp av offentliga satsningar på forsk- ning och teknikutveckling, stöd till tidig marknadsintroduktion och styrmedel som bibehåller ett förändringstryck.
Däremot har ti digare satsningar, främst i samband med oljekrisen, varit inriktade på att lösa vårt inhemska energiproblem snarare än att försöka skapa en ti llväxti ndustri. Därför kan vi ha missat många möjligheter att skapa nya företag inom energiteknik.
Sverige var exempelvis ti digt ute med stora vindkraft verk, men har förlorat försprånget eft ersom vindkraft tekniken valdes bort av främst tekniska skäl. Den omfatt ande svens- ka energisystemkompetensen kring avfallsåtervinning, avfallsförbränning och kraft vär- meprodukti on är dessvärre inlåst i kommunalt ägda bolag som har restrikti oner vad gäller kommersialisering av sin kunskap.
Miljöideologi och priskänslighet – vad betalar konsumenterna för egentligen?
I många diskussioner kring energi utgår man oft a från priset per producerad kilowat- ti mme och använder det som likare och jämförelseobjekt. Vid sådana jämförelser kommer allti d storskaligt producerad kraft från kärnkraft , vatt enkraft och kolkondens lågt i pris, medan småskaliga anläggningar får ett högt. Det fi nns en skalekonomi i en- ergiprodukti on som gynnar allt större anläggningar.
Men många konsumenter köper inte bara en utbytbar kilowatti mme utan något mer, en miljöprofi lering av sitt liv, ett ställningstagande, en markering ti ll omgivningen av vad man står för eller har råd med (se också kapitel 4). I grunden är det samma sätt att resonera som man gör vid andra köp, man väljer vissa kläder eller bilmärken framför andra etc.
Att köpa och montera en solcellsanläggning på sitt hus kanske inte kan räknas hem på samma sätt som industriella investeringar i energiprodukti on, men hur kalkylerar man vid annan konsumti on? Hur räknar man hem en påse chips eller en sportbil? Priset kanske inte allti d är avgörande för hur ny energiteknik etableras på en marknad. Det kan fi nnas andra värden som har stor betydelse också. Det är dock vikti gt att synliggöra dessa värden och också att utnytt ja dem kommersiellt.
Hinder för ti llväxt
Fjärrvärme som fortsätt er att byggas ut är en vikti g komponent i den svenska strategin för ett hållbarare samhälle med kraft värmeprodukti on, avfallsförbränning etc. Den kan dock ha trängt ut marknaden för alternati va tekniker för uppvärmning, som sol och pelletseldning, som får en mindre marknad i Sverige att konkurrera om. Sverige har dessutom låga elpriser vilket minskar lönsamheten i exempelvis vindkraft anläggningar eller solcellsinstallati oner. De rent geografi ska förutsätt ningarna med lite solljus och få bra vindlägen påverkar naturligtvis också lönsamheten. Men än vikti gare är att vi har stora kraft produkti onsresurser som redan är installerade i form av vatt enkraft och kärnkraft . Elnätet är byggt för denna typ av storskalig produkti on och det krävs inves- teringar också i elnätet för att vi ska kunna få in annan kraft produkti on som exempelvis vindkraft och solceller.
I både fj ärrvärmefallet och i elfallet har vi byggt stora centraliserade tekniska system för vår el- och värmeförsörjning. De är på en samhällsnivå ekonomiska, välskött a och hållbara. (Även om kärnkraft ens hållbarhet och miljöstatus naturligtvis är omtvis-
tad.) Eft ersom dessa investeringar redan är gjorda påverkar de förutsätt ningarna för alla alternati v som senare kommer upp. Dels läggs ett ekonomiskt tak på hur högt priset på förnybar energi kan vara, dels fi nns det redan etablerade lösningar som är konkurrenskraft iga, dels fi nns tekniska, industriella och juridiska strukturer som försvårar etablerandet av annan förnybar energiteknik.
Sammantaget blir det svårare att etablera en stor hemmamarknad för produkter och system för förnybar energi i Sverige jämfört med situati onen i fl era länder på konti - nenten som inte har lika utbyggda centralstyrda energisystem. De svenska företagen måste alltså anti ngen fi nna sätt att knyta an ti ll de strukturer som fi nns i Sverige eller etablera försäljning i andra länder ti digare än vad deras konkurrenter behöver göra. I Danmark, men framförallt i Tyskland, har det inte etablerats liknande storskaliga fj ärrvärmesystem. Det öppnar för andra möjligheter för framförallt solvärme. I båda länderna har man sedan länge omfatt ande subventi onssystem för förnybar energi vilket sti mulerar marknaden. Där sker det nu en framväxt av nya energiteknikbolag, nya produkter och system i snabb takt.
Samti digt kan man hävda att en hemmamarknad i många fall inte längre är ett avgö- rande första steg. I den globala värld vi lever i är steget ut i ett internati onellt samman- hang inte långt, vilket blir tydligt när man jämför andra ti llväxtbranscher. Många nya svenska företag som exempelvis Spoti fy eller Skype (som inte var ett ”svenskt” bolag) har mycket snabbt kommit ut på en världsmarknad. Även Tricoronas framgångar har skett utan ett grundmurat stöd av en svensk hemmamarknad.
I Sverige finns dock en rad förutsättningar och kunskapsområden som vi ännu är ganska ensamma om och som kan leda till tillväxtmöjligheter för företag som är beredda att utnyttja dessa områden. Vi är bra på systemlösningar och att integre- ra flera olika energi- och materialflöden i samhället. I många andra länder finns is- tället flera olika flöden och teknologier som inte utnyttjar de samordningsfördelar som finns, exempelvis genom att länka samman avfall-fjärrvärme-fjärrkyla. Frågan är bara hur man kan paketera och skapa affärsmodeller som ger tillväxt med dessa kunskaper som grund?
I Sverige fi nns också ett antal högt specialiserade komponentleverantörer som ut- vecklar och ti llhandahåller nyckelteknologier för andra cleantech-företag. Ovan har nämnts ABB, SKF, Diab m fl . De är vikti ga globala aktörer kopplade ti ll utvecklingen av cleantech-branscher globalt. Det är vikti gt att dessa företag ges goda förutsätt ningar att fortsätt a utvecklas. Bland annat behöver länkarna ti ll forskning inom universite- ten stärkas så att de kan fortsätt a att utveckla ny teknik i Sverige.