Fotbollsklubben BK Häckens förre sportchef, tillika en av de mest framstående idrottsju- risterna i Sverige, advokat Carl Fhager, yttrade sig om Websterdomen;
”Efter Bosman blev verkligheten sådan att när spelaren har ett år kvar på kontraktet hamnar man i en situation där det är antingen sälja eller förlänga. Nu kan det läget upp- stå redan efter år två av ett femårskontrakt.”189
Trots att Websterdomen debatterats flitigt i utländsk media har det varit ganska tyst om den i Sverige. För att få insikt i hur medvetna svenska klubbar är om Websterdomen tog vi kontakt med de 16 klubbarna i allsvenskan och ställde två frågor kring domens konsekven- ser.190 Ledande representanter från åtta klubbar svarade på våra frågor. För anonymitetens skull kommer namn och klubbnamn inte att uppges eftersom information om hur de olika klubbarna skriver kontrakt kan vara känslig.
De frågor vi ställde var;
1. Vad har Websterdomen fått för konsekvenser för er förening?
2. Vilka åtgärder har ni som förening vidtagit för att förhindra att spelare lämnar er som Websterfall?
Ingen av klubbarna som svarade hade märkt några direkta konsekvenser av Websterdomen än så länge. Ännu har heller inget svenskt Websterfall uppkommit. Tre klubbar hade inte vidtagit några åtgärder till följd av domen utan avvaktar rättsutvecklingen. Två av klubbarna poängterade vikten av att förhandla nya kontrakt i god tid alternativt skriva korta kontrakt. Tre klubbar hade också påbörjat arbetet med att ta fram avtal som reglerar skadeståndsbe- räkningen då en spelare bryter sitt kontrakt i förtid. En av klubbarna delgav följande exem- pel på hur en sådan avtalsreglering kan se ut;
”Bryter Spelaren Avtalet i förtid utan Föreningens godkännande, skall Spelaren till Före- ningen betala det belopp som är högst av den övergångssumma Föreningen ursprungligen be- talt för Spelaren eller den övergångssumma Föreningen skäligen skulle ha erhållit vid tid- punkten för Spelarens avtalsbrott.”
Alla de allsvenska klubbarna som svarade på våra frågor var medvetna om Websterdomen men flera klubbar hade inte vidtagit några åtgärder alls för att skydda sig mot effekten av domen. De klubbar som försökt skydda sig har uppmärksammat möjligheten att reglera skadeståndsberäkningen i avtalet mellan klubben och spelaren. Någon sådan reglering fanns inte i Andrew Websters avtal och därför kunde CAS bara använda den återstående lönen som måttstock för skadeståndet. Även om avtalsfrihet råder är det viktigt att komma ihåg att en reglering i avtalet för hur skadeståndet ska beräknas inte får drabba spelaren
189 Olsson, Marcus. Först Bosman – nu kommer Webster. 190 Se Bilaga E.
(som svagare part vid avtalsslutet) alltför hårt. Regleringen kan i sådana fall jämkas eller lämnas utan avseende med hjälp av avtalslagens generalklausul.191
5.3
Delanalys (exempelfallet)
Websterdomen är ett bevis för att andra bestämmelser än svensk lag har betydelse för ar- betssituationen för fotbollsspelare. Artikel 17 i FIFA:s regelverk, som bekräftades i Webs- terdomen, gör det möjligt för Kalle att lämna Förening A, mot erläggande av visst ska- destånd, förutsatt att vissa rekvisit är uppfyllda. Kalles ålder när kontraktet med Förening A tecknades har betydelse. Dessutom kan förekomsten i kontraktet av en skadeståndsregle- rande klausul påverka bötesbeloppet. Nedan beskrivs Kalles möjligheter att gå som Webs- terfall till Förening B under fyra olika förutsättningar;
1. Kalle var 28 år gammal när han tecknade det senaste kontraktet med Före- ning A. Kontraktet löper på fyra år. Idag är Kalle 30 år gammal och har såle- des spelat av två år på kontraktet. Månadslönen är 5000 kronor. Ingen ska- deståndsreglerande klausul existerar. Kalle säger upp sitt kontrakt 20 dagar ef- ter att Förening A spelat sin sista tävlingsmatch för säsongen.
Möjligheter att gå som Websterfall: Då Kalle hade fyllt 28 år när kontraktet teck-
nades kan han ensidigt bryta det redan efter två års tid och behöver endast betala den sammanlagda summan av de återstående löneutbetalningarna, 120 000 kronor (24*5000), i skadestånd till Förening A. Väljer Kalle att gå till Förening B blir bägge parter solidariskt ansvariga för skadeståndet. Kalle ris- kerar även disciplinär bestraffning (i form av avstängning) för att han sagt upp sitt kontrakt utanför 15-dagars perioden.
2. Kalle var 26 år gammal när han tecknade det senaste kontraktet med Före- ning A. Kontraktet löper på fyra år. Idag är Kalle 28 år gammal, han har såle- des spelat av två år på kontraktet. Månadslönen är 5000 kronor. Ingen ska- deståndsreglerande klausul existerar.
Möjligheter att gå som Websterfall: Eftersom Kalle var under 28 år gammal när
kontraktet tecknades kan han inte ensidigt bryta sitt kontrakt och gå som Websterfall förrän efter ytterligare ett år. Vid det tillfället blir skadeståndet 60000 kronor (12*5000).
3. Kalle var 18 år gammal när han tecknade det senaste kontraktet med Före- ning A. Kontraktet löper på fyra år. Idag är Kalle 21 år gammal, han har såle- des spelat av tre år på kontraktet. Månadslönen är 5000 kronor. Ingen ska- deståndsreglerande klausul existerar.
Möjligheter att gå som Websterfall: Kalle har spelat av tre år på sitt kontrakt och
kan därför lämna Förening A mot en ersättning på 60000 kronor (12*5000). Dessutom har Förening A rätt till tränings- och utbildningskompensation från Kalles nya klubb, Förening B.
4. Kalle var 28 år gammal när han tecknade det senaste kontraktet med Före- ning A. Kontraktet löper på fyra år. Idag är Kalle 30 år gammal, han har såle-
Webster
des spelat av två år på kontraktet. Månadslönen är 5000 kronor. Kontraktet innehåller en skadeståndsreglerande klausul som anger att Förening A har rätt till ett skadestånd motsvarande den övergångssumma den skäligen skulle ha erhållit vid tidpunkten för Kalles avtalsbrott. Förening A har tidigare emotta- git ett övergångsbud från Förening B på 20 miljoner kronor.
Möjligheter att gå som Websterfall: Kalle var 28 år när kontraktet tecknades och
han har spelat av två år på det. Kalle kan därför lämna Förening A för Före- ning B som Websterfall. Skadeståndet skulle dock, om ingen jämkning görs av allmän domstol, bli drygt 20 miljoner kronor (den övergångssumma Före- ning A skäligen skulle ha erhållit). Kalle måste i sådana fall själv starta upp rättsprocessen och ansöka om en sådan jämkning.
Kalle har således möjlighet att ensidigt bryta sitt kontrakt med Förening A förutsatt att den skyddade kontraktsperioden (två eller tre år beroende på Kalles ålder) löpt ut. Skadeståndet som Kalle måste erlägga beräknas såsom motsvarande Kalles samtliga återstående löneut- betalningar alternativt efter vad parterna tidigare avtalat. Bryter Kalle sitt kontrakt efter att 15 dagar förflutit sedan Förening A spelade säsongens sista tävlingsmatch kan han även drabbas av disciplinära åtgärder.
6
Sammanställning av exempelfallet
I det här kapitlet ges en sammanfattning av hur de lagar, regler och rättsfall som tagits upp tidigare i uppsatsen påverkar Kalles arbetsrättsliga ställning.
Fotbollsspelare arbetsrättsliga ställning har förbättrats mycket de senaste 15 åren. Tidigare fanns det inga bestämmelser som skyddade fotbollsspelares rättigheter som arbetstagare. Det var exempelvis inte mycket en fotbollsspelare kunde göra om hans klubb vägrade sälja honom. Inte ens när kontraktet löpt ut hade han möjlighet att lämna klubben kostnadsfritt. Idag är läget dock annorlunda. Den fiktive fotbollsspelaren Kalle Mattson omfattas av kol- lektivavtalet för elitfotbollsspelare i Sverige, vilket har förbättrat fotbollsspelares arbets- rättsliga rättigheter. Kalle har även flera lagliga möjligheter att lämna Förening A om de vägrar sälja honom till det pris Förening B erbjudit. Exempelvis kan Kalle använda sig av Bosman- eller Websterdomen. Dessutom kan han, som behandlas nedan, begära utlåning. Fotbollens kollektivavtal har förbättrat Kalles försäkringsskydd och gett honom möjlighet till ett bättre liv efter fotbollskarriären. Försäkringsskyddet är viktigt för fotbollsspelare ef- tersom de, jämfört med många andra yrkesgrupper, har korta aktiva karriärer. Trots att spe- larna fick gå med på exempelvis fredsplikt under avtalsperioden är kollektivavtalet ändå po- sitivt ur deras synvinkel.
Det vanligaste sättet idag för en fotbollsspelare att lämna en klubb är genom försäljning men det har blivit allt vanligare att spelare väljer att gå som Bosmanfall. Att gå som Bos- manfall har blivit en del av vardagen i fotbollsspelares och fotbollsklubbars liv. När Kalle har sex månader eller mindre kvar av sitt kontrakt med Förening A kan Förening B skriva kontrakt med honom trots att han står under kontrakt med Förening A. Efter att kon- traktstiden löpt ut kan Kalle under vissa förutsättningar kostnadsfritt övergå till Förening B. Förening A:s rätt till kompensation beror på Kalles ålder. Är Kalle 23 år eller yngre ska Förening B erlägga en tränings- och utbildningskompensation till Förening A. En sådan kompensation blir dock avsevärt lägre än det övergångsbud på 20 miljoner kronor som Fö- rening B först erbjöd.
Beroende på Kalles ålder och kontraktets längd finns även möjlighet för honom att lämna Förening A som Websterfall. Förutsatt att Kalle var 28 år eller äldre när kontraktet teckna- des kan han lämna Förening A efter två år av kontraktet. Om Kalle var under 28 år när kontraktet tecknades måste han vänta i tre år innan han ensidigt kan bryta sitt kontrakt som Websterfall. Skadeståndet som Kalle och hans nya klubb, Förening B, solidariskt ska betala till Förening A uppgår till återstoden av Kalles lön enligt kontraktet. Finns klausuler med i kontraktet som anger att skadeståndet ska beräknas på annat sätt gäller emellertid dem, förutsatt att de inte kan jämkas eller lämnas utan avseende med stöd av allmän avtalsrätt. En annan metod som inte tidigare nämnts i uppsatsen är utlåning. Om Förening A vägrar sälja Kalle kan han försöka övertala klubben att de ska låna ut honom till Förening B istäl- let. Övergångar behöver nämligen inte vara av karaktären köp. Att låna ut Kalle kan vara i både Kalles och Förening A:s intresse. Vägrar Förening A att låna ut Kalle kan det leda till att han presterar sämre på träningar och matcher samt sprider dålig stämning i laget.
Låneperioden måste vara i minst sex månader och spelaren måste ha ett giltigt kontrakt med sin första klubb för att en låneövergång ska kunna ske.192 Låt oss förutsätta att Kalle
Sammanställning av exempelfallet
lånas ut till Förening B under en hel säsong. Förening A får i motprestation en viss låne- summa. När säsongen sedan tar slut blir Kalle tvungen att komma tillbaks till Förening A enligt låneavtalet och beroende på hans prestation för Förening B kan tre förutsättningar föreligga.
1. Kalle har gjort succé i Förening B och den är därför villiga att höja sitt pris och köpa loss Kalle vilket Förening A bör vara nöjda med.
2. Kalles prestationer för Förening B har varit godkända. Den är nöjd med ho- nom men är inte villiga att höja priset. Förening A behöver dock fortfarande inte sälja Kalle och då är parterna tillbaka vid ruta ett. Förening A har dock gjort en ekonomisk vinst men beroende på hur Förening A:s sportsliga resul- tat sett ut har det kanske inte varit lönsamt att låna ut Kalle eftersom han är en tongivande spelare för klubben.
3. Kalle har presterat väldigt dåligt eller inte trivts socialt i Förening B och var- ken Kalle eller Förening B vill därför att övergången ska bli permanent. Han bestämmer sig därför för att stanna i Förening A.
Vill Kalle efter låneperioden fortfarande lämna Förening A och den fortfarande inte vill säl- ja honom får Kalle försöka använda sig av Bosman- eller Websterdomen. För 15 år sedan fanns inte de här möjligheterna och fotbollsspelares arbetsrättsliga ställning i Sverige har därmed förbättrats avsevärt under senare år. En fotbollsspelare kan också använda nämnda domar som påtryckningsmedel mot sin klubb vid kontraktsförhandlingar och övergångar. Klubbarna kan känna sig tvingade att sälja en spelare för att överhuvudtaget få någon er- sättning för honom. Det alternativ som är minst kontroversiellt är att spelaren begär att bli utlånad eftersom han då återkommer till klubben efter utlåningsperioden.
Genom sammanställningen av de metoder som Kalle kan använda sig av för att lämna Fö- rening A framgår att andra regelverk än svensk lagstiftning, såsom EG-fördraget och FIFA:s regelverk, har stor betydelse för fotbollsspelares rättigheter.
7
Diskussion och analys
Det framgår tydligt att fotbollsspelarens arbetsrättsliga ställning i Sverige har förändrats vä- sentligt mot det bättre sedan Bosmandomens uppkomst. Den har därefter vidareutvecklats genom skapandet av herrfotbollens kollektivavtal och genom Websterdomen. Andra regel- verk än svensk lagstiftning har således haft stor betydelse för utvecklingen av fotbollsspela- res rättigheter.
Det finns idag inget enkelt sätt att bestämma vem som ska ses som arbetstagare. För att kunna avgöra det får man gå till praxis och förarbeten och därefter göra en helhetsbedöm- ning av de omständigheter som är av betydelse i varje enskilt fall. Det är mer än tio om- ständigheter som måste beaktas. Vi anser att det skulle underlätta förståelsen för vem som ska ses som arbetstagare om Arbetsdomstolen, i något framtida rättsfall som behandlar ar- betstagarbegreppet, fastställde att minst tre av de omständigheter som nämndes i MBL:s förarbeten193 måste vara helt uppfyllda för att ett arbetstagarförhållande ska anses föreligga. Vi är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för domstolen att bestämma vilka om- ständigheter det ska vara men en god idé vore att bestämma sig för samma omständigheter som EG-domstolen framhävde i Lawrie-Blum målet.194
Det finns ingen praxis kring huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare och fotbol- lens sedvänja ger oss heller inget svar. Det är dock inte svårt att se fotbollsspelare som ar- betstagare då de uppfyller flertalet av de omständigheter som nämns i förarbetena till MBL och som vi redan tidigare berättat ska därför en fotbollsspelare ses som arbetstagare. Ar- betsrättslig lagstiftning och därmed LAS regler skulle kunna gälla till fullo och fotbollsspe- larens arbetsrättsliga ställning skulle vara likvärdig ”vanliga” arbetstagares. Att vara fotbolls- spelare går dock helt enkelt inte att jämföra med ett vanligt jobb. Den som tycker att fot- bollsspelare ska följa LAS till fullo accepterar givetvis att fotbollsspelare tar pappaledigt, är hemma från match för att vårda sjukt barn, tar fyra veckors sammanhängande semester, omfattas av turordningsreglerna när arbetsgivaren friställer och andra liknande situationer. Skulle LAS regler gälla till fullo för fotbollsspelare skulle det leda till kaos inom fotbollen. Föreställ er att en svensk klubb köpt en spelare för dyra pengar och två månader efter att köpet genomförts begär spelaren pappaledighet. Det här skulle kunna leda till att ingen klubb i framtiden skulle våga anställa en fotbollsspelare vars fru är gravid eller om spelaren redan har småbarn. Skulle LAS gälla fullt ut skulle det även betyda att hänsyn inte tagits till fotbollens särskilda karaktär, vilket är ett måste för att övergångsreglerna för fotbollsspelare i sin nuvarande form ska fungera. Vi anser att fotbollsspelarens arbetssituation inte behöver förbättras ytterligare eftersom juridiken inte bör inkräkta för mycket på fotbollens särskilda karaktär. Till följd av diskussionen som förts ovan är det orimligt att LAS ska gälla till fullo och det håller såväl spelare som klubbar med om i Sverige eftersom de skrivit under fotbol- lens kollektivavtal. Fastän det nuvarande kollektivavtalet åsidosätter stora delar av de dispo- sitiva rättigheterna i LAS och därmed försämrar fotbollsspelares arbetsrättsliga ställning är det ett måste att det följs för att skydda fotbollens särskilda karaktär och därigenom skydda intresset kring fotbollen som idrott.
193 Se SOU 1975:1. Demokrati på arbetsplatsen. Förslag till ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kollektivavtal, s. 722
samt kapitel 2.2.
194 I mål 66/85 Lawrie-Blum tog EU-domstolen upp tre kriterier som visade när ett arbetstagarförhållande fö-
relåg. Kriterierna var att arbetet skulle utföras för någon annans räkning under en viss tid, det skulle ske under dennes arbetsledning och övervakning och dessutom skulle arbetet ske mot ett vederlag.
Diskussion och analys
Kan ett anställningsförhållande för alla fotbollsspelare anses föreligga eller gäller det endast professionella spelare? Det kan vara svårare att se amatörspelare i lägre divisioner som ar- betstagare då de inte har samma privilegier som professionella spelare och därmed uppfyl- ler de inte lika många av de omständigheter som nämnts i MBL:s förarbeten. Ett exempel på det är att amatörspelare ofta själva får betala för transporten till bortamatcher medan det aldrig skulle hända professionella spelare och omständigheten som behandlar ersättning för direkta utlägg är därför inte uppfylld. Medan professionella fotbollsspelare ska ses som ar- betstagare får det avgöras från fall till fall huruvida amatörspelare också ska göra det. Är flera av omständigheterna ändå uppfyllda ska även de betraktas som arbetstagare. Vi tycker att det är viktigt att så många fotbollsspelare som möjligt ses som arbetstagare eftersom det förbättrar deras arbetsrättsliga ställning då skyddslagstiftningen LAS regler, till viss del, blir gällande för arbetstagare.
När det gäller spelares rättsliga bundenhet till sin tidsbegränsade anställning har intressanta synpunkter framförts i den idrottsjuridiska doktrinen.195 Normalt sett är arbetstagaren, pre- cis som arbetsgivaren, bunden av avtalstiden på en tidsbegränsad anställning.196 Advokat Stefan Flemström197 hävdar dock att starka skäl talar för att en arbetstagare kan befrias från för lång bundenhet med hänsyn till familjeskäl eller för höga prestationskrav från arbetsgi- varens sida. Enligt Flemström kan klubbarna, i väntan på klargörande rättsfall, inte med sä- kerhet förlita sig på spelares rättsliga bundenhet till anställningsavtalet under en längre peri- od. Vi stämmer in i Flemströms analys då det torde vara möjligt för spelaren att utan er- sättningskrav befrias från en tidsbegränsad anställning. Vi anser dock inte att det här utgör något direkt risktagande från klubbarnas sida. En spelare som mår dåligt på grund av famil- jeskäl eller inte lever upp till klubbens prestationskrav blir till slut en börda. Det troliga i en sådan situation är inte att spelaren tvingas stanna i klubben i väntan på rättslig process utan att ett avtal om ömsesidigt upphörande av anställningen sluts. Klubben frigör då löneut- rymme och kan anställa en ersättare, istället för att dras in i en rättslig process.
Bosman är den dom som haft störst genomslag för fotbollsspelares arbetsrättsliga ställning, inte bara i svensk fotboll utan i hela fotbollsvärlden. I Bosmandomen fastställde EG- domstolen att fotbollens övergångsregler stred mot artikel 39 i EG-fördraget som gäller den fria rörligheten för arbetstagare. Det här betydde att fotbollsspelarnas arbetsrättsliga ställning förbättrades och att spelarna fick mer att säga till om. Spelarna fick större möjlig- heter att byta klubb, både nationellt och internationellt.
Som en följd av Bosmandomen gäller att när det är sex månader kvar tills spelarens kon- trakt löper ut får andra klubbar ta kontakt med spelaren efter att först skriftligen ha medde- lat ägarklubben och lämna kontraktsförslag. Accepteras något av buden sker övergången sedan kostnadsfritt när kontraktet avslutas. Är spelaren under 23 år utgår dock tränings- och utbildningskompensation till klubben vilket visar att EU anser att den fria rörligheten kan begränsas om satsningar sker på unga spelare. Inom fotbollen finns det dock de som hävdar att det är åldersdiskriminerande att ersättning måste utges för unga spelare vars kon- trakt löpt ut men inte för dem som är över 23 år. Kompensationsavgiften kan i vissa fall vara avskräckande och unga spelare i småklubbar kan då få svårt att hitta en ny klubb. Vi anser dock att EU:s linje bör följas och att det är väldigt viktigt att regeln fortsätter existera.
195 Flemström, Stefan. Arbetsrätten inom idrotten – vad har hänt?, Idrottsjuridisk skriftserie Nr 9, s. 81. 196 Andersson, Anderz m.fl. Arbetsrätt, s. 94 samt 4 § LAS.
Regeln är nämligen den enda möjligheten för klubbar på gräsrotsnivå att få kompensation för de unga spelare de utbildat och tränat under flera år, som lämnar klubben som Bosman- fall. Det är viktigt att skydda fotbollens särskilda karaktär och får inte småklubbar ersätt- ning för de spelare de utbildat kommer de inte ha råd att fortsätta med det – något som skulle skada samhället och framför allt sporten fotboll något oerhört.
Ännu en följd av Bosmandomen blev att transferfönstret infördes. Det har gett klubbarnas spelartrupper stabilitet till följd av att en spelare inte när som helst under en säsong kan