Vi kan tydligt se i både Afrikagrupperna och Sidas dokument att man har ett holistiskt synsätt på hälsa, så även i hiv- och aidsarbetet. Sida menar att alla allvarliga hot mot hälsa och utveckling kräver att man skiljer på omedelbara orsaker, bakomliggande orsaker, omedelbara effekter och långsiktiga effekter. De poängterar i sina dokument att sjukdomen måste bekämpas på alla nivåer och som exempel kan nämnas det strategiska ramverk som Sida ställer upp för att visa hur de planerar att nå sina mål.116
Sida arbetar utifrån fyra huvudområden när det gäller hiv/aids; − Prevention
− Behandling, vård och stöd
− Rättsliga och mänskliga rättigheter
− Forskning, övervakning och utvärdering117
113
HIV/AIDS Strategic Plan for Sida South Africa 2004-2005, s. 3.
114
Investing for future generations, Sweden’s international response to HIV/AIDS, s. 12.
115
Afrikagruppernas långtidsplan 2004, s. 4f.
116
Se bilaga 1.
117
Inom dessa huvudområden prioriterar man stöd till strategiska interventioner, våld mot kvinnor och barn, samt att stödja regionala och gränsöverskridande hiv/aids projekt. Även genom det svenska arbetssättet med hiv och aids kan vi se att man har en holistisk vinkel, vilket blir tydligt till exempel genom begreppet mainstreaming som innebär att man infogar hiv/aids-frågan i alla redan befintliga program.118 Detta innebär att även en organisation som inte specifikt arbetar med hiv/aids ska ha en strategi för hur man hanterar frågan. Som exempel kan nämnas att man vid ett vägbygge måste tänka på dess effekter för området runt omkring, exempelvis ökad smittspridning och prostitution på grund av bättre kommunikationer.119 Förutom att mainstreama hiv och aids jobbar Sida också med att dämpa långtidseffekterna för individerna och samhället, så kallad Impact Mitigation. Man analyserar de effekter som hiv och aids kan komma att ha på samhället inom exempelvis jordbruk, utbildning och hälsosystemet och hur detta i stort kommer att påverka Sydafrikas utveckling. Man tar därefter fram så kallade copingstrategier som är till för att stärka och bygga kompetens i olika sektorer.120
Liksom Sida talar även Afrikagrupperna om att inkludera hiv och aids i alla projekt. Afrikagrupperna innefattar både preventiva åtgärder samt förebyggande arbete i programområdet hälsa, i vilket hiv och aids ingår. Afrikagrupperna har inga uttalade prioriteringsområden gällande hiv/aidsarbetet men de har dock specificerat vad de prioriterar de kommande sex åren inom just folkhälsoområdet. Det handlar om att stödja folkhälsoinsatser, stimulera till god hälsa för alla, stärka hälsopersonalens fortbildning och kompetensutveckling, samt stärka primärvårdens förebyggande hiv/aidsarbete.121 Även Afrikagrupperna har en holistisk syn vilket gör att man, liksom Sida, vill jobba med långsiktiga insatser. Målen inom programmet folkhälsa specificeras ytterligare för just Sydafrika och innefattar att minska spridningen av hiv samt att öka och förbättra förebyggande och vårdande hiv/aidsinsatser. Man vill också stärka de sydafrikanska organisationerna i deras arbete och verka för att stigmatiseringen och diskrimineringen minskar. Afrikagrupperna tycker att det är viktigt att se hiv och aids som en avgörande utvecklingsfaktor och beakta genusaspekten inom alla verksamhetsområden och insatser.122
118
HIV/AIDS Strategic Plan for Sida South Africa 2004-2008, s. 8.
119
Intervju med Lena Ekroth.
120
Investing for future generations, Sweden’s international response to HIV/AIDS, s. 10.
121
Afrikagruppernas långtidsplan 2004, s. 6.
122
Både Sida och Afrikagrupperna skriver i sina styrdokument att prevention är ett av de viktigaste områdena att jobba inom för bekämpningen av epidemin och här skiljer de sig något eftersom majoriteten av världens hjälporganisationer prioriterar vård. Vi kan se att de geografiska skillnader i hur man arbetar med hälsa, som Medin och Alexandersson talar om, blir tydliga i detta sammanhang och att både Sida och Afrikagrupperna har tagit till sig den definition av hälsa som WHO gjort.
När det gäller prevention ser man hälsovård och skola som de mest grundläggande arenorna för att kunna stoppa epidemin. Sida omskriver kvalitén och nivån på utbildningar som nyckelfaktorer för att skapa utveckling och demokrati.123 De menar, precis som Lupton, att eftersom en öppen diskussion kring sexualitet är tabu inom många kulturer och eftersom aids är så nära sammanlänkat med sex och död, så pratar folk inte öppet om sex. Man poängterar nödvändigheten av att det skapas en öppen dialog kring sexualitet.124
I arbetet med hiv och aids ska de svenska erfarenheterna användas. Detta framkommer i Sidas handlingar där man gör en genomgång av de svenska hiv/aidserfarenheterna. Man talar till exempel om vikten av individuella val i sexuella frågor, det egna ansvaret för att undvika infektioner och att inte föra dem vidare samt att ha en öppen och rättvis tillgång till vård, behandling och stöd. Ytterligare ett urskiljbart svenskt perspektiv är frågan om jämställdhet mellan könen.125 Sida ser ojämnlikhet mellan könen samt våld mot kvinnor och barn som en stor del i orsaken till hiv-situationen i Sydafrika idag. De placerar detta bland de omedelbara orsakerna i det strategiska ramverket och skriver att sexualundervisning har en avgörande roll i att minska smittspridningen bland unga. Sidas hiv-preventionsprogram riktar sig också speciellt mot unga. De prioriterar utveckling av och integrering av sexual- och genusundervisning samt hiv relaterade preventionsaktiviteter in i det pågående utvecklingssamarbetet i områdena kring utbildning och hälsa.126