Sverige har ett mycket gott anseende i Sydkorea, inte minst sedan Sveriges humanitära och fredsbevarande arbete efter Koreakriget. Sverige deltar till exempel fortlöpande ända sedan 1953 i de neutrala staternas övervakningskommission (NNSC), för närvarande med fem officerare i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea vid Panmunjom. Under årens lopp har cirka 1 000 svenska officerare tjänstgjort i NNSC.
De senaste årens goda svenska nationella rankingresultat vad gäller innovationskraft och kreativitet har starkt bidragit till bilden av Sverige som ett litet land som ändå hävdar sig.
Sydkoreas inte helt oblygt uttryckta ambition att få fler Nobelpris utöver det enda fredspris landet förärats med, är ytterligare en anledning kring intresset för samarbete inom
forskning med just Sverige.
Sydkoreas intresse för kvantitativa rankingresultat ses ibland av svenska besökare på med nyfikenhet. En viktig bakomliggande orsak till intresset för rankingar är en uppriktig vilja att förbättra sin konkurrenskraft, och att hitta bästa möjliga förebilder och
samarbetspartners för att uppnå det. Vilja uttrycks av politiker och tjänstemän som sökandet och strävan att höja Sydkorea till en global (högsta) standard. Internationella jämförelser är verktyget för att sätta ribban för var denna globala standard ligger inom en rad områden. Därför är intresset för det svenska innovationssystemet just nu högt, medan intresset för att samarbeta med svenska universitet, som internationellt rankas relativt lågt, är svalare. Sydkoreanska beslutsfattare inom akademin uttrycker det som till viss del problematiskt när de vill öka samarbete med Sverige, men inte tycker att landet i rankingar visar sin konkurrenskraft inom teknik och vetenskap till exempel inom QS rankingar för universitet35. Intresset för ranking kan ses som utslag för det mycket pragmatiska, och mycket selektiva, val av internationella samarbetspartners baserat på aktuella
samhällsproblem, och där det finns diskussionsgrund för samarbete, det vill säga där motparten har något unikt att erbjuda.
Den goda bilden av Sveriges välfärdsystem härrör från ett internt behov i Sydkorea att de närmaste decennierna förbättra sina sociala skyddsnät, och där Sverige ses som ett lyckat exempel där staten har fått förtroendet att ta ett större ansvar för dessa frågor. Att bilden är vag medför att många sydkoreaner har bristfällig kunskap om den grundläggande
samhällsekonomiska situationen i Sverige vad gäller utformning av till exempel skattesystem och dess nivåer, pensionssystem, migrationspolitik eller hälso- och
sjukvårdssystem. Det finns dock en uppfattning av att Sverige lyckats hitta en balans för den sociala välfärden mellan stat, företag och individer. Som del av intresset för Sverige finns en positiv bild av Sverige som en främjare av mänskliga rättigheter och med en hög vilja att ge utvecklingsbistånd.
En viss del av Sverigebilden formas genom de svenska företag som finns på plats, och då särskilt företag som säljer till konsumenter. För IKEA är intresset för Sverige på en marknad viktigt, eftersom företagets varumärke och annan marknadskommunikation är så tätt förknippat med Sverige. IKEA har i samband med marknadsinträdet 2014 i vanlig ordning genom fokusgruppsintervjuer och även en kvantitativ enkätstudie med cirka 1 000
35 Quacquarelli Symonds (QS) är ett brittiskt företag som specialiserat sig på rankingar av universitet och utlandsstudier. Hemsida: http://www.qs.com/
personer analyserat bilden av Sverige, och vilka nyckelord som sydkoreaner associerar med Sverige. IKEA arrangerar även pressresor med sydkoreanska journalister till Sverige och får därigenom ytterligare insikt i hur media rapporterar om Sverige. Slutsatserna kan summeras i att Sverige i Sydkorea associeras med fem områden – samtliga positiva.
1. Välfärd: Detta är naturligt eftersom Sverige vid ett flertal tillfällen tagits upp av administrationen inklusive President Park och Seouls borgmästare Park som föregångsland.
2. Natur och miljö: Här är betoningen mer på närhet till naturen än på miljötänkande.
3. Design: En genomgående trend med intresse för den minimalistiska Skandinaviska designskolan, särskilt för möbler och inredning.
4. Musik: Den äldre generationens intresse för ABBA har delvis, men inte helt, ersatts av en grupp ungdomars intresse för nya svenska artister.
5. Mat: Detta område är mest otydligt och mer kopplat till ingredienser som färsk lax.
Flera av dessa områden kommer även upp när sydkoreanska universitetsstudenter
förutsättningslöst tillfrågas om vad de vet om Sverige. I samband med att tidigare nämnda konsortium av svenska universitet på plats i Sydkorea anställer en person som ska öka intresset för längre studier i Sverige, fick en konsult tidigare under 2014 uppdrag att undersöka Sverigebilden generellt bland unga sydkoreanska universitetsstudenter, genom enkätstudie och fokusgruppsintervjuer. Några huvuddrag i studien visar på att ca 40 procent av de tillfrågade har en viss kännedom om Sverige (att jämföra med nära 70 procent för Tyskland) med i regel positiva associationsord som välfärd, design, natur, utbildning visas upp i den grafiska representationen i Figur 1.
Figur 1. Ord och kvalitéer associerade med Sverige av en fokusgruppsintervju med unga sydkoreanska universitetsstudenter.
Källa: Rogers (2014)36
Ytterligare pusselbitar om vilka områden i Sverige som intresserar Sydkorea, och därför indirekt Sverigebilden, kan utläsas från de officiella delegationsresor som besöker Sverige.
Genom Sydkoreas ambassad i Stockholm har vi få ta del av den samlade listan av
36 Rogers, Tim 2014 Establishing market potential for Swedish Masters programmes in South Korea.
Konsultrapport for Svenska Institutet
ministerbesök från Sydkorea till Sverige under åren 2008 till 2013, och andra officiella delegationer under perioden 2011–2013. Som nämnts är delegationsresor från Sydkorea med minister till andra länder relativt sällsynt. Sverige har endast vid ett fåtal tillfällen haft en sydkoreansk minister på besök. Ser vi till de fem ministerbesök till Sverige är den röda tråden tveklöst intresse för svensk hälso- och sjukvård (fyra besök) därefter teknik och vetenskap (ett besök).
En sammanställning av delegationer som kommit Sydkoreas ambassad i Stockholm till kännedom, indikerar att den sydkoreanska offentliga sektorns intresse för Sverige kan benämnas som högt, med 81 delegationer de senaste tre åren (se Figur 2). Detaljer om delegationernas sammansättning eller agenda finns inte alltid tillgänglig, men baserat på organisationstillhörighet har dessa grupperats efter ämnesområde. Sammanställningen ger inte hela bilden då affärskontakter, journalistresor, och andra helt privata (företag eller universitets) kontaktskapande initiativ som går via kanaler utanför Sydkoreas ambassad i Sverige inte finns med.
Figur 2 Sammanställning av studiebesök arrangerade av Sydkoreas ambassad i Sverige mellan år 2008-2013.
Källa: Sydkoreas ambassad Stockholm
I den största gruppen individuella parlamentsledamöters studieresor till Sverige gömmer sig mer detaljerade besöksagendor, även om dessa med viss sannolikhet ligger i linje med de ämnesval som mer inriktade besök från tjänstemän på departement och myndigheter som registrerats. Efter området Teknik & Vetenskap (Övrigt) finns en rad besök som rör regional styrning och stadsplanering följt av utbildningsfrågor och jämställdhetspolitik.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Antal
Besök gällande Miljö har till stor del varit inriktad på klimatfrågor och tillgången till rent vatten. Hur Sverige arbetar med samhällsskydd – både i form av organisation av fysiska resurser, liksom virtuella skydd mot cyberattacker har varit ämne för besök liksom det pågående militära samarbetet. Bland övriga studiebesök från offentlig förvaltning ligger en rad generella frågor inom statsförvaltning såsom ekonomi och skattesystem,
arbetsmarknadsförhållanden, infrastruktur runt val och rösträkning.
7 Samlad bedömning – möjligheter och
utmaningar för Sverige i relation till Sydkorea
Sverige har inom många områden kommit längre än Sydkorea på resan att bli en innovationsdriven ekonomi. Framför allt anser Sydkorea att Sverige, som även är en relativt liten och exportinriktad ekonomi, har hittat en eftersträvansvärd balans av välfärd och sociala skyddsnät, innovation och risktagande, till exempel förkroppsligad i de välskötta svenska företagen.
I Sydkoreas omställning från effektivitetsdriven till innovationsdriven ekonomi, där värdeskapande och välfärd behöver spridas till en större del av befolkningen, kreativitet och radikalt nytänkande öka, och större personligt risktagande och entreprenörskap måste tillåtas, kommer Sydkoreas företag, politiker och forskare att pragmatiskt se sig om i världen efter nya lösningar. Sverige har mycket att erbjuda, och många goda exempel på lyckade samarbeten finns redan. För Sverige kan djupare relationer med Sydkorea på alla plan innebära ett välbehövligt utökat strategiskt inträde i Asien.
Sydkoreas affärsmodell framåt är att inte vara en snabb följare utan en ledare. För denna omställning behöver landet framöver ny teknik, kreativitet, och närmare koppling mellan universitetsutbildning/forskning och företag. Det finns redan exempel från Sydkoreas storföretag, på att konkreta satsningar inom öppen innovation har öppnat upp helt nya möjligheter för utländska aktörer att närma sig den sydkoreanska marknaden. Detta gäller särskilt för forskningsmiljöer och industriella partnerskap inom de för Sydkorea
prioriterade områdena IKT, biomedicin och läkemedel, nanomaterial och nanoteknologi, kärnkraft, flyg och rymd. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot att Sydkorea nu försöker i allt högre utsträckning närma den militära och civila forskningen för att dessa ska dra nytta av varandra. Intresset för kunskap inom militära högteknologiska och
kostnadseffektiva försvarssystem är stort och Sverige har redan visat framfötterna i Sydkorea.
Med tanke på Sydkoreas omställning mot grundforskning är det forskningsinstitut och universitet som bedriver avancerad grundforskning som lättast kommer kunna hitta möjligheter. Flera svenska forskningsfinansiärer har under senare år även utökat finansieringen just mot Sydkorea. Sydkorea kommer samtidigt göra sitt bästa för att attrahera forskningsintensiva företag, individuella forskningsledare, forskningsgrupper, och hela forskningsinstitut som mot generösa villkor och finansiering är beredda att flytta sin verksamhet till Sydkorea. Sydkoreas avregleringar särskilt inom tjänstesektorn, till exempel inom sjukvård och utbildning, i kombination med för utländska företag,
utbildningsanordnare, och forskningsinstitut förmånliga förhållanden i de nio ekonomiska frizonerna, torde öppna möjligheter till ökade svenska investeringar.
Det finns även en stor efterfrågan i Sydkorea på teknik och arbetsmetoder som kan hjälpa till att öka produktiviteten för landets små och medelstora företag. Det finns stora
möjligheter, men även utmaningar bland annat i form av språksvårigheter, för svenska aktörer att närma sig Sydkoreas högpresterande, men ännu inte globaliserade, små och medelstora företag. Dessa företag kommer i allt högre utsträckning att behöva se sig om efter nya möjligheter i de globala värdekedjorna.
Sydkoreas utbildningsreformer, på grundskolenivå, gymnasium inklusive
lärlingsutbildningar, och inom högre utbildning kommer innebära ökat intresse för
pedagogik och utbildningsorganisation, från länder som lyckats kombinera utlärning av goda faktakunskaper, med övande av kreativt och kritiskt tänkande. Sverige har här ett relativt gott rykte. Det stora intresset från sydkoreanska familjer att skicka sina ungdomar för utlandsstudier i engelskspråkiga miljöer, medför underutnyttjad potential för svenska attraktiva högre utbildningsprogram.
Sydkoreas fortsatta arbete med att diversifiera energimixen, och ta sig an utmaningen med ett hållbarare samhälle leder till ökat intresse för kunskaper inom förnybar energi, t.ex.
biogas, liksom effektiva åtgärder inom energibesparing. Sydkorea och Sverige är båda kärnkraftsnationer och delar intresset för att utveckla lösningar för säker hantering och slutförvaring av kärnbränsle.
En förutsättning för att Sveriges relationer med Sydkorea ska förstärkas är att kunna visa på, helst mätbara, styrkeområden som Sverige har och sedan kommunicera dessa med hjälp av så många kanaler som möjligt. I denna rapport påvisas några av Sydkoreas största samhällsutmaningar de närmaste tio åren. Där svenska aktörer har erfarenheter och kunskaper om hur sådana utmaningar kan tacklas, finns chanser till samarbete med ömsesidig nytta för länderna.
Men det kommer att vara mycket upp till Sverige att hävda sig i den internationella konkurrensen. Andra innovativa mindre ekonomier som Schweiz, Israel, och
Nederländerna, eller länder med större marknader som Tyskland, Frankrike och England, knackar allt oftare på dörren till Sydkorea, och kommer med säkerhet att fortsätta och utöka sina samarbeten.
Bilaga: Översikt av Sydkoreas exportindustriella bas
De viktigaste exportländerna för Sydkorea är Kina, USA, Japan och Hongkong och de viktigaste importländerna Kina, Japan, USA och Saudiarabien. Sydkoreas största industrier är elektronik och elektriska produkter, telekommunikation, fordonsindustri, varvsindustri, gruvdrift och tillverkning, petrokemi, maskiner, och stål. Sydkoreas största
exportprodukter är kemikalier, bränslen och smörjmedel, elektroniska komponenter, fordon och fartyg.37
IKT- och elektronikindustrin
Utan en stark komponent- och materialindustri, kommer slutprodukter oundvikligen vara beroende av import, och den politiska inställningen i landet är att en hållbar tillväxt för Sydkorea är svårare att uppnå. Sydkoreas halvledarindustri består till exempel av mer än 330 design-, apparat-, utrustnings- och materialföretag. Det finns en bra balans mellan stora företag och små och medelstora företag. Under 2013 ökade exporten av sydkoreanska halvledarprodukter. Den nådde rekordhöga 405 miljarder kronor, och återerövrande sin position som landets ledande exportvara efter tre års lägre placeringar. Analyserat efter kategori, är export av minneshalvledare, där sydkoreanska företag har upprätthållit en fördel över konkurrerande länder, ökade med 30 procent jämfört med föregående år till 179 miljarder kronor, medan exporten av systemhalvledare ökade med två procent till 178 miljarder kronor.
Sydkorea har genom företag som Samsung och LG ökat sina marknadsandelar inom telekommunikation och då särskilt inom tillverkning av mobiltelefoner. Den inhemska IT-industrin har, förenklat uttryckt, fokuserat på hårdvaruutveckling. Fokuseringen har alltmer setts som en svaghet då utvecklingen av programvaror och IT-tjänstesektorer är en
tredjedel av den globala marknaden för IT. Strategier för att förbättra konkurrenskraft inom mjukvaruutveckling, inklusive påtryckningar om ändringar i utbildningssystemet är nu i fokus. På grund av fortsatt snabb utveckling inom IT, och särskilt konvergens mellan IT och andra teknikområden, förväntas sociala och ekonomiska innovationer, inklusive uppkomsten av helt nya industrier. Konvergens mellan IT och befintlig teknik eller traditionella industrier ses som en stor drivkraft för att utveckla såväl teknik som industri, för att aktivt attraherar utländska företag och att utbilda kvalificerad arbetskraft. I Sydkorea är konvergensen mellan IT och fordons-, maskin-, bygg och energiindustrin särskilt starkt, samtidigt som implementeringen av IT i t.ex. den inhemska medicinska industrin är relativt svag. Därför är investeringsfrämjande fokuserat på att koppla IT-branschen med andra branscher där Sydkorea är konkurrenskraftigt. Företag som förväntas leda den
framväxande IT-konvergens sektorn anses även kritiska för att göra Sydkorea till ett asiatisk FoU nav genom att locka dit FoU-center. Befintliga framgångsexempel som regeringen anger är Cisco:s (USA) grundade av ett globalt gemensamt FoU-center (GCoE) i Songdo. Konvergensagendan kommer sannolikt att påverka alla andra sektorer i
ekonomin, från bilar och varvsindustrin, textilier och robotar.
Varvsindustrin
Kina och Korea dominerar varvsindustrin globalt. Kina leder i storleken på tonnage, medan Sydkorea leder i total försäljning eftersom industrin fokuserar på fartyg med högre
37 Observatory of Economic Complexity 2014 Profile South Korea http://atlas.media.mit.edu/profile/country/kor/
värde. Resultat för världens fyra största varvsgrupper - Hyundai Heavy Industries, Samsung Heavy Industries, Daewoo Shipbuilding & Marine Engineering, och STX Offshore & Shipbuilding, alla baserade i Sydkorea, har under 2013 börjat studsa tillbaka från den senaste tidens lågvattenmärken. Hyundai har under sista halvan av 2013 säkrat 25 olika affärer för containerfartyg, stärkande sydkoreanska varvs kompetens i att bygga stora kommersiella fartyg som har satt dem i spetsen för en ny uppgång inom varvsindustrin, vilket har ökat hoppet om ett slut på en femårig lågkonjunktur inom varvsindustrin som tvingade många mindre asiatiska varven i konkurs.
Fordonsindustrin
Bilindustri har nu gått in i en mognadsfas efter att ha genomgått faser av
monteringslokalisering på 1970-talet, massproduktion och export på 1980-talet, och utvecklingen av egna modeller i 1990-talet, med snabb tillväxt på 2000-talet. Hyundai och KIA Motors har gradvis ökat sin produktion utomlands. Sydkorea har sju
färdig-biltillverkare, däribland fem passagerarfärdig-biltillverkare, en busstillverkare och en
lastbilstillverkare. År 2012 rankades Sydkoreas bilindustri som femte största globalt, med 5,3 procent av världsproduktionen.
Processindustrin (stål och petrokemiska produkter)
Sydkoreas kemiska industri är den femte största i världen, med starkt fokus på
petrokemiska produkter. Sydkoreas oljeraffineringsindustri har till exempel tagit en allt viktigare roll i landets ekonomi och bensin och andra raffinerade oljeprodukter som flygbränsle och smörjningsmedel, blev landets största exportvara (10 % av exporten) år 2012. Flaggskeppet i stålproduktion POSCO är världens fjärde största ståltillverkare, och en av de mest lönsamma. De senaste åren har POSCO alltmer flyttat ut sin produktion utanför landet och startat samriskbolag i Indien, USA och Kina.
Försvars- och flygindustrin
Tillverkning av hela flygplanssystem görs uteslutande av Korean Aerospace Industry (KAI). KAI utgör mer än 50 procent av den inhemska flygplansproduktionen. KAI grundades 1999 av en fusion av Samsung Aircraft, Hyundai Space and Aircraft, och Daewoo Heavy Industries. Dess export utgör 40 procent av den totala försäljningen på 29 miljarder kronor (4 300 miljarder KRW). Målsättningen är att öka exportandelen till 60 procent år 2020. Flygmotorer är exklusivt utvecklad av Samsung Techwin, vilka står för cirka en fjärdedel av den inhemska flygplansproduktionen. Inhemska företag deltar i internationella projekt flygplans utvecklingsprojekt: Sydkorea-tillverkade flygplansdelar ingår i de senaste modellerna av de flesta större passagerarflygplan, inklusive B787, B747-8 och A350. Utvecklingen av Korea Aerospace Industries måste närmast betraktas som sensationell. KAI har på två decennier kommersialiserat ett lätt militärt överljudsflygplan avsett, en militär helikopter, ett militärt träningsflygplan, en rad system för obemannade flygande farkoster, och en därpå ett lätt propellerflygplan avsett för den civila marknaden.
Samtliga dessa typer har visat sig mycket väl positionerade när världens mindre ekonomier börjat förstärka sina försvar med stridsflygplan. Exportframgångar av de militära
systemen, inklusive för träning, inkluderar Filippinerna, Indonesien, Peru, Turkiet och Irak. Därutöver förser KAI samtliga större flygplanstillverkare på den civila sidan (Airbus, Boeing, Bombarider, Embraer) med komponenter och hela flygplansstrukturer. Det nära samarbetet med USA på försvarssidan har även inneburit deltillverkning av flera av Lockheed Martin:s militära flygplan på plats i Sydkorea.
Livsvetenskapsindustrin
Mer än hälften av de hundratals företag som utgör Sydkoreas bioteknikindustrin finns i huvudstadsregionen i Seoul. Som för så många andra industrier med stöd från staten, går bioteknikindustrin mot en geografisk diversifiering tack vare regeringens politik som främjar bio-kluster i hela landet. Industrin har fokus på bio-läkemedel och bio-livsmedel.
Den medicinska sektorn står för cirka 47 procent av Sydkoreas bioteknikindustrin. Viktiga produkter som utvecklas aktivt inkluderar hepatitvacciner, antibiotika, aminosyror, särskilt lysin, och på senare tid postgenomisk relaterade produkter. Med starkt stöd från den sydkoreanska regeringen har Sydkoreas bioteknik och läkemedelsindustrin vuxit snabbt från 8,5 miljarder kronor år 2000 till 35 miljarder kronor år 2008. Medelstora
läkemedelsföretag utför FoU och kommersialisering av biosimilars med stöd av regeringens politik som främjar bio industrin att bli en global ledare inom biomedicin.
Sydkoreanska företag inklusive Celltrion, LG Life Sciences, Hanwha Kemi och Samsung Biologics får ökade framgångar den globala marknaden med biosimilars och biobetters.
Under 2012 investerade den sydkoreanska regeringen 18 miljarder kronor (2.58 trillioner KRW), motsvarande 19 procent av den totala offentliga FoU-budgeten, i
livsvetenskapsindustrin. För resterande delen av regeringens mandatperiod har fokus aviserats på en mer effektiv förvaltning av nationella FoU-program, ytterligare industristöd, upprättande av medicinska kluster, och utbildning av experter.
Bilaga: MSIP:s 30 prioriterade teknik- och forskningsområden
MSIP har valt 30 strategiska teknik- och forskningsområden som anses avgörande för uppfyllandet av Park Geun-hye administrationens viktigaste politiska mål och som också anses vara en högt prioriterad investering för de kommande fem åren (2013–2017). De 30 prioriterade områdena valdes ut genom en bedömning av relevans gentemot regeringens prioriteringar, en nationell FoU-översyn samt genom en enkät till forskare.38
1 Knowledge information security 2 Knowledge-based big data utilization
3 Next generation 5G wired/wireless networking 4 Service delivery convergence platform 5 Smart interactive technology
6 Cutting-edge railway technology
7 Cutting-edge material technology (inorganic, organic, carbon-based materials) 8 ULSI (Ultra large scale integrated) semiconductor processing and device 9 High precision display processing and device
10 Environment friendly automobiles 11 Solar energy
12 Smart grid technology 13 Medical imaging 14 Diagnostic biochips
15 Healthcare service robotics for diagnosis and care 16 Personalized medicine development
17 Genetic resource utilization
18 Food preservation and value-added food processing 19 Space rocket development
20 High value-added shipbuilding
21 Carbon dioxide capture-storage-utilization (CCS) 22 Air and water pollution control & treatment 23 Energy efficient buildings
24 High-tech futuristic city construction
25 Stem, cell division, cultivation, medical application 26 Healthcare services
27 National disaster monitoring/prediction/management
27 National disaster monitoring/prediction/management