handel och innovation – Möjligheter för Sverige i gränslandet mellan Sydkorea

Tillväxtanalys har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram en översikt och analys av vilka utmaningar och behov som finns i

Sydkorea

– Möjligheter för Sverige i gränslandet mellan

handel och innovation

Dnr: 2014/248

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund

Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se

För ytterligare information kontakta: Andreas Larsson Telefon: 010 447 44 80

E-post: andreas.larsson@tillvaxtanalys.se

Förord

Tillväxtanalys har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram en översikt och analys av vilka utmaningar och behov som finns i de för Sverige viktiga marknaderna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien.

Syftet med studien är att bidra till att ”Genom att använda befintliga resurser

slagkraftigare och effektivare få större utväxling på export- och investeringsfrämjande insatser inom Näringsdepartementets ansvarsområden i utvalda länder”.

Varje land rapporteras i separata Svar Direkt-rapporter. Därutöver kommer, inom ramen för uppdraget, en syntesrapport att tas fram under slutet av 2014.

Föreliggande delrapport syftar till att öka kunskapen om Sydkorea, kunskap både i

bemärkelsen kännedom om politiska och ekonomiska prioriteringar, men även kunskap om vilka aspekter som är viktiga att förstå för att kunna etablera ett framgångsrikt partnerskap gentemot sydkoreanska motparter.

Samtliga rapporter kommer att kunna hämtas på www.tillvaxtanalys.se och publiceras fortlöpande. Sydkorea är det tredje landet som publiceras i uppdraget från

Näringsdepartementet. Författare av Sydkorearapporten är Niklas Z Kviselius vid Tillväxtanalys kontor i Japan. Projektledare är Andreas Larsson vid Tillväxtanalys Stockholm.

Stockholm, november 2014 Enrico Deiaco

Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys

Innehåll

Sammanfattning ... 7

Summary ... 9

1 Inledning ... 11

1.1 Tillväxtanalys uppdrag ... 12

2 Globaliseringens konsekvenser ... 13

2.1 Innovation och handel flätas samman ... 13

2.2 Sveriges position och framtida utmaning ... 13

2.3 Frågeställningar... 15

3 Sydkorea ... 16

3.1 Historik och ansats ... 16

3.2 Förändringar av tillväxtpolitiska förutsättningar de senaste åren ... 17

4 Utmaningar ... 19

4.1 Nya tillväxtmotorer och ökad produktivitet ... 19

4.2 Förändrad industristruktur mindre beroende av industrikonglomerat ... 22

4.3 Omställning av forskningen mot grundforskning ... 24

4.4 Säkra kompetensförsörjning genom utbildningsreformer ... 25

4.5 Kapitalförsörjning och inflöde av nya idéer ... 27

4.6 Samhällsstruktur – ojämlikheter och demografiska utmaningar ... 28

4.7 Diversifiera energiförsörjning för att minska sårbarheten ... 29

4.8 Nationell säkerhet i balans mellan USA och Kina... 31

5 Prioriteringar för internationellt samarbete ... 33

6 Relationen mellan Sverige och Sydkorea ... 38

6.1 Relationen till Sydkorea ... 38

6.2 Sverigebilden i Sydkorea ... 40

7 Samlad bedömning – möjligheter och utmaningar för Sverige i relation till Sydkorea ... 44

Bilaga: Översikt av Sydkoreas exportindustriella bas ... 46

Bilaga: MSIP:s 30 prioriterade teknik- och forskningsområden ... 49

Intervjulista ... 50

Sammanfattning

Sydkoreas tillväxt har tagit landet från att ha varit ett av världens fattigaste länder vid Koreakrigets slut 1953 till att idag vara världens tolfte största ekonomi. Sydkorea är Sveriges fjärde största handelspartner i Asien. Sverige har ett mycket gott anseende i Sydkorea, inte minst sedan Sveriges humanitära och fredsbevarande arbete efter Koreakriget.

Landet försöker nu diversifiera sitt näringsliv och samtidigt ställa om från en primärt effektivitetsdriven till en innovationsdriven ekonomi. Sydkoreas affärsmodell att vara en ”fast-follower” har hittills fungerat synnerligen väl. Flertalet storföretag inom bland annat elektronik, telekom, och fordon, såsom Samsung, LG, och Hyundai, har tagit betydande marknadsandelar på snabbväxande marknader. Men beroendet av en ”fast- follower”-strategi ifrågasätts nu. Ett reellt hot målas upp där landet riskerar att bli utträngd från de gynnsammaste positionerna i de globala värdekedjorna. Sydkoreas affärsmodell framåt är inte att vara en snabb följare utan en ledare.

För att denna omställning ska lyckas behöver framför allt värdeskapande och välfärd spridas till en större del av befolkningen, kreativitet och radikalt nytänkande öka, och större personligt risktagande och entreprenörskap tillåtas. Sydkoreanska företag, politiker och forskare ser sig nu pragmatiskt om i världen efter nya lösningar för att ställa om från en ”fast-follower”-strategi till en ”ledar”-strategi. Sverige har mycket att erbjuda, och många goda exempel på lyckade samarbeten finns redan. För Sverige kan djupare relationer med Sydkorea på alla plan innebära ett välbehövligt utökat strategiskt inträde i Asien.

Denna rapport fokuserar på några av de största utmaningarna som Sydkorea står inför de närmaste tio åren, utmaningar som måste tacklas för att Sydkorea ska kunna stärka sin ställning som en innovationsdriven ekonomi. Samtliga berörda utmaningar kommer att påverka Sydkoreas internationella relationer och utgör möjligheter för Sverige att engagera sig. Där svenska aktörer har erfarenheter och kunskaper om hur sådana utmaningar kan tacklas, finns chanser till samarbete med ömsesidig nytta för länderna i gränslandet mellan innovation och handel.

Ett konkret exempel är de från sydkoreanskt håll tydligt aviserade fokusområdena för forskningsmiljöer och industriella partnerskap inom framtida tillväxtmotorer. Dessa gäller särskilt inom de för Sydkorea prioriterade områdena IKT, biomedicin och läkemedel, nanomaterial och nanoteknologi, kärnkraft, flyg och rymd. Om dessa tillväxtområden ska förverkligas behöver landet framöver ny teknik, kreativare befolkning och närmare koppling mellan universitetsutbildning, forskning och företag. Det finns redan exempel från sydkoreanska storföretag på satsningar inom öppen innovation som har öppnat upp helt nya möjligheter för utländska aktörer att närma sig den sydkoreanska marknaden.

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot att Sydkorea nu försöker i allt högre utsträckning sammanföra den militära och civila forskningen för att dessa ska dra nytta av varandra.

Intresset för kunskap inom militära högteknologiska och kostnadseffektiva försvarssystem är stort och Sverige har redan visat framfötterna i Sydkorea.

Det finns även en stor efterfrågan i Sydkorea på teknik och arbetsmetoder som kan hjälpa till att öka produktiviteten för landets små och medelstora företag. Det finns möjligheter för svenska aktörer att närma sig Sydkoreas högpresterande, men ännu inte globaliserade,

små och medelstora företag. Dessa företag kommer i allt högre utsträckning att behöva se sig om efter nya möjligheter i de globala värdekedjorna.

Med tanke på Sydkoreas omställning mot grundforskning/forskning i tidiga faser är det internationella forskningsinstitut och universitet som bedriver avancerad grundforskning som lättast kommer kunna hitta möjligheter. Sydkorea kommer samtidigt göra sitt bästa för att attrahera forskningsintensiva företag, individuella forskningsledare, forskningsgrupper, och hela forskningsinstitut som mot generösa villkor och finansiering är beredda att flytta sin verksamhet till Sydkorea. Flera svenska forskningsfinansiärer har under senare år även utökat finansieringen just mot Sydkorea.

Sydkoreas avregleringar särskilt inom tjänstesektorn, t.ex. inom sjukvård och utbildning, i kombination med för utländska företag, utbildningsanordnare, och forskningsinstitut förmånliga förhållanden i de nio ekonomiska frizonerna, torde öppna möjligheter till ökade svenska investeringar.

Sydkoreas utbildningsreformer, på grundskolenivå, gymnasium inklusive

lärlingsutbildningar, och inom högre utbildning kommer innebära ökat intresse för pedagogik och utbildningsorganisation, från länder som lyckats kombinera utlärning av goda faktakunskaper, med kreativt och kritiskt tänkande. Sverige har här ett relativt gott rykte. Det stora intresset från sydkoreanska familjer att skicka sina ungdomar för utlandsstudier i engelskspråkiga miljöer, medför underutnyttjad potential för svenska attraktiva högre utbildningsprogram.

Sydkoreas fortsatta arbete med att diversifiera energimixen, och ta sig an utmaningen med ett hållbarare samhälle leder till ökat intresse för kunskaper inom förnybar energi, t.ex.

biogas, energibesparing, liksom säker hantering och slutförvaring av kärnbränsle.

Sverige har inom många områden kommit längre än Sydkorea på resan att bli en innovationsdriven ekonomi. Framför allt anser Sydkorea att Sverige, som även är en exportinriktad ekonomi, har hittat en eftersträvansvärd balans av välfärd och sociala skyddsnät, innovation och risktagande, till exempel förkroppsligad i de välskötta svenska företagen.

En förutsättning för att Sveriges relationer med Sydkorea ska förstärkas är att kunna visa på, helst mätbara, styrkeområden som Sverige har och sedan kommunicera dessa med hjälp av så många kanaler som möjligt. Sverige gör det dock i en gradvis ökande

konkurrens om uppmärksamhet, särskilt med andra relativt små men innovativa ekonomier som håller på att bygga upp relationer med Sydkorea. Det kommer att vara mycket upp till Sverige att hävda sig i den internationella konkurrensen. Andra innovativa mindre

ekonomier som Schweiz, Israel, och Nederländerna, eller länder med större marknader som Tyskland, Frankrike och England, knackar allt oftare på dörren till Sydkorea, och kommer med säkerhet att fortsätta och utöka sina samarbeten.

Summary

South Korea’s growth has taken the nation from being one of the world’s poorest countries by the end of the Korean War in 1953, to being the world’s twelfth largest economy. South Korea is today Sweden’s fourth largest trading partner in Asia. Sweden has a generally very good reputation in South Korea, especially since Sweden's humanitarian and peacekeeping efforts after the Korean War. The country is now trying to diversify its economy and at the same time transitioning from a primarily efficiency-driven to an innovation-driven economy.

South Korea's business model to be a fast-follower has so far worked very well. Several large companies such as Samsung, LG, and Hyundai, in areas such as electronics,

telecommunications, and automotive, have taken significant market shares in fast growing markets. But the dependence on a fast-follower strategy is now being questioned. A real threat is materializing where the country risks becoming displaced from the most favorable positions in global value chains. South Korea's business model moving forward is not to be a fast follower, but a leader.

For this transition to be successful, above all the value creation and prosperity need to be spread to a larger part of the population, creativity and radical new thinking increase, and greater personal risk-taking and entrepreneurship allowed. South Korean companies, politicians and scientists are now pragmatically scanning the world for new solutions.

Sweden has a lot to offer, and many good examples of successful collaborations already exist. For Sweden, deeper relationships with South Korea could at all levels amount to a much needed expanded strategic entry into Asia.

This report focuses on some of the greatest challenges that South Korea will face the upcoming ten years. Challenges, that needs to be tackled in order for South Korea to be able to strengthen its position as an innovation-driven economy. All these challenges will affect South Korea's international relations, and represent opportunities for Sweden. Where Swedish actors have experience and knowledge of how such challenges can be tackled, there are chances for cooperation with mutual benefits for both countries.

A concrete example is the from the Korean side clearly announced focus areas for research on future growth engines. If these growth engines are to be realized, the country will need new technology, creativity, and closer links between higher education / research and companies. There are already examples from South Korea's major corporations that efforts on open innovation have opened up entirely new opportunities for foreign actors to

approach the South Korean market. This is especially true for research and industrial partnerships in the in South Korea prioritized areas of ICT, biomedicine and

pharmaceuticals, nanomaterials and nanotechnology, nuclear, aviation and space.

Particular attention should be given to that South Korea now increasingly is approaching the military and civilian research arenas to enable them to benefit from each other. Interest in knowledge within military high-tech and cost-effective defense system is large and here Sweden has already had successes in South Korea.

There is also a high demand in South Korea on technology and methodologies that can help increase the productivity of the country's small and medium-sized enterprises. There are great opportunities, but also challenges, including language difficulties, for Swedish actors to approach the South Korean high-performing, but not yet globalized, small and

medium-sized enterprises. These companies will increasingly have to look for new opportunities in the global value chains.

Due to South Korea's shift towards basic research, international research institutes and universities that conduct advanced basic research will most easily be able to find opportunities for collaboration. Several Swedish research funding agencies have also in recent years increased funding directed towards South Korea. South Korea will at the same time also do its best to attract research-intensive companies, individual research leaders, research groups, and research institutions, which with the help of generous terms and financing are willing to relocate to South Korea. South Korea’s deregulation, especially in the service sector, for example healthcare and education, combined with for foreign companies, education providers, and research institutes favorable conditions in the nine free economic zones, should open up opportunities for increased Swedish investment.

South Korea's education reforms, in primary school, secondary school including

apprenticeships, and in higher education, will lead to increased interest in pedagogics and organization of education, in countries that have managed to combine the teaching of factual knowledge with encouragement of creative and critical thinking. Sweden here has a relatively good reputation. The great interest from Korean families to send their young people to study abroad in English-speaking environments, translates into an underutilized potential for attractive Swedish higher education programs.

South Korea's continued efforts to diversify the energy mix, and to face the challenge of a sustainable society, is leading to an increased interest in knowledge in renewable energy, such as biogas, effective measures for energy efficiency, as well as solutions for safe management and disposal of nuclear fuel.

Sweden has in many areas advanced further than South Korea on the journey to become an innovation-driven economy. Above all, the perception in South Korea is that Sweden, also an export-oriented economy, has found a desirable balance of welfare and social security, innovation and risk taking, for example embodied in the well-managed Swedish companies.

A prerequisite for the reinforcement of Sweden's relations with South Korea is to be able to demonstrate, preferably measurable, Swedish areas of strength, and then communicate these through as many channels as possible. There is however a gradually increasing competition for attention, especially with other relatively small but innovative economies that are building up relations with South Korea. It will be very much up to Sweden to stand out in this international competition. Other innovative smaller economies such as

Switzerland, Israel, and the Netherlands, and countries with major markets such as

Germany, France and England, are increasingly knocking on the door to South Korea, and will certainly continue and expand their partnerships.

1 Inledning

Kapitlet nedan återfinns i samtliga landrapporter i Svar Direkt-serien kring innovations- och exportfrämjande.

Den ekonomiska världskartan håller snabbt på att skrivas om då tillväxtländerna tar allt mer plats i världsekonomin och följaktligen utgör allt viktigare handels- och

samarbetspartner för en liten, öppen och export- och kunskapsintensiv ekonomi som Sverige. Vad som efterfrågas i internationella relationer är under stark omvandling då många tillväxtländer blir allt slagkraftigare, i denna rapport har Tillväxtanalys studerat ett Sydkorea i förändring i syfte att bidra till ökad förståelse för hur Sverige bättre kan både samarbeta och köpslå med motparten/kunden.

Tidigare biståndsländer, såsom Indien och Kina, är numera bland de viktigaste

exportmarknaderna för många svenska företag samtidigt som ländernas FoU (forskning och utveckling) blir allt mer avancerad och bidrar till att flytta forskningsfronten framåt, inte sällan tillsammans med västerländska samarbetspartners.

Sverige och svenskt främjandearbete står inför stora utmaningar att svara upp emot de nya förutsättningarna för internationellt samarbete med för Sverige viktiga länder såsom Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien. Vissa länder såsom Japan och Sydkorea försöker främja sig från det allt mer dominanta Kina. Brasilien och Kina försöker ställa om till en innovationsbaserad ekonomi och Indien försöker diversifiera sin näringslivsstruktur.

Svenska företag är exportberoende då Sverige är en liten hemmamarknad med en ogynnsam geografisk position i förhållande till nya och växande centrum för ekonomisk aktivitet i Asien och på södra halvklotet. Sverige och svenska företag är i behov av gynnsamma villkor på dessa marknader – för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft genom utlokalisering av produktion, bedriva kostnadseffektiv FoU och

innovationssamarbeten, därutöver är inte minst dessa länder viktiga som exportmarknader.

Att förstå dessa länders samhällsutmaningar och politiska prioriteringar är viktiga

ingångsvärden då Sveriges framtida strategier och handlingsplaner ska tas fram¹. Det finns tecken på att länderna, och dess regeringar, ser access till sina marknader som en del av en större politisk agenda. Detta kan ha implikationer för hur Sverige bör vässa och bredda sitt erbjudande och få full avkastning även för icke-handelsorienterade aktiviteter som

exempelvis forskning och innovation.

Det finns uppfattningar om att avsaknaden av en sammanhållen gemensam svensk bild av

”kunden” (exempelvis Sydkorea) har gjort att ett strategiskt förhållningssätt till dessa länder i stor utsträckning har saknats. Detta har medfört att Sverige från politisk nivå har haft svårt att hålla ihop det svenska erbjudandet och därmed köpslå/förhandla bättre med motparten/kunden. Många intressenter inom det offentliga systemet för innovations-, investerings- och handelsfrämjande upplever att det förekommit en suboptimering både på myndighets- såväl som regeringskanslinivå.

Målsättningen med denna studie, som innefattar fem separata landrapporter och en syntesrapport, är att detta ska understödja operativt arbete kring export- och

innovationsfrämjande i studerade länder på kort sikt och bidra till en diskussion kring hur dessa allt mer sammanflätade aktiviteter kan adresseras mer integrerat på sikt.

1 WP/PM 2013:12, Ökad miljöteknikexport till Kina – tre fallstudier, Tillväxtanalys

1.1 Tillväxtanalys uppdrag

Som ett led i detta svenska internationaliseringsarbete har Tillväxtanalys fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram en översikt och analys av vilka utmaningar och behov som finns i de för Sverige viktiga marknaderna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och

Brasilien. Varje land rapporteras i separata Svar Direkt-rapport, denna innefattar Sydkorea.

Syftet med studien är att bidra till att ”Genom att använda befintliga resurser

slagkraftigare och effektivare få större utväxling på export- och investeringsfrämjande insatser inom Näringsdepartementets ansvarsområden i utvalda länder”.

Studien grundar sig i följande trender;

• Utvalda länder genomgår stark förändring/omvandling (exempel på

förändringsfaktorer; växande medelklass, allt viktigare exportmarknad för Sverige, jakten på innovation och balanserad strukturomvandling, ett växande Kina som skapar ett förändringstryck i närområdet).

Sverige är betjänt att förstå hur denna förändring/omvandling påverkar respektive lands syn på omvärlden och vad som efterfrågas i internationellt samarbete och utbyte.

• Det svenska arbetet med internationella relationer har traditionellt kännetecknats av en inhemsk debatt där den operativa och taktiska nivån främst har riktats mot att

koordinera det svenska erbjudandet på kort sikt– utan att nödvändigtvis analysera vad som är av största intresse för respektive land (exempelvis vad efterfrågar Sydkorea i sin relation till Sverige?).

2 Globaliseringens konsekvenser

Kapitlet nedan återfinns i samtliga landrapporter i Svar Direkt-serien kring innovations- och exportfrämjande.

2.1 Innovation och handel flätas samman

Internationell handel och värdeskapande över landsgränser har tilltagit markant under de senaste årtiondena. Det som till en början var storskalig tillverkning av

slutanvändningsprodukter som transporterades till kunder, har utvecklats till att

delkomponenter åker kors och tvärs för att still sist sättas samman till färdiga produkter.

Inte bara framställningen av produkter sker idag över landsgränser, även exempelvis kunskap, information, immateriella rättigheter, utbildning, teknologiöverföring och tjänsteproduktion sker i ett komplext, sammanflätat nätverk.

Det finns idag enighet om att allt komplexare och mer sammanflätade nätverk gör att det som en gång främst var export av fysiska produkter från ett land till ett annat har utvecklats till något helt nytt. Att det internationella utbytet idag består av komplexa samband mellan handel, innovation, forskning och utbildning kommer ställa utformningen av nationell politik inför stora framtida utmaningar och i förlängningen i viss mån omdefiniera traditionella politikområden. Näringspolitik, Arbetsmarknadspolitik, utbildnings- och forsknings- och innovationspolitik och handelspolitik är några politikområden som troligen kommer behöva integreras på ett idag ännu okänt sätt för att möta globaliseringens

framtida utmaning, inte minst i tillväxtländerna där uppdelningen mellan näringslivet och politiken skiljer sig åt i jämförelse med sedan tidigt industrialiserade länder.

2.2 Sveriges position och framtida utmaning

Tillväxtanalys tidigare studier visar att Sveriges export ökar samtidigt som innehållet i exporten allt mer består av tidigare importerat innehåll². Sverige och svenskt näringsliv har således blivit både mer importberoende och exportberoende. Vidare har Tillväxtanalys tidigare studier visat att ett allt mer internationellt uppkopplat svenskt näringsliv hitintills har resulterat i ökat förädlingsvärde i Sverige³. Sverige och svensk välfärd har således än så länge gagnats av den ökade globaliseringen, inte minst då svenska företag sökt sig in och vuxit på nya marknader. Svensk ekonomi har hittills hanterat strukturomvandlingen relativt väl då enklare tillverkning utlokaliserats till andra länder (off-shoring, outsourcing) för att ersättas av aktiviteter med högre förädlingsvärde, såsom kunskapsintensiva tjänster (KIBS) och så kallade huvudkontorstjänster. Sverige har också, trots kostnadsläget, bibehållit merparten av forsknings- och innovationsaktiviteter, med vissa branschspecifika

2 PM 2014:10: Competing in Global Value Chains – Implications for Jobs and Income in Sweden PM 2014:03: Globala värdekedjor och tillväxtpolitik - en översikt

WP/PM 2013:10: Outsourcing och offshoring av FoU i globala värdekedjor

3 PM 2014:15: Flyttar forskningen från Sverige? – svenska koncerners FoU i Sverige och utomlands Tillväxtfakta 2014: Internationalisering 3.0 – Nya vägar och möjligheter för svenska små och medelstora företag

WP/PM 2012:23: Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft WP/PM 2011:53: Svenska företag i globala värdekedjor - sex fallstudier

WP/PM 2011:51: Direktinvesteringar inom tjänstesektorn och offshoring av tjänster

WP/PM 2011:18: Lokalisering av huvudkontor, produktion och FoU i Sverige. En undersökning av svenska företags attityder och planer

avvikelser, vilket gör att landet ofta lyfts fram som ett framgångsexempel internationellt.

Svenska framgångar på viktiga exportmarknader kan i stor mån tillskrivas framgångsrika storföretag med också ett ändamålsenligt stödsystem. Det finns dock tecken på att

förskjutningen mot Asien och södra halvklotet kan ställa Sverige och svenska företag inför nya utmaningar. Tillväxtländernas position blir allt starkare, inte minst som viktig

exportmarknad;

”By 2025, 1.8 billion people around the world will enter the consuming class, nearly all from emerging markets, and emerging-market consumers will spend $30 trillion annually, up from $12 trillion today”⁴

Det vill säga, den förskjutning av ekonomisk aktivitet mot Asien och södra halvklotet, som vi hittills bevittnat, är endast i sin linda. Detta medför att svenskt välstånd i framtiden troligen i ännu större utsträckning kommer vila på framgången i dessa tillväxtmarknader.

Den växande medelklassen gör dock att länderna får allt större förhandlingsstyrka i internationella relationer. De flesta av dessa länder försöker komma bort från att vara en tillverkningshub för västvärlden och göra samma omställning till en kunskaps- och

innovationsbaserad ekonomi som Sverige en gång gjorde. Länder som Kina och Indien har växande medelklasser som efterfrågar och begär allt mer, vilket gör att politiken har stora utmaningar att svara upp emot dessa nya, hårdare. krav. Länder som Japan och Sydkorea försöker fjärma sig från hotet att uteslutas ur globala värdekedjor, samma positioner som Kina försöker erövra. Kina försöker samtidigt bygga upp egna storföretag som erövrar samma fördelar i globala värdekedjor som Sveriges främsta storföretag historiskt har haft.

Uppdelningen mellan det offentliga och privata i dessa länder skiljer sig ofta åt mot västvärldens länder, där många gånger skiljelinjen dem emellan inte är lika tydlig, något som ställs på sin spets inom exempelvis offentlig upphandling.

Att svara upp emot denna månghövdade motpart, där gränsdragningen mellan det privata och offentliga inte är vad vi vant oss vid, gör att det offentliga Sveriges roll kan behöva omdefinieras.

Redan idag finns det uppfattningen om att det svenska stödsystemet inte är adekvat utformat för att serva dessa viktiga tillväxtländer på bästa möjliga sätt. Avsaknaden av en sammanhållen bild av ”kunden” har gjort att ett strategiskt förhållningssätt till dessa länder, som är av växande betydelse för svensk ekonomi, i stor utsträckning har saknats.

Detta har medfört att Sverige från politisk nivå har haft svårt att hålla ihop det svenska erbjudandet och därmed köpslå/förhandla bättre med motparten/kunden. Många intressenter inom det offentliga systemet för innovations-, investerings- och

handelsfrämjande upplever att det förekommit en suboptimering både på myndighets- såväl som regeringskanslinivå. Näringsdepartementet upplever att ”De insatser som departementet står för blir av allt för mycket tillfällig och ad hoc-mässig karaktär snarare än delar av strategier och långsiktiga målsättningar som regeringen har med

tillväxtmarknaderna och som faller inom N-dep ansvarsområden”.

4Urban world: Cities and the rise of the consuming class, McKinsey Global Institute, juni 2012; Yuval Atsmon, Peter Child, Richard Dobbs, and Laxman Narasimhan, “Winning the $30 trillion decathlon: Going for gold in emerging markets,”

McKinsey Quarterly, augusti 2012.

2.3 Frågeställningar

Som ett led i detta har Tillväxtanalys studerat följande frågor i respektive land;

• Ramvillkor; Hur har landets ”kontext” (förutsättningar, sammanhang, omvärld) och politiska inriktning förändrats under de senaste åren? Vilka är ”ramvillkoren” inom vilka politiken spelar en roll? Vilka förändringar och nya utmaningar landet står inför?

Följande frågor avgränsas till främst innovation och handel;

• Prioriteringar; Vilka prioriteringar gör landet vad gäller internationellt samarbete?

Varför/på vilka grunder gör landet dessa prioriteringar?

• Bilden av Sverige: Vilken är landets uppfattning om Sverige? Vilka är de viktigaste plattformarna för samarbete? vad efterfrågar Sydkorea i internationella relationer och inte minst med avseende på svenska möjligheter?

• Relationen till Sverige; Hur påverkar det (ramvillkor, Sveriges avtryck och prioriteringar) förhållandet till Sverige mer specifikt?

Sammantaget; givet att man väger samman landets utmaningar med prioriteringar, målsättning med internationellt samarbete och Sverige ”avtryck” i landet – vad kan Sverige göra för att få maximal utdelning i relationen med landet i termer av innovation och handelsutbyte?

3 Sydkorea

3.1 Historik och ansats

Denna rapport fokuserar på de utmaningar som Sydkorea står inför de närmaste tio åren.

Det går inte att nog understryka att den resa landet gjort sedan Koreakriget 1950-1953 – från krigsruiner och militärdiktatur till ekonomisk stormakt och demokrati – varit inget mindre än häpnadsväckande. Även om man nu kommit ikapp, och till och med gått förbi,

”storebror Japan” inom flera områden, så väntas en betydande utmaning i form av Kina som snabbt klättrar upp i de globala värdekedjorna och hotar tränga ut Sydkorea. Samtidigt är Kina Sydkoreas viktigaste handelspartner och har utan tvekat verkat som ett draglok för tillväxten i Sydkoreas ekonomi.

De utmaningar som målas upp, ibland med breda penseldrag för att hålla läsarens uppmärksamhet uppe och rapportformatet behändigt, ska därför ses i rätt kontext; som utmaningar som varje avancerad ekonomi globalt på ett eller annat sätt ställs inför, och politiken bör ta ställning till.

Eftersom ansatsen tar sin utgångspunkt i Sydkoreas utmaningar, kan analysen därför vid en snabb anblick te sig fokusera på det negativa eller vara väl kritisk. Men texten innehåller även nog bakgrundsbeskrivning och resonemang för att en läsare snabbt ska kunna få känsla för de styrkor och den kapacitet inom en rad områden som har upparbetats i landet.

Varje utmaningsområde kan även av en utomstående betraktare ses som en möjlighet att närma sig landet. Vad har vi som de behöver? Hur kan vi komplettera varandra, göra affärer tillsammans, eller lära av varandra för att inte göra samma misstag? Eftersom ingen nation vanligtvis saknar större utmaningar för vidare hållbar tillväxt, bör områden som valts att diskuteras i denna rapport ses som några viktiga exempel som står högt på agenda för diskussioner i Sydkoreas styrelserum och politiska beslutsorgan. Kommentarer om vad Sydkorea behöver för att bättre kunna ta sig an sina utmaningar, liksom samlad bedömning av Sveriges utmaningar och möjligheter i relation till Sydkorea är författarens och

överensstämmer inte alltid med den sittande sydkoreanska regeringens.

Ett av målet med rapporten är att öka kunskapen och intresset för Sydkorea hos just svenska ekonomiska och politiska beslutsfattare. För interaktioner mellan dessa och dessas motsvarigheter i Sydkorea är det av intresse hur Sverigebilden ser ut. Svenska aktörer är på en global spelplan naturligtvis i stor konkurrens med andra länders företag, produkter och tjänster, universitet och forskningsinstitut. Därför ingår även visst material just på hur några av Sydkoreas aktörer prioriterar i sina internationella kontakter och hur

Sverigebilden ser ut. Även om här det empiriska materialet utan tvekan är bristfälligt, och ska ses som indikationer snarare än statistiskt vederlagda fakta, ska de insamlade

erfarenheterna förhoppningsvis kunna bidra till en något rikare förståelse för Sverige och Sydkorea ska närma sig varandra ytterligare.

Sydkorea kommer med största sannolikhet att fortsätta stärka sin ekonomiska ställning i Asien, liksom helt eller delvis ta steget till ett land med accelererande framgångar på både den industriella och akademiska arenan. Landet är därför av största intresse för Sverige i rollen som partner för svensk forskning och svenskt näringsliv. Det finns framöver potential för svenska aktörer – tillväxtpolitiska, akademiska, och industriella – att utöka kontakterna med Sydkorea.

3.2 Förändringar av tillväxtpolitiska förutsättningar de senaste åren

Sydkorea (formellt Republiken Korea) har vuxit fram som ett av de mest dynamiska länderna i Asien. Med decennier av hög ekonomisk tillväxt har landet inom flera områden tagit sig förbi grannländerna, inklusive det tidigare dominerande Japan, inom en rad industrisektorer. En stark industri- och exportinriktad politik har drivit på utvecklingen och den ekonomiska tillväxten i Sydkorea har under senare år varit bland de högsta i OECD- länderna. Prognoserna för kommande år tyder på en BNP-tillväxt på runt 3–4 procent.⁵ För att uppnå den nivån behöver regeringen satsa ytterligare på innovation, både inom

tillverknings- och tjänstesektorn.

Tydliga politiska målsättningar och uppoffrande hårt arbete har legat till grund för framgångarna som lett till internationell uppmärksamhet. Det gäller till exempel informationsteknikens möjligheter att skapa samhällsnytta, växande exportframgångar inom en rad högteknologiska industrier och tilltron till utbildning och forskning som nyckeln till ytterligare avancemang. Grön strukturomvandling har under den förra administrationen varit en tydlig politisk prioritering med generös budget.

Samtidigt finns en oro att den ekonomiska tillväxten kommer att hämmas om inte landet tar sig an de stora ojämlikheterna i samhället. En rad strukturella problem, inte minst demografiska, har hunnit i kapp Sydkorea. Ständigt fokus på en framgångsrik

exportindustri har dolt problem vad gäller produktivitet och konkurrensförhållanden på den inhemska marknaden. Forskningskulturen liksom produktutvecklingen börjar anses som alltför beroende av kommersialisering i närtid, på bekostnad av vetenskapliga genombrott, och ofta med betydande inslag av imitation och inkrementella förbättringar snarare än nytänkande.

Regeringen har lanserat ett nytt departement för vetenskap, IKT, och framtidsplanering (MSIP) att samordna och genomföra närliggande politikområden. MSIP har börjat förenkla regler, stödja tjänstesektorn och ta sig an byråkratiska silos för att främja innovation.

Sydkorea är precis som Sverige en öppen, exportberoende ekonomi som frenetiskt kämpar mot att bli utträngd från de globala värdekedjorna. Den ökande konkurrensen från

grannländerna i Asien är tydlig. Inom forskning och utveckling anses Japan fortfarande ligga före Sydkorea och i industripolitiken görs därför satsningar inte bara på export utan också på innovation. Kina blir allt mer konkurrenskraftigt – numera långt bortom enkel tillverkningsindustri – och Sydkoreas kommunikations- och informationsteknologiska företag behöver ta ytterligare marknadsandelar såväl regionalt som globalt för att stå sig väl i konkurrensen. Grundinställningen är att man nu har relativt kort tid att hitta nya tillväxtområden som bygger på industrins samlade styrkor och som har en hög tröskel för andra aktörer att komma in och konkurrera.

Sedan 1960-talet har Sydkorea haft en ökad koncentration av såväl kompetens som ekonomisk aktivitet i området kring huvudstaden Seoul. Om man räknar in direkt kringliggande områden utgör huvudstadsområdet världens näst största metropolis, med drygt hälften av landets totala befolkning på 50 miljoner. För att lyckas med planerna att stärka landets konkurrenskraft måste Sydkorea bättre börja använda hela landets resurser.

Och särskilt låta regionala och kommunala innovationssystem mer självständigt kunna påverka samhällsplanering för att skapa attraktionskraft och konkurrenskraftig

5 OECD 2014 Korea – Economic forecast summary (May 2014) http://www.oecd.org/economy/korea- economic-forecast-summary.htm

specialisering utifrån befintliga lokala förutsättningar.⁶ En sådan utveckling hämmas dock av att landet av tradition är mycket centralstyrt.

Sydkorea planerar med viss oro för tider då nuvarande tillväxtmotorer, inom bland annat IKT och tillverkning, får problem. Landet har under flera regeringar stått fast vid att till exempel en stärkt industri inriktad mot livsvetenskaper har potential att positivt bidra till landets tillväxt framöver. Satsningarna på ökad innovationsgrad verkar, trots ett relativt tidigt skede, ge avkastning. Om Sydkorea hoppas på att konkurrera med större länder för att ta globala marknadsandelar kommer det dock att behövas en bibehållen fokuserad inriktning för att inte tappa fart relativt omvärlden.

Under det senaste decenniet har regeringen i Sydkorea strävat efter att ytterligare vitalisera landets ekonomi genom ett skifte från tung tillverkningsindustri till en mer

innovationsbaserad portfölj av företag. Det har varit hög tillväxt i flera sektorer, kanske särskilt inom informations- och kommunikationsteknik. Den sydkoreanska sektorn för livsvetenskaper har också varit föremål för såväl betydande offentliga och privata investeringar som lagstiftningsreformer, vilket anses ha bidragit till snabb tillväxt och en rad framgångar inom sektorn. Satsningarnas framgångar bekräftas också av att landet 2014 rankades som världsledande inom innovation baserat på faktorer såsom FoU-intensitet, produktivitet, sysselsättning och immateriella rättigheter.

6 Tillväxtanalys 2014 Hur länder jobbar med att koppla ihop arbetsgivare och utbildning– några exempel från Indien, Sydkorea och USA http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-06-27- hur-lander-jobbar-med-att-koppla-ihop-arbetsgivare-och-utbildning---nagra-exempel-fran-indien-sydkorea- och-usa.html

4 Utmaningar

4.1 Nya tillväxtmotorer och ökad produktivitet

Exempel på vad Sydkorea letar efter:

• Produktivitetshöjande åtgärder särskilt för små och medelstora företag.

• Forskningsmiljöer och industriella partnerskap inom IKT, biomedicin och läkemedel, nanomaterial och nanoteknologi, kärnkraft, flyg och rymd

Från 1960-talet och framåt har Sydkorea systematiskt satsat på industriell tillväxt genom statliga femårsplaner. Initialt var det lättare industri, såsom textil- och cykelindustri, som fick stöd, samtidigt som man investerade mycket i utbildningssystemet. Med den tredje femårsplanen (1972–1976) kom satsningarna på tung industri såsom stål-, petrokemisk- och varvsindustri. Från 1980-talet och framåt byggdes den högre utbildningen ut och investeringar i inhemsk forskning ökade. Från 1990-talet och framåt så har landet satsat kraftigt på innovation och högteknologi.

Den sydkoreanska tillväxtsagan har dock nått ett vägskäl. Landet ligger i topp i världen på antalet arbetstimmar, men produktiviteten per arbetstimme är enligt OECD bara 45 procent jämfört med USA. För Sverige är motsvarande siffra 85 procent.⁷⁸ Flera av Sydkoreas storföretag skördar framgångar även i nuvarande bistra globala ekonomisk klimat, men kapitalinflödet till den inhemska industrin ökar inte som tidigare. Istället minskar det då de stora investeringarna görs utomlands, främst i Kina, vilket försvårar produktivitetsökningar i Sydkorea. Det är främst tjänstesektorn som visar svag produktivitet, liksom de små och medelstora företagen.

Fortsatta framgångar kan därför knappast skapas genom ännu hårdare arbete utan måste ske genom smartare sätt att arbeta. Även om man kommit ikapp, och till och med gått förbi, ”storebror Japan” på vissa områden inom högteknologi, så väntas en stor utmaning i form av Kina som snabbt klättrar upp i värdekedjan. Kina är dessutom Sydkoreas

viktigaste handelspartner. För den fortsatta sydkoreanska framgången så har forskning och innovation således en avgörande roll att spela. Det finns en vilja att skapa ett mer

dynamiskt nationellt innovationssystem med mer kunskapsöverföring mellan olika institutioner och utanför landets gränser.

Sydkorea kan sägas ha gått från att vara tillverkare av enkla komponenter, till leverantör av delsystem och sedermera framgångsrik ”fast follower”, till att nu vara i rollen som

obekväm marknadsledare. Beslutsfattare inom politik och näringsliv anser att Sydkorea ska fortsätta växa genom en fortsatt integration framåt i de globala värdekedjorna, konvergens med användning av befintliga styrkor inom nya områden, och helt nya tillväxtområden baserade på institutionella förändringar inom forskning och utbildning. Tjänster i Sydkorea bidrar endast med 57 procent av landets totala BNP, och sysselsätter 68 procent av

arbetskraften. Men den nuvarande produktivitetsnivån i tjänsteindustrin ligger bara på 53

7 Business Korea 2014 Korean Workers Show Lowest Productivity in OECD, despite Long Overtime http://www.businesskorea.co.kr/article/3366/work-life-balance-korean-workers-show-lowest-productivity- oecd-despite-long-overtime#sthash.G0g9XK4h.dpuf

8 OECD 2014 Labour productivity levels in the total economy http://stats.oecd.org/Index.aspx?DatasetCode=LEVEL

procent av den i tillverkningsindustrin, att jämföra med många andra utvecklade

ekonomier där tjänste- och tillverkningsindustri har ungefär samma produktivitet med ett OECD-genomsnitt på 87 procent.⁹

Samtidigt finns få tecken på att statsmakten planerar att överge sin roll som stark beställare, finansiär och främjare av de utvalda teknik- och industrigrenar med stora satsningar inom FoU, snarare tvärtom. Det har varit ett framgångsrecept för sydkoreansk industri att fokusera resurser på några framgångsrika teknikområden, och då med tydlig hävstång från offentliga medel, för att uppnå snabb ekonomisk tillväxt. Staten har på senare år allt tydligare identifierat vad man anser vara luckor i den privata sektorns investeringar –områden där det satsas alltför lite, eller där kortsiktiga vinstmål anses felfördela resurser som behövs för framtida långsiktiga tillväxtmotorer. Statens

prioriteringar bygger nu ofta på en relativ konkurrensanalys, där man identifierat områden där Sydkoreas industri inte är konkurrenskraftig men där ekonomisk tillväxt är att vänta.

Departementet för vetenskap, IKT, och framtidsplanering (MSIP), som är ansvarigt för att implementera den nya nationella tillväxtstrategin Creative Economy, har tydligt markerat var den offentliga forskningsbudgeten kommer att fokuseras under de närmaste åren.¹⁰ Nedan följer exempel på uttalade satsningar från regeringen och MSIP:s handlingsplan.

Områdena är ett urval av vilka teknik- och forskningsområdens som prioriteras i Sydkorea framöver. Den kompletta listan innehåller hela 30 strategiska teknik- och

forskningsområden (se Bilaga: MSIP:s 30 prioriterade teknik- och forskningsområden) Informations- och kommunikationsteknologier (IKT)

Sydkorea fortsätter att prioritera sin redan starka position inom IKT. Ett framträdande mål inom IKT är att bli världsledande inom femte generationens mobilnät (5G). Regeringen hoppas på att bli först i världen att sjösätta 5G och planerar att göra detta innan 2020. För att uppnå målet investeras 9,9 miljarder kronor samtidigt som landet ämnar fortsätta samarbeta med Europa, USA och Kina för att utveckla en global 5G-standard.

Biomedicin och läkemedel

Biomedicinsk teknik lyfts fram som ett viktigt område för Sydkoreas framtida forskning, och Sverige nämns som ett viktigt land att utöka samarbetet med. Den forskning som prioriteras är relaterad till framtagning av nya läkemedel med hjälp av stamceller samt bättre förståelse av hjärnan och demenssjukdomar. I ett samarbete med privat

läkemedelsindustri kommer regeringen att investera 60 miljarder kronor i ett femårigt projekt med mål att utveckla 20 nya läkemedel. Projektet förväntas öka Sydkoreas läkemedelsexport med 66 miljarder kronor till 2017 och göra landet till ett av världens tio största centrum för läkemedelsutveckling. Dessutom ska den inrikes produktionen av vaccin år 2020 täcka 80 procent av landets vaccinförbrukning jämfört med dagens 30 procent. Därmed ska vaccinindustrin i Sydkorea bli den femte största i världen. Sydkorea har idag en mycket stor vaccinimport trots att många inhemska bolag har teknologipatent för framställning av vaccin.

9 OECD 2012 OECD Economic Surveys Korea http://www.oecd.org/eco/50191444.pdf

10 Tillväxtanalys 2014 Uppdatering – Det forskningspolitiska läget i Sydkorea,

april 2014 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/om-tillvaxtanalys/verksamheten/innovation-och-globala- motesplatser/utlandsverksamhet/global-utblick/2014-08-05-uppdatering---det-forskningspolitiska-laget-i- sydkorea---april-2014.html

Nanomaterial och nanoteknologi

Sydkorea väljer att prioritera nanomaterial och nanoteknologi med två olika huvudfokus.

Det ena området är böjbar elektronik såsom pekskärmar, vilket kan ses gå hand i hand med den fortsatta satsningen på IKT. Det andra området som prioriteras är den framtida

utvecklingen av mat, inklusive matsäkerhet med hjälp av nanoteknologi, till exempel genom bättre förpackningsmaterial.

Hållbar utveckling

Miljöteknik anses viktigt att satsa på i Sydkorea, inte minst till följd av diskussioner kring klimatpåverkan och klimatförändringar. Exempel på viktiga forskningsområden som lyfts fram är alternativ till fossila bränslen, till exempel genom användning av olika typer av biomassa som alger, utvecklingen av framtida energikällor samt CCS (Carbon Capture and Storage).

Konvergens

Konvergens innebär att det finns en stark vilja att utifrån befintliga styrkor, och särskilt inom IKT, korsbefrukta ovanstående fyra områden (IKT, biomedicin och läkemedel, nanomaterial och nanoteknologi, hållbar utveckling) för att skapa nya tillväxtområden för Sydkorea. Området har tilldelats ett av de mest betydande budgetanslagen, samtidigt som det är vagast definierat. En tydlig markering är att statliga forskningsinstitut i allt större utsträckning behöver utöka sina forskningssamarbeten med universitet och näringsliv, och en gränsyta som särskilt nämns är kopplingen civil/militär forskning som behöver stärkas.

Kärnkraft (fission och fusion)

Cirka 30 procent av Sydkoreas energi kommer från kärnkraft och i januari 2014 tillkännagav MSIP att 33 miljarder kronor budgeteras för kärnkraftsrelaterad forskning.

Satsningen ska gå till kärnkraftssäkerhet, kärnreaktorsutveckling och fusionsenergi. Korea Superconducting Tokamak Advanced Research (KSTAR) är en magnetisk

kärnfusionsenhet som kommer ta en del av medlen i anspråk. KSTAR anses vara en nyckelkomponent i fortsatt grundläggande kärnfusionsforskning. Även tillämpningar inom medicinsk teknik och olika strålbehandlingar anses vara viktiga områden vilka kommer att få stöd.

Flyg och Rymd

Under den sista kampanjdebatten innan Park valdes som president flaggade hon att flyg- och rymdindustrin är en viktig måttstock för en nations ställning. Regeringen har därmed ökat budgeten för 2014 för rymdforskning med drygt hälften jämfört med 2013 till två miljarder kronor. De publika anslagen går både till grundforskning inom rymdteknik samt till att påskynda industrialiseringen av rymdteknik som en av de nationella framtida tillväxtmotorerna. Planerna ger utrymme till bland annat en månlandning, planerad till någon gång mellan 2020 och 2025, samt fortsatt och utökad forskning med hjälp av satelliter. Under april 2014 kom en ny nationell tillväxt- och exportstrategi för att främja den inhemska flygindustrin. Strategin lägger stor vikt vid att öka samarbeten med utländska flygplanstillverkare och att positionera sig bättre i de globala värdekedjorna i flygindustrin.

4.2 Förändrad industristruktur mindre beroende av industrikonglomerat

Exempel på vad Sydkorea letar efter:

• Möjligheter för landets högpresterande, men ännu inte globaliserade, små och medelstora företag att samarbeta med internationella partners.

Sydkorea bildades efter en auktoritär modell av samhället, gemensam för flera andra sydostasiatiska länder, med starka och direkta relationer mellan stat och näringsliv. Det medförde stora möjligheter till statliga krediter och selektivt kompletterande stöd till de familjeägda konglomeraten – chaebol – som Samsung, Hyundai och LG. Vidare innebar det strikta importrestriktioner, stark statlig uppmuntran för investeringar och sparande, och subventionerad import av råvaror. Den ekonomiska krisen 1997 berodde delvis på

beroendet av ett fåtal industrier. Storföretagen dominerar den sydkoreanska ekonomin och företaget Samsung stod 2012 på egen hand för runt 20 procent av Sydkoreas

bruttonationalinkomst och cirka 28 procent av landets export.¹¹ Sedan dess har det politiska mottot gällande näringslivet varit diversifiering. Regeringen har kraftigt uppmuntrat utvecklingen av ett brett utbud av högteknologiska verksamheter och ökad finansiering av vetenskaplig forskning. Under 2000-talet har landet med råge tagit sig tillbaka till en stark finansiell ställning och var ett av landen inom OECD att snabbast ta sig igenom recessionen efter finanskrisen 2008. Även den mest inbitne chaebol-kritiker måste också medge att Samsung, Hyundai, LG, Kia och de andra varit mycket

framgångsrika under senare år och aktivt bidragit till att Sydkorea klarat sig relativt helskinnat ur de senaste årens ekonomiska turbulens.

Sydkoreas beroende av de exportorienterade affärskonglomeraten har inte bara orsakat monopolisering av viktiga industrier, vilket gör inträde på marknaden svårt för både nya inhemska och utländska företag, utan har också lett till hög exponering mot externa chocker. Dessutom har storföretagens framgångsrika vinstutveckling inte fortsatt lett till högre inkomst eller bättre välfärd för folket. President Parks linje mot storföretagen syftar till att minska deras dominans till fördel för konsumenter och småföretag, bland annat genom att slå ner hårdare mot prisuppgörelser, korruption och korsvis ägande av dotterbolag.

Beroendet av chaebol är troligen något som visar sig problematiskt främst på lång sikt. Det ses som en utmaning i Sydkorea att fortsätta förbättra innovationsförmågan i den privata sektorn. Den har kritiserats för att uppvisa ”dinosaurietendenser” med alltför stort fokus på innovation inom traditionella områden och alltför lågt risktagande i nya FoU-satsningar.

Strukturen med stora multinationella konglomerat som gav Sydkorea stabilitet efter kriget i ett starkt skede av tillväxt riskerar nu att hindra tillväxt. Nätverken och kommunikationen mellan konglomeraten och även ut mot omvärlden kommer att behöva stärkas för att kunna skapa en mer dynamisk miljö. Strukturen med de dominerande chaebol på toppen, och en stor bas av underfinansierade små- och medelstora företag som ofta är helt beroende av chaebol, medför även att FoU till största del sker inom storföretagen. Det som riskerar lägga en våt filt över Sydkoreas framtida tillväxt är de stora konglomeratens tendens att

11 Weissmann Jordan 2012 Whoa: Samsung Is Responsible for 20% (!?) of South Korea's Econom http://www.theatlantic.com/business/archive/2012/07/whoa-samsung-is-responsible-for-20-of-south-koreas- economy/260552/

sluka varje form av innovativ nyföretagsamhet som dyker upp. Lägg till detta en service- och tjänstesektor som i hög utsträckning är oreformerad och gammalmodig och dualismen i den sydkoreanska ekonomin framstår i all sin tydlighet.

En rad lagförslag håller på att bearbetas för att minska utsträckningen av de monopol som konglomeraten skapat. Samtidigt står det klart att statens möjlighet till påtryckningar på konglomeraten minskar för varje år och i takt med att de blir allt mer globaliserade. Idag står den sydkoreanska marknaden endast för cirka tio procent av Samsungs Electronics försäljning, och det pågår en utflyttning av arbetstillfällen, särskilt inom tillverkning men även inom forskning och utveckling.¹² Konglomeraten förväntas inte heller kunna behålla makten inom respektive familj. Den andra och tredje generationen av patriarker i dessa konglomerat manövrerar med successionsordningar men kommer att slutligen förmodligen behöva bredda sina företags ägande.¹³

Det finns ett ökat intresse av att skapa en mer robust bas av produktiva mindre företag i landet.¹⁴ Kinas framväxt som stark konkurrent inom en flera av Sydkoreas

industrikonglomerats tidigare styrkeområden bidrar till detta intresse. Dessutom innebar skapandet av WTO 1995 att Sydkorea tvingades att börja konkurrensutsätta större delar av sin tidigare skyddade SMF-sektor.

För närvarande ligger det totala antalet SMF i Sydkorea på drygt tre miljoner företag, som står för 88 procent av den totala sysselsättningen. Omsättningen i landets SMF uppgör 35 procent av den totala omsättningen för landets företag, medan stora företag står för resterande 65 procent.¹⁵ Det största upplevda problemet ur ett politiskt perspektiv är att produktiviteten i små och medelstora företag successivt har minskat sedan 1990-talet jämfört med de stora företagen. Arbetsproduktiviteten hos SMF låg under 1990-talet på 52 procent jämfört med den för stora företag, men hade 2008 sjunkit ner till 33 procent. ¹⁶ Sydkorea delar Sveriges politiska intresse för små och medelstora företags

innovationskraft och ekonomiska tillväxt. Sydkorea har de senaste tio åren sett

förbättringar i en rad indikatorer relaterade till dessa företags situation, bland annat vad gäller FoU-intensitet och möjligheter till finansiering. Sydkorea har efter presidentvalet 2013 intensifierat ansträngningar för att finna en bättre balans i ekonomin mellan stora och små företag, med mer selektiva snarare än generella stödåtgärder för de mindre företagen.

Många av de mindre företagens framgångar stammar från den nyckelroll de spelar som leverantörer av komponenter och tjänster till ledande industrikonglomerat som Samsung, LG och Hyundai. Trots att de mindre företagen ofta har god teknikhöjd och

innovationskraft har de inte haft någon exponering på marknader utanför landet och är i stort sett okända internationellt, vilket gett dem ett handikapp vad gäller tillväxt genom försäljning utomlands. Därför har många av de stödjande insatser som staten gör varit inriktade på att just öka deras kapacitet för internationella kontakter. Politiken vill även förbättra hur samarbetsytorna mellan de stora och små företagen fungerar. Frågeställningar

12 Samsung 2014 Sustainability Report 2014

http://www.samsung.com/us/aboutsamsung/sustainability/sustainabilityreports/sustainabilityreports2014.pdf

13 Bloomberg 2014 Samsung’s First Family Struggles to Keep Grip on Company

http://www.bloomberg.com/news/2014-07-22/inside-the-lee-family-s-struggle-to-keep-grip-on-samsung.html

14 Oh, Chul-ho, et al 2012 Fifty-year history of SME policy and its implications for the future, the Korean Association for Policy Studies

15 SMBA 2014 http://stat2.smba.go.kr/ss_html/5_index/index_list2.jsp?op=search&l_cd=01

16 Kim, Joohoon 2012 Analysis on polarization between large companies and SMEs, KDI Focus, no.16 http://eiec.kdi.re.kr/report/focus_view.jsp?pub_no=12365

som vilka åtgärder som behövs för att effektivisera och växa små företag, vilka hinder för tillväxt som existerar, samt hur politiken ska utformas för att bättre stödja mindre företags internationalisering, är intressanta även för Sverige.

4.3 Omställning av forskningen mot grundforskning

Exempel på vad Sydkorea letar efter:

• Internationella partnerskap med forskningsinstitut och universitet som bedriver avancerad grundforskning.

• Forskningsintensiva företag, individuella forskningsledare, forskningsgrupper, och hela forskningsinstitut som mot generösa villkor och finansiering är beredda att flytta sin verksamhet till Sydkorea.

Sydkorea har beskrivits av UNESCO som "troligtvis världens mest engagerade land inom vetenskap, teknik och innovation". Sydkorea har ökat investeringstakten inom forskning och utveckling snabbast av alla medlemsländer i OECD. Samsung ensamt spenderade över 65 miljarder kronor på FoU under 2013 vilket ligger i nivå med Israels eller Schweiz satsningar på FoU. I Sydkorea finns en stark nationell enighet kring höga investeringar i FoU och en stor tilltro till FoU som drivkraft för tillväxt. Sydkoreas sammanlagda privata och offentliga investeringar i FoU är de sjätte högsta i världen i absoluta tal.¹⁷ I EU:s senaste analys av innovationsklimatet inom och utanför EU – Innovation Union

Scoreboard 2013 – hävdas återigen att USA, Japan och Sydkorea ligger bättre till än EU:s genomsnitt, med USA och Sydkorea på delad första plats som världens mest innovativa länder.

Sydkoreas forskningsprogram har i mycket haft ett tillämpat fokus. Över 50 procent av alla nationella forskningsprogram bedrivs i dagsläget i samverkan mellan universitet och industri. I en fas av upphämtning av teknologi är ett tillämpat perspektiv en styrka, men Sydkorea är nu i ett läge där industrin till allra största del klarar denna del på egen hand och behovet både från samhällets och industrins sida bör snarare skifta åt att styra den offentliga forskningen åt att bli mera långsiktig och inriktad på grundforskning.

Redan av den tidigare regeringen sattes målet upp att öka de totala investeringarna inom FoU till fem procent av BNP år 2017. Den nya regeringen planerar att investera 533 miljarder kronor under sin regeringsperiod – en signifikant ökning på 36 procent.

Regeringen har lagt till målet att de statliga investeringarna i grundforskning ska öka från dagens 35 procent av den statliga FoU-budgeten till 40 procent år 2017.

Flaggskeppet i en tänkt omställning mot grundforskning är Sydkoreas mest ambitiösa och välfinansierade centrum för grundforskning – Institute for Basic Science (IBS) med huvudsäte i Daejeon. Institutet ska ses som en klar signal på att Sydkorea tar den hittills relativt underfinansierade grundforskningen på allvar. Vid invigningen sade dåvarande presidenten rakt på sak att landet blivit fenomenalt på att kopiera avancerad teknik, men måste komplettera detta med förstklassig grundforskning för att kunna ta en ledande position framöver. IBS har som mål att bli ett "dröminstitut" och vara attraktivt för

världens 3 000 bästa forskare. Regeringen antog förra året en lag för att utveckla ett projekt

17 Business Korea 2014 Korea’s R&D Spending 6th Highest Worldwide Last Year

http://www.businesskorea.co.kr/article/2414/national-rd-spending-korea%E2%80%99s-rd-spending-6th- highest-worldwide-last-year

kallat ’International Science and Business Belt’, vari IBS är ett av de viktigaste initiativen.

IBS, med kringliggande åtgärder för att skapa ett vetenskap- och affärskluster, kommer att finansieras med motsvarande 28 miljarder kronor fram till 2017, men då ingår även färdigställandet av Sydkoreas första ’rare-isotope accelerator’.

Historiskt har utbildning och inte forskning varit en huvudfråga på de flesta sydkoreanska universitet, och forskningens kvalitet har haft relativt låg viktning vid rekrytering och befordran. Med undantag från ett fåtal forskningsinstitut har de därför relativt låg statlig finansiering jämfört med statliga institut, Istället har forskningen skett hos de stora företagen som har byggt upp sina egna forsknings- och utbildningscentrum. Men med tanke på de ökande kraven i en kunskapsbaserad ekonomi, ökar trycket snabbt på mer samarbete mellan myndigheter, universitet och den privata sektorn i det nationella innovationssystemet. En rad policyåtgärder har under de senaste två decennierna tagits för att stärka forskningen på universiteten, man är på rätt spår men har inte nått ända fram.

4.4 Säkra kompetensförsörjning genom utbildningsreformer

Exempel på vad Sydkorea letar efter:

• Metoder och incitamentssystem från grundskolesystem som lyckas kombinera utlärning av goda faktakunskaper, med övande av kreativt och kritiskt tänkande.

• Fungerande system för lärlingskap och andra nya sätt att förbättra arbetsmarknadsrelevansen för högre utbildningar.

• Attraktiva högre utbildningsprogram på engelska för sydkoreanska studenters utlandsstudier.

Nuvarande regeringens fokus på att förbättra Sydkoreas innovationsekosystem,

tillsammans med ett erkännande av de strukturella utmaningarna, är tydligt. Framgången kommer till stor del bero på om man lyckas att förändra samhällets attityder och

uppfattningar, särskilt för att öka värderingen av kreativitet inom utbildning och entreprenörskap. Utbildningsreformer som ökar fokus på kreativ problemlösning och förbättrad yrkesutbildningen kommer att bidra till att stödja dessa mål. Och det gäller att börja tidigt, redan i grundskolan.

Grundförutsättningarna är goda. Sydkorea anses tillsammans med Finland ha bland de mest högpresterande grundskolsystemen i världen. Enligt normerna i PISA-studierna är de sydkoreanska eleverna bland det bästa i världen inom läsning, problemlösning,

naturvetenskap och matematik. ¹⁸¹⁹

Men det finns en brist på innovation som går igenom i utbildningssystemet. Det sydkoreanska skolsystemet har kritiserats för den vikt som läggs på passiv memorering genom repetition, snarare än förståelse, kreativitet och kritiskt tänkande, egenskaper som är avgörande för framgångsrikt företagande.

Regeringens politik försöker minska konkurrensen inom det sydkoreanska systemet och ändra uppfattningen att endast elitutbildning är vägen till en framgångsrik karriär och äktenskap. Även om två avgörande kännetecken för Sydkoreas utbildningssystem, kvalitet

18 OECD 2014 PISA 2012 Results in Focus http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results- overview.pdf

19 Pearson 2014 The Learning Curve: Lessons in Country Performance in Education http://thelearningcurve.pearson.com/

och konkurrens, är fortsatt klart signifikanta, finns det ett ökande tryck mot reformer. Den senaste PISA-studien av Sydkorea ger två rekommendationer:

1. Förbättra yrkesutbildning genom att förbättra tillgången, kvaliteten och relevansen på arbetsplatsutbildningar, och stärka banden med näringslivet på alla nivåer

2. Utveckla en läroplan som minskar den överdrivna akademiska bördan på studenter, revidera universitetsinträdesproven och införa fler element av kreativitet och experimenterande.

Den sydkoreanska regeringen är inte overksam. Nyckelreformer i utbildningssektorn inkluderar åtgärder för att minska relevansen för examenspluggklasser och dyr

privatundervisning, introduktion av en termin fri från prov under mellanstadiet för att ge elever en paus från betygshets och faktainlärning genom otaliga upprepningar, kraftig minskning (halvering) av skolavgifter och lärobokskostnader, och ökning av stipendier, fler internetkurser och satsningar på lärlingsutbildningar.

Även relevansen av de högre utbildningarna har ifrågasatts. Det gäller särskilt företag som är verksamma i snabbrörliga industrier såsom IKT, där forskningsfronten ständigt flyttas fram. Samtidigt som näringslivet frågar efter en mer tekniskt specialiserad arbetskraft, finns det en ökande efterfrågan på mer praktiska, snarare än teoretiska, kunskaper inom många områden.

Det finns en stor oro för att ungdomsarbetslösheten i synnerhet kan komma att skena iväg om det inte blir en bättre matchning mellan arbetsgivarnas behov av kompetens och lärosätenas utexaminerade studenter. Sydkoreas sysselsättningsgrad bland

universitetsutbildade 25–34 åringar är 75 procent, bland den lägsta nivån inom OECD, och långt under genomsnittet på 82 procent.²⁰ Dessutom är många av de utexaminerade som blir anställda tveklöst underutnyttjade. The Korea Research Institute for Vocational Education and Training rapporterar att 25 procent av akademiker med masterexamen finns i arbeten som de är överkvalificerade för, en siffra nästan tre gånger större än genomsnittet i OECD. Sysselsättning för ungdomar i allmänhet fortsätter att vara en viktig fråga, med hela 60 procent av arbetstagarna i åldern 15–29 år utanför jobbmarknaden.²¹ Statistiken döljer även andra problemområden på arbetsmarknaden, särskilt vad gäller mångfald och jämlikhet. Landet har till exempel en relativt låg andel högutbildade kvinnor som

förvärvsarbetar.

Sydkorea är världens tredje land främsta land, i absoluta tal, när det gäller att skicka ut studenter och forskare utomlands, efter Kina och Indien. Landet är så pass aktivt att det anses skapa problem med att kvalitén på landets egna universitet ifrågasätts. Landet är mindre aktivt som mottagare av forskare, och bristen på inflöde av expertis utifrån ses som ett problem. Bland industriforskningsinstituten är andelen utländska forskare lågt, även på välrenommerade institut.

20 ICEF Monitor High Performance, high pressure in South Korea’s education system

http://monitor.icef.com/2014/01/high-performance-high-pressure-in-south-koreas-education-system/

21 I sammanhanget ska tilläggas att den obligatoriska värnplikten för män i den ålderskategorin ligger på 21-24 månader.