4. Ideologiska aspekter av Sverigedemokraternas inlägg
4.2 Sverigedemokraterna och migrationspolitiken
4.2.1 Sverigedemokraterna och nationalism
Sverigedemokraterna har under åren sedan partiet bildades 1988 utvecklat och ändrat motivationen bakom partipolitiken samt sin politiska ståndpunkt – likt alla politiska partier.
Centralt i samtliga partiprogram partiet publicerat, är dock att Sverigedemokraterna uttrycker sig vara ett nationalistiskt socialkonservativt parti med ett invandrarkritiskt förhållningssätt (sdarkivet.se). Då nationalismen är något som varit centralt i partiets självbild och politik sedan partistarten, vill jag i detta avsnitt diskutera hur nationalismen på olika sätt har tagit form i Sverigedemokraternas mediala och politiska material. Nedan har jag bifogat två exempel på hur nationalismen lyfts fram och förklaras i Sverigedemokraternas principprogram, ett från 1996 och ett från 2011 (vilket är partiets gällande program):
1996:
Norrlands bedårande fjällvärld, Bohusläns karga stenkuster, Smålands djupa skogar, Skånes vajande vetefält, allt detta och mycket, mycket mera, det är vårt Sverige. Landet vi ärvt av våra förfäder och lånar av våra barn! Trots att vårt folk länge var fattigt, trots att översåtligt förmynderi under främmande fogdevälde svårt drabbade vårt folk, kunde ändå en storartad ekonomisk och social utveckling ske fredligt och konstruktivt i Sverige, främst tack vare just den stora nationella samhörigheten och frånvaron av stora, främmande folkminoriteter. Vi var eniga och kunde enas (sdarkivet.se/program).
2011:
Den nationalistiska ideologin är i allmänhet löst definierad och innebär i sin mest nedskalade form endast att den egna nationens intressen skall sättas i främsta rummet, att den egna nationen skall vara fri och suverän i förhållande till andra nationer och stater samt att statens gränser så långt det är möjligt skall sammanfalla med nationens utbredningsområde (sdarkivet.se/program).
När Michael Billig skriver om nationalism som en kulturell konstruktion, lyfter han framförallt fram hur viktigt det är för nationen att minnas och att glömma. För att en nation ska kunna känna en samhörighet och lojalitet till sig själv måste varje nation ha ett kollektivt minne. Detta kollektiva minne kan ses som en del utav ett Imagined Community (Anderson 1983, 2006; se även Molina 2000:113); en slags kollektiv och djupt gående identitet ett samhälle bygger upp i sin upplevda samhörighet (Anderson 1983, 2006: 8f). Detta kollektiva minne och identitet förstärks genom att konstant representeras i historier, historian, konst, dikter, kulturarv med mera. Trots att många av de fenomen vi idag kopplar ihop med att vara till exempel ”typiskt” svenskt, franskt eller brittiskt ses som att vara ett antikt arv från tidigare generationer, så är dessa fenomen ofta nya företeelser som fabrikerades på 1800-talet och framåt, när nationalismen ämnades stärkas. De traditioner och arv som ansågs attraktiva att behålla behölls och annat föll i glömskan (Billig 1995:24ff; Kuutma 2009:6).
Att kollektivt glömma är ett effektivt verktyg i skapandet av en attraktiv och stark nation.
Billig skriver: ”[…] the nation, which celebrates antiquity, forgets it's historical recency, Moreover, nations forget the violence which brought them into existence.” (1995:38).
Sverigedemokraternas principprogram från 1996 är i stort annorlunda från det nu gällande principprogram som partiet tryckte 2011. Programmet från '96 anspelar på känslor och är fullt med pathosladdade, utopiska uttryck och långa utmålningar av hur vackert och bra Sverige är som land. När partiet här skriver om Sverige så är landet mer än bara människorna som bor i där: Sverige och svenskhet är skogar, kuster, vajande vetefält, en bedårande fjällvärld – och fred.
Sverige har varit skonat från aktivt deltagande i stora krig de senaste 200 åren, men Sveriges historia har tidigare varit mycket blodig och krigisk (Bergsten 2002). Landet har
34 även, trots sin offentliga ståndpunkt som neutral i till exempel andra världskriget, haft både interneringsläger och under kriget erbjudit en genomfartsled för tyskarna genom Sverige till Norge (Bengtsson 2011:108ff; Berglund & Sennerteg 2009). Att beskriva Sverige som ett land som nått långt i sin sociala och ekonomiska utveckling med hjälp av sin fredlighet, är enligt mig dock att representera landet genom att minnas det attraktiva och glömma det mindre goda i historien. Som Billig skriver så glömmer man lätt i representationer av nationen det våld som utförts för att nationen idag ska finnas.
Den här romantiska utmålningen av Sverige som land, är något partiet lämnat bakom sig år 2011. Principprogrammet från det året tolkar jag som mycket mer sakligt och faktabaserat än det från 1996. Nationalismen ska här definieras sakligt och partiet uttrycker det som att deras syn av nationalism är att den egna nationens intressen ska sättas i främsta rummet.
På SD:s sociala medier under januari 2017 har jag främst identifierat nationalistiska åsikter i inlägg relaterade till migration. Jag tänker i första hand på bilden med ”jihadisten”
där Sverigedemokraterna hade skrivit kommentaren: ”Sverigedemokraterna vill att de som döms för terroristbrott och har dubbelt medborgarskap ska fråntas sitt svenska medborgarskap samt utvisas. Vi vill även utreda hur man kan dra in medborgarskapet även för de med bara svenskt medborgarskap.” (Sverigedemokraterna 2017). Det är inte en ny tanke att människor med dubbla medborgarskap ska kunna förlora sitt medborgarskap i det land hen har begått ett allvarligt brott. Det som är intressant med Sverigedemokraternas uttalande är dock två saker: (1) att människor med endast ett svenskt medborgarskap ska kunna förlora medborgarskapet på grund av utförandet av ett terroristbrott, för att (2) detta betyder att det antas att människan i fråga ska ha någonstans att ta vägen, som ett hemland eller en familj utomlands. En människa som endast har familj i Sverige och som fötts i landet skulle inte rent praktiskt kunna förlora sitt medborgarskap och bli utvisad, då det skulle göra personen statslös. Detta innebär att Sverigedemokraterna antar att terroristhotet kommer utifrån. Att diskutera vem som räknas som terrorist och vad som räknas som ett terroristbrott är inte något jag kommer gå in på närmare i den här uppsatsen, utan jag kommer i detta avsnitt fokusera på punkt nummer 1: att Sverigedemokraterna uppgav att om man utför ett terroristbrott i Sverige ska man kunna förlora sitt svenska medborgarskap, oavsett om man har ytterligare ett i ett annat land att falla tillbaka på, eller inte.
När Sverigedemokraterna i sitt principprogram skriver att de med sin nationalism menar att de vill sätta den egna nationens intressen i det främsta rummet, kan man undra vilka de anser tillhöra denna nation. En person som är född i en nation (framförallt om den har föräldrar som även de är födda i den nationen) behöver inte kämpa för sitt medborgarskap på samma sätt. Billig skriver ”[...] nationalism involves the construction of the sense of national identity for those who are said to inhabit, or deserve to inhabit, their own nation-state”
(Billig 1995:24) (Min egen kursivering). Brad Elliot Stone (2013:363) refererar även han till
detta synsätt då han i sin Foucaultinspirerade artikel skriver om hur etniska föreställningar, nationalism och rasism under de senaste århundradena har gått från att vara ett sorts uttryck för krig och osämjor länder emellan till att bli en intern affär. För århundraden sedan då det viktiga var att expandera och bevara landets gränser, kan man tänka att människornas synsätt var att hotet från ”fienden” fanns utanför det egna landet. När man i nutid talar om att skydda nationen och pratar om nationalism så talar man ofta om det på hemmaplan.
Jag har tidigare i denna uppsats skrivit om hur män utanför Europa i århundraden representerats som vilda, impulsdrivna och våldsamma, medan kvinnor setts som förtryckta av dessa män (Pui-lan 2002:21). Sverigedemokraterna har i sitt material på sociala medier flertalet gånger reproducerat just denna bild, då de på sin Twitter retweetat inlägg om barnäktenskap (Michael Wiechel 2017) och hederskultur (Paula Bieler 2017), samt den i uppsatsen bifogade krönikan av Paulina Neuding som tog upp antastande nyanlända. Det som nämns om länder utanför Europa är på SD:s sociala medier aldrig positivt; flyktingar från dessa länder kopplas ihop med brott, fattigdom, gängvåld och generell otrygghet. Det är även människor från dessa länder som har avbildats på bild som den terrorist som Sverigedemokraterna vill kunna utvisa från landet, trots att personen inte i fråga kanske inte har något annat medborgarskap.
Jag kan tydligt tolka att den bild Sverigedemokraterna har av länder utanför Europa (och USA) är värderade i förhållande till Sverige. Partiet skriver utförligt i sitt principprogram från '96 om hur Sverige förr var fattigt, men på grund av landets fredlighet och samhörighet kunde Sverige bli en enad och stark ekonomisk nation. Samtidigt finns bilen av Mellanöstern som ”fast i tiden”. Yegenoglu (2002:83) skriver om Västs (då även Sveriges) synsätt på Öst när hon uttrycker att den essentiella skillnaden mellan Öst och Väst från Västvärldens synvinkel har att göra med tid: Öst ses som bakåtsträvande och traditionellt, medan Väst representeras som modernt och jämställt (Peterson & Hjerm 2007:54).
36
5. Avslutande diskussion
I den här uppsatsen har jag fokuserat på Sverigedemokraternas mediala uttryck på Facebook och Twitter. Jag har systematisk diskuterat och analyserat deras inlägg, med hjälp av text- och bildanalyser, samt ur ett partihistoriskt perspektiv i relation till nationalism och populism. Jag har under denna process kommit fram till följande viktiga punkter.
Materialet partiet publicerat reflekterar deras världsbild och ämnar uttrycka och förstärka de åsikter partiet har; en process som sker undermedvetet i strukturalismens anda. Man kan i materialet se de föreställningar partiet både besitter och vill förmedla till sin publik. I relation till populismen så handlar även mycket av de inlägg partiet publicerat om hur de åsikter partiet lyfter fram kommer från ”folknära krafter” och ämnar skapa, samt vidga, en klyfta mellan ”folket” och den sittande regeringen. Detta kallas av partiet vara ett uttryck för deras politiska position som oppositionsparti. De motsätter sig i den meningen de beslut som fattas av de stora partierna, samt kallar dessa för ett vänsterliberalt etablissemang. I dessa oppositionella inlägg skriver Sverigedemokraterna om sig själva som martyrer för en politisk uteslutning då andra partier inte samarbetar med dem. Denna bild bekräftas och förstärks även i väljarnas ögon, då det parti de röstat fram motarbetas av just den ”makt” vars ignorans av deras krav orsakade att de röstade på Sverigedemokraterna från första början. Samtidigt kan det tolkas bekräfta att partiets politik stämmer om det motsatta sker och ett parti väljer att samarbeta med Sverigedemokraterna. Det blir en slags politisk paradox där det blir en vinst för Sverigedemokraterna både om regeringspartiet eller riksdagspartierna samarbetar med partiet eller inte.
Bilden av Sverigedemokraterna som oppositionsparti går även att överföra till deras invandringspolitik. Det är i talet om invandring som oppositionen mellan Sverigedemokraterna och regeringspartiet blir som mest tydlig. Den mängd flyktingar Sverige år 2015 tog emot har av Sverigedemokraterna kallat oansvarigt, samt har de i sina inlägg vid flertalet tillfällen kopplat ihop denna flyktingström med brottslighet och otrygghet i Sverige. Brytningen och konflikten uppstår i paritets ögon då den utopiska bilden av Sverige som nationalismen när och partiet värdesätter utmanas av det ”osvenska”, framförallt då detta ”osvenska” inte bär på positiva konnotationer. Sverigedemokraterna kan då, på grund av sin internaliserade bild av det utomeuropeiska som bakåtsträvande, komma att skylla det som utmanar synen av Sverige som framstående, jämställd och fredlig utopi på flyktingar och invandrare.
Sammanfattning
I den här uppsatsen har jag redogjort för och diskuterat hur Sverigedemokraternas närvaro på de sociala medierna Facebook och Twitter sett ut under januari månad 2017. Närvaron bestod i stort av inlägg relaterade till invandring och brottslighet på båda plattformarna. Jag redovisade hur dessa inlägg använde bildmaterial som representerade och visade upp olika motiv för att få fram partiets åsikter. Handlade inläggen om flyktingar visades aldrig ansikten, utan på bilderna avbildades istället fötter eller suddiga folkmassor på avstånd.
Skulle det dock handla om terrorister så fotades en människa på nära håll, vilket skulle jag redovisade för ämnade väcka en känsla av att motivet var hotfullt och mäktigt.
I kapitel 3 diskuterade och visade jag även upp exempel på Sverigedemokraternas närvaro som ett oppositionsparti på medieplattformarna. Ett centralt tema i SD:s kritik mot andra partier var hur dessa partier tidigare avstått från att samarbeta med SD, på grund av partiets rasistiska och nazistiska kopplingar, trots SD:s väljarstöd. Jag tog upp att denna utfrysning från samarbete med andra partier kan ge Sverigedemokraterna en martyrstämpel, vilket på sikt kan tänkas öka deras väljares lojalitet och engagemang.
Jag diskuterade i kapitel 4 SD och migration. I kapitlet nämnde jag Sverige som ideologi;
hur idén och föreställningen om Sverige som utopi kan skapa ett koncept om vad som är svenskt och osvenskt. Jag analyserade detta både från ett partihistoriskt och historiskt perspektiv och lyfte två viktiga punkter: (1) I Sverigedemokraternas beskrivning av Sverige från partiprogrammet 1996 beskrevs inte Sverige med hjälp av människor, utan med miljöer och prestationer och (2) att SD i sin uppdelning av Sverige i ”svenskt” och ”osvenskt”
internaliserat en postkolonial bild av Sverige som modern och jämställd, medan utomeuropeiska länder definieras som bakåtsträvande, våldsamma och ”fast i tiden”.
Kommenterad [LG1]: Detta stycke är borttaget från sammanfattningen och är istället i min avslutning. Ser otydligt ut i dokumentet.
38
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Alvesson, Mats & Sjöberg, Kaj, 2007. Tolkning och reflektion 2:a upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Ambjörnsson, Fanny & Jönsson, Maria, 2010. ”Inledning” I: Ambjörnsson, Fanny & Jönsson, Maria (red.) Livslinjer: berättelser om ålder, genus och sexualitet. Göteborg: Makadam.
Anderson, Benedict, 2006. Imagined Communities: reflections on the origin and spread of nationalism (revised version). London: Verso.
Behdad, Ali. 2002. National Identity and Immigration: American Polity. Nativism, and ”the Alien”. I: Mudimbe-Boyi, Elisabeth. (red.) Beyond Dicothomies. New York: State University of New York.
Bengtsson, Tobias, 2011. Sverige under andra världskriget. Stockholm:Liber.
Berger, Peter L och Luckmann, Thomas, 1979. The Social Construction of Reality – a Treatise in the Sociology of Knowledge. London: Penguin Books.
Berggren, Erik och Neergaard, Anders, 2013. ”Högerpopulism – mellan populism och högerextremism?” I: Migrationens och etnicitetens epok: kristna perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Liber:Stockholm.
Berglund, Tobias och Sennerteg, Niclas, 2009. Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergsten, Magnus, 2002. Svenska krig och krigiska svenskar. Lund:Historiska media.
Billig, Michael, 1995. Banal Nationalism. London: Sage.
Bogost, Ian, 2010. Persuasive Games: The Expressive Power of Videogames. Cambridge:
The MIT Press.
Bourdieu, Pierre, 2004. Science of Science and Reflexivity. Cambridge: Polity.
Bourdieu, Pierre, 1984. Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. Cambridge:
Harvard University Press.
Davies, Charlotte Aull, 2011. Reflexive ethnography – a guide to researching selves and others (andra upplagan). London: Routledge.
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, 2007. Intersektionalitet. Malmö: Liber
Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin, 2007. Språk och kön. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag.
Foucault, Michel, 1978. The History of Sexuality. I: An introduction. New York: Random House.
Fuchs, Christian, 2013. Social Media – a critical introduction. London: Sage.
Giddens, Anthony, 1991. Modernity and Self-Identity – Self and Society in the Late Modern Age. Cambridge:Polity Press.
Hall, Stuart, 1997. Representation – Cultural Representations and Signifying Practices.
London:Sage.
Halliday, Fred, 2002. Två timmar som skakade världen. 11 September 2001. Orsaker och följder. Furulund:Alhambra.
Hellström, Anders, Kiiskinen, Jenny, Peterson, Bo & Johansson, Christina, 2013. ”Populismens dubbla ansikte”. I: Peterson, Bo & Johansson, Christina (red). IMER idag: aktuella perspektiv på internationell migration och etniska relationer. Stockholm:
Liber.
Hirdman, Anja, 2002. Tilltalande bilder. Stockholm: Atlas förlag.
Jenkins, Henry, Ford, Sam & Green, Joshua, 2013. Spreadable Media. New York: New York University Press.
Jones, John, 2012. ”Social Media and Persuasion: Crowdsourcing Arguments on Digital
40 Networks. I: Noor Al-Deen, Hana S. och Allen Hendricks, John (red.). Social Media: usage and impact. New York: Lexington Books.
Jones, Owen, 2014. Etablissemanget och hur de kommer undan med allt. Stockholm:
Ordfront.
Kullenberg, Christopher, 2016. ”Sökandet efter den digitala politiken”. I: Human IT. Vol, 13(2) pp.34-46.
Laclau, Ernesto, 2005. On Populist Reason. London: Verso Books.
Laclau, Ernesto, 2005. Populism: What's in a Name? I: (red.) Parnizza, Fransisco. Populism and the Mirror of Democracy. London: Verso Books.
Larsson, Anders Olof, 2015. Ju mer vi är tillsammans. I (red.):Carlsson, Eric, Nilsson, Bo &
Lundgren, Simon. Digital politik – sociala medier, deltagande och engagemang. Göteborg:
Daidalos.
Leigert, Lena, 2013. Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Göteborg.
Kreafon.
Molina, Irene. 2000. Fängslande kategoriseringar – eller våldets geografi. I: Gren, Martin (red.). Kulturens makt/maktens rum. Ågerup: Symposion.
Nyberg, AnnaKarin & Wiberg, Mikael, 2014. Sociala medier och härskartekniker. Lund:
Studentlitteratur.
Peterson, Abby & Hjerm, Mikael, 2007. Etnicitet: perspektiv på samhället. Malmö:
Gleerups.
Pripp, Oscar, 2011. ”Reflektion och etik”. I: Kaijser, Lars, Öhlander, Magnus (red.).
Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Rosenberg, Tiina, 2011, Queerfeministisk agenda. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Sjöberg, Lars-Arne, 2016. Sverigedemokraterna: inifrån och utifrån. Stockholm:BoD
Ström, Pär, 2010. Sociala Medier – gratis marknadsföring och opinionsbildning. Malmö:
Liber.
Svedmark, Eva I, 2012. ”Att skydda individen från skada”. I: Kalman, Hildur och Lövgren, Veronica (red.). Etiska Dilemman. Lund: Gleerups.
Svensson, Nicklas, 2017. ”Åkesson: Migrationen största säkerhetshotet”. Expressen. 10 jan.
Hämtad 2017-03-14.
Syssner, Josefina, 2011. Identitet. I: Syssner, Josefina (red.) Perspektiv på turism och resande: begrepp för en kritisk turismanalys. Lund: Studentlitteratur.
Otryckta källor
Ahmadian, Sara, Azarshahi, Sara & Paulhus, Delroy L, 2017 .”Explaining Donald Trump via communication style: Grandiosity, informality and dynamism”. I: Personality and individual
Differences. 1 Mars. Volume 107, 49-53. DOI:
http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.paid.2016.11.018.
Berger, Ella, 2016. ”Ett år sen flyktingkrisen – så ser det ut idag”. I: SVT Nyheter. 3 oktober, uppdaterad 11 oktober. (Hämtad 2017-01-27).
Berger, Ella, 2016. ”Åkesson: Vi ska ta tillbaka vårt land”. I: SVT Nyheter. 7 juli. (Hämtad 2017-02-20).
Bieler, Paula, 2017. Idag, för 15 år sedan, mördades Fadime. Regeringen behandlar hedersrelaterat våld, som del av "mäns våld mot kvinnor". Så lång väg kvar. [Twitter]
https://twitter.com/PaulaBieler/status/822842849117011968. 21 januari. (Hämtad 2017-03-14).
Canovan, Margaret, 1984. ´People´, Politicians and Populism. I: Government and Opposition. Vol. 19 (3) pp. 279-404.
Crenshaw, Kimberlé Williams, 2006. Mapping the margins: intersectionality, identity politicss and violence against women of color. Kvinder, køn og forskning. 2006(15):2/3, s.
3-20.
Demker, Marie, 2016. ”De generösa svenskarna? En analys av attityder till invandring och
42 invandrare i Sverige”. I: Norsk statsvitenskapelig tidsskrift. Vol. 31(02). pp. 186-196.
DOI: 10.18261/issn.1504-2936-2016-02-05.
Doucet, Andrea och Mauthner, Natasha S, 2007. ”Feminist Methodologies And Epistemology”. I: (red.) Bryant, Clifton D. och Peck, Dennis L. 21st Century Socilology.
London: Sage. http://dx.doi.org/10.4135/9781412939645. Mars 15 2008. (Hämtad 2017-03-28).
Ekberg, Anne, 2015. ”Tal av stadsminister Stefan Löfven vid manifestationen för flyktingar”.
I:Regeringen.se. 6 september. (Hämtad 2017-01-27).
Eriksson, Mats, 2017. ”Undersökning: kriminalitet och våld oroar svenskarna”. I: Sveriges Radio. 9 mars. (Hämtad 2017-03-09).
”Eu och flyktingkrisen”. I: Europeiska kommissionen. Juli 2016.
http://publications.europa.eu/webpub/com/factsheets/refugee-crisis/sv/ (Hämtad 2017-01-27).
Gross, J.H. and Johnson, K.T, 2016. ‘Twitter Taunts and Tirades: Negative Campaigning in the Age of Trump’,. I: Political Science & Politics. 49(4), pp. 748–754. doi:
10.1017/S1049096516001700.
Gylling,Lars, 2017. ”Här är ministrarna som blir mer populära” I: Yougov. 2017-01-20 https://yougov.se/news/2017/01/20/har-ar-ministrarna-som-blir-mer-populara/ (hämtad 2017-01-27).
Hall, Mark, 2017. Facebook 2017. I: Britannica Academic. Hämtad 2017-01-25 , från http://academic.eb.com.proxy.ub.umu.se/levels/collegiate/article/438596.
Hinnfors, Jonas & Rosén Sundström, Malena, 2015. ”Ett val, tre arenor, åtta partier – en partianalys av riksdagsvalet 2014”. I: Statsvetenskapligtidsskrift. 117(2) pp 121-135.
Kapko, Matt, 2016. ”How social media is shaping the 2016 presidential election”. CIO. Sep 29. Hämtad 2017-01-25.
Lundqvist Dahlin, Dan, 2015. Sverige och Afghanistan inleder förhandlingar om återtagandeavtal.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/sverige-och-afghanistan-inleder-forhandlingar-om-atertagandeavtal/ (Hämtad 2017-03-13).
Magnusson, Örjan, 2017. ”Hetsig debatt mellan Mattias Karlson och Jerzy Sarnecki i SVT:s Agenda”. I: SVT Nyheter. 15 januari. (Hämtad 2017-03-28)
McCormick, Rich, 2016. ”Donald Trump says Facebook and Twitter helped him win”. The Verge. Nov 13. (Hämtad 2017-01-25).
Neuding, Paulina, 2017. See No Evil. I: Weekly Standard. Jan 2017. (Hämtad 2017-02-20).
Partiledardebatt. 2017, januari. http://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/partiledardebatt/partiledardebatt_H4C120170111pd (Hämtad 2017-03-13).
Perrez, Julien och Reuchamps, Min, 2015. ”Special issue on the political inpact of metaphors”. I: Metaphor And the Social World. 5 (2) DOI: 10.1075/msw.5.2. (Hämtad 2017-03-07).
Regeringen. Feministisk regering. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering . (Hämtad 2017-03-13).
Regeringen, 27 feb 2017. Frågor och svar: Lag och förordning om identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet.
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/fragor-och-svar-lag-och-forordning-om- identitetskontroller-vid-allvarlig-fara-for-den-allmanna-ordningen-eller-den-inre-sakerheten-i-landet/. (Hämtad 2017-03-13).
Regeringen, 12 nov 2015. Regeringen beslutar att tillfälligt återinföra gränskontroll vid inre gräns. http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-beslutar-att-tillfalligt-aterinfora-granskontroll-vid-inre-grans/. (Hämtad 2017-03-13).
Statistiska Centralbyrån. Allmänna valen 2010.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/me0104_2010a01p_br_me01br1101.pdf
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/me0104_2010a01p_br_me01br1101.pdf