Frågeställningen för denna uppsats är: Hur kan ett medieföretag anpassa sig till den deltagande kulturen? Från empirin samlat från undersökningarna i denna uppsats har det tydliggjorts att Projekt Z är SVT:s satsning till att få en bättre relation med ungdomarna, generation Z. Deras dagliga mål är att utforma research om hur det är att vara ung idag, och samtidigt använda det för att skapa en relation till tonåringarna runt om i Sverige (Bylund, 2017; Karlsson-Törnqvist, 2017). Projekt Z total satsar på researcharbetet om deras målgrupp (Karlsson-Thörnqvist, 2017; Bylund, 2017) och det har
framkommit en del information från deras research som stödjer Jenkins ord (2006a, 2006b, 2007a, 2007b, 2012) i förklarandet av deltagarkulturen och konsumenternas krav. Inom deltagarkulturen vill konsumenterna, i detta fallet: generation Z, uttrycka sig, skapa och dela, känna att deras bidrag är viktiga och känna en social koppling till varandra (Jenkins, 2007a; Jenkins, 2007b) och det är just dessa reglerna som SVT måste följa för att få tillbaka sin relation med generation Z.
Även om SVT:s relation till generation Z inte är stark (Karlsson-Thörnqvist 2017; Bylund, 2017), så anses det att SVT har tagit ett steg framåt mot att bryta detta genom att använda en social plattform som flertal ungdomar använder, och kommunicerar genom. Det ifrågasattes och resonerades kring varför Projekt Z valt just Instagram som plattform, eftersom det finns många andra sociala plattformar Projekt Z kunde valt, som kanske även kunde gett dem bättre och snabbare resultat än Instagram. Men samlad empiri backar upp deras val. Davidsson & Thoresson (2017) påpekar hur Instagram och dagen ungdomar hör ihop, samt deras höga användnings statistik, därför finns det få anledningar att
ifrågasätta Projekt Z val om plattform. Instagram var i stort sett den bästa plattformen för Projekt Z att välja utifrån deras mål, eftersom deras målgrupp verkar finnas som mest på denna plattform. Pew Research Center (2014) skriver att möjligheterna att nå ungdomar via online kanaler är oöverträffade och Frankelius et al. (2015) pratar om hur viktigt tillfredställandet av kundbehoven är, vilket innebär att SVT:s val och arbete med generation Z följer råden från tidigare forskning. De bör fortsätta kommunicera och nå ut till målgruppen via Instagram, eftersom chansen är större då att de når sitt slutgiltiga mål.
Utifrån observationerna samt beskrivet av Bylund (2017) och Karlsson-Thörnqvist (2017), använder Projekt Z sig av strategin att visa stöd, förståelse, uppfyller behov samt ger bekräftelse till ungdomarna vilket är en god anpassning till deltagarkulturens krav. Exempelvis så har observationen förtydligat vad det är för sorts konversation Projekt Z och ungdomarna erhåller, och hur stor betydelse det faktiskt har i förhållande till SVT:s mål och anpassningen till en deltagarkultur.
Tidigare forskning från Lindgren (2012), Jenkins (2007a, 2007b) och Zhang et al. (2017) förtydligar hur människor agerar på sociala medier, vad de vill ha och den stora betydelsen av att uppfylla deras behov, vilket stämmer överens med egenskaperna inom deltagarkulturen. Tiago & Veríssimo (2014) samt Ström & Vendel (2015) skriver hur sociala medier är en stark rekommendation för företag som vill hantera och utveckla sociala relationer med sin målgrupp, vilket är precis det målet SVT försöker sträva efter. Därmed var det en självklarhet att SVT borde ha tagit sig an sociala medier när deras relation med generation z blev sämre, vilket de gjorde via Projekt Z, och detta anses vara ett bra val och ett steg framåt för SVT.
Målet med anpassningen, utifrån resultatet, bör vara för SVT och Projekt Z att få en bättre relation med generation Z och goda recensioner från tidigare ungdomar som redan varit i kontakt med Projekt Z. Goda recensioner kan med största sannolikhet leda till att fler unga upptäcker Projekt Z och får kontakt med dem, vilket genererar allt bättre material för SVT och att de närmar sig sitt slutgiltiga mål. Men vad tycker då egentligen generation Z om Projekt Z? I resultatet från en intervju med Henry Ash (2012), presenteras ett målgruppsexempel samt hens åsikter om Projekt Z som lutade endast åt de positiva hållet. Ashs beskrivning av Projekt Z:s bemötande och beskrivandet av den målgrupp som bör
5.4.1
Kollektiv intelligens – ett steg närmre
Ett ställe SVT Projekt Z uppnår kollektiv intelligens är bland kommentarerna på deras inlägg, vilket är också ett delsteg i anpassningen mot en deltagande kultur. Projekt Z:s inlägg baseras ofta kring
psykisk ohälsa eftersom utifrån Bylund (2017) och Karlsson-Thörnqvist (2017) research om generation Z så är det många unga som mår dåligt idag. På inläggen kommenteras det av andra ungdomar, som oftast delar med sina åsikter och råd mot den personen vars inlägg har publicerats, även om de inte vet vem detta är. Detta beteende påminner om kollektiv intelligens, främst Jenkins ord (2012): ”ingen av oss vet allt, alla vet något och vi kan lösa uppgiften om vi slår ihop våra kunskaper och kopplar samman våra förmågor.”
Inlägget med en ungdoms berättelse om hens psykiska ohälsa blir som en samlingsplats för andra unga som känner igen sig i orden. Detta kommenterande skapar en gemenskap och de utbyter kunskap, vilket kan leda till en problemlösning, vilket är det Levy (1999) pratar om. På detta vis, genom att Projekt Z publicerar dessa inläggen, bjuder de upp till deltagande hos ungdomarna, vilket är en positiv sak när ett företag försöker anpassa sig till deltagarkulturen.
6 Slutsats
Slutsatsen för denna studie visade att om ett företag ska anpassa sig till deltagarkulturen så måste dem först få en förståelse kring vad konvergens och deltagarkulturen innebär och vilka krav deras målgrupp kräver från dem. Företaget måste anpassa sig till det höga deltagandet, istället för att försöka styra det och arbeta kontinuerligt för att uppfylla behoven hos deras målgrupp. Företag bör fokusera på att arbeta på deras relation med målgruppen och måste acceptera att konsumenterna har mer makt idag än förr. Om företaget accepterar, anpassar och arbetar på relationen med sin målgrupp, genom att ta reda på deras behov och tillåta konsumenterna att bidra med information, kan de i längden skapa produkter som uppfyller behoven och behåller sina kunder.
Denna undersökningen som gjordes på SVT visar att de har påbörjat sin anpassning genom att börja använda en social plattform som deras målgrupp använder dagligen. Via Instagram arbetar Projekt Z med att lyssna, visa förståelse och uppfyller behoven hos deras målgrupp: generation Z, vilket även genererar ett insamlande av material som Projekt Z kan använda för att skapa tv-program som är anpassade efter målgruppens behov och önskemål.