4. Resultat
4.4 Swingpjattar, hårdrockare och hip-hoppare
Vad har swingpjatten gemensamt med hårdrockaren och hipp-hopparen? Dels det uppenbara att de alla är exempel på olika ungdomskulturer som har rötter i en afro-amerikansk kultur.
Men de möter också varandra i ett musikaliskt rum. Oavsett kulturfenomen verkar
populärmusiken i möten mellan människor och symboliska uttryck. Sådana möten äger alltid rum någonstans, på bestämda platser. Musiken som agerar i egna rum är ofta en del av en offentlighet, en sfär för kommunikation som avgränsas gentemot statens och marknadens system men också samspelar med dessa. Under historiens gång har olika sociala rörelser skapat och försvarat sådana mötesplatser mot statliga tvång och snöda profitintressen. I
132 Aftonbladet, 18 september, 1994.
133 Aftonbladet, 18 september, 1994.
134 Svenska Dagbladet, 28 oktober, 2000.
135 Bredström, Dahlstedt,2002, s.14
33
mellan krigstidens Sverige var det arbetarrörelsen som hade mest inflytande men också kvinnorörelsen och andra socialpolitiska rörelser. 136
Till de moderna offentlighetsnäten tillhörde en rad musikaliska utbyten som skedde på musikkaféer, folkparker och genom press och radio. Genom, eller tack vare, musiken möttes människor i musikaliska offentligheter på bestämda fysiska platser. Mötena var sociala och utspelade sig inom samhälleliga sfärer som definierades av normer och regler för hur man skulle bete sig och uppträda offentligt. Den ökade medieteknikutvecklingen gjorde att gapet mellan olika generationer ökade då många inom de mer inflytande samhälleliga rörelserna kände en osäkerhet för framförallt jazzens instormning i kombination med dess politiska individualism. 137
Med andra ord skapade den osäkerheten en diskussion om vad som var bra och dålig smak.
Kritiken mot de moderna fenomenen var enligt forskaren Johan Fornäs ett sätt att försöka klassa dem som lägre stående skräpkulturella fenomen. 138 De ökade klyftorna mellan generationer är någonting som inte bara syns i samhället utan även i medierna. Exempel på den typen av formuleringar hittas i artikeln från i Dagens Nyheter 16 mars 1942 där de berättas om en 17-årig så kallade swingpjatt som jagats av en nalensnajdare. I artikeln beskrivs som tidigare antytt i detalj hur swingpjatten ser ut och hur han fått tas om hand av Samma typ av språk finns i artikeln från Expressen publicerad 1978 där en ung amerikansk pojke bränt sönder lungorna eftersom han önskat utföra de häftiga konster som Kiss utför på scenen. Händelsen menar artikelskrivaren ska ses som ett varningsexempel till de unga killar som leker våldslekar på svenska skolgårdar. Ungefär 20 år senare, 1994, besöker Aftonbladet en fritidsgård i Alby där ungdomar som lyssnar på Latin Kings musik bildat sina egna gäng och där tjejerna berättar att de står under killarna och att de är okej med det eftersom det är så det alltid har varit och om du ifrågasätter det blir du utfryst. 139
Det finns två olika argument som huvudsakligen sammanfattar gestaltningen av
ungdomskulturer och debatten kring dem. Dels så handlar det om som Johan Fornäs pekar på, det vill säga debatten om dålig respektive bra smak, dels ekonomiska intressen vilket Tommy Gustafsson och Klara Arnbergs främsta argumentering.
136 Fornäs 2004 s.31.
137 Fornäs 2004, s. 31–32.
138 Fornäs 2004, s.32.
139 Dagens Nyheter 16 mars 1942, Expressen 31 juli 1978, Aftonbladet 14 december 1994.
34
Jostein Gripsrud tar upp liknande argument och menar att man kan hävda att diskussionen om kvalitetsskillnader blir allt viktigare ju mer medieproduktionen expanderar och vår kulturella konsumtion ökar. Den kvalitativa bedömningen är enligt Gripsrud ständigt närvarande i våra livsval, det kan handla om allt från kläder till möbler men också journalistiska produkter.
Även om de bedömningarna som görs är subjektiva baseras de ofta på vissa individers förnimmelser och känslomässiga reaktioner på de objekt som bedöms. 140 Bedömningen om vad som är dålig kvalitet och lågkulturellt fenomen riktad till ungdomar är näravande i rapporteringen om dem. Fansen, alltså de såkallade anhängarna till fenomenet, gestaltas som anhängare av ett skräpkulturellt fenomen.
Det är som att det pågår ett ständigt pågående krig mellan ungdomskulturer och hur vuxenvärlden väljer att tolka dem. I en historisk kontext kan vi se att det tydligt finns ett mönster kring hur mediers gestaltning av ungdomskultur också speglar hur samhället uppfattar fenomenen. Samhällsutvecklingen är också viktigt att ta hänsyn till när de gäller gestaltningen av ungdomskulturer, ungdomar och tonåringar är framtiden och vilka samhällsideal som fanns i den historiska kontext ungdomsfenomnet verkade i. I den
historieskrivningen om de ungdomskulturer som utgår från analysmaterialet börjar historien med uppbyggandet av den svenska välfärdsstaten och folkhemmet. Johan Fornäs beskriver det som att det redan fanns ’’en ambivalent brutenhet, ett vacklande mellan fascinerad framtidstro och bitter pessimism mellan naivitet och desillusion’’. 141
Fornäs argumenterar att efterkrigstidens Sverige är full gång med folkhemsbygget och i mitten av 1950-talet när rocken kommer till Sverige uppkommer helt nya ungdomskulturer och ungdomsidoler. 142 Genren hade likt jazzen amerikanska rötter som ledde till ideologiska laddningar. När rocken gjorde sitt intåg blev det en konkurrent till jazzen inom den
ungdomliga populärkulturen. Jazzen blev då mer accepterad och framförallt etablerad inom instutioner för musikutbildningar, kulturstöd och konsertliv. Jazzen fick senare en renässans, inte minst i kombination med de senare ungdomskulturella musikstilar där vi hittar en koppling till hip-hopen och rap. 143
Som redan konstaterat finns det ett samband mellan ungdomskultur och samhället ständiga förändring och behov att röra sig framåt, bli mer modern. Att vara ung idag innebär enligt
140 Fornäs 2004, s.31, Gustafsson, Arnberg 2013, s. 25, Gripsrud 2011, s.135.
141 Fornäs 2004, s.14.
142 Horgby 2007, s.248.
143 Fornäs 2004, s.30 – 31.
35
Ove Sernhede att allt mer ifrågasätta de normer och icke ifrågasatta rutiner som tidigare generationer redan har etablerat.144 Konflikten mellan generationer är ständigt närvarande.
Enligt Stanley Cohen är den äldre generationen traditionellt kvar i ett äldre tankesätt baserat på redan etablerade normer och livsstilar. Det tankesättet är enligt Cohen kopplat till den reaktion som sker, som Cohen väljer att kalla för moralpanik.145 Cohen fortsätter det
resonemanget när han skriver att varje samhälle sätter upp sina egna regler kring vad som är socialt accepterat beteende och hur de reglerna ska följas. Det är också de reglerna som bestämmer vem som är oskyldigt dömd och vem som bör straffas för sina brott mot de uppsatta reglerna, alltså de redan etablerade normerna som finns i samhället.146
Vad som blir uppenbart i analysen är att tidningarna i den mediala gestaltningen av materialet framkommer den konflikten i form av oro, förmaningar och i frågasättande av
ungdomsfenomenets syfte.
Analysen visar också att tidningarna, oavsett politisk färg eller tidningsredaktion, ofta förlitar sig på experter som får representera en slags moralisk väktare och därmed också bidrar till gestaltningen av ungdomsfenomenet och anhängarna till ungdomsfenomenet som ett problem som måste lösas.
Det frågor som journalisten ställer till experterna kan enligt analysen vara ett sätt att nå ut och ge oroliga föräldrar ett svar på sina frågor. Genom dessa frågor får vi som läsare svaret på frågan vem som är ’’den skyldige’’ till ungdomarnas beteende. Ungdomarna gestaltas i dessa fall som oskyldiga varelser som inte styrs utav egen vilja, de har blivit lockade till ett syndigt beteende utav de som vill tjäna pengar vilket Tommy Gustafsson och Klara Arnberg menar är ett direkt resultat av en föråldrad tanke kring barn och deras konsumtionsbehov. 147
144 Sernhede 2015, s.23.
145 Cohen, Stanley, Moral Panics and Folk Concepts, Paedagogica Historica, nr. 35:3, 1999, DOI:
10.1080/0030923990350302, (s.2)
146 Cohen 2011 s.54.
147 Gustafsson, Arnberg 2013, s. 33.
36