I det här avsnittet utförs en analys av de fyra scenarierna med hänsyn till styrkor, svagheter, möjligheter och hot (strengths, weaknesses, opportunities, threats - SWOT). Analysen utgår till stor del ifrån intervjuresultatet.
Under gruppintervjun frågades Madelene och Ann-Marie huruvida arbetseffektiviteten hos medarbetarna förändrats med hänsyn till det ökade hemarbetet. De var båda överens om att effektiviteten generellt sett ökar med hemarbetet, Madelene menar att hemarbete kan utgöra en utökad valmöjlighet i hur en medarbetare väljer att utföra sin arbetsuppgift på, vilket kan
innebära en effektivisering av arbetet. (Johansson Hallberg, 2021)(Esemark Sjöbeck, 2021) En sådan aspekt räknas som en styrka i scenario 4 där en hög grad av hemarbete tillämpas men styrningen är låg och därför tillåter en valfrihet i hemarbetet. I scenario 2 beaktas denna aspekt som en svaghet i och med att den höga graden av styrning inte tillåter en sådan flexibilitet i valmöjligheterna.
Vidare förklarar Anne-Marie att man har upptäckt en effektivisering i och med hemarbetet vilket dels beror på en minskad mängd distraktioner som t.ex. fikastunder och småprat mellan kollegor. Anne-Marie menar även att de digitala mötesformerna kan tillåta en mer frekvent kundkontakt och på så sätt fått en bättre kontakt med sina kunder. (Esemark Sjöbeck, 2021)
Anne-Marie fortsätter med att berätta att Saab har lyckats anpassa sig efter det digitala arbetet och att de har lyckats skriva nya avtal utan att möta kunder på plats. Samtidigt menar hon att det har fungerat bra delvis på grund av att samarbetspartners befinner sig i samma situation så när hemarbetet inte längre är en självklarhet kan det bli svårt att behålla samma grad av hemarbete om inte resterande aktörer i branschen gör det. Därefter menar hon att det är enklare att bibehålla en redan etablerad kund med digitala arbetssätt men att skapa nya kundkontakter kräver ett kundbemötande i person. Detta blir speciellt märkbart när man arbetar tillsammans med andra kulturer där samarbeten för kan kräva att arbetsparterna först blir vänner. (Esemark Sjöbeck, 2021) Enligt Johansson Hallberg (2021) finns det ett hot i en hög grad av hemarbete eftersom det inte kräver någon förändring av inställningen till
resandet. Hon menar att på sikt finns det risk att utsläppen återkommer om förutsättningarna för hemarbetet ändras och medarbetare måste jobba på plats igen.
Vad gäller graden av styrning från ledningen menar Madelene att en tydlig styrka med en hög grad av styrning är att man kan säkerställa att uppsatta mål uppnås. Men samtidigt menar både Ann-Marie och Madelene att en viktig framgångsfaktor i miljöarbetet är att god kommunikation kring olika åtgärder hålls gentemot medarbetarna. (Johansson Hallberg, 2021) Madelene anser även att styrkan i en låg grad av styrning är att medarbetarna drivs av en egen vilja att resa klimatvänligt. Hotet i ett sådant scenario blir att individer som saknar eget intresse i frågan får en möjlighet att behålla ett ohållbart resesätt och på så sätt kommer en låg grad av styrning resultera i att färre reser hållbart. (Johansson Hallberg, 2021)
6. Diskussion
Enligt prognos från Naturvårdsverket beräknas etappmålet begränsad klimatpåverkan att endast uppnå en utsläppsminskning om 46-51% CO2 till 2030 (Naturvårdsverket, 2017b). Resultatet av scenario-studien påvisar däremot att det ursprungliga målet om en minskning på 70% är uppnåbart när det kommer till arbetspendling om vissa åtgärder tillämpas, och trender realiseras. Genom att använda backcasting-metodik identifierades generella trender och åtgärder som applicerades på samtliga scenarion. Även vissa scenariospecifika trender och åtgärder identifierades. Genom att använda data om arbetspendling innan pandemin för både företag inom Järfälla kommun, och kommunen i sig som utgångspunkt kunde effekterna av trenderna och åtgärderna beräknas.
Resultatet visade en minskning av utsläppen relaterade till arbetspendling med 60,3-65,7% för scenarion med låg grad av hemarbete och en minskning med 73,9-77,7% för scenarion med hög grad av hemarbete. De största skillnaderna kunde alltså identifieras mellan scenarier med hög och låg grad av hemarbete. Skillnaden mellan scenarier med låg, respektive hög grad av styrning spelade enligt resultaten mindre roll med en genomsnittlig skillnad på 4,6 procentenheter, jämfört med 12,8 för scenarion med hög respektive låg grad av hemarbete (se bilaga 2 för beräkningar). Således visar resultaten att målet går att uppnå i tre av fyra
scenarier, men även att en ökad grad av hemarbete speciellt bidrar till måluppfyllandet. Slutligen är det viktigt att poängtera att resultaten inte är en prognos över framtiden utan endast belyser olika tillvägagångssätt för att nå det gemensamma målet.
Målet med rapporten var att undersöka hur en reducering av utsläppen relaterade till
arbetspendling kunde minska. Målet nåddes genom en scenariostudie som resulterade i fyra scenarier. Pandemin har haft en tydlig roll och påverkat arbetet genom hela processen, speciellt när det kommer till hemarbetet. Som det ser ut vid tiden för skrivandet av denna rapport är det till följd av pandemin som hemarbetet sker i den utsträckning som identifierats i rapporten. Som upptäckt i SWOT-analysen innebär inte en minskning av resandet
kortsiktigt nödvändigtvis en långsiktig fundamental förändring. Det finns alltså en risk att det underliggande målet, en reducering av utsläppen, förbises av anställda och efter att
pandemins restriktioner släpper återkommer ett ohållbart resande. Risken finns alltså att många återigen kommer att välja bilen när pandemin är över. För att motverka detta passar en
hård styrning troligtvis bäst då företags- och organisationsledningen bättre kan styra över i vilken utsträckning anställda arbetar hemma.
I litteraturstudien under avsnitt 3.2 konstaterades att CO2-utsläppen från arbetspendlingen bara utgör en aspekt av transportsektorns effekter på miljön. Övriga effekter som till exempel försurning av sjöar och vattendrag, partikelutsläpp och buller är inte inkluderat i omfånget av den här rapporten. För en mer utförlig inblick i arbetspendlingens effekter på klimatet i stort krävs att studier utförs kring effekterna på de områden som adresseras i avsnitt 3.2. Genom att göra detta kan en komplett bild ges av arbetspendlingens totala påverkan på miljön.
I rapporten konstateras vidare att hemarbete bidrar till att minska utsläppen relaterat till arbetspendling. I rapportens omfång är inte inkluderat vilka effekter hemarbetet har på miljön utöver de bidrag som ges genom det minskade resandet. Ökat hemarbete kan även medföra att energianvändningen skiftas från arbetsplatsen till hemmet vilket leder till en ökad energianvändning i bostäderna. Hemarbetet medför även att mindre yta av arbetsplatsen behöver värmas upp då färre anställda utnyttjar ytan vilket kan ge energibesparingar. Genom att utföra nya studier på effekterna av ökad energianvändning i hemmet och
energibesparingarna som således uppstår på arbetsplatsen kan effekterna av hemarbete kartläggas i detalj och således bidra till ett mer tillförlitligt resultat. En viktig aspekt som rapporten inte inkluderar är resandet inom tjänsten. Scenarion med låg en grad av hemarbete skulle kunna nå målsättningen om utsläppsminskning genom att radikalt förändra tjänstens affärs- och kundresor istället för arbetspendlingen.
Slutligen krävs att effekterna digitala möten kan ha på reduceringen av utsläpp relaterade till arbetspendling kartläggs då digitala möten är en stor del av vad som gör hemarbetet möjligt. Genom att utföra nya studier kring digitala mötens effekter på utsläppen ges en viktig inblick i vad som möjliggör hemarbete, men även i något som kan vara till stor nytta i scenarion där graden av hemarbete är låg. I sådana scenarier skulle effekterna av digitala möten kunna tillämpas i syfte att bidra till en minskning för arbetsrelaterat resande i stort, inte enbart för arbetspendlingen. Till sist påverkas även hemarbetet av anställdas hälsa. De antagande som gjorts i arbetet förutsätter att anställda jobbar effektivt i hemmet, något som inte är möjligt om ens hälsa drabbas negativt. Det hade därför varit givande att genomföra en studie som syftar till att undersöka hur anställdas hälsa påverkas av hemarbete.