Syfte med användning av laborativt material

Under intervjuerna framkom det att alla lärare är positivt inställda till användande av laborativt material i undervisningen men att lärarna arbetar med materialet utifrån olika syften. Tre av lärarna använder materialet i syfte att öka den matematiska förståelsen hos eleverna medan de andra fem vill göra matematiken så konkret som möjligt. Det laborativa materialet används även som hjälpmedel där elever på eget initiativ får möjlighet att arbeta med materialet.

De lärare som använder laborativt material för att öka elevers matematiska förståelse menar att elever i de lägre årskurserna behöver laborativt material för att utveckla en djupare matematisk förståelse då det abstrakta tänkandet ännu inte har utvecklats. Kim och Elliot menar att elever som är lite svagare i matematik gynnas extra av att arbeta laborativt då förståelsen hos eleverna blir större. Elliot lyfter fram detta då hen

uttrycker: ”Framförallt de svaga eleverna får en ökad förståelse tycker jag. Annars kan de bara sitta och räkna på utan att förstå vad de gör.” Elliot, Sam och Ricky menar samtidigt att eleverna får en större förståelse för centrala begrepp om de använder laborativt material. Elliot anser att elevers taluppfattning kan förbättras genom

användande av laborativt material i undervisningen. Detta då eleverna ges möjligheter att skapa sig bilder vilket kan underlätta räkne- och tankeprocesser.

Fem av åtta lärare är överens om att elever behöver känna, göra och praktiskt arbeta med laborativt material. Alex anser att praktiskt arbete är kul och gör det lättare för eleverna vilket ger en positiv effekt på lärandet. Enligt Kim är det viktigt att arbeta med

att skapa, röra och känna med händerna och kroppen för att förstå matematiken

ordentligt. Hen menar att detta möjliggörs genom arbete med laborativt material. Billie och Robin menar att elever, genom att känna och ta på materialet, lättare kan skapa sig inre bilder och befäster på så sätt kunskapen ytterligare. Enligt Charlie är det även positivt att använda laborativt material för elever som ännu inte behärskar det svenska språket då matematiken kan synliggöras på tydligt sätt.

5.1.1 Konkretiserande undervisning genom laborativt material

Lärarna som använder laborativt material för att konkretisera undervisningen är eniga om att laborativt materialet ska användas för att möjliggöra en kunskapsutveckling.

Robin anser att det område eller den uppgift man arbetar med bör synliggöras genom något konkret, till exempel med laborativt material, där eleverna får använda alla sinnen:

”För det är ju så viktigt att få lära med alla sinnena för det man gör är det man kommer ihåg.

Så det är inte svårare än så och att få ta och plocka så får man liksom en minnesbild av det.”

Genom att använda laborativt material med ett konkretiserande syfte menar Alex att eleverna lättare kan gå från ett konkret till ett abstrakt tänkande och sedan tillbaka till det konkreta för att bli förtrogen med dem matematiska sambanden.

5.1.2 Använda laborativt material för kunskapsutveckling

För att matematiken ska synliggöras och kunna förstås på en abstrakt nivå kan man i resultatet utläsa en viss variation över hur övergången mellan den konkretiserande och abstrakta matematiken sker. Lärarna betonar kopplingen mellan det konkreta och abstrakta men menar att man kan synliggöra kopplingen på olika sätt.

Ricky, Sam och Alex beskriver hur de arbetar med att synliggöra de abstrakta

symbolerna och tänkandet parallellt med att det laborativa materialet används. Sam och

gynnas då de tydligt kan se sambanden mellan den konkreta och abstrakta matematiken.

Alex beskriver detta i intervjun och säger: ”Det är bra att de ser båda samtidigt, för då ser de ju att det hör ihop.” Ett exempel på detta är då Alex arbetar med multiplikation där eleverna med hjälp av multibasmaterialet som läggs upp som en algoritm direkt kan överföras till skrivna abstrakta symboler på ett papper. Detta gör enligt Alex att

eleverna får förståelse för varför en viss metod utförs.

Alex och Charlie berättar vidare hur det i andra arbetsområden, till exempel vid arbete med vikt, kan vara fördelaktigt att först arbeta med laborativt material för att sedan gå vidare till den abstrakta och generella matematiken. Charlie beskriver detta genom att:

”Man ska knyta sig an, kommer ni [elever] ihåg vad vi gjorde där ute nu när vi plockade de här och lade dem i rad? att man knyter an, att det är som samma uppgift.”

Robin menar att lärandet från den konkretiserande undervisningen med laborativt material till den abstrakta förståelsen sker genom att först använda laborativt material för att sedan arbeta med ett halvkonkret material (till exempel bilder) till att slutligen använda abstrakta symboler. Hen menar att förståelsen först kommer efter att eleverna gått genom denna trappa:

”Alltså man måste ta det stegvis. Det väldigt konkreta och sen det

halvkonkreta/halvabstrakta, vad man nu kallar det för, och sen blir det helt abstrakt och då blir det bara siffror och symboler eller enheter i form av alltså centimeter. Så det är ju den trappan man går.”

Billie är också inne på sambandet och beskriver detta med:

”När man presenterar det [materialet] gör man inte direkt den [abstrakta] kopplingen, men när man har jobbat med materialet ett tag […] så då blir det att de får den kopplingen.”

Charlie fortsätter berätta att eleverna först arbetar med det laborativa materialet för att sedan se sitt lärande då de klarar av att räkna uppgifterna i matematikboken:

”Det är två olika områden för dem. Det ena är att leka och det är inte matte och det ena är matteboken och det är matte […] det är väl egentligen bekräftelsen när de sen gör det i boken att det bara sitter där, de har ju befäst det.”

Charlie beskriver hur tanken är att det laborativa hela tiden ska kopplas till det som arbetas med i matematikboken. Hen beskriver hur denna koppling uppfattas hos många

men inte hos alla elever. Hen menar vidare att detta beror på att eleverna lär på olika sätt:

”Sen har jag märkt att vissa barn, de ser det inte fast det är laborativt utan de måste ha boken, där ser de det […] det är ju skillnad på alla barn […] vissa måste känna på det, ha estetiskt […] tjugofyra barn tänker ju inte lika.”

5.1.3 Laborativt material som hjälpmedel för individuell kunskapsutveckling

Ricky, Sam, Elliot, Kim, Robin och Alex är alla överens om att laborativt material kan fungera som hjälpmedel för de elever som ännu inte kan abstrahera delar av

matematiken. Elliot och Alex anser att materialet är något positivt som eleverna får ta hjälp av för att underlätta dem matematiska processerna och för att skapa sig inre bilder.

Kim poängterar att det framför allt är de svaga eleverna som behöver stöd genom materialet för att stärka den matematiska förståelsen. Sam och Ricky menar samtidigt att eleverna ska ha möjlighet att själva välja om de vill använda materialet som

hjälpmedel. Enligt Sam och Ricky kan detta praktiskt lösas genom att antingen dela ut material på varje elevs bänk, för att inte utmärka någon särskild elev, alternativt att eleverna får hämta materialet där det är placerat i klassrummet. Elliot betonar vikten av att ändå se till att alla elever gör någon uppgift där laborativt material måste användas, även om alla elever inte känner ett behov att detta. Hen utrycker sig:

”Ibland måste man tvinga dem [eleverna] att göra […] med materialet så att ni [eleverna] får en bild av vad ni håller på med. Men sen kan man ju släppa det [materialet] efter hand.”

Slutligen betonar Alex att materialet fungerar som ett hjälpmedel när den abstrakta förståelsen inte uppkommit. Då är det, istället för att gå vidare till ett nytt arbetsområde, bra att stanna kvar och fortsätta jobba med det laborativa materialet tills matematiken är förstådd.

materialet. Billie menar att introduktion av ett material ofta tar tid och att eleverna behöver se, höra och själva arbeta med materialet för att det ska kunna användas i rätt syfte. Robin beskriver att introduktion i halvklass underlättar för de yngre eleverna då fler elever får komma till tals. Charlie instämmer och säger: ”A och O är ju egentligen att få introducera det i halvklass […] men introducera konkret material i helklass är jättesvårt.”

Även om Billie anser att det är positivt att introducera laborativt material i halvklass poängterar hen ändå att introduktion i helklass fungerar om man från början är tydlig med vad materialet symboliserar. Billie menar att det märks om man som lärare varit slarvig vid introduktionen då eleverna senare ska arbeta med materialet. Billie uttrycker:

”Det blir ju ganska tydligt om jag varit slarvig eller otydlig. Då märks det direkt för då, alltså, då fattar de ingenting […]. Men gör man det liksom ordentligt så, då märks det alltså, gensvaret kommer direkt.”

Det krävs därför tid att presentera materialets funktion. Kim och Alex är även de positiva till introduktion i helklass om det görs på rätt sätt. Det handlar enligt dem om att visa, undersöka och tillsammans titta för att materialet ska få en mening i

sammanhanget. Kim förklarar: ”Det vi brukar göra är att vi tittar tillsammans, man undersöker, tittar tillsammans, ställer frågor.” Sam och Ricky menar däremot att en särskild introduktion av ett material inte alltid är nödvändig. Detta då de arbetar med material som kompletterar material eleverna redan har använt och därför har kännedom om.

En lärarledd introduktion av ett material kräver enligt Billie, Kim och Alex en tydlig introduktion där lärarens uppgift är att synliggöra syftet med materialet. På så sätt får eleverna dra nytta av materialet så att en kunskapsutveckling kan ske. Enligt Billie blir eleverna, när de fått tydliga instruktioner om hur och när materialet kan användas, mer medvetna om vilka material de kan tänkas ta hjälp av vid olika situationer. För att eleverna ska klara av att hantera ett material på bästa sätt är det enligt Billie även viktigt att det laborativa materialet presenteras och förklaras flera gånger. Robin instämmer och menar även att det från början även är viktigt att begreppen lyfts fram för eleverna.

5.2.1 Elevinteraktion vid introduktion av laborativt material

Somliga av lärarna lyfter fram att eleverna ibland får vara med och introducera laborativt material i klassrummet. Enligt Alex, Kim och Robin är det positivt att låta eleverna diskutera ett material i grupp och själva försöka komma fram till vad materialet har för syfte. Kim menar att en diskussion mellan elever kan skapa flera olika sätt att se på hur man kan använda materialet, vilket kan bidra till en djupare matematisk

förståelse. Robin anser dock att de yngre eleverna kan ha svårt för denna typ av diskussioner då de inte alltid besitter den kompetens som kan behövas för gemensam diskussion. Enligt Robin kan läraren stötta eleverna genom att fungera som en handledare:

”Bland de yngre barnen så är jag nog ofta med och liksom styr upp det litegrann för det är inte säkert att de har den kompetensen att de förstår vad de ska göra, utan då får jag vara med litegrann som en handledare.”

Att till en början låta elever laborera fritt med materialet är lärarna positiva till. Elliot beskriver hur eleverna till en början kan få en friare uppgift där de själva ska försöka använda materialet och på så sätt försöka uppfatta syftet. Alex instämmer och menar att när eleverna får lära känna materialet kan en lust att använda materialet skapas hos eleverna. Därefter kan man arbeta med materialet i mer styrda uppgifter.

Ett annat sätt att introducera ett arbetsområde menar Kim och Billie är att låta eleverna fungera som ett laborativt material. De menar att eleverna engageras och ges en annan typ av förståelse genom att använda sig själv eller sina klasskamrater som redskap.

Billie exemplifierar detta, till exempel vid arbete med ordningstal, där eleverna ställer sig på rad och därefter diskuterar vem som står var.