Val av laborativt material

samma material kan användas på flera olika sätt: ”Det är ju bara fantasin egentligen som sätter gränser för vad man kan använda ett laborativt material till.” Enligt Elliot är det dock viktigt att läraren förstår syftet med materialet, för utan syfte blir det svårt att använda.

5.3.1 Praktiska faktorer vid val av laborativt material

Robin, Sam, Ricky och Charlie anser att materialet som väljs ut till undervisningen ska vara hållbart och robust för att det inte ska gå sönder vid användande. Enligt Sam och Ricky ska materialet också vara rejält så att det inte försvinner. Enligt Charlie och Alex finns en begränsning i val av material då valet beror på vad som finns tillgängligt på skolan. Charlie, Robin, Sam och Ricky menar att skolans ekonomiska resurser även spelar in vid val av material. Robin anser att materialet inte får vara för dyrt medan Ricky, Sam och Charlie anser att det är skolans uppgift att se till att det finns

fungerande material i klassrummen. Charlie menar att det är skolans prioriteringar som spelar in samtidigt som Ricky och Sam önskar att skolan ska lägga större ekonomiska resurser på att köpa in laborativa material till undervisningen.

Alex, Robin och Billie anser också att det laborativa materialet ska vara användbart för eleverna. Innebörden av användbarhet varierar dock mellan lärarna. Billie menar att materialet ska vara överskådligt och inte för stort när eleverna ska arbeta med det ensamma eller i grupp. Alex tycker däremot att materialet ska vara användbart i den bemärkelsen att eleverna inte redan ska ha överanvänt materialet. Robin är tydlig med att ett användbart material ska användas för att utveckla kunskaper och inte bara för skojs skull. ”För materialet ska ju användas för att utveckla matematiska kunskaper. Det är ju inte så att det ska vara något man ska sitta och pyssla med.” Vid val av material anser Elliot att effektiviteten spelar roll. Materialet ska inte ta för lång tid att använda och det ska inte ge upphov till för mycket lek för eleverna. Elliot anser därför att tid är en faktor vid val av material: ”Det ska inte ta tid nej, det ska vara effektiv tid. Det ska var effektiv användning av det liksom kan man säga.”

Andra faktorer som spelar in vid val av material är för vissa av lärarna att materialet inte får vara gammalt eller för färgglatt. Charlie menar att ett gammalt material inte

intresserar eleverna och ger därför inte någon kunskapsutveckling. Det blir en tråkig upplevelse som inte gynnar framtida arbete med laborativa material. Är materialet färgglatt och har mycket mönster tar det enligt Elliot bort elevernas uppmärksamhet från matematiken och fokus hamnar istället på materialet. Det bidrar enligt Elliot till att materialet är oanvändbart i situationen och därför bör undvikas. Kim menar även att olika färger på materialet kan hindra eleverna att utföra en uppgift då eleverna fastnar vid materialets färg. Detta då vissa elever inte anser sig kunna använda ett material som innehåller flera olika färger. Alex menar däremot att man ibland behöver arbeta med material som är färgglatt och tar plats för att uppmuntra eleverna till utveckling. Enligt Alex krävs det ibland att man använder mer opraktiska material som till exempel ärtor eller vatten. Ärtor rullar gärna iväg och vatten blöter ner. Ändå anser Alex att dessa material kan användas för att gynna elevernas kunskapsutveckling.

5.3.2 Didaktiska faktorer vid val av laborativt material

Sju av de åtta intervjuade lärarna är tydliga med att det laborativa materialet inte får utgöra ett hinder för det matematiska lärandet. Förståelsen får inte försvinna, fokus får inte hamna på fel saker och materialet ska ha en koppling till matematiken. Enligt Kim är det centralt att förståelsen måste uppfattas hos eleverna och gör den inte det har materialet tappat sin betydelse. Kim menar att det då är bra att byta material och testa något nytt: ”Om inte barnen förstår syftet med det laborativa materialet så får vi plocka bort det och prova något annat.”

Alex menar att materialet inte får bli ett hinder för elevernas kunskapsutveckling och väljer därför gärna material som är enfärgade för att fokus ska ligga på den matematiska uppgiften och inte på materialets utseende. Även Elliot anser att elevernas fokus måste hamna på rätt saker i undervisningen och plockar gärna bort material med mycket mönster. Elliot menar samtidigt som hen förespråkar enfärgat material att färgkodning av material är positivt. Ett exempel på detta är då hen arbetar med positionssystemet och markerar ental, tiotal och hundratal i olika färger. Därefter återkommer dessa färger vid

Två lärare är överens om att materialet bör hänga ihop med den matematiska uppgift som är i fokus och på så sätt göra matematiken så konkret som möjligt för eleverna.

Sam och Ricky använder gärna material som skapar en tydlig övergång mellan den konkretiserande och abstrakta matematiken. När Billie ska välja ett material för en uppgift är det uppgiften i sig som spelar roll. Handlar uppgiften om frukt anser Billie att: ”Då kan det ju vara rätt så visuellt sätt bra att ha frukter då samtidigt så då har jag det.” Fem av åtta lärare menar även att material som eleverna sedan tidigare känner till är positiva att använda då de redan har en förståelse för hur dessa ska användas. Alex säger att: ”De tar ju till sig det bättre om de har arbetat med det tidigare. Då vet de hur det fungerar.” Kim, Sam och Ricky menar att eleverna lättare kommer igång och arbetar med materialet då de känner sig bekanta med det.

5.3.3 Tillgänglighet av laborativt material

För tre av lärarna spelar tillgängligheten av laborativt material roll. Det ska för Elliot, Robin och Alex vara naturligt för eleverna att hämta laborativt material som de vill och därför måste det finnas plats för det i klassrummet. Alla tre är överens om att det laborativa materialet ska finnas framme för de elever som känner ett behov av att använda det. Det ska inte vara något konstigt för någon elev att hämta materialet när de behöver det till en uppgift. På så sätt menar de att det är viktigt att ingen elev känner sig utpekad för att de väljer att använda laborativt material i klassrummet. Elliot förklarar:

”Så det blir inget konstigt att jag inte kan detta så jag måste hämta materialet utan det, ja, det är inte tabubelagt liksom.”

Även om lärarna gärna ser att materialet finns framme i klassrummen finns det vissa lärare som känner sig begränsade av att materialet till exempel är inlåst. Enligt Charlie är det mest praktiskt att ha materialet i klassrummet men känner att det blir ett hinder då det mesta är inlåst i skåp som inte alla lärare har tillträde till. Robin förklarar sina begränsningar med att ha materialet tillgängligt då skolans lokaler används av alla klasser och att det på eftermiddagarna är fritids i lokalerna vilket gör att materialet inte kan finnas framme på samma sätt som önskas. På så sätt anser Robin att det blir ett hinder i undervisningen samtidigt som hen säger att det är lärarens huvudsakliga uppgift att få det att fungera. Elliot beskriver att hen begränsas av att materialen är inlåst i

grupprum närliggande varje klassrum. Detta begränsar tillgängligheten för eleverna samtidigt som lärarna inte ges möjlighet att ta del av varandras förråd.

6. Diskussion och slutsats

I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån teori och tidigare forskning. Under varje rubrik kommer en slutsats redogöras för att tydliggöra vad som framkommit i studien. Slutligen förs en metoddiskussion och idéer på framtida forskning presenteras.