Vilket laborativt material väljs ut för användning?

I den tidigare forskningen synliggörs problematiken med att välja ut laborativt material till undervisningen. Petersen och McNeil (2009) beskriver att material som har

tilltalande färger och sticker ut är intresseskapande och uppmuntrar eleverna. Samtidigt menar de att detta intresseväckande material kan motverka inlärningen då risken är att eleverna fokuserar på materialet och inte på den matematiska idén. I resultatet är de flesta lärare överens om att ett färgglatt material bör undvikas i undervisningen då eleverna i större utsträckning fokuserar på materialet. I resultatet framkommer det också att lärare ibland kan använda färgglatt material för att uppmuntra eleverna. Vi anser att det är intressant att en övervägande del av lärarna väljer bort färgglatt material mot enfärgat material, samtidigt som den tidigare forskningen ger uttryck för en otydlighet där både fördelar och nackdelar med materialet beskrivs. Denna tvetydighet kan enligt vår uppfattning bero på brister i den egna undersökningen där få lärare på ett litet geografiskt område är representerade. Det kan även bero på nationella variationer i undervisningssituationer då Petersen och McNeil (2009) gjort sin studie utanför Sverige.

I den tidigare forskning som redogjorts är det de didaktiska faktorerna vid val av laborativt material som lyfts fram. I den rådande studien uppkom även att praktiska faktorer så som hållbarhet, tillgänglighet, skolans budget och skolans prioriteringar spelar in då lärarna väljer ut vilket material som ska användas i undervisningen. Att dessa praktiska faktorer inte fått någon större inverkan på den forskning som redogjorts kan bero på att dessa faktorer till synes inte påverkar elevernas kunskapsutveckling.

Indirekt anser vi dock att detta är fallet då ett material som praktiskt inte fungerar i undervisningen kommer hindra möjligheten för eleverna att använda materialet med didaktisk vinning. Om materialet lätt går sönder eller försvinner, vilket lärarna i

resultatet menar hindrar undervisningen, anser vi att möjligheten att använda materialet för en kunskapsutveckling försvinner. Den praktiska funktionen påverkar på så vis det didaktiska syftet med materialet.

DeLoache (2002) beskriver hur laborativt material som eleverna redan känner till och tidigare har använt kan underlätta då eleverna redan vet hur det ska användas. Detta framhålls även i resultatet där majoriteten av lärarna anser att redan känt material bidrar till att eleverna lättare tar till sig materialet då de vet hur de ska användas. Till skillnad från det kända materialet som enligt resultatet är positivt, menar Petersen och McNeil (2009) att ett nytt material som eleverna sedan tidigare inte känner till ger större möjlighet för eleverna att skapa sig en matematisk innebörd av materialet. Att ingen i rådande studie har visat denna inställning, som Petersen och McNeil (2009) förespråkar är intressant. Vad denna skillnad i resultat mellan studierna beror på är inte tydlig.

Skillnaden kan, enligt oss, till exempel bero på att lärarna är bekväma med att använda vissa material och fortsätter att använda dessa med eleverna i flera olika sammanhang.

Enligt en lärare är det enbart fantasin som sätter gränser för vad ett material kan användas till. Vi menar, i likhet med Szendrei (1996), att det finns risker med denna tanke då det är viktigt att lärarna är medvetna om att alla material inte kan användas i alla situationer. Detta anser vi då det är viktigt att materialet tydligt ska kunna

synliggöra den matematik som ska abstraheras. Skillnaden mellan resultatet och Petersens och McNeils (2009) forskning, angående känt och okänt material, kan också bero på att lärarna känner att det blir mer effektivt att använda ett material som redan är bekant för eleverna, då materialet inte behöver ytterligare introduktion. Tidsaspekten anser vi är något centralt i dagens skola, där den effektiva tiden i undervisningen kan vara knapp. På grund av detta tror vi att det kan kännas mer effektivt för lärarna att använda ett redan känt material för att undvika en längre introduktion av ett nytt material. Effektiviteten kan också påverkas av tillgängligheten av materialet på skolan.

Är det omständligt att ta fram och förbereda för att materialet ska kunna användas i klassrummet menar vi, tillsammans med några av de tillfrågade lärarna, att detta kan påverka valet av material.

6.3.1 Slutsats

Hur lärare väljer ut ett laborativt material:

• Lärare tänker på praktiska faktorer där hållbarhet, tillgänglighet och ekonomiska resurser spelar in. De praktiska faktorerna kan påverka funktionen av materialet i undervisningen.

• Redan kända material ses som en tillgång att använda i undervisningen. Detta då det är tidssparande och tillgängligt jämfört med ett nytt material. Att använda ett material i flera olika sammanhang kan dock vara en risk då alla material inte är anpassningsbara till alla uppgifter.

6.4 Metoddiskussion

Metoderna som ligger till grund för denna studie är som beskrivits i metodkapitlet (se kapitel 4) semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats. Vi har genom användning av dessa metoder insett både styrkor och svagheter med metoderna vilket påverkat denna studies resultat.

6.4.1 Metodval

Att använda semistrukturerade intervjuer för datainsamling har inneburit att personliga och fylliga svar av vad informanterna själva anser om användning av laborativt material angetts. Vi har med hjälp av frågeguiden försäkrat oss om att samtliga intervjuer

bemöter liknande frågor vilket gjort att informanternas svar har kunnat jämföras för att finna likheter och skillnader. Det finns dock en risk att intervjuerna som ligger till grund för denna studie har påverkats av intervjueffekten. Intervjueffekten innebär att

informantens svar påverkas och anpassas efter vilka det är som utför intervjun.

Informanten kan exempelvis påverkas av intervjuarna och på så sätt välja att vinkla eller svara så att en positiv bild av sig själv framhävs (Bryman 2011). Detta kan till exempel bli ett faktum, då vi innan intervjun träffat vissa av informanterna, medan de andra var helt nya bekantskaper. Svaren som delgavs under intervjuerna kan därför ha påverkats av vilken relation informanterna hade till oss som intervjuare.

Vid dataanalysen användes fenomenografi för att tolka den data som samlats in från intervjuerna. Att använda en fenomenografisk ansats har möjliggjort att resultatet har

studien. Analysmetoden har även påverkat den kategorisering som gjorts i resultatet där lärarnas olika uppfattningar utifrån frågeställningarna givit en önskvärd struktur.

Genom att använda denna metod för analys har vi i högsta möjliga mån försökt att inte tolka resultatet mer än mot den teori som valts som utgångpunkt. Det går dock inte att fullständigt undkomma tolkningar då all kvalitativ forskning har en tolkande inriktning (Dalen 2008). Med denna kunskap kan vi inte säkerställa att resultatet som framkommit i studien är helt pålitligt. Utifrån transkriberingarna som skapats för att minska de personliga tolkningarna, kan vi som forskare ha missförstått vad informanterna syftar till. Detta kan ha påverkat hur skillnader och likheter mellan lärarnas uppfattningar skrivits fram i resultatet.

6.4.2 Studiens tillförlitlighet

Resultatet i denna studie har vissa begränsningar. Studiens tillförlitlighet är i denna studie inte så hög som önskats. Enligt Bryman (2011) förklarar tillförlitligheten hur sannolikt resultatet är. Vi kan i den rådande studien se brister i att det endast är åtta lärare i ett samlat geografiskt område som all data utgår från. Även om vissa svar är återkommande hos lärarna kan vi med säkerhet inte säga att majoriteten av alla verksamma matematiklärare, i årskurs 1-3, instämmer med alla delar i denna studies resultat. Då tidsaspekten varit begränsad och vi valt att utgå från intervjuer där transkriberingar och analys varit centrala ansåg vi oss begränsade till antalet

informanter. Eftersom vi intervjuat lärare som arbetat under olika lång tid, som arbetar i olika kommuner och på olika skolor har vi försökt att öka tillförlitligheten något genom att inte endast vända oss till lärare som arbetar efter samma kommunala mål eller i samma skola.

Studien som utförts utgörs inte av en hög reliabilitet. Reliabilitet i kvalitativa studier visar enligt Bryman (2011) om undersökningens resultat blir detsamma om den utförs igen. Denna studie och dess resultat är situationsbunden och beroende av de informanter som deltagit. Detta innebär att reliabiliteten inte är hög och att resultatet är svårt att

kunskaper kring användning av laborativt material. Bryman (2011) beskriver även att validitet används för att bedöma om studiens slutsatser som genererats från

undersökningen överensstämmer med studiens syfte. Vi anser att validiteten är hög i vår studie då vi, utifrån den begränsade undersökningen som utförts, fått svar på det studien syftar till att undersöka.

6.4.3 Relevans för profession och framtida forskning

Inför vår kommande profession som lärare i grundskolans tidigare år anser vi att denna studie ger kunskap om hur man på olika sätt kan arbeta med laborativt material samt vad som är viktigt att tänka på när man arbetar praktiskt med materialet. Studien visar att det är viktigt att man som lärare är medveten om de möjligheter och risker som finns då arbete med laborativt material ska ske. Detta anser vi är viktigt att tänka på i den kommande professionen för att det laborativa materialet ska kunna verka för elevernas kunskapsutveckling. Då denna studie är mindre tillförlitlig anser vi behöva anpassa vårt arbete med laborativt material till den kommande elevgruppen då det finns en bred variation om hur materialet kan användas. Studiens resultat har dock bidragit till ökade kunskaper kring användning av laborativa material vilket vi tar med oss i vår

kommande profession.

För att få ett mer tillförlitligt resultat skulle denna forskning kunnat utvecklas genom att fler informanter på ett större geografiskt område inkluderats. Detta skulle kräva en större tidsram än vad som givits till denna studie. Detta hade kunnat göras i en framtida forskningsprocess där resultatet istället speglat lärarnas syn på nationell nivå och inte endast i södra Skåne. Resultatet bygger då på fler informanters tankar och blir på så sätt mer generaliserbart. Ett tydligare resultat på hur laborativt material bör användas i matematikundervisningen för årskurs 1-3 kan påvisas i en större undersökning. För framtida forskning skulle det även vara intressant att se hur lärarnas variation i uppfattning angående användning av laborativt material påverkar elevernas syn och kunskapsutveckling inom matematikämnet. Detta skulle kunna studeras genom olika metoder där både intervjuer och observationer samt för- och eftertest exempelvis skulle kunna användas.

Referenser

Alvehus, Johan. (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl.

Stockholm: Liber.

Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Clements, Douglas H. & McMillen, Sue (1996) Rethinking ”concrete” manipulatives.

Teaching children mathematics, 2(5), ss. 270-279.

Dalen, Monica (2008) Intervju som metod. 1.uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

DeLoache, Judy S. (2000) Dual representation and young children´s use of scale models. Child development, 71(2), ss. 329-338.

Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken: för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, John (2004) Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4. utg.

Stockholm: Natur och kultur.

Harboe, Thomas (2013) Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen.

Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Larsson, Staffan (1986) Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund:

Studentlitteratur.

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur.

Löwing, Madeleine (2004) Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Diss.

Göteborg: universitet 2004.

Marton, Ference (1981) Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10(2), ss.177-200.

Marton, Ference & Booth, Shirley (2000) Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ojose, Bobby & Sexton, Lindsey (2009) The effect of manipulative materials on mathematics achievement of first grade students. The Mathematics Educator, 12(1), ss.

3-14.

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2013) Matematikverkstad: en handledning för laborativ matematikundervisning. 2. rev. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet.

Petersen, Lori A. & McNeil, Nicole M. (2013) Effects of perceptually rich

manipulatives on preschoolers´ counting performance: established knowledge counts, Child development, 84(3), ss. 1020-1033.

PISA (2012) PISA 2012 Results in Focus. What 15-year-olds know and what they can do with what they can. Tillgänglig på internet:

http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results-overview.pdf [2016-01-27]

Skolverket (2011a) Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och

matematikverkstäder: En utvärdering av Matematiksatsningen. Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.164938!Menu/article/attachment/lab366.pdf [2016-01-25]

Skolverket (2011b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012) Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Tillgänglig på internet:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2942.pdf%3Fk%3D2942 [2016-01-27]

Skolvärlden (2013) Svenskt näringsliv behöver mattekunskap. Tillgänglig på internet:

http://skolvarlden.se/artiklar/mattekunskaper-avgorande-svenskt-naringsliv [2016-01-27]

Stensmo, Christer (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. 1.

uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Stukát, Staffan (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2.uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Swan, Paul & Marshall, Linda (2010) Revisiting Mathematics manipulative materials.

Australian Primary Mathematics Classroom. 15(2) ss. 13-19.

Szendrei, Julianna (1996) Concrete Materials in the Classroom. I Bishop, Alan J. (red.).

International handbook of mathematics education. P. 1. Dordrecht: Kluwer. ss. 411-434.

Vetenskapsrådet (2004) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2016-01-25]

Uttal, David H., Scudder, Kathyrn V. & DeLoache, Judy S. (1997). Manipulatives as symbols: A new perspective on the use of concrete objects to teach mathematics.

Journal of applied developmental psychology, 18(1), ss. 37–54.

Bilaga 1

Frågeguide

o Hur länge har du arbetat som lärare?

o I vilka årskurser har du undervisat i matematik?

o Använder du dig av laborativt material i din undervisning?

- Vad för typ av laborativt material använder du?

- På vilket sätt används materialet? (vid vilka tillfällen)?

- I vilka matematiska områden väljer du att inkludera laborativt material?

o Varför väljer du att använda laborativt material i din matematikundervisning?

- På vilket sätt anser du att eleverna gynnas, exempel?

o Hur får du eleverna att förstå den matematiska idén som materialet blir en symbol för?

D.v.s. skapa en bro mellan det konkreta och abstrakta.

- Kan du se att användandet av materialet gynnar elevernas kunskapsutveckling? På vilket sätt?

- Har du använt material där eleverna inte förstått den matematiska innebörden? Vad kan det ha berott på?

- Har du förslag på hur man kan undvika att det laborativa materialet tappar sitt syfte?

o Vilka faktorer spelar in när du väljer material till undervisningen?

- Vilka material tycker du fungerar bra i undervisningen? Varför?

- Finns det material du gärna undviker? Varför?

o Hur presenterar/ introducerar du ett nytt material för eleverna?

- Vad för respons brukar eleverna ge?

Bilaga 2