Syn på skrivande i läroplanen: en genreskolsk och en skrivehjulsk läsning 11

Genrepedagogiken och Skrivehjulet som teorier bär som synes ovan på likheter, men där finns också skillnader som kan vara avgörande för hur en text ska ses och vad en skribent ska göra. Skrivbegreppet i ämnesplanen satt under lupp, kan nämligen förstås på olika sätt. Borgström och Westman (2017) har utifrån två olika teoretiska perspektiv, den australiensiska genrepedagogiken respektive Berges teori bakom Skrivehjulet, analyserat skrivbegreppet i Lgr 11, och hur formuleringen ”olika typer av texter” kan förstås i fråga om vilka skrivkunskaper eleverna ska tillägna sig genom undervisningen. En genreskolsk läsning av ämnesplanen, det vill säga en läsning baserad på genrepedagogiska utgångspunkter, ger utslaget att undervisningsuppdraget handlar om att ge eleverna möjlighet att erövra de basgenrer som anges i det centrala innehållet och ”bedömningsuppdraget blir att avgöra om, och med vilken kvalitet, eleverna kan använda sig av desamma i sina texter” (Borgström & Westman, 2017, s. 34). Genreskolan föreslår nämligen att en viss typ av text konstitueras av en viss specifik form, och det är denna basgenre eleverna ska tillägna sig genom undervisningen och visa prov på inför bedömning. I praktiken skulle en genreskolsk förståelse med andra ord kunna innebära en undervisningspraktik som instruerar hur en viss typ av text ska skrivas, och en bedömningspraktik där unika texter bedöms utifrån i vilken utsträckning den följer de angivna formerna, det vill säga hur väl de lyckas ”följa mallen” (Borgström & Westman, 2017, s. 34).

En skrivehjulsk läsning utgår ifrån det vridbara skrivehjulets idéer om skrivande, där textens kommunikativa funktion står i fokus. Texttypen konstitueras enligt Skrivehjulet av dess kommunikativa funktion emedan formen kan variera mellan en typisk och flera andra atypiska former. En skrivehjulsk läsning av ämnesplanen ger utfallet att skrivundervisningen går ut på att eleverna ska utvecklas inom olika funktioner, och bedömningsuppdraget handlar om att värdera i vilken utsträckning eleverna lyckas mediera sin avsikt (Borgström & Westman, 2017, s. 34). Genom en undervisning där texter modelleras med både typiska och atypiska former för att mediera en avsikt ges elever möjlighet att fatta medvetna val genererade av tillgängliga medel och kreativitet i sitt skrivande (Ibid). I praktiken innebär detta att en uppgift som exempelvis instruerar eleven att skriva en text med syftet att övertyga, kan resultera i en typisk argumenterande text så väl som exempelvis en berättande text med en argumenterande underton. Skrivehjulspedagogiken kan därav ses som mer funktionellt inriktad än genreskolans pedagogik som enligt Borgström och Westman har en mer formellt grundad förståelsehorisont med tydligare indikationer för vad som kan ses som rätt och fel. Skrivkompetenser kan därmed ses antingen som förmågor knutna till att tillämpa explicita regler för form och innehåll i sina texter som svarar mot genrespecifika normer, eller som förmågor i att fatta beslut om vilka skrivhandlingar som ska användas för att uppnå ett visst kommunikativt syfte. Borgström och Westman menar att skillnaden mellan en funktionellt och formellt grundad förståelse i den konkreta undervisningen kan vara skillnaden mellan ett godkänt resultat på en skrivuppgift och ett underkänt, och även avgörande för frågan om vad målet är för svenskämnets skrivundervisning (Borgström & Westman, 2017, s. 36).

12 Genrepedagogiken ställd mot Skrivehjulet och även Vygotskijs teorier kan enligt Edberg (2017) ge utfallet att eleverna genom explicit genreskolsk undervisning lär sig reproducera kunskap i form av tillämpade genrekrav. Detta kan hjälpa till att jämna ut socialt orsakade kunskapsluckor och kan vara ett gott stöd för de som ska skolas in i en ny genrerepertoar. Men enligt Edberg kan detta ske på bekostnad av produktionen, det vill säga det kreativa skapandet av ny kunskap, som exempelvis uttryck för kritiskt tänkande och självständighet i texterna (Edberg, 2017. s. 70). Å andra sidan kan en skrivehjulsk pedagogik som uppmuntrar eleven att fatta egna beslut gällande textens former, leda till att vissa skrivhandlingar hamnar i skymundan till förmån för andra som eleven redan erövrat.

3.6 Diskursivt skrivande och textaktiviteter

Mycket av den forskning som ställer frågor om elevers skrivkompetenser, ställer också frågor kring vilken typ av texter eleverna får skriva och behöver få tillfälle att skriva inom ramen för sin skrivundervisning (se t.ex. Andersson Varga, 2014, Nyström, 2000, Winzell, 2017). Texttyp är ett begrepp som används frekvent i läroplanens svenskämnesbeskrivning i formuleringar om att eleverna ska ges tillfälle att läsa och skriva olika typer av texter. Olika typer av texter kan grovt delas in i två övergripande kategorier: narrativt skrivande och diskursivt skrivande. En narrativ text definieras här som berättande medan den diskursiva kategorin inte är lika lättdefinierad. Detta beror på att begreppet används på lite olika sätt i forskningen. Som utgångspunkt kan diskursivt skrivande sägas innefatta texter som bygger på alla textaktiviteter utom berättelse, och innefattar således textaktiviteterna beskrivning, förklaring, ställningstagande och instruktion (Ledin, et al., 2013). Begreppet textaktiviteter används ofta inom genrepedagogiken för att beteckna vad det är som uträttas med texten, det vill säga vilka språkliga verksamheter som äger rum inom en text och används inom genreskolan som ett sätt att explicitgöra textens mellannivåer (Ledin, et al., 2013) och inom forskningen som ett analysverktyg. I föreliggande studie utgår jag ifrån att de skrivkrav som ställs på ungdomar som lämnar gymnasieskolan främst handlar om att kunna skriva diskursiva texter. Att kunna skriva berättelser av olika slag ses därmed inte som ett krav från samhällets sida, och bristande förmågor att göra detta ses inte som ett hinder för att kunna delta aktivt i samhällslivet.

Resultatet av en människas kommunikativa handlingar kan alltså betraktas som text och de kan ta sig i uttryck på flera sätt. Exempelvis kan bilder, film och andra meningsbärande uttryck ses som text i ett så kallat vidgat textbegrepp då också texternas multimodalitet beaktas. I denna studie används textbegreppet dock på ett relativt traditionellt sätt i den mening att den inte beaktar andra teckensystem än de verbalt skriftspråkliga. Det är främst sådana skrivna texter som elever övar att skriva under sin skoltid, och det är med hjälp av sådana texter som vi främst uttrycker oss och utbyter mening i arbetslivet. När text skapas görs ständiga val som tillsammans får olika kommunikativ verkan. Bakom förmågan att med hjälp av sådana val skriva sammanhängande, kommunikativa texter av olika slag med olika syften finns de kompetenser som denna studie ämnar identifiera.

13

4. Metod

I detta avsnitt kommer metoden som denna studie bygger på att presenteras. Metodavsnittet inkluderar en redogörelse för hur datainsamling och urval har gått till samt vilka sökord och kriterier som har använts vid insamlingen av material. En presentation av utvald forskning presenteras därefter, och slutligen presenteras studiens analysprocess.

4.1 Undersökningens utformning

Föreliggande examensarbete är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Litteraturstudieformen innebär att ett flertal vetenskapliga publikationers forskningsresultat analyseras och jämförs inbördes. Att studien är systematisk innebär att litteratursökning, kritisk granskning och sammanställning av litteratur är genomfört på ett systematiskt och strategiskt sätt utifrån vissa kriterier (Eriksson-Barajas m. fl. 2013, s.31). Vilka dessa är kommer att beskrivas längre fram. Att arbetet har en kvalitativ ansats innebär att innehållet placeras in i en teoretisk kontext där bakomliggande idéer och teoretiska perspektiv vägs in i analysen av insamlad litteratur. En kvalitativ ansats innebär också att datainsamling och analys påverkas av forskarens subjektiva förståelse, och forskaren är medveten om sin subjektsposition samt att detta faktum påverkar datainsamlingen och därigenom studiens utfall (Eriksson Barajas, m.fl. 2013, s. 53–55).

För att stärka studiens trovärdighet och för att inkludera så mycket relevant kunskap som möjligt, har en kritisk granskning av ett flertal artiklar, avhandlingar och metastudier genomförts. Den utvalda litteraturen granskas och värderas med avseende på reliabilitet, validitet, begreppsförståelse, metod och tydlighet, enligt rekommendationer i Eriksson Barajas, med flera (2013, s. 155).

4.2 Datainsamling: urval och sökord

För att kunna besvara de frågor som denna litteraturstudie bygger på har en insamling av data i form av vetenskapliga publikationer genomförts. Sökningen är utförd genom databaserna Summon, avhandlingar.se och Diva samt genom manuella sökningar. Databaserna har valts ut eftersom de förväntas ge ett relevant utfall i form av granskade forskningspublikationer inom både svensk och nordisk forskning. Litteratursökningen har begränsats till litteratur som är granskad av oberoende experter (peer review) och all litteratur som ingår i studien är därigenom etiskt godkänd (Eriksson Barajas, m.fl., 2013, s. 61).

För att finna relevant material för min studie har jag som sökord valt centrala begrepp inom områdena textproduktion, skrivande, skrivkompetenser och skrivundervisning i skolan. Följande sökord har använts i databaserna, enskilt och i kombination med varandra: skrivundervisning, skrivförmåga, skrivkompetens,

skrivande, läroplan, genre, skola, och elever. Sökningarna har alltså genomgående

genomförts med svenska sökord vilket gör att titlar på andra språk än de nordiska inte träffades. Detta har varit en strategi dels för att begränsa antalet träffar till vad som är rimligt att gå igenom i en studie av denna ringa omfattning, dels för att avgränsa materialet till att omfatta svensk-nordisk forskning som under

14 sökprocessen ansågs vara den mest relevanta för en undersökning som riktar sig mot en svensk skrivundervisning. När så har varit tekniskt möjligt har sökningarna avgränsats till referee-granskat material för att sökningen endast ska ge träffar på de publikationer som granskats av oberoende experter. Denna möjlighet finns inte tillgänglig på sökmotorn avhandlingar.se. Dock ger denna sökmotor endast träffar i form av licentiat- och doktorsavhandlingar, vilka är referee-granskade till sin natur. Sökningarna avgränsas också till publikationer med publicering efter år 2000 för att ge ett relativt aktuellt forskningsunderlag. De valda sökmotorerna och sökorden som använts samt antal träffar presenteras i relation till varandra i Tabell 1 nedan. Inom parentes står det antal av påträffade artiklar som togs med i ett första urvalssteg.

Tabell 1. Sökord och databaser

Sökord Summon Avhandlingar.se Diva

Skrivundervisning* 2 (0) 24 (4) 30 (6) skrivförmåga 9 (1) 6 (0) 10 (3) skrivkompetens 1 (0) 2 (1) 6 (3) skrivande 3914 (8) 76 (10) 220 (6) Skrivande AND läroplan ^{32 (3) 1 (1) 2 (1)}

Genre AND skola 347 (3) 2 (1) 7 (1)

Skrivande i skolan 116 (1) 8 (1) 20 (3) Genre AND

skrivande ^{324 (4) 13 (4) 18 (5)}

”Elevers

skrivande” ^{24 (2) 9 (1) 3 (2)}

Sökningar även med andra kombinationer av ovanstående sökord har gjorts utöver de ord och kombinationer som presenteras i tabellen. Tabellen begränsas till att redovisa de sökningar som gav nya träffar med relevanta titlar. Antalet träffar var vid några av sökningarna fler än vad som i relation till studiens omfattning var möjligt att gå igenom (se Tabell 1). I dessa fall begränsades urvalet till de första 50 träffarna. Urvalsprocessens första steg baserades på publikationernas titlar och en översiktlig läsning av publikationernas abstracter eller inledningar. Det övergripande kriteriet för urvalet var att publikationerna skulle behandla skrivande och skrivkompetenser i relation till skrivundervisning eller framtida samhällsliv. I första hand intresserade jag mig för skrivundervisning på gymnasiet. Dock har även publikationer som behandlar grundskolans senare år i vissa fall setts som relevanta. Publikationer som uttryckligen behandlade låg- och mellanstadieelevers skrivande valdes alltså bort, såväl som titlar som specifikt fokuserade narrativt skrivande. Anledningen till detta är det samhällsperspektiv på skrivande som denna studie vill belysa, och utgångspunkten att samhället i första hand inte kräver att gymnasieelever som lämnar skolan kan skriva berättande, skönlitterära texter, utan att samhällets krav på skrivkompetenser i första hand handlar om diskursiva texter (se bakgrund). Urvalet har därmed begränsats till litteratur som behandlar och fokuserar skrivande, skrivkompetenser och skrivundervisning i allmänhet inom svenskämnet samt forskning som kopplar gymnasistskrivande till högre utbildning och arbetsliv. Antalet publikationer som genom sin titel och sammanfattning, enligt ovan beskrivna kriterier, visade relevans togs med i ett första urval och markeras inom

15 parentes i Tabell 1. Dessa publikationer lästes översiktligt i ett andra urvalssteg för att avgöra litteraturens relevans i förhållande till föreliggande litteraturstudies syfte och frågor. Det fokus på samhällets skrivkompetensbehov som präglar syftet med detta examensarbete ligger till grund för det material som valdes ut respektive uteslöts i detta urvalssteg. Material som valdes bort kunde exempelvis sätta skrivprocessen eller skrivutvecklingsprocessen i fokus (exempelvis Nordenfors, 2011), vilket jag bedömde ligga utanför studiens intresseområde. Studier med ett tydligt elevperspektiv (exempelvis Parmenius Swärd, 2008) valdes också bort såväl som andra studier som undersöker hur svenskämnet och skrivande uppfattas. Forskning som fokuserar betyg och bedömning ansågs också falla utanför ramen för vad jag ville undersöka. Hur en text bedöms korrelerar naturligtvis med skrivkompetenser, men utgår ifrån centralt författade kriterier och inte faktiska samhällsbehov vilket ansågs som centralt för urvalet. Den forskning som valdes ut är således den som visat sig motsvara inklusionskriterierna och därigenom uppvisat högst innehållslig relevans i relation till syftet. Detta urval presenteras nedan under avsnitt 4.3. Material.

Utöver den systematiska sökningen gjordes som tidigare nämnts även manuella sökningar utifrån den litteratur de systematiska sökningarna påträffat. Detta genomfördes genom att gå igenom referenslistor i forskning och forskningssammanställningar i syfte att finna litteratur som ofta citeras, och som visar innehållsmässig potential att bidra med relevanta data till min undersökning. Jag fick därmed tillgång till ytterligare svenskämnesdidaktisk forskning, vilken analysavsnittet grundar sig på. Urvalet har bestått av vetenskapliga publikationer som berör undervisning i svenska och svenskämnets skrivundervisning på nationell nivå, men även norska publikationer om skrivundervisning. Skrivande inom en norsk skolkontext ses som relevant dels eftersom svensk skrivforskning ofta refererar till norska publikationer, dels eftersom jag antar att norska undervisningsförhållanden liknar de svenska. Det material som valts ut enligt ovan beskrivna urvalsprocess kommer att presenteras härnäst.

4.3 Material

Svenskämnets skrivundervisning och gymnasieelevers skrivande är, som redan nämnts, väl beforskade områden och det finns en omfattande mängd publikationer med olika inriktningar. För föreliggande studie har artiklar, avhandlingar och forskningssammanställningar tagits med i urvalet, som beskriver och granskar skrivkompetenser i relation till skrivundervisning, skrivundervisningens utformningar, villkor och förutsättningar samt elevers skrivande ur olika perspektiv. Undersökningarna berör skrivundervisningspraktiker, elevtexter, skrivkompetenser, nationella prov och läroplan inom, eller med relevans för, gymnasieskolans svenskämne. I detta avsnitt presenteras de publikationer som ligger till grund för resultatavsnittets analys. Studierna presenteras i kronologisk ordning i förhållande till sökprocessen. Den studie som först påträffades presenteras således först, och den som påträffades i sökprocessens slut presenteras sist.

16 Pernilla Andersson Varga, 2014

I sin doktorsavhandling undersöker Andersson Varga den skrivundervisning som fyra klasser från fyra olika program på en gymnasieskola erbjuds. Avhandlingen syftar till att undersöka vilka skrivrepertoarer eleverna på de olika programmen ges möjligheter att utveckla sitt skrivande inom kursen svenska B. Undersökningen genomförs genom att de skrivuppgifter eleverna i de olika klasserna får ta del av analyseras och jämförs, samt genom lärarintervjuer och analyser av elevtexter. Hon diskuterar skrivuppgifterna med hjälp av begreppen vertikal respektive horisontell

diskurs, där den första innebär att eleverna ska utveckla generiska kunskaper genom

att argumentera, resonera eller utreda problem och den andra att eleverna ska återge innehåll, exempelvis från läromedel (Andersson Varga, 2014, s.85). Hon undersöker vad som utmärker de skriverbjudanden som eleverna möter i termer av hur explicita eller implicita de är samt i vilken mån skrivuppgifterna och elevtexterna rör sig inom en vertikal diskurs. En av hennes frågeställningar lyder: ”Vad utmärker elevernas skriverövranden – deras producerade texter vad gäller graden av vertikal diskurs?” (Ibid., s. 41). Andra frågeställningar berör det nationella provets roll för lärarnas didaktiska val samt lärarnas föreställningar och förväntningar på elever på olika program. Detta ämnar säga något om i vilken grad elever på olika program erbjuds en likvärdig skrivundervisning och därmed förbereds för samhällslivet på liknande villkor. Uppgifterna analyseras i studien genom en kartläggning av innehåll, genrer och förväntade textaktiviteter och uppgifterna jämförs mellan klasserna för att säga något om förväntningarna på och möjligheterna för eleverna i respektive klass att utvecklas inom olika skrivrepertoarer. Jämförelser av iakttagelser görs mellan olika program. Studien bygger på empiri insamlad medan Lgy 94 gällde i svensk gymnasieskola vilken skulle ge elever på samtliga program högskolebehörighet. Studien visar att eleverna på de yrkesförberedande programmen, och särskilt den pojkdominerade elklassen, inte bemöts med samma förväntningar som de program som traditionellt, och i den läroplan som gäller idag (Gy11), betecknas som studieförberedande program, det vill säga det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet. En slutsats är därför att eleverna på de olika programmen inte ges samma möjligheter att utveckla viktiga skrivkompetenser. Sofia Ask, 2005

Ask har skrivit en licentiatavhandling och en doktorsavhandling som båda bygger på den problematik som ofta drabbar nya högskolestudenter när de ska skolas in i en ny skrivrepertoar och erövra det akademiska skriftspråket. Många studenter har enligt Asks utgångspunkter inte de skrivkompetenser de behöver för att kunna producera texter på den nivå som högskolevärlden kräver (Ask, 2005, s. 1). Doktorsavhandlingen (Ask, 2007) undersöker nya studenters kompetenser inom akademiskt skrivande i övergången från gymnasiet till högskolan. Genom att jämföra nya studenters akademiska texter med erfarna studenters, vill Ask utröna vilka vägar för utveckling av skriftspråkskompetenser som är möjliga inom ramen för högskolans undervisning. I doktorsavhandlingen ingår en utredning av vilken roll svenskämnets skrivundervisning på gymnasiet spelar för stadieövergången, men denna del behandlas endast kortfattat i doktorsavhandlingen och mer utförligt i licentiatavhandlingen (Ask, 2005). Licentiatavhandlingen är därmed den som kommer att användas i denna uppsats, eftersom det är denna fråga som böst motsvarar intresseområdet för föreliggande studie. Licentiatavhandlingen ställer följande tre frågor: 1) Vilken roll spelar svenskämnet på gymnasieskolan för studenterna vid övergången till högre studier? 2) Hur upplever nya studenter sin

17 skriftspråkskompetens i stadieövergången till universitetets textvärldar? 3) Hur förhåller sig nya studenter i sina texter till det akademiska skrivandets normer? Studien bygger på intervjuer med gymnasielärare, nyantagna lärarstudenter och analyser av studenternas första texter inom den akademiska diskursen. I sin analys av studenters texter använder Ask tre begrepp för att reda ut vilka kompetenser studenterna ger uttryck för respektive saknar i sina texter. Dessa kompetensbegrepp är: ”operationell kompetens (textens språkliga yta och hur väl den svarar mot gängse skrivkonventioner), diskursiv kompetens (studentens medvetenhet om det akademiska skrivandets specifika hantverk) och kritisk kompetens (studentens kritiskt-analytiska förhållningssätt till egna texter och andras)” (Ask, 2005, s. 16). Catarina Nyström, 2000

I sin doktorsavhandling Gymnasisters skrivande, ställer sig Nyström som övergripande fråga: ”Vad skriver gymnasister?” (Nyström, 2000, s. 15). Svaren ges i form av en repertoarbeskrivning, där Nyström kartlägger vilka genrer som är representerade i gymnasisternas skrivande, samt en textbeskrivning, där texternas form och struktur analyseras med hjälp av textlingvistiska modeller. Beskrivningarna diskuteras exempelvis i fråga om vilka skrivsituationer som frambringar olika texter och hur texter skrivna inom ramen för det nationella provet skiljer sig åt från övrigt skrivande. Studien undersöker också elevernas egna synpunkter på skrivande.

Catarina Nyström Höög, 2010

I artikeln Mot ökad diskursivitet?: Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs

5 och årskurs 9 undersöker Catarina Nyström Höög om och på vilket sätt elever

utvecklar sitt skriftspråk mellan årskurs 5 och 9 genom att analysera nationella provtexter. Hennes analys bygger på 20 texter ur respektive årsgrupp och variabler som textlängd, meningslängd, genreträffsäkerhet, textstruktur och lexikal koncentration mäts, jämförs och diskuteras i termer av skrivutveckling.

Lindberg, 2007: Skriftspråklighet inom yrkesutbildning och arbetsliv

De krav arbetslivet ställer gällande skrivförmåga är ett brett och komplext område med potentiellt stora inbördes skillnader beroende på yrkesinriktningar, utbildningsgrader, och så vidare (se t.ex. Strand, 2013). Med tanke på studiens ringa omfattning har jag därför valt att använda mig av en forskningssammanställning som komplement till de förstahandskällor som presenteras i detta avsnitt. För att rusta studien med kunskap om arbetslivets textvärldar har jag därmed använt Viveca Lindbergs kunskapsöversikt Skriftspråklighet inom yrkesutbildning och arbetsliv, skriven för Skolverkets räkning. Lindberg har sammanställt forskning publicerad mellan 1995 och 2005 inom området för skriftspråklighet inom de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom en metaanalys syftar