Vidare forskning

Förståelsen för vilka skrivkompetenser gymnasieelever behöver utveckla, samt vilka typer av uppgifter och utformningar av undervisningen som på olika sätt kan skapa möjligheter för eleverna att utveckla dessa, kan utgöra en grund för en rad intressanta forskningsprojekt. Exempelvis skulle denna kunskap kunna tjäna som grund för en observationsstudie där skrivundervisningen observeras för att undersöka i vilket utsträckning och på vilket sätt undervisningen är explicit. Vad explicitgörs och vad lämnas upp till eleverna att själva förstå? Ett annat förslag är en intervjustudie i vilken lärarens syn på vilka skrivkompetenser eleverna behöver utveckla fokuseras, samt hur läraren ser på de möjligheter eleverna ges att utveckla dessa i undervisningen. Hur försöker läraren tillgodose de behov eleverna har när det gäller skrivande och utvecklingen av viktiga skrivkompetenser? Intressant är också frågan om vad lärarna fokuserar på vid bedömning av elevernas texter. Genom att analysera lärarens respons på elevtexter kan frågor besvaras gällande vilka skrivkompetenser som prioriteras och premieras. Vilken återkoppling ger läraren

45 och vilka möjligheter till en utvecklad förståelse för sitt eget skrivande ges eleven genom denna? Vilka signaler sänder lärarens respons gällande vad en ”bra text” är för något? Dessa är alla intressanta frågor som är relevanta för skrivundervisningens möjligheter att aktivera och utveckla de skrivkompetenser eleverna behöver för att kunna delta aktivt i samhället efter gymnasiet.

Emellertid har jag valt en annan inriktning på det arbete som följer på detta examensarbete 1. I examensarbete 2 ämnar jag analysera autentiska elevtexter skrivna i årskurs 9 i syfte att undersöka i vilken utsträckning samt på vilket sätt de kompetenser som forskningen i föreliggande studie framhåller som viktiga kommer till uttryck i elevers texter. Niondeklassares texter kan studeras för att diskutera de förutsättningar eleverna har med sig i övergången till gymnasiet. Vilka kompetenser har de med sig och vilka kompetenser behöver utvecklas? Ett sådant arbete skulle kunna ge en ökad förståelse för de utgångspunkter som en lärare i svenska på gymnasiet behöver arbeta utifrån, för att eleverna under sin gymnasietid ska ges möjlighet att utveckla de kompetenser de behöver för ett aktivt liv i samhället.

46

Källförteckning

Andersson Varga, Pernilla (2014). Skrivundervisning i gymnasieskolan.

Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen. [Elektronisk resurs]. Tillgänglig

på Internet: http://hdl.handle.net/2077/37061

Ask, Sofia (2005). Tillgång till framgång [Elektronisk resurs]: Lärare och

studenter om stadieövergången till högre utbildning /. Lic.-avh. Växjö: Växjö

universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5665

Berg Nestlog, E, Danielsson, K och Krogh, E. (2018). Skrivande och

skrivundervisning i alla ämnen. [Elektronisk resurs]. Skolverket. Tillgänglig på

Internet:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/010_skriva-i-

alla-amnen-4-6/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M10_gr_01A_01_skrivande.docx

Berge, K. L. & Thygesen, R. (2014). Skrivande som grundläggande färdighet: förståelse, bedömning och undervisning. I: G. Skar & M. Tengberg (red.) Bedömning i svenskämnet (s. 63–86). Stockholm: Natur & Kultur.

Borgström, E. (2012). Skrivförmåga på prov. I Skar, G. & Tengberg, M. (red.) Svenskämnet i går, idag och i morgon. Svensklärarföreningens 100 år 1912–2012. Svensklärarföreningens årsskrift 2012.

Borgström, E. (2014). Vad räknas som belägg för skrivförmåga? Ett textkulturellt perspektiv på skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans

nationella prov. I Sakprosa, vol 6. Nr 1.

Borgström, Eric & Westman, Maria (2017). Skrivbegreppet i Lgr11 [Elektronisk resurs] En studie av grundskolans ämnesplan i svenska. Språk och Norm.

Language and Norms. 26-36. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64029

Blåsjö, M. (2010). Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. (MINS 56). Stockholm: institutionen för nordiska språk.

Edberg, Hélène (2017). Vygotskij i skrivundervisningen [Elektronisk resurs]. Studenters skrivande i humaniora och samhällsvetenskap. 55–71. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32601

Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid

examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Gy11 (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

47 Hammarbäck, Solveig (2007). I: Matre, Synnøve & Hoel, Torlaug Løkensgard (red.) (2007). Skrive for nåtid og framtid. 1, Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim: Tapir

Hultman, Tor G. och Westman, Margareta (1977). Gymnasistsvenska. Lund: Liber Läromedel

Hepsø, Vidar. (2007). Yrkeslivets behov for skriving: skriving som kollektiv refleksjon i et praksisfellesskap. I: Matre, Synnøve & Hoel, Torlaug Løkensgard (red.) (2007). Skrive for nåtid og framtid. 1, Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim: Tapir

Larsson, Kent (1984). Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk. Malmö.

Lindberg, Viveca (2007). Skriftspråklighet inom yrkesutbildning och arbetsliv. En

kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket

Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Malmström, Martin (2017). Synen på skrivande [Elektronisk resurs]:

föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Diss. Lund: Lunds universitet, 2017. Tillgänglig på Internet:

http://lup.lub.lu.se/record/d7243896-10fa-415b-800b-b5c0d2643ebd

Martin, J.R. & Rose, D. (2008). Genre relations. Mapping cultures. Equinox. Ledin, Per, Holmberg, Per, Wirdenäs, Karolina & Yassin, Daroon (2013). Skrivundervisning i skolan bör ha tydliga mål [Elektronisk resurs] TOKIS: En skrivpedagogisk modell för textaktiviteter och textsamtal i skolan. Resultatdialog

2013. 89-101. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-32340

Nordmark, M. (2014). Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning: en ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2014. Örebro.

Nyström, Catharina (2000). Gymnasisters skrivande [Elektronisk resurs] en studie

av genre, textstruktur och sammanhang = Writing in upper secondary school: genre, text structure and cohesion. Diss. Uppsala: Univ. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11019

Nyström Höög, Catharina (2010). Mot ökad diskursivitet? [Elektronisk resurs] : Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs 5 och årskurs 9 /. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.

Palmér, Anne (2008). Samspel och solostämmor: om muntlig kommunikation i gymnasieskolan = Interacting and going solo: on oral communication in upper secondary schools. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2008. Uppsala

48 Palo, Annbritt & Manderstedt, Lena (2011). Texter, språk och skrivande med utgångspunkt i de nya kurs- och ämnesplanerna i svenska [Elektronisk resurs]. e -

SPEN. 2011:1, 91–113 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-8213

Parmenius Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte [Elektronisk

resurs] : gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008. Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/6562

Strand, Hans (2013). Vetenskaplighet och anställningsbarhet [Elektronisk resurs] Om hur den akademiska skrivundervisningens paradox kan hanteras. Sakprosa. 5:2, 1–18. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-97829

Winzell, Helen (2018). Lära för skrivundervisning: en studie om skrivdidaktisk

kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket. Diss. Linköping: Linköpings

universitet, 2018. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152880

Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel [Elektronisk resurs] ett funktionellt perspektiv. Forskning om undervisning och

lärande. 5:2, 100-120. Tillgänglig på Internet: