Synen på framtida modifiering av den egna undervisningen med ständig internettillgång i klassrummet

Den nya läroplanen innebär inga större förändringar.

Nya sätt att dela material och kommunicera mellan lärare, elever och omvärld. Eleverna får för mycket ansvar som de inte kan hantera.

Lärarrollen förändras och mer fortbildning efterfrågas.

6.2 Diskussion

Med den här uppsatsen har vi – med hjälp av att undersöka lärares attityder till internet i klassrummet och aktuell litteratur kring området, tillsammans med våra egna erfarenheter av utbildning och verksamhetsförlag tid – velat ge ytterligare underlag till den högst aktuella diskussionen kring hur skolan behöver anpassa sig till det nya digitala mediesamhället. Mot bakgrund av hur utbrett användandet av internet är idag, inte bara bland ungdomar, kvarstår frågan om hur skolan möter denna nya verklighet. Information idag är lättillgänglig och föränderlig och möjligheterna att publicera sina åsikter och att kommunicera med hela världen möjlig. Hur ska man förhålla sig till den digitala revolutionen och den oundvikligt förändrade lärarrollen? Det är frågor som läraren måste ställa sig. Även Säljö et al. (2011) beskriver den högaktuella situationen med den snabba tillgängligheten av information som omöjlig att inte förhålla sig till:

Det är idag ett faktum att dessa teknologier och det sätt de gör information tillgänglig, ställer undervisningen inför nya utmaningar. De digitala teknologierna har också återuppväckt intresset för projekt som pedagogisk ansats och många menar att de ger möjligheter att förverkliga de ursprungliga idéerna i den progressivistiska traditionen. Tekniken innebär att medieekologin förändras och ger kraftfulla verktyg för samarbete, informationshantering och informationssökning (ibid. s. 68).

Detta anknyter till den sociokulturella tradition som Dewey förutspådde. Redan för hundra år sen såg Dewey att det nya kunskapssamhället skulle komma att ställa krav på

helt nya undervisningsmetoder (Säljö et al., 2011). Han menade att det skulle bli allt viktigare att lära ut verktyg för lärande, att lära ut metoder genom vilka kunskap kommer till, snarare än att kontrollera inlärd kunskap. Deweys tankar om att i klassrummet förbereda eleverna för delaktighet i samhället gör det omöjligt för skolan att hålla fast vid den gamla traditionella katederundervisningen, och ett nödvändigt steg blir att börja organisera skolarbetet efter mer demokratiska principer där läraren blir mer av en handledare (ibid).

Om man ser till syftet med vår undersökning – att ta reda på i vilken utsträckning man som lärare har anpassat sin undervisning – och funderingar kring hur man behöver anpassa den till internets inträde i skolan, har det blivit tydligt att våra respondenter befinner sig på olika nivåer i Puenteduras (2009) SAMR-modell. En lärare som har nått det sista stadiet, Redefinition ser möjligheterna med internet istället för svårigheterna och kan därför börja utveckla och omforma sin didaktik. Motsvarande stadie i Dunkels beskrivning (Dunkels, 2009) innebär att internet blivit en vardagsteknik, även för lärare och elever i skolan. Fokus har flyttats från teknik till användning och man behöver inte längre förlita sig på experternas råd till användandet. Men vardagen i skolan är fortfarande en annan. Dunkels nämner i Vad gör unga på nätet? (ibid) att det fortfarande finns lärare som vägrar att använda IT i undervisningen och i kontakten med elever. Detta skulle vara omöjligt i många andra yrkeskategorier. Men skolan samspelar ännu inte med samhället när det gäller IT fullt ut. Istället blir nya tekniska verktyg i skolan lätt till “något jobbigt” snarare än ett tekniskt stöd. Det är i skolan många skeptiker till ny teknik finns menar Dunkels (2009). På ett sätt kan det vara bra för att hålla tillbaka risken för att skolan byter infrastruktur så fort en ny produkt släpps på marknaden (ibid). Även eleverna kan befinna sig på olika stadier i acceptansen av en teknisk produkt. Genom att ge utrymme för kunskapsutbyte mellan lärare och elever inom området skulle utvecklingen kunna föras framåt på ett mer fruktbart sätt (Dunkels 2009).

Avståndet mellan hur unga och vuxna i skolan uppfattar vad som är kunskap och hur man skaffar sig den, skapar problem enligt Dunkels. Skolan behöver omvärdera det informella lärande som sker när unga ägnar sig åt att handskas med internet med lusten som drivkraft (ibid; Åkerlund, 2011).

Med tanke på de olika inställningarna till internet som resultaten av vår undersökning visar behöver man reflektera över vilken typ av kunskap det är som behövs och kommer att bedömas i framtidens skola. Redan för vår egen del var det i mitten av 1990-talet en

omvälvande erfarenhet att gå mellan gymnasiet och universitet. Sätten att söka kunskap var helt nya och ovana – det handlade mer om ett resonerande förhållningssätt snarare än faktaupprepning och vi fick använda litteratur på tentamen. Traditionellt anser man att gymnasieelever skulle vara för “omogna” för detta förhållningssätt till kunskap men kanske är det dags att se över den kunskapssynen. En av våra respondenter pratar t.ex. om hur formen för hur eleverna presenterar sina nyförvärvade kunskaper kommer att behöva varieras när internetnärvaron blir mer påtaglig. Enligt Säljö et al. (2011) används idag traditionella, internationella kunskapsmätningar för att beskriva svagheter i utbildningssystemet. Dessa svagheter ser sällan till andra aspekter av lärande som t.ex. att man kan formulera frågor, analysera sammanhang, avgöra vad som är relevant eller förmågan till samarbete och kreativitet – egenskaper och förmågor som är högt eftertraktade på dagens arbetsmarknad, men som kanske mäts med andra måttstockar.

Man väger sällan in att exempelvis den förändrade omvärlden med datorer, internet, sökmotorer och avancerade programvaror gör att barn utvecklas annorlunda och lär sig andra saker, exempelvis att använda informationstekniska lösningar, söka på nätet och så vidare. Svaret på den påstådda nedgången i prestationer blir oftast istället att undervisningen måste bli ‘effektivare’ genom ‘bättre’ metoder, det vill säga man åberopar de traditionella sätt att arbeta som institutionen använt och som man känner igen och förstår. (ibid s. 29-30)

Det här är en fråga som kräver svar utanför den enskilda skolan eller kommunen. Trots allt vill vi förbereda eleverna för fortsatta studier och/eller arbetslivet i det digitala mediesamhälle som redan är påtagligt närvarande.

Några konkreta exempel på hur man kan utnyttja internet istället för att hämmas av det talar bl.a. Craft (2011) om. Hon menar att mobiltelefonen är elevens kommunikation med omvärlden och att man inte borde se den som en fiende. En möjlighet kan vara att utnyttja mobiltelefoner till att t.ex. lära sig språk istället för att ta ifrån eleven den frihet som eleven uppfattar att det är att kunna kommunicera med sin telefon. Säljö et al. (2011) refererar till Erstad som menar att internet faktiskt kan bli den länk mellan skola och omvärld som skolan enligt styrdokumenten bör ha men inte lyckas uppnå. Erstad ger exempel på en norsk skolklass som via internet har kontakt med experter vid ett universitet i Oslo och samtidigt följer en polarexpedition i Antarktis via webkameror och skype.

6.3 Metoddiskussion

Syftet med undersökningen, att se hur lärare idag resonerar kring fenomenet och hur det påverkar deras undervisning, beskrivs genom att presentera en variation av uppfattningar. Valet av en fenomenografisk ansats har visat sig lämplig för att utforska inom vilka områden lärare kan uppfatta fenomenet internet i klassrummet som problem och tillgång. Vi hade endast fem respondenter och ett större urval hade kunnat ge fler aspekter men för omfattningen på detta arbete anser vi att det varit tillräckligt. Genom att beskriva utförligt hur vi gått tillväga under studiens gång i metoddelen bör undersökningens validitet stärkas. Reliabiliteten har vi försökt understryka genom att vi använt många citat för att beskriva vilka kategorier vi har presenterat resultaten inom. De insamlade intervjusvaren skulle dessutom kunna analyseras utifrån fler aspekter än vi haft utrymme för här men även en utomstående borde hålla med om vilka områden som beskrivits i resultatdelen som relevanta utifrån intervjusvaren.

Att fånga in den rådande diskursen var i början svårt men ju längre undersökningen fortskridit, desto fler relevanta referenser har dykt upp. Tendensen i litteraturen är att det sällan är just internet i klassrummet som adresseras direkt, utan det är närliggande fenomen som står i fokus samtidigt som man har teorier och resonemang som pekar på vad som är intressant för denna undersökning. Många böcker på området består t.ex. av kapitel av olika författare under en samlingstitel och redaktör. Här har det ibland varit tur att vi lyckats hitta de delar som varit givande för oss. Ett exempel på detta är Unga nätmiljöer (Alexandersson & Hansson, 2011) som Susanna blev presenterad för under ett seminarium under konferensen “Framtidens lärande” (Framtidens lärande, 2012).

Det ligger i ämnets natur att litteratur och lägesbeskrivningar snabbt blir inaktuella i samband med att det tekniska landskapet förändras. Vi har försökt att avgränsa källorna till vad som publicerats de senaste tio åren, med prioritet på det senaste året. Så ser man t.ex. att uppdaterad utrustning av skolans datorer inte längre handlar om en laptop till varje elev utan en iPad eller liknande. Hållbarheten i nya tekniska verktyg blir allt kortare och det är svårt att göra en studie som utvärderar just hur ett specifikt verktyg påverkar t.ex. synen på internet i klassrummet och är relevant över tid. I denna undersökning har vi istället försökt beskriva hur lärare ser på användandet av internet utifrån varierande tekniska förutsättningar och alltså inte hur lärare ser på det bredare begreppet IT i undervisningen. Om detta även har en koppling till vilken attityd skolledningen har till en uppdaterad teknik i skolan, kan vi inte säkert se på ett så pass

begränsat underlag. Istället är det en hypotes som kräver en bredare undersökning.

6.4 Pedagogisk implementering

Som lärare under utbildning i dagens informationssamhälle blir det tydligt redan i den egna lärandesituationen att det även vid lärarutbildningen finns skiftande inställningar till användningen av digitala verktyg och internet. Hittills verkar PowerPoint, med möjligheten att länka till klipp på Youtube o.s.v. vara den mest använda digitala resursen, liksom internetkopplingen till högskolans administrativa lärplattform It's Learning. Under varje delkurs ska gärna en uppgift presenteras i någon form av digital media, men ur utbildningssynpunkt presenteras relativt lite information kring hur vi kommer att bli tvungna att som lärare förhålla oss till internet som informationskanal.

Lika komplexa som våra respondenters inställning är, har våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden varit. De flesta lärare använder sig inte mycket mer av de digitala verktygen annat än till att på sin höjd sätta ihop PowerPoint-presentationer eller låta eleverna renskriva sina texter, medan andra lärare konstruerar sina uppgifter så att internet blir en självklar informationskälla för eleverna där det mer handlar om att hitta olika synpunkter kring en speciell fråga än att finna det exakta svaret i en lärobok. Vi skulle gärna se att diskussionen kring hur man kan använda sig av internet i undervisningen fanns närvarande redan under lärarutbildningen, och att det för lärare i yrkeslivet fanns möjlighet till vidareutbildning inom flera olika fält inom den digitala kompetensen. Allt från att tillgodose de lärare som är i behov av mer tekniska kunskaper, till de som vill få inspiration till nya pedagogiska metoder för undervisning. Något som förvånat oss är att det på den av VFU-skolorna som fått iPads, har blivit ett så pass stort genomslag även i de äldre lärargenerationerna, vilka tycks ha tagit till sig redskapet relativt smärtfritt. En reflektion i jämförelse med hur lång tid det tagit för datorer att bli en självklar del av varje lärares arbete. Enligt Dunkels (2009) finns det fortfarande lärare som helt kan vägra att använda sig av digitala verktyg i dagens skola.

6.5 Fortsatt forskning