Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåGymnasielärares uppfattningar om
internet i klassrummet
i ett digitalt mediesamhälle
Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers
in a Digital Media Society
Susanna Nordling
Hanna Sersam
Lärarexamen 270hp Examinator: Birgitta Lansheim
Lärarutbildning 90hp
Förord
Examensarbetet “Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle” har skrivits som ett gemensamt arbete av Susanna Nordling och Hanna Sersam där vi båda ansvarar för samtliga delar tillsammans.
I litteraturbakgrunden har vi omväxlande skrivit och redigerat alla texter. Under intervjuer har vi båda varit närvarande där en har ställt frågor medan den andra spelat in och observerat, samt följt upp med relevanta följdfrågor. Transkriberingen av intervjusvaren har vi delat upp i två jämnstora delar och skrivit var för sig. Analys har vi först gjort var för sig på alla intervjusvar för att sedan diskutera och omformulera dessa gemensamt. Därefter har slutsatser och diskussion kommit fram som en produkt av gemensamma diskussioner kring resultaten.
Abstract
Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola.
Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.
Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att:
Lärare ser internettillgången från skolan som begränsad och att eleverna har ständig tillgång via sina privata smartphones. Närvaron av internet kan uppfattas som en tillgång för undervisning och skolarbete och/eller som ett störningsmoment. Lärarna i undersökningen uppfattar ungdomars internetanvändande som i första hand underhållning som inte är skolrelaterad. När det handlar om skolarbete, ser flera lärare att eleverna inte har tillräcklig kompetens för att kunna söka rätt och vara källkritiska på internet. Att undervisningen har påverkats av internet är tydligt men på vilket sätt varierar från att uppfatta det som ett revolutionerande inslag som förändrar lärarrollen till att se det som ett hot mot fokus och ordning. I den nya lärarroll som behöver utvecklas uppfattar lärarna att det behövs nya tekniska kunskaper liksom nya sätt att lära sig hantera navigering på internet. De lärare som har en uppmuntrande skolledning och nya iPads ter sig mer positiva till att vilja utveckla sin undervisning med internet.
Nyckelord: digitala verktyg, gymnasiet, internet, iPad, klassrum, mediesamhälle, undervisning ! ! ! ! ! ! ! !
! 1.!INLEDNING! 7! 2.!SYFTE!OCH!FRÅGESTÄLLNINGAR! 9! 2.1 SYFTE! 9! 2.2 FRÅGESTÄLLNINGAR! 9! 3.!LITTERATURBAKGRUND/DISKURS! 11! 3.1 BEGREPPSDEFINITION! 11!
3.2 INTERNET OCH UNGDOMAR! 12!
3.3 INTERNET I KLASSRUMMET OCH SKOLAN IDAG! 13!
3.3.1 VAR FINNS INTERNET I KLASSRUMMET?! 13!
3.3.2 IT OCH INTERNET I SKOLAN! 14!
3.4 STYRDOKUMENTEN OM IT I SKOLAN! 16!
3.4.1 SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIV! 17!
4.!METOD! 19!
4.1 FENOMENOGRAFISK ANSATS, KVALITATIV METOD! 19!
4.1.1 INTERVJU SOM REDSKAP! 19!
4.1.2 RESPONDENTER! 20!
4.3 GENOMFÖRANDE! 21!
4.4 BEARBETNING OCH ANALYS! 21!
4.5 ETISKA ASPEKTER! 22!
4.6 STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET! 23!
5.!RESULTAT!OCH!ANALYS! 25!
5.1 LÄRARES UPPFATTNING OM ELEVERNAS TILLGÅNG TILL INTERNET I KLASSRUMMEN! 25!
5.1.1 INTERNETTILLGÅNGEN VARIERAR - FRÅN SKOLANS GAMLA UTRUSTNING SOM ANVÄNDS MED TVEKSAMHET, TILL ELEVERNAS MOBILTELEFONER OCH IPADS! 25!
5.1.2 ATT ANVÄNDA IPAD GÅR SNABBT OCH ÄR KUL! 26!
5.1.3 ELEVERNA BEHÖVER INTE INTERNET I KLASSRUMMET! 26!
5.2 ATTITYDER TILL ELEVERNAS ANVÄNDANDE AV INTERNET! 27!
5.2.1 ELEVERNA ANVÄNDER INTERNET TILL ANNAT ÄN SKOLARBETE! 27!
5.2.2 ELEVERNA TROR ATT DE FORSKAR NÄR DE GOOGLAR WIKIPEDIA! 28!
5.2.3 MOBILER MED INTERNET I KLASSRUMMET KAN VARA EN TILLGÅNG! 28!
5.3 INTERNETS INVERKAN PÅ UNDERVISNINGEN IDAG! 29!
5.3.1 DE PEDAGOGISKA FÖRDELARNA! 29!
5.3.2 KONCENTRATIONSSVÅRIGHETERNA! 30!
5.3.3 SVÅRARE ATT FÅ TAG I ANPASSADE TEXTER PÅ INTERNET! 31!
5.3.4 DE TEKNISKA PROBLEMEN! 32!
5.4 FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR AV UNDERVISNINGEN MED STÄNDIGT INTERNET I
KLASSRUMMET! 32!
5.4.1 DEN NYA LÄROPLANEN INNEBÄR INGA STÖRRE FÖRÄNDRINGAR! 33!
5.4.2 NYA SÄTT ATT DELA OCH KOMMUNICERA! 33!
5.4.3 ADMINISTRATIVA PROBLEM! 34!
5.4.4 ELEVERNA FÅR FÖR MYCKET ANSVAR SOM DE INTE KAN HANTERA! 34!
5.4.5 DET KRÄVS MER AV LÄRAREN! 35!
5.5 ANALYS! 36!
6.1 SLUTSATSER! 39!
6.1.1 LÄRARES SYN PÅ ELEVERNAS TILLGÅNG TILL INTERNET I KLASSRUMMET IDAG! 40!
6.1.2 ATTITYDER TILL UNGDOMARS INTERNET-/MOBILANVÄNDANDE! 40!
6.1.3 UNDERVISNINGEN HAR FÖRÄNDRATS PÅ VARIERANDE SÄTT! 40!
6.1.4 SYNEN PÅ FRAMTIDA MODIFIERING AV DEN EGNA UNDERVISNINGEN MED STÄNDIG
INTERNETTILLGÅNG I KLASSRUMMET! 41! 6.2 DISKUSSION! 41! 6.3 METODDISKUSSION! 44! 6.4 PEDAGOGISK IMPLEMENTERING! 45! 6.5 FORTSATT FORSKNING! 45! 7.!REFERENSER! 47! BILAGA!1:!INTERVJUMALL! 49! BILAGA!2:!MISSIV! 50! !
1. Inledning
Idag är datorer och tillgången till internet en alltmer självklar del av våra liv och något vi använder dagligen i Sverige i de flesta åldrar (Findahl, 2011). Den tekniska utvecklingen med mer eller mindre mobila enheter som har uppkoppling till internet, överallt och när som helst, har lett till att dessa idag är bland våra vanligaste medierande redskap.
I allt fler skolor är en dator per elev en vedertagen verklighet och andra uppdaterade digitala utrustningar används eller införs samtidigt i olika omfattning i skolor runt om i landet. Ändå tycks skolans uppdatering av IT släpa efter resten av samhället. Långt ifrån alla har tillgång till internet via skolan och hänvisas istället till att utveckla sin digitala kompetens hemifrån, i mån av tillgång. Mycket av det sociala samspelet både i skolan och på fritiden sker via nätbaserade digitala plattformar som sociala medier (t.ex. facebook), onlinespel och sms. Allt oftare sker detta med hjälp av smartphones. Här riskerar vissa att hamna efter på grund av ekonomiska förutsättningar och det riskerar att bildas en digital klyfta (Skolinspektionen, 2011; Findahl, 2011) mellan de som har tillgång till ny teknik hemifrån och de som är hänvisade till skolans eller kompisars teknik. Idag ser man att ungdomar i gymnasieåldern använder internet hemma mellan 18 och 19 timmar per vecka och i skolan knappt två timmar per vecka (Findahl, 2011). Även i resten av Europa ser man liknande mönster i skolåldern (EU Kids Online, 2011).
Det talas om att dagens ungdomsgeneration är ”digital natives”. De har aldrig upplevt tiden innan internet och datorer fanns i varje hem. Studier kring hur mycket ungdomar använder internet idag (Findahl, 2011) förstärker bilden av att generationen som är mellan 15 och 24 år ser internet som en nödvändig och naturlig del av livet, något man har svårt att ens föreställa sig att leva utan.
En alltmer uppkopplad tillvaro ger också större tillgång till information via olika medier och avsändare. Skolan har inte längre kontroll över vilken kunskap som är mest relevant för dagens unga. I boken ”Att förädla information till kunskap.” (Säljö, Jakobsson, Lilja, Mäkitalo & Åberg, 2011) ger flera forskare inom pedagogik en bild av
hur unga människor idag är delaktiga i en digital massmediekultur av en sån omfattning och karaktär som man inte kunnat föreställa sig för 15 år sen. Denna utveckling förändrar, vare sig vi vill det eller inte, skolans uppgifter och förutsättningarna för arbetet i klassrummet. Om skolan ska fortsätta att vara relevant som utbildningsinstans måste man också bemöta och ta till sig detta på allvar.
Som lärare i dagens skola blir det ofrånkomligt att förhålla sig till den digitaliserade och uppkopplade utvecklingen. Många lärare försöker skapa nya sätt att kommunicera och motivera eleverna med hjälp av IT medan andra, som inte känner sig hemma i den nya tekniken, ofta suckar och förfasar sig över att eleverna inte längre hänger med i den traditionella undervisningen och är oroliga för att böcker, papper och penna kommer vara museiobjekt inom en alltför snar framtid.
I det här arbetet har vi intresserat oss för att undersöka gymnasielärares attityder till internet i klassrummet och hur det påverkar deras vardag och undervisning. Vi tror att det kan vara en viktig del av en blivande lärares utbildning att bli medveten om hur internet är en oavhängig del av förutsättningarna för undervisning i dagens skola.
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.
2.2 Frågeställningar
- Hur ser lärare på elevernas tillgång till internet i klassrummet idag?
- Vilka attityder har man kring ungdomars internet- / mobilanvändande?
- Har undervisningen förändrats efter vetskapen om att elever i allt större utsträckning har smartphones/iPads/laptops med internet ständigt till hands i klassrummet? I så fall hur?
- Hur ser lärare på modifiering av sin egen undervisning inför framtida ständig internettillgång?
3. Litteraturbakgrund/diskurs
3.1 Begreppsdefinition
I detta arbete förekommer av naturliga skäl flera begrepp som har med den digitala teknologin att göra. Vi vill här kort förklara de definitioner vi syftar till när dessa nämns i texten.
Digital kompetens är ett uttryck som Europaparlamentet och rådet beskrivit som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens definierar man som “säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och i kommunikationsändamål” (Europarådet, 2006).
IT står för informationsteknik, ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation, medan IKT är det man i skolans värld kallar datorstödd undervisning, eller informations- och kommunikationsteknik, via digital media (NE). Vi kommer fortsättningsvis endast använda oss av begreppet IT.
En iPad, är en bärbar, platt liten dator med tryckkänslig skärm och avancerade funktioner. Liknande produkter av andra tillverkare kallas också surfplatta, tablet, läsplatta eller lärplatta.
Smartphone är en mobiltelefon som också påminner om en surfplatta, med tryckkänslig skärm och avancerade funktioner samt kamera. Ett exempel är iPhone. Googla innebär att man söker på internet med hjälp av en sökmotor. Idag är google.com den mest använda sökmotorn (Findahl, 2011).
Chatta gör man genom att skriva meddelanden till andra i realtid via internet. Messa kallas det att skicka sms.
Skypa kallas den form av telefoni man har via internet och som inte kostar något så länge man pratar med andra inom Skype.
Lärplattform, är ett internetbaserat forum som skolans administration använder för att samla IT-funktioner i skolan. Exempel är: It’s Learning, Skola24, Fronter, Pingpong,
Dexter, PedNetm.fl.
3.2 Internet och ungdomar
För att ge en bakgrund till den generation som går i skolan idag, födda i början av 1990-talet och senare, vill vi här försöka karaktärisera hur dessa är en del av ett nytt mediesamhälle och det sätt de använder sig av digitala verktyg och internet. Generationen som i dag går i skolan har levt hela sina liv i en värld som karaktäriserats av datorer och närvaron av internet. I beskrivningar kallas dessa ungdomar “The Net Generation”, “Digital Natives” och “Screenagers” (Craft, 2011; Prensky, 2001; Tapscott, 2008). Vad författarna syftar på är det sätt ungdomar använder sig av dessa “nya” medier som en naturlig del av sin livsstil. Detta skiljer sig från tidigare generationers användande av digitala medier och digitala verktyg genom att generationen aldrig behövt “lära om” för att ta del av de digitala medierna. Istället kan de utveckla sitt användande direkt 'som en infödd' (Prensky, 2001). De reflekterar inte över om de är uppkopplade eller inte utan ser det som självklart att ha ständig tillgång till internet, var de än befinner sig. Ungdomarna har svårt att föreställa sig ett liv utan sin mobiltelefon (Craft, 2011; KK-stiftelsen, 2007). Generationen sägs också ha ett annat sätt att lära sig, konsumera och uttrycka sig (Tapscott, 2008). Det handlar ofta om att snabbt hitta information, hålla sig uppdaterad på olika sociala nätverk, lyssna på musik, spela onlinespel - samtidigt som man skypar med teamet på engelska. Också att själv lägga upp bilder och videoklipp och att ladda ner TV-serier och filmer (KK-stiftelsen, 2007; Findahl, 2011). Att reflektera i en egen blogg har blivit en allt vanligare sysselsättning, särskilt bland tjejer (Findahl, 2011). Synen på upphovsrätt och vad som är gratis att hämta från internet är ofta flytande (Ilerup-Wahl, 2011). En “åkomma” som många blir lidande av är s.k. multi-tasking, där man gör många saker samtidigt och aldrig riktigt kan fokusera på en sak åt gången utan att bli rastlös.
De senaste åren har ett mobilt och interaktivt kommunikationssamhälle vuxit fram vid sidan av det vi tidigare kallat mediesamhället (Alexandersson, 2011; Säljö et al., 2011). Vi använder medier idag i en allt större omfattning. Internet står för den viktigaste informationskällan för ungdomar (Findahl, 2011). De ungdomar som idag går gymnasiet är den åldersgrupp som ägnar mest tid åt internet i Sverige, ca.19 timmar i veckan (ibid). Enligt den årliga rapporten “Svenskarna och internet” (ibid) använder 90
procent av ungdomarna internet dagligen. Trenden är att ungdomar ser alltmer sällan på nyhetsprogram i TV eller läser papperstidningar. Istället använder man nyhetstjänster och nätupplagor av tidningar med en annan slags text och utrymme för kommentarer (Alexandersson, 2011). Två tredjedelar av alla ungdomar använder sociala nätverk (som t.ex. facebook) dagligen och ägnar mycket tid åt detta. Upp till 96 procent av ungdomarna är med i något socialt nätverk och använder det ibland (Findahl, 2011). Allt oftare sker detta via mobilen som nu är en smartphone. Kommunikationen ungdomar emellan sker framför allt genom att messa eller chatta, (Alexandersson, 2011).
Vuxna har en tendens till att se på generationens frekventa mobil- och datoranvändande som något som bör begränsas och som konkurrerar med lärande och skolarbete. Enligt Dunkels rapport “Vad gör unga på nätet?” (Dunkels, 2009) är det en uppfattning som ogiltigförklarar många viktiga lärsituationer som faktiskt är mer utvecklande än skolans alternativ. Även Craft beskriver i “Creativity and Education Futures” (2011) hur vuxnas attityd till ungas användning av digitala verktyg kan placeras på en skala mellan att vilja förbjuda, för att skydda unga mot okända hot på nätet, och att uppmuntra och anpassa för att ta till vara den kreativitet som unga oftare ser möjligheter till men vuxna inte själva hunnit förstå och utnyttja. Åkerlund beskriver i “Ungas lärande i sociala medier” (Åkerlund, 2011) situationen med det informella lärandet som en form av lärande och kunskap som skolan inte ser som legitim men som sker i allt större utsträckning när barn och unga använder sig av internet utanför skolan.
3.3 Internet i klassrummet och skolan idag
3.3.1 Var finns internet i klassrummet?
Det finns en varierande tillgång till internet i skolan idag. Det kan skilja sig mellan olika skolor men också mellan olika klassrum på samma skola. Till viss del beror detta på hur uppdaterade skolans tekniska resurser är, framförallt hur snabbt man kan använda internet. Skolan har i många fall underlättat internettillgången i lokalerna genom att ha ett eget trådlöst nätverk som elever och personal kan logga in sig på via egna eller
skolans datorer/smartphones/surfplattor. Det brukar också finnas en fast uppkoppling till skolans stationära datorer som kräver nätverkskabel. Med hjälp av ett 3G-modem kan man med laptop, smartphone eller surfplatta också få tillgång till trådlöst internet via mobiloperatörerna, utanför skolans kontroll. Det kan innebära en särskild kostnad för den som använder det, men inte alltid. Denna privata, trådlösa uppkoppling kan i många fall också delas ut till andra användare i närheten. Gymnasieelever har idag i stor utsträckning en personlig mobiltelefon vilken allt oftare är en smartphone, (Findahl, 2011). Eleverna använder sin mobiltelefon som ett vardagsverktyg till allt ifrån att chatta med sina vänner, surfa och spela spel till att ha klocka och almanacka nära tillhands (ibid, KK-stiftelsen, 2007).
Oavsett om skolan har tillgodosett internetuppkoppling eller inte finns alltså stora möjligheter att eleverna har direktuppkoppling med sin smartphone via 3G även i klassrummet.
3.3.2 IT och internet i skolan
IT används idag i väldigt olika utsträckning inom skola och undervisning. Mellan 1998-2002 infördes det nationellt initierade IT-projektet ITis (IT i skolan). Utvärderingen av projektet visade att nya pedagogiska och administrativa arbetssätt infördes. Positiva effekter var att eleverna arbetade mer självständigt, att många datorovana lärare övervann sin “rädsla” för tekniken och fick en större medvetenhet om hur IT kan användas i undervisningen. De lärare som redan var datorvana saknade dock mer djupgående utbildning i användandet av de digitala verktygen. (Skolinspektionen, 2011) År 2005 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att främja utvecklingen av IT- kompetensen i skolan via projektet PIM- praktisk IT- och mediekompetens. Projektet syftar inte enbart till att fortbilda lärare inom informationssökning utan har också fokus på olika programvaror inom text, ljud, bild/film med bl.a. ett webbaserat studiematerial. Enligt Skolverket har 70 % av alla lärare deltagit i PIM i någon mån (Hylén, 2011). Utöver de nationella satsningarna har det även skett regionala och kommunala satsningar på IT i skolan i olika grad och omfattning (ibid).
I Skolinspektionens sammanställning av kunskapsläget kring IT i skolan hösten 2011 beskrivs bland annat olika modeller för implementering av IT i skolan. En är
Puenteduras SAMR-modell (Puentedura, 2009), som visar den stegvisa acceptansen av ett nytt tekniskt verktyg och som tydligt refererar till vikten av samspelet mellan pedagogik, innehåll och teknologi. Den första nivån kallas Substitution och innebär att datorn endast används som ett substitut, det vill säga ersätter andra verktyg som t.ex. papper och penna. Nästa nivå kallas Augmentation och är en nivå där man fortfarande ersätter andra verktyg men också förbättrar och effektiviserar arbetet. Ett exempel kan vara att eleverna mailar texter till läraren istället för att lämna in papper. När lärare nått detta stadie brukar de börja fundera och reflektera över sitt användande och hur det kan utvecklas. Nästa nivå kallas Modification där läraren försöker omforma lärprocessen och finna nya vägar för undervisningen. Till sist kan läraren nå Redefinition där gamla undervisningsmaterial och uppgifter helt omdefinieras. Nya sätt att arbeta som tidigare inte var möjliga blir vardag. Läraren kan t.ex. låta eleverna lägga upp sitt material på internet via Youtube eller bloggar med möjlighet till respons och kommunikation som sträcker sig utanför skolans värld (ibid). Dunkels (2009) gör en liknande indelning av teknikanvändandet genom att benämna dem entusiaster och skeptiker som kan finnas i olika delar av utbildningsväsendet och skolan.
I skolan finns idag alla varianter av användande - från ytterligheter som knapp tillgång till datorer och mobilförbud där eleverna lämnar in texter skrivna för hand till läraren, till motsatsen att samtliga elever har nya iPads och publicerar sina alster i bloggar och på hemsidor på internet. Mellanting är förmodligen vanligast, som t.ex. lärarledd tillgång till skolans datorer och trådlösa nätverk.
KK-stiftelsen (2006) har gjort attitydundersökningar kring IT och internet i skolan och redovisade i rapporten “IT i skolan 2006” hur skolledare, lärare och gymnasieelever använder internet i skolan och till vad. Tyngdpunkten för användandet av IT för personalens del låg inom det administrativa området. Svenska skolor har idag ofta en digital lärplattform tillgänglig via internet. Lärplattformen ger tillgång till exempelvis mail, ett virtuellt klassrum, bloggar m.m. Samtidigt är det ett verktyg med scheman, styrdokument, närvarorapportering och liknande. En lärplattform brukar finnas oberoende av om man uppmuntrar eller använder internet i klassrummet. För gymnasieelever låg tyngden i första hand på informationssökningar på internet i skolan (KK-stiftelsen, 2006).
Skolverket har gjort liknande undersökningar om IT i undervisningen men har då inte frågat specifikt om internetanvändningen (Hylén, 2010, 2011).De siffror som finns just för internetanvändningen i skolan i klassrummen är alltså relativt gamla
(KK-stiftelsen, 2006) med tanke på den snabba utvecklingen av tekniken idag. Här anger minst 55 % av de svarande lärarna att de använder internet i undervisningen i hög till medelstor utsträckning (ibid). Siffrorna säger inget om det är lärare eller elever som har möjlighet att använda internet. Findahl (2011) redovisar i “Svenskarna och internet” att internet används i skolan i snitt 0,7 timmar per vecka.
3.4 Styrdokumenten om IT i skolan
Bakgrunden till att styrdokumenten ser ut som de gör med hänsyn till IT är att Europaparlamentet och Europarådet har beskrivit åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och ett konkurrenskraftigt samhälle med delaktiga demokratiska medborgare. Digital kompetens är en av dessa åtta kompetenser, tillsammans med bl. a matematiskt kunnande, initiativförmåga och företagaranda, kommunikation på modersmålet och på främmande språk. Enligt rekommendationerna ska medlemsstaterna kunna erbjuda dessa nyckelkompetenser som en grund för vuxen- och arbetslivet och för att kunna möta kraven i ett globaliserat kunskapssamhälle. I samtliga nyckelkompetenser ingår även begreppen kunskap, färdighet och attityd. D.v.s. eleverna ska inte bara ha kunskaper om tekniken utan även kunna ta ansvar för sitt användande (Europaparlamentet, 2006).
På denna bas har regeringen i sin tur gett Skolverket, som tillsammans med Myndigheten för Skolutveckling sedan 90-talet haft i uppdrag att främja IT-användningen i skolan, i uppdrag att under 2000-talet se över frågor som källkritik och etik men även att följa upp IT-användningen inom skolan och redovisa hur man främjar den digitala kompetensen. Dessa intentioner har i sin tur “fått vissa avtryck i styrdokumenten, både genom revideringar i de nu gällande läroplanerna, och genom formuleringar i den nya skollagen och de nya läro- och kursplanerna” (Skolinspektionen, 2011). Vad gäller skollagen är det främst i den del som handlar om grundskolan som formuleringen kring att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till “böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning” (SFS 2010:800) som pekar på vikten av en genomgående teknisk uppdatering av skolorna. Det är också framförallt i grundskolans läroplan som digital kompetens och informationssökning utgör en del av det centrala innehållet. Men även i gällande läroplan och kursplaner för
gymnasiet, Gy2011, finns riktlinjer kring internetanvändning och källkritik invävt i flera av kurserna (SKOLFS 2011:144, SKOLFS 1994:2).
I läroplanen för gymnasiet finner man under kapitel 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper:
[...]
Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan
[…]
kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (SKOLFS 2011:144)
3.4.1 Sociokulturella perspektiv
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (SKOLFS 2011:144)
Läroplanen bygger på en kunskapssyn som återfinns i det sociokulturella perspektivet vars främsta företrädare är Vygotskij och Dewey. I Sverige representerar idag Dysthe, Säljö med flera detta perspektiv i dess moderna tolkning. Här har eleven ett ansvar för sitt eget lärande genom att själv vara aktiv i lärandeprocessen till skillnad från passiv mottagare av färdiga kunskaper via läraren (Mourau & Wretman, 2005). Man lär sig genom att vara delaktig i sociala sammanhang och få uttrycka sina “vardagskunskaper” som utmanas, utvecklas, granskas och omkonstrueras enligt de mål man satt sig an att uppnå. När det gäller vad som ska läras ligger det i det sociokulturella perspektivet att det ska vara till nytta i det kommande vuxenlivet, som medborgare i ett demokratiskt samhälle (Andersson, 2008). Målen kommer från kursplanen och uttrycks i första hand som förmågor och förståelse för begrepp - inte ett exakt innehåll. Lärarrollen beskrivs som en form av vägledare istället för en allvetande auktoritet. Lärarens uppgift ligger i att visa eleven hur denna sträcker sig in i nästa kunskapsnivå.
sig inom. Vygotskijs teorier har sitt ursprung i ett starkt kontrollerat och ändamålskrävande sovjetiskt samhälle på 30-talet - ändå är det dessa teorier som anses vara mest grundläggande i dagens syn på lärande (Vygotskij, 1999). Hur kommer dagens kultur in i skolan och synen på lärande? Dagens kultur präglas av ett enormt informationsflöde och en tillgänglighet online som man tidigare inte upplevt. Det som är vardag för dagens skolgeneration som ständiga uppdateringar, lättillgänglig information via internet, har varit en perifer nyhet för många i lärargenerationen.
Säljö & Lindroth (2002) menar att lärandets karaktär ständigt förändras. När tekniken utvecklas, som är ett hjälpmedel som gör att kunskapen inte längre bara finns i våra huvuden eller händer, måste också lärandet utvecklas till att kunna använda dessa kognitiva resurser. Idag menar Säljö et al. (2011) att skolan står inför en kontrollförlust där man inte längre har ensamrätt på information och tolkningsföreträdet till vad som är kunskap ”Genom medieutvecklingen har unga människor blivit delaktiga i en massmediekultur av en omfattning och karaktär som vi inte har sett tidigare. Denna utveckling förändrar, vare sig vi vill det eller inte, skolans uppgifter och förutsättningar för arbetet i klassrummet”. Till skillnad från radio och TV, som visserligen syns i undervisningen men inte blivit avgörande, kommer internet att förändra villkoren för utbildning. ”Den digitala tekniken har, i motsats till tidigare medieinnovationer, i betydande utsträckning rivit ner klassrummets väggar, eller åtminstone rivit upp stora hål där information strömmar in.” (ibid).
4. Metod
4.1 Fenomenografisk ansats, kvalitativ metod
Vi är två studenter som gjort undersökningen och rapportskrivandet tillsammans. Vi har valt att studera ett fenomen som vi uppmärksammat i skolan under lärarutbildningens VFU med hjälp av en fenomenografisk ansats (Kihlström, 2007) och kvalitativ metod.
En fenomenografisk ansats (ibid) innebär att vi vill fokusera på hur enskilda personer erfar och tolkar sin omvärld kring ett aktuellt fenomen - i det här fallet hur de uppfattar internetåtkomsten i klassrummet i relation till sin undervisning - för att kunna beskriva en variation i uppfattningar. Detta 'andra ordningens perspektiv' (ibid) skiljer sig från 'första ordningens perspektiv' genom att det är uppfattningarna som är intressanta. Vi är alltså inte ute efter att beskriva själva fenomenets karaktär utan snarare hur lärare som jobbar på gymnasiet idag kan uppfatta fenomenet på olika sätt.
Den kvalitativa metoden har varit nödvändig för att kunna studera dessa lärares erfarenheter kring ett fenomen som förändras snabbt med tiden inom de yttre ramarna för ett examensarbete i denna omfattning och samtidigt få med en djupare syn på hur fenomenet kan tolkas individuellt. Med hjälp av en kvantitativ undersökning med enkätsvar hade vi kunnat samla in en större mängd data med statistiskt analyserbara resultat. Detta hade dock krävt en förförståelse för inom vilka kategorier lärare kan tänkas svara, vilket vi först behövt utforska i detta arbete. Istället för att sträva efter en hög deltagarfrekvens har vi därför valt att intervjua lärare med åsikter kring fenomenet som också frivilligt valt att delta i studien efter personlig förfrågan.
4.1.1 Intervju som redskap
Valet av intervju som redskap baseras på målet att få en uppfattning om hur lärare under en och samma korta tidsperiod uppfattar ett fenomen som hela tiden förändras i takt med den tekniska och kommersiella utvecklingen i samhället runtomkring. Genom att låta respondenterna resonera kring fenomenet tror vi att det finns möjlighet att skapa en bild av hur man som lärare i dagens gymnasieskola kan tänka kring sin undervisning i relation till den utveckling som sker i allt fler skolor idag.
Strukturen eller planen för en intervjun bör, enligt Kihlström (2007), vara i en form där utrymme ges för följdfrågor till respondenten. Genom att planera intervjuer med lös struktur, anser vi att det ges goda möjligheter för respondenten att uttrycka det man upplever i denna fas (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi har därför utgått från fyra gemensamma huvudfrågor för alla respondenter, med förslag till underfrågor att följa upp med vid behov. Vårt frågeunderlag finns bifogat som Bilaga 1.
4.1.2 Respondenter
Vi har intervjuat lärare dels på en skola där snabb utveckling inom IT sker just nu (vt 2012) och dels på två skolor som inte har uttalade planer inom den digitala utvecklingen.
Av de fem lärare som intervjuats i studien arbetar alla som gymnasielärare på kommunala skolor med varierande program i en större stad i Sverige. Urvalet har skett utifrån kontakter vi fått med lärare från vår VFU och via personliga kontaktnät. Dessa har blivit tillfrågade av oss direkt och frivilligt valt att delta. En av skolorna är inne i en fas där man under terminen delat ut iPads till alla lärare och alla elever i åk 1. Här ser vi en värdefull möjlighet att fånga attityder och tankar kring tillgången till internet i klassrummet mitt i en brytningsfas. En jämförelse till detta är de två lärare som ännu inte ställts inför faktum att eleverna har fått subventionerat av skolan att använda internet som en naturlig del av klassrumsarbetet.
Respondenterna (se Tabell 1) är alla födda på 70-talet och har här tilldelats fingerade, könsneutrala namn. Alla undervisar både klasser i årskurs 1 enligt den nya läroplanen, Gy2011 och årskurs 2 och 3 enligt den gamla läroplanen, Lpf94. (SKOLFS 2011:144, SKOLFS 1994:2).
Tilldelat namn: Ämnesområde: iPad:
Alex språk --
Chris språk och samhällsämnen flera klasser åk 1
Eli naturämnen en klass åk 1
Kim samhällsämnen i mindre grupp en klass åk 1
Mika humanistiska och naturämnen --
Tabell 1: respondenter
4.3 Genomförande
Vid planeringen av intervjuerna ville vi hitta öppna och konkreta frågor för att kunna ställa få färdigformulerade frågor med utrymme för följdfrågor som var mer beroende av vad respondenten vill berätta om. Med detta tillvägagångssätt kunde ett allmänt utforskande samtal hållas. Den beräknade tiden var satt till 30 minuter vilket vi bedömde som tillräckligt för att svara utförligt på frågorna och ge utrymme för intilliggande reflektioner. Vi ville också ha en genomtänkt etisk bakgrund till hur vi presenterade syftet med intervjun för respondenterna och hur individens integritet inte skulle behöva ifrågasättas. Med hjälp av Kvale & Brinkmanns (2009) kapitel om etiska ställningstaganden kring vetenskapliga undersökningar försökte vi göra våra avsikter tydliga (se vidare under 4.5).
Intervjuerna genomfördes under mars 2012. Vi strävade efter att genomföra intervjuerna i en lugn och känd miljö för respondenten, som i avskilt rum på lärarens arbetsplats eller i lärarens hemmiljö. En intervju genomfördes ute på lokal på respondentens önskemål. Alla intervjuer spelades in på ljudfil med hjälp av en iPhone. Inför analysen har vi transkriberat alla intervjuer ordagrant.
4.4 Bearbetning och analys
våra frågeställningar, kunde svaren också grovt delas in i dessa huvudkategorier. För att kunna förstå och tolka det som varje individ lade tonvikt vid eller hade som röd tråd bakom svaren, har transkriberingarna lästs upprepade gånger. På så sätt har mönster och skilda uppfattningar kring fenomenets olika aspekter kunnat urskiljas. En variation i beskrivningar har varit önskvärd och ligger till grund för de underkategorier svaren presenteras inom. Citat från intervjuerna har använts för att tydliggöra kategorierna och har tagits med för att förstärka tillförlitligheten av kategoriseringen. Istället för att skriva ut långa citat har vi använt också använt meningskoncentrering (Kvale & Brinkmann, 2009) där den huvudsakliga innebörden har fått komma fram i en kortare form. Det gäller särskilt när respondenten använt ofullständiga, långa meningar med uppenbart talspråk eller då respondenten använt sig av mångordiga utläggningar med ett tydligt mer koncist budskap.
För att få perspektiv på våra egna förförståelser eller tolkningarna gjorda utifrån personliga erfarenheter, har vi haft god hjälp av att vara två studenter med olika bakgrund och referenser till VFU, undervisningsämnen och kollegor. Dessutom har vi omväxlande skrivit och redigerat alla texter. Under intervjuer har vi båda varit närvarande där en har ställt frågor medan den andra spelat in och observerat, samt följt upp med relevanta följdfrågor. Transkriberingen av intervjusvaren har vi delat upp i två jämnstora delar och skrivit var för sig. Kategoriseringen har vi sedan först gjort var för sig på alla intervjusvar för att sedan diskutera och omformulera dessa gemensamt.
Resultatet består av en beskrivning av respondenternas olika och liknande uppfattningar inom fyra huvudkategorier och underkategorier som vi identifierat. Jämförelser i analysen sker utifrån innebörden i det som beskrivs i kategorierna. Därefter har slutsatser, analys och diskussion kommit fram som en produkt av gemensamma diskussioner kring resultaten.
4.5 Etiska aspekter
För att bemöta de allmänna etiska områden som är vanliga kring en intervju (Dimenäs, 2007; Kvale & Brinkmann, 2009) har vi fokuserat på följande, i enlighet med Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002):
Informerat samtycke. Här har vi informerat om studiens forskningssyfte och hur vi hanterar data som samlats in och frågat varje respondent i förväg om denna vill delta samt informerat om frivilligheten i deltagandet och att det kan avbrytas utan negativa konsekvenser för individen.
Konfidentialitet. För att upprätthålla konfidentialiteten kring rådata från intervjuer har vi informerat om att ljudfilerna kommer att raderas då uppsatsen examinerats för att bättre skydda respondenternas integritet. Avidentifiering av respondenternas svar har skett genom att inte nämna namn under inspelningen. Vid transkriberingen har nya, fingerade namn tilldelats respondenterna för att hålla isär dem. Vi har också valt att inte heller uppge detaljer kring respondenterna som inte är relevanta för undersökningen. Detta innefattar kön och specifikt undervisningsämne. Istället har vi använt ämnesfält och vid pronomen används ordet ”hen” istället för ”han” eller ”hon”. Vi har informerat respondenterna om detta och har också försökt att hålla frågorna inom ett område som inte ska betraktas som utlämnande för respondenten. Vår målsättning är att ge röst åt olika uppfattningar kring ett fenomen som är aktuellt, inte att bedöma individen bakom dessa.
Konsekvenser/nyttjandekrav. Vi har informerat respondenterna om att ljudfiler från intervjuerna endast kommer att användas i detta examensarbete och att rapporten kommer att redovisas på Malmö högskola under ett seminarium och därefter finnas tillgänglig digitalt för allmänheten via MAHs bibliotekstjänst. Konsekvenser för deltagande i undersökningen som vi kan överblicka idag är i bästa fall en större medvetenhet kring fenomenet för respondenten och för dennes kollegor. För rektorer/arbetsgivare kan det var en väl avsatt tid där medarbetaren kan tydliggöra upplevelser och erfarenheter genom reflektion kring ett aktuellt fenomen.
Forskarens roll – vår roll i sammanhanget. Ingen av oss har någon återstående VFU eller anställning som är relaterad till någon av skolorna. Då vi är två som varit med på intervjuerna har vi också haft möjlighet att hålla en professionell attityd till de personer någon av oss känt sen tidigare.
4.6 Studiens tillförlitlighet
Studien bygger på ett fåtal lärares uppfattningar om ett fenomen mot bakgrund av litteratur på området. Genom respondenternas skillnader i uppfattning visas att det finns
en variation men också att endast en del av variationen finns representerad, på grund av det begränsade antalet respondenter. Detta innebär att generaliseringar inte kan göras för alla lärare på gymnasieskolan utan respondenterna representerar endast sig själva och att olika uppfattningar finns. Generalisering är inte heller nödvändigt för en fenomenografisk studie (Kihlström, 2007) utan det vi vill fokusera på är att fånga in en andra ordningens perspektiv av fenomenet - hur individer kan beskriva hur de uppfattar ett intressant fenomen.
Utifrån syftet vi haft till studien, har intervjuerna tillsammans med litteraturen gett oss tillräckligt för att få svar på våra frågeställningar. Resultatet redovisas i form av kategorier där variationen i respondenternas uppfattningar presenteras. Tillsammans med citat från intervjusvaren, ser vi en ökad tillförlitlighet för kategoriseringen. Genom att jämföra resultatet med litteraturen på området i diskussionen, förstärks reliabiliteten i studien.
5. Resultat och analys
5.1 Lärares uppfattning om elevernas tillgång till
internet i klassrummen
Lärarna vi har intervjuat berättar om varierande tillgång till internet i klassrummet i dagsläget. Det skiljer sig inte bara mellan de aktuella skolorna utan också mycket mellan klasserna som samma lärare undervisar i. Uppfattningen hos alla respondenter är att internet också alltid finns närvarande genom elevernas smartphones, vilka finns med i klassrummet men man har olika restriktioner kring. De flesta elever har egen smartphone men inte alla, vilket gör att lärarna aldrig ger uppgifter som förutsätter en mobiltelefon.
5.1.1 Internettillgången varierar - från skolans gamla utrustning som
används med tveksamhet, till elevernas mobiltelefoner och iPads
Kim beskriver internettillgången i sitt klassrum: “Det är långsamma datorer och mobiltelefoner. Och att eleverna kan låna min och assistentens iPad [med skolans Wifi], som vi då har fått.” Kim beskriver vidare att tillgången gör att man drar sig för att använda internet till annat än snabba sökningar.
Chris ger exempel på variationerna i tillgången till internet på skolan: “Det beror lite på vilket program man går, vissa program har datortorg som är tilldelade klasserna och kan när som helst gå ut till sina datorer och vissa har aldrig tillgång till internet utan är hänvisade till det allmänna datortorget, och då får dom ta av sin studietid eller fritid för att använda datorer, inte på lektionerna.”
omständliga att använda. Alex säger: ”Vi har några få datorer i varje klassrum. Man har tur om dom fungerar. En eller två brukar funka att överhuvudtaget logga in sig på så att man kan använda dom efter tio minuter. [...] Ska man använda sig av internet är man i princip hänvisad till mobiltelefonerna.”
5.1.2 Att använda iPad går snabbt och är kul
Eli och Chris har också iPads och en positiv bild av att dessa är enkla och snabba att använda. Eli resonerar: “Men annars tycker jag att det är väldigt bekvämt nu med iPaden, dom som har det. Man kan så lätt göra det [söka fakta] på en gång i klassrummet, att det är så åtkomligt och att alla har tillgång till det.”
Chris resonerar så här: ”Den tidsförlusten som det innebär och den koncentrationsförlusten som man har som lärare bland eleverna, den vägs faktiskt upp av det att man slipper gå till en datasal och logga in, vilket kan ta upp emot en kvart. Utan det är bara ’lyft på locket, nu kör vi!’”. Kommunen har ett Wifi på skolan som eleverna kan logga in sig på. Chris beskriver: ”De som har fått iPads på den här skolan […] de surfar ju oavbrutet för de spelar sina spel, Templerun osv, hela rasterna, så det är ganska stor bandbredd som tas upp. Men det funkar!”
5.1.3 Eleverna behöver inte internet i klassrummet
Mikas uppfattning är att alla har tillgång till internet, om de behöver: ”I mitt klassrum finns det inga datorer mer än min egen. Vill jag så kan jag boka datasal eller bärbara datorer. Det är sällan jag känner behov av det. Det gör dom ju i så många andra ämnen. Så, ja jag gör annat i mina kurser.”
5.2 Attityder till elevernas användande av internet
Alla har den gemensamma uppfattningen att eleverna ser mobilen som en självklar ägodel som alla har, smartphone eller inte. Enligt samtliga lärare har eleverna svårt att låta bli sina mobiltelefoner under lektionstid och när de används är det inte i första hand till skolarbete. Även om de kan användas som en tillgång är det en ordningsfråga som kräver mycket energi från lärarens sida. Det är däremot skillnad på lärarnas attityder till elevernas användande av internet i annat syfteän till skolarbete.
5.2.1 Eleverna använder internet till annat än skolarbete
Chris tycker att mobilanvändandet är svårare att övervaka än iPaden. Men även med iPad är det svårt att hålla sig från att använda internet till annat än skolarbete. Kim har en mer tillåtande attityd till elevernas spelande och chattande: ”Frågan är om det är så mycket värre att förlora elever som sitter och surfar, spelar spel, än någon som sitter och stirrar på en bok utan att läsa i den en timme [...] Är det så mycket värre? Det är nog en sån här moralisk grej att det är så hemskt om nån skulle spela det här spelet istället för att ha lektion.”
Alex är frustrerad över att mobilerna finns med på lektionerna: ”Dom är helt fast i telefonerna, har ofta dom uppe när dom kommer in på lektionerna och spelar eller chattar. Så kan det hända att dom frågar om de får kolla upp ord på engelskan till exempel. Men inte så jättemycket.”
Mika ser mobilerna ett störningsmoment: ”Det känns ju hela tiden i klassrummet att det är ständig uppkoppling och det är väldigt, väldigt sällan som det är något skolrelaterat. Det är till och med så att när jag tycker det är läge att googla något är det ingen som orkar det.” Mika ser elevernas beroende av internetuppkoppling som ett stort problem för deras utveckling och lärande: ”Jag tycker inte att det är riktigt snällt att lägga det [kunna låta bli att kolla facebook osv] på eleverna, att de själva ska klara att ta det ansvaret [...] det är ett vuxenperspektiv när vi antar att de klarar prioriteringen och det tycker jag är taskigt. Jag tycker att vi ska styra. [...] vi kan träna dem att prioritera men vi kan inte förutsätta att de ska kunna prioritera.”
varje dag att någon gång ta upp sin mobiltelefon. Dom kan inte motstå, ska bara kolla klockan.. och facebook.. och några twitter.. och sina drakar i Dragonvale.. och Draw Something - kanske rita lite under bordet. För när dom väl har dom uppe är det Pandoras ask. Så nej, man ska inte använda sina mobiltelefoner på lektionstid, men det är en glidande skala vad som är ok eller inte, finns inget rakt svar.” Chris låter heller inte eleverna använda dom för informationssökning eftersom inte alla har tillgång till smartphones: “Om någon behöver kolla upp något och säger att ‘jag kan kolla det på min iPhone’, får den göra det för hela klassen.”
5.2.2 Eleverna tror att de forskar när de googlar Wikipedia
När det gäller skolarbete är det i första hand ren faktasökning som uppfattas som största användningsområdet för internet. Elevernas förmåga att göra sökningar uppfattas dock som mindre bra. Chris berättar: ”Eleverna tycker att de forskar när de googlar wikipedia och i bästa fall skriver av det med egna ord, i värsta fall kopierar det rakt av.” Mika ser att eleverna använder facebookgrupper när de ska skriva grupparbeten eller dela med sig av tips om läxor och liknande. Kim ser att lärarrollen kommer att kräva mer: ”Prioritet, upphovsrätt och risk för plagiering är fenomen man kommer att behöva adressera som lärare.”
5.2.3 Mobiler med internet i klassrummet kan vara en tillgång
Man ser inte bara problem med mobiltelefoner och internet. Eli uppfattar det som att internet och ständig uppkoppling är en självklarhet för eleverna ”som att ta på sig strumporna på morgonen”. Det handlar inte om att eleverna förväntar sig att det finns internet i skolorna: ”Jag tror inte det är en förväntning, det är bara. Det är det som är deras vardag i övrigt liksom. Dom är omgärdade av det överallt, så varför ska inte vi ha det? Då blir vi ju mer och mer mossiga kanske snarare. Att det där är ‘skolkunskap’. Alltså många elever har det här med att ‘det är skolkunskap, och det är riktiga livet’.” Mobilerna kan vara ett bra alternativ till att gå iväg till en datasal, Eli berättar: “En del väljer ju att använda dom [mobilerna] istället för att gå till datasalen, att ta den. Och frågar dom så tycker jag att det är klart dom kan göra det. [...] En del tycker att det är
lugnare och skönare att sitta kvar i klassrummet när det inte är så mycket folk, så ja, det är också ett sätt.”
Kim är än mer tillåtande när det gäller mobiltelefoner och ser det inte som ett problem att vissa använder dom mer än andra. Kim undervisar elever i behov sv särskilt stöd i små grupper där man kommit överens om att det går bra att pausa mellan arbetspassen i klassrummet: “Ja, dom kan ju söka information på mobiltelefonerna och ja, de får använda sina mobiltelefoner. Sen är det väl ofta för att man tar en paus och att man då får möjlighet att göra vad man vill. Och då kanske man är inne på sina telefoner och då vet jag inte exakt vad dom gör. Det är inte heller något som varit ett problem hittills.”
5.3 Internets inverkan på undervisningen idag
Att se hur den egna undervisningen har påverkats just av internet tycks inte helt lätt. Många andra faktorer spelar ju också in. Man anpassar sig efter direktiv uppifrån, styrdokumenten och sin egen syn på hur man bemöter olika grupper och individer på bästa sätt. Samtliga respondenter ser en inverkan på undervisningen men medan några ser det som en spännande utmaning ser någon det som mer nödvändigt än lustfyllt och någon som nästan enbart problematiskt ur koncentrationssynpunkt. Utöver de tekniska problemen ser nästan samtliga lärare att materialet på internet sällan är anpassat för eleverna och att de har svårt att navigera i informationsflödet.
5.3.1 De pedagogiska fördelarna
Chris ser många fördelar med tillgången till internet och berättar entusiastiskt om sina idéer. Chris jobbar bland annat med en webbtjänst som gör det möjligt för eleverna att dela sin text via internet med upp till sexton personer. På så sätt blir kamratrespons, som annars är ett väldigt tidskrävande moment, mer tidseffektivt. Som lärare blir det lättare med processkrivning med eleverna - man behöver inte skriva om och kasta det gamla. För eleverna är det praktiskt att kunna maila sin text direkt till sin lärare. Chris har en didaktisk strategi att inleda varje lektion med en aktivitet. Med de elever som har
tillgång till iPads är förutsättningarna extra goda ”de kan komma igång och jobba direkt.” Chris är positiv till att lära sig nya pedagogiska metoder för lärande via internet men ser att både elever och lärare har mycket kvar att lära sig: ”Jag är i startgropen, ett steg på väg ut ur ’googla det-pedagogiken’.”
Mika beskriver en lektion i celldelning där de pratade om ”trädmannen” som alla ville googla och titta på tillsammans som: ”Positivt att alla blev delaktiga plötsligt, att alla kunde se bilden.”
Trots dålig tillgång till internet i sitt klassrum tycker Kim att internet är ett mer motiverande kunskapsforum än läromedlen. Klassen med iPads har t.ex. temaarbete om U-länder där de hämtar informationen på internet. Om Kim själv hade tryckt upp information eller hänvisat till läroböckerna hade det blivit mycket mer statiskt: ”Det blir ju mycket mer spännande när dom kan hämta informationen på sitt eget sätt. Då kanske dom känner att det är dom själva som styr över det och då tror jag att lärandet blir mycket större också. Mer spännande. Och sen kan man prata om källkritik, om var och hur de har hittat sin information […].”
Eli tycker att det finns pedagogiska fördelar och nackdelar med tillgången till internet. För de elever som har iPads går det visserligen snabbt att “kolla upp en grej”, men det finns samtidigt så mycket annat som tar fokus från genomgångarna.
5.3.2 Koncentrationssvårigheterna
Samtliga lärare vi har intervjuat ser ökade koncentrationssvårigheter för eleverna som en följd av internet- och mobilanvändande, även om de fäster olika vikt vid detta. Chris talar om det som ”nyhetens behag”, att eleverna snart kommer att tröttna på sina spel och bli bättre på att koncentrera sig på skoluppgifterna. Kim ser att det måste finnas möjligheter att avskärma de elever som har svårt att fokusera, eller att stänga av vissa sidor på nätet. Alex är också tveksam till elevernas förmåga att hantera internet i skolan i relation till koncentrationsförmågan: ”[…] det är ju bara att se på sig själv, hur ofta sätter man sig och gör en sak koncentrerat vid datorn?” Mika har många exempel på hur elever alltid måste kolla sin mobil, även när man t.ex. har praktiska laborationer som eleven tycker är spännande och engagerande. ”Det är som en riktig drog, som man inte kan konkurrera med som pedagog. [...] Alla vill kolla när det piper och alla vill ha
facebook på. Vet inte ens vad man ska kalla fenomenet, att dragningen till det där... till uppdateringen, till bekräftelsen... Den är så enormt stark. Jag tycker att det problemet negligeras. Att vi antar och låter elever utsättas för vissa saker men vi tränar dem inte, vi hjälper dem inte. Man vet inte riktigt hur och då känns det säkrare att låta bli ibland och då föredrar man ett mellanmänskligt samtal istället för att det blir dataspel i datorsalen.”
Eli tycker att man sparar tid genom att slippa gå iväg till datasalen med eleverna som fått iPads men det är inte bra för fokus utan beskriver samtidigt vikten av att kunna ge instruktioner i lugn och ro innan eleverna sätter igång: ”det kan vara ok att gå till datasal. Då är dom först fokuserade medan dom får sina instruktioner för att sen gå iväg och jobba med datorerna.” Med iPads blir det lätt att: ”Dom ’ska bara’ hela tiden, måste kolla facebook och så.”
5.3.3 Svårare att få tag i anpassade texter på internet
Eli ser problemet med att informationen på internet inte är anpassad för elever i behov av särskilt stöd. Eli beskriver också vikten av att behålla läromedlen och inte bara övergå till informationssökning via internet: ”Nackdelen är ju att mycket av det som finns på nätet är ju svårförståeligt, många hänger inte med, även om de kan hitta och läsa så förstår dom inte. […] Inställningen för dom är att man söker på nätet. Där börjar man, man tar det före läroboken till och med. […] då är det wikipedia som verkar vara [förstahandsvalet], jag tycker dom ska använda NE men dom gör inte det. […] Läroboken är ändå anpassad, skriven för målgruppen liksom, hjälper till med avgränsning och förklarar ofta på ett bättre sätt. Så jag tänker inte släppa läroboken. Det kan anses mossigt men jag vill ha den, jag tror på att det hjälper. Framförallt svaga elever.”
Även Alex och Chris talar om att det gäller att hjälpa eleverna att navigera bland sidorna på internet. Här ser man att det ställs nya krav på läraren att vara aktiv i att lotsa eleverna genom de oceaner av information som plötsligt blivit tillgänglig. Chris beskriver det som: ”Jag tycker bara att det är mer lärarbehov med den nya pedagogiken än den gamla. Den gamla skulle man egentligen, det här med instuderingsfrågor och test, det skulle man egentligen kunna ha vem som helst från gatan som fixar, men det här är svårt. Med källkritik, med var man ska hämta information, hur man lär sig - det är
svåra frågor.”
5.3.4 De tekniska problemen
Samtliga lärare nämner på något sätt de tekniska problemen med internet men är i olika grad irriterade över dem. Främst är det Alex som inte litar på att tekniken fungerar. De tekniska problem och det långsamma nätet, liksom den spretiga tillgången, överskuggar fördelarna i dagsläget: “[...] jag hade säkert använt internet betydligt mer om det hade gått att lita på att tekniken skulle fungera. [...] Jag känner hur jag stångas i det hela tiden, man tror att man börjar få ett system som funkar och så bara lämnar de inte in sina texter ’nej mitt internet hemma var sönder' osv.”
Eli har problem med att utrustningen inte är anpassad till den nya iPadsen och man blir ”tvungen att krypa under katedern” för att koppla sladdar. Eli tycker också att det går åt mycket tid åt att hitta tekniska lösningar. Ibland ber Eli eleverna om hjälp - det finns ofta någon som har betydligt bättre tekniska kunskaper.
Kim menar att det framförallt är de bristande tekniska kunskaperna som är anledningen till att det inte används internet mer än idag och efterlyser konkret handledning från ledningens håll i hur man kan använda olika program o.s.v.
Chris nämner att det kan bli tekniska problem men att det fungerar bra i nuläget.
5.4 Framtida förändringar av undervisningen med
ständigt internet i klassrummet
De flesta respondenter har uppfattningen att de kommer att bli tvungna att lägga upp nya strategier för sin undervisning om eller när ständig uppkoppling blir ett faktum i klassrummet. I första hand handlar det om hur man vill lära eleverna att söka information bättre och vara källkritiska. När man resonerar kring hur ständig uppkoppling i klassrummet kommer att förändra undervisningen kan man se både fördelar och nackdelar.
5.4.1 Den nya läroplanen innebär inga större förändringar
Ingen av respondenterna ser att den nya läroplanen har förändrat synen på användandet av internet i undervisningen. Man har inte sett något konkret i Gy2011som hänvisar till just internet. Eli minns att kopplingen till samhället finns med i läroplanen och ”det har ju med datorer och internet att göra”. I kursplanen står det också att man ska använda ”modern teknik”. Eli ser mer att det är skolledningens initiativ och deras investeringar som påverkar attityderna hos lärarna. Även om ledningen på skolan satsat stort på tillgången till internet via iPads, är det ok att anpassa sig i sin egen takt. Det krävs ju ett nytt tänk: ”Jag försöker mer och mer att tänka på att liksom väva in det. Det är ju en process att vänja sig i tanken också, man har ju inte haft det tidigare. Förr var det något man planerade speciellt, att nu ska vi gå bort till datasalen och göra det här liksom”.
Chris pratar om att ämnet datorkunskap förut varit en ursäkt för lärare att inte använda internet ”det tar dom där, vi behöver inte använda internet här”. Nu är den kursen borta och i styrdokumenten finns det istället med att man t.ex. ska använda “olika media”. Alex tar också upp att det nu står i styrdokumenten att informationssökning ska finnas med i undervisningen, vilket hen ser att eleverna behöver jobba mycket med.
5.4.2 Nya sätt att dela och kommunicera
Genom att ha ständig tillgång till internet ökar möjligheten att dela texter mellan elever och med läraren. Man kan också snabbt titta på saker tillsammans på smartboard. Alex ser främst fördelar med möjligheten till mer individualiserad undervisning, att man kan ge varje elev exempel på texter som passar just den personen att söka efter på internet: “Att man kan utgå både från deras intressen och att man kan se på det tillsammans. [...] att man kan ha en helt annan typ av undervisning, med processkrivning.”
Eli har skapat ett forum där eleverna ska ge respons på varandras uppgifter: “Min kollega och jag försöker testa olika grejer och så försöker man hjälpa varandra. Han låtsas vara elev som ska logga in... men vi har inte lyckats än. Efter lovet måste jag lyckas så att eleverna kan logga in.”
där eleverna själva kan blogga kring specifika ämnen. Chris jobbar också med bloggar och ser vikten av att eleverna skickar in riktiga insändare till t.ex. tidningar och ser kontakten med omvärlden som ett ökat incitament till lärande. Chris har också flera konkreta idéer att utveckla undervisningen med. Ett exempel är ”pedagogiska videologgar” där eleverna filmar sig själva med datorns webbkamera och reflekterar över ett moment de jobbat med i skolan som de sedan kan dela med sig av till exempelvis läraren, andra elever eller på Youtube. Eleverna ska genom att tala om sitt lärande också lättare se sin egen utveckling. ”Det jag hoppas på är att eleverna tar mer ansvar för sitt eget lärande, att de ser sin egen utveckling på ett annat sätt än man gör när man delar ut papper som åker in nånstans i en pärm.”
5.4.3 Administrativa problem
Alex ser de rent administrativa problemen med att alla elever skulle ha tillgång till datorer, hur de ska organisera sina mappar och om något inte fungerar. Fördelarna har ofta en baksida i resonemangen: ”Man hade sluppit så mycket kopiering [med internet]! Men, tänk då om det är flera datorer som inte funkar och så är det några som har glömt sina datorer... så frågan är om man inte ändå ska ha backup alltid och ha uppkopierat också... suck.”
5.4.4 Eleverna får för mycket ansvar som de inte kan hantera
Mika är den som är mest skeptisk till internet i klassrummet med starka åsikter kring elevernas förmåga till att själva kunna ta ansvar över den stora mängd information de tvingas bearbeta i och med införandet av internet i undervisningen. Mika ser det som att man ännu inte är fullt utvecklad som 15 - 20-åring, utan styrs mer oreflekterat av bekräftelse och belöningssystem som gör det svårare att klara av alla prioriteringar. Mika anser att skolan borde inrätta teknikfria zoner och ser inte möjlighet till internetuppkoppling som ett positivt inslag. ”Hittills ser jag det [aktiviteterna på nätet] som en utslagenhetsfunktion. Det är några få som klarar att fokusera och resten klarar det inte. Det är alltså nåt slags ’fokuseringselit’ och resten lämnar vi åt sitt öde.”
Alex är också tveksam till elevernas förmåga att hantera internet i skolan i relation till koncentrationsförmågan: ”[…] det är ju bara att se på sig själv, hur ofta sätter man sig och gör en sak koncentrerat vid datorn?” Alex ser också att ett stort ansvar som måste läggas på lärarna kommer bli att få eleverna att fokusera på skolarbetet istället för på annat roligt på internet: ”Eller ska det vara elevens ansvar att ’synd för er att ni inte fick nåt bra omdöme för ni har suttit och gjort annat’, eller ska man ta datorerna om de inte sysslar med skolarbete?”
5.4.5 Det krävs mer av läraren
Möjligheten att snabbt söka information ser Eli som positiv men man får tänka på hur man formulerar uppgifterna. De kan inte kräva korta svar utan behöver ha ett större djup. ”[…] jag försöker tänka att det är fördelar, alltså att fördelarna överväger, jag försöker ha den inställningen.” Vikten av att ha kvar läromedlen, gärna digitalt, anpassade efter elevernas nivå betonas också: ”Det är väl roligt att man inte kan göra som man gjorde för fem år sen, man måste hela tiden tänka. Det händer saker hela tiden.”
Eli är glad att skolan satsar på inspirationsföreläsningar och att lärarna kan lära av varandra. På skolan finns ett så kallat iPadkafé en gång i veckan och delar med sig av sina erfarenheter, de lärare som vill.
Alex är rädd att inte ha tillräcklig mycket kunskap kring hur man arbetar med ständig uppkoppling och tror inte att skolan kommer att hjälpa till. Mika är också inne på strategier som lärarna måste utveckla för att kunna lära eleverna att ta ansvar ”Gränsen mellan att googla, anteckna och surfa eller facebook och sådär, den är ju svår. Och jag tycker inte att det är riktigt snällt att lägga det på eleverna, att de själva ska klara av att ta det ansvaret.”
Kim tycker att internet utmanar lärarens auktoritet och ser det som något positivt. Utantillkunskap blir inte längre viktig: ”Att ha instuderingsfrågor kring en text och en lärare som sitter inne med alla svaren, som faktiskt är så många lärare arbetar idag, det är väl det detta verkligen utmanar. Svårt att ha facit från 1975 om man jobbar med internet. Det går inte riktigt. Men det är så det faktiskt är…”
någonsin en bra lärare som kan hjälpa eleverna att navigera. Chris är inne på samma spår. Det kommer att krävas mer genomgång så att eleverna förstår vilka spår de lämnar efter sig på internet: ”Om man skriver en insändare så ska man inte ge den till sin lärare utan man ska försöka få den publicerad. Om man skriver om ett land på engelskan så ska man helst inte bara lämna den till sin lärare utan man ska ringa nån på Skype i det landet, eller maila till nån på ambassaden, utanför skolan.”
Att saker lagras öppet på nätet är en stor utmaning för lärarna att ta med sina elever, att de vet att de plötsligt representerar en hel skola. Därför tror hen att lärarna måste medietränas så att de, utöver att lära sig nya program, också kan träna eleverna.
Chris tror inte att lärarna kommer att kunna bedöma eleverna på samma sätt i framtiden som idag. Kunskaperna kommer bedömas på samma sätt, men inte formen. ”Just nu står vår skola vid ett vägskäl, att alla fortsätter ungefär som tidigare, att alla gör likadant bara det att nu får dom sina frågor i ’molnet’ istället för på papper, eller så byter vi riktning nu och går en massa kompetensförhöjande kurser i entreprenöriellt lärande, ämnesintegrering och hur man ska kunna använda sina nya digitala verktyg. Frågan är om det kommer implementeras, och gör det så kommer det förändra den här skolan väldigt mycket de här närmsta fem åren.”
5.5 Analys
Det finns flera intressanta trådar att följa i resultaten, och flera likheter mellan de lärare vi intervjuat. Samtidigt ser man tydligt hur upplevelserna av internet i klassrummet skiljer sig åt. Det vi fokuserar på i analysen handlar om att olika inställningar och attityder till internetanvändandet ryms i gymnasieskolan idag.
Som lärare uppfattar man att skolan har svårt att tillhandahålla funktionell utrustning som möjliggör enkel internettillgång för eleverna i klassrummet. För en del är detta en nackdel som hindrar deras undervisning att utvecklas. För andra är det egalt eftersom man ser fri tillgång till internet i första hand som ett distraktionsmoment. Den internettillgång lärarna ser att många elever har via sina mobiltelefoner betraktas som något negativt som skolan/lärarna generellt vill begränsa, utan att riktigt lyckas. De lärare som har iPads ser den som en stor förbättring i deras egen internettillgång vilket också påverkat deras syn på internet i klassrummet i positiv riktning.
