SKL har som ett resultat av det så kallade medborgardialogprojektet (start 2006), tagit fram en serie skrifter där man delger sina samlade erfarenheter av utvecklingen och arbetet med medborgardialoger.
I föregående kapitel har det redogjorts för den lokala demokratins förutsättning med bl.a. färre förtroendevalda per invånare. Vidare gavs en beskrivning över svenskens generella intresse och inställning till samhällsfrågor ställt i en internationell
jämförelse. Nässjö kommun lever med ett demokratiskt system som utvecklades under en tid och i ett samhälle som i många delar skiljer sig från det som råder idag.
Därför kan en systematisering av arbetet med medborgardialoger vara ett sätt att hjälpa och värna den lokala demokratin. Medborgardialoger kan i sig engagera kommuninvånarna i frågor som i olika omfattning rör deras egen vardag. Genom att systematisera medborgardialogerna möjliggör man medborgardialoger som är förutsägbara och meningsfulla.
Här följer en sammanfattning av de aspekter som SKL tar upp och som är väsentliga utgångspunkter om man ska systematisera arbetet med medborgardialoger. De olika delarna ställer upp ett antal frågor som de förtroendevalda behöver diskutera.
Diskussionen är en förutsättning för det fall man väljer att gå vidare med att systematisera kommunens medborgardialoger.
Det systematiska arbetet med medborgardialoger kan delas upp i följande delar och beskrivs schematiskt i Figur 2:
1. Principer för medborgardialog 2. Styrningsprocess
7 (16)
3. Dialogprocess
4. Kommunikationsprocess
5. Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring Figur 2 Styrkarta för systematisk medborgardialog
5.1 Principer för medborgardialog
Att skapa principer är politikens verktyg för att forma ramen för dialogerna, dels hur dialogerna ska användas internt inom organisationen dels tydliggöra vad
medborgarna kan förvänta sig av medborgardialogprocesserna.
Medborgardialogerna handlar till stor del om att skapa tillit och förståelse för det demokratiska systemet som på många sätt styr kommuninvånaranas vardag. Därför är det viktigt att, innan man bjuder in medborgarna till att delta i dialogen, vara klar över vad kommunen vill uppnå med medborgardialogen. Kommunen behöver diskutera både vilka målen är med att föra in medborgardialog i styrningen och vilka för- respektive nackdelar som man förknippar med att engagera medborgarna.
Kommunens förtroendevalda bör därför ta fram övergripande principer (policy) för medborgardialoger. Sådana principer bör framför allt svara på följande frågor:
Varför vi ska ha medborgardialoger?
Vad vinner vi och medborgarna på att ha medborgardialoger?
Vilka utgångspunkter vill vi ska råda?
För att nå en hållbar medborgardialog bör kommunens förtroendevalda komma överens såväl över blockgränser som med tjänstemännen om varför det är av vikt att föra dialog med medborgarna. Det bör ske en diskussion om varför tjänstemännens faktakunskaper behöver kompletteras med medborgarnas värderingar och
synpunkter kring en fråga. Vilka demokrati- och effektivitetsvinster vill vi uppnå?
8 (16)
Ett annat område att diskutera är hur kommunen ska arbeta mot olika grupper. Här kan man rikta in sig mer på olika livsstilsgrupper istället för traditionella indelningar som män och kvinnor, unga och gamla. Det man bör utgå ifrån är i vilken
omfattning de berörda kommuninvånarna är aktiva eller inaktiva när det kommer till att föra fram sin åsikt eller lämna sin synpunkt. Ett sätt att locka de som är inaktiva är att välja olika typer att metoder för medborgardialog som tilltalar olika typer av grupper. Här bör man koncentrera sig på de grupper som normalt sett inte kommer till tals i en viss fråga. De resursstarka kommer till tals ändå.
Kommunen bör även ta ställning till organisation, ansvarsfördelning och hur den interna strukturen ska se ut. Till detta kommer givetvis även diskussionen om vilka resurser som ska avsättas för arbetet med medborgardialogen (hela processen). Det är mycket viktigt att hela processen, d.v.s. förarbetet, själva genomförandet och efterarbetet – ta hand om resultatet, finns med i resursdiskussionen.
5.2 Styrningsprocess
Beslut om att genomföra medborgardialoger eller inte är de förtroendevaldas ansvar.
Utgångspunkten för detta är att det är de förtroendevalda som medborgarna utkräver ansvar gentemot och de förtroendevalda måste känna tillit till processen. Det är också viktigt att de förtroendevalda är beredda att lyssna och också beredda att beakta framkomna synpunkter i dialogen. Eftersom det som framkommer i en dialog blir ett komplement till andra underlag inför ett beslut bör man så tydligt som möjligt kommunicera att man tagit del av det som framkom i dialogen och hur man ställt sig till det. Detta bör vara särskilt viktigt i de fall man väljer att inte besluta i den riktning som en majoritet av åsikterna i dialogen förordar. Har de förtroendevalda redan klart för sig hur de ska besluta i en fråga ska en högre form av dialog undvikas och istället använda sig av en lägre form av dialog t.ex. genom att informera om beslutet och dess bakgrund.
I styrprocessen bör ställning tas till när i ärendeprocessen medborgardialogen ska komma in. Var den bör komma in beror på syftet med dialogen.
I styrprocessen kan man även formulera kategorier av ärenden som principiellt ska/ska inte innefatta någon form av medborgardialog. Nämndreglementen är typiskt sett en kategori som inte behöver någon medborgardialog. Däremot för ärenden som direkt eller indirekt berör brukare av kommunens offentliga service skulle
utgångspunkten kunna vara att man överväger om en medborgardialog kan tillföra ärendet såväl objektiva fakta såväl som subjektiva underlag så som allmänhetens synpunkter och/eller viljeinriktningar.
I styrprocessen är det viktigt att det framgår hur och när resultatet från dialogerna tas om hand och hur återkopplingen ska ske till de som deltagit. Om det brister här är det stor risk att deltagarna tappar förtroendet och att det istället uppstår en misstro.
9 (16)
5.3 Dialogprocess
Erfarenheter från SKL visar att det oftast är här, i dialogprocessen, som kommuner traditionellt sett startar sitt arbete. Om kommunen vill använda medborgardialoger som en del i en systematisk styrprocess bör beslutet utgå från vad man kommit fram till enligt punkterna ett och två.
Utgångspunkten är att det är de förtroendevalda som ska besluta om att dialoger ska genomföras. Medborgardialoger innebär inte att det representativa systemet ersätts med direktdemokrati. Avsikten är snarare att komplettera det representativa systemet genom att ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför vissa beslut.
Här behöver förtroendevalda helt enkelt ta ställning till vilken nivå på inflytande man i en enskild fråga vill ge medborgarna. I Figur 2 nedan och Figur 3 (sid 10) beskrivs de olika delaktighetsnivåerna. Om kommunen på ett tidigt skede visar vilken nivå dialogen enligt delaktighetstrappan avser är det lättare att uppfylla förväntningarna som medborgardialogen för med sig.
Figur 2 Olika former av delaktighet 3
Delaktighetstyp Dialogens omfattning
Information Vissa beslut lämpar sig av olika anledningar inte för dialog men medlemmarna har rätt att bli informerade om vilka beslut som fattats. En transparent beslutsprocess skapar tillit och
3 Huddinge kommun, Handbok i delaktighet, www.huddinge.se
10 (16)
förtroende.
Konsultation Utifrån färdiga alternativ ger man medlemmarna möjlighet att ta ställning vilket alternativ de förespråkar. Konsultationen innebär inte att det slutgiltiga beslutet fattas i enlighet med resultatet. Det är viktigt att påpeka detta i samband med att man ger medlemmarna möjligheten att delta i konsultationen.
Dialog En dialog innebär att inbjudna deltagare ska få tillfälle att föra fram sin åsikt och lyssna till övriga deltagares åsikter.
Delaktighet/
samarbete
Innebär att medlemmen deltar under en längre tid i hela eller delar i en utvecklingsprocess från idé till ett färdigt förslag eller beslutsunderlag till politiska beslut. Deltagande blir på en djupare nivå. Ett lokalt konkret exempel är
utvecklingsprogrammen för bl.a. Forserum4.
Medbeslutande Här har det representativa valda kommunfullmäktige valt att delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som person. Det kan finnas vissa typer av frågor som är lämpliga att besluta
tillsammans med hela eller delar av kommunen. Utformningen av delar i ett bostadsområde eller friluftsområde. Ett annat exempel är skolstyrelser där föräldrar ingår som medlemmar i den beslutande församlingen.
Figur 3 Delaktighetstrappan5
4 http://www.nassjo.se/Specialsidor/Aktuella-projekt/Kommundelsutveckling/Utvecklingsprogram-Forserum
5 Sveriges kommuner och landsting, 11 tankar om medborgardialog i styrning.
11 (16)
5.4 Kommunikationsprocess
Att på ett tidigt stadium ta fram en kommunikationsstrategi kan ha sina fördelar. Den ger kommunen möjlighet att agera i stället för att reagera. Det är dessutom inte möjligt att nå alla invånare i en medborgardialog men alla invånare ska ha möjlighet att ta till sig information om den aktuella frågan. Öppenhet och transparens skapar tillit. Kommunikationsinsatsen måste dock stå i proportion till frågans vikt och intresse.
5.5 Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring
Enligt SKL och erfarenheter från många kommuner är den här delen lätt att glömma bort både när det gäller att avsätta resurser men även när det kommer till själva handlandet.
Att ge återkoppling till de som deltagit är avgörande för om medborgarna ska känna förtroende och uppleva att dialogen har varit meningsfull.