Som utredningen nämnde redan i början är medborgardialoger här för att stanna. Det finns lagstadgade medborgardialoger enligt bl.a. skollagen och plan- och bygglagen och en uppsjö av mer eller mindre frivilliga medborgardialoger. När det gäller lagstadgade dialogformer finns det inarbetade rutiner för hur synpunkter och
yttranden ska tas om hand, inte minst vad gäller planförfaranden. När det är fråga om utredningar som kommunen själv initierar saknas i allmänhet samma formella krav på hur beslutsunderlaget ska se ut och vad de ska innehålla.
När det gäller medborgardialoger och frågorna kring om, när och hur de ska användas kan dessa besvaras genom en systematisk medborgardialog.
Frågan om en medborgardialog ska användas eller inte måste framför allt ha sin utgångspunkt i om ärendet direkt eller indirekt berör kommunmedlemmar och/eller i vilken grad kommunen har någon bestämmanderätt. I vissa fall kanske det är fråga om ett beslut som direkt utgår från lagstiftning där fullmäktige eller nämnd endast fattar ett formellt beslut men där de förtroendevalda inte har något egentligt val.
När avser vilken del i utrednings- och beslutsprocessen det kan vara lämpligt att ha en medborgardialog: i början, i mitten och/eller i slutet.
Hur en medborgardialog ska genomföras i fråga om vilken metod och verktyg är helt beroende av vilken typ av ärende det handlar om. Man måste identifiera vilka grupper i kommunen som kommer att beröras av beslutet, och på vilket sätt man kan nå en representativ del av kommunmedlemmarna.
12 (16)
Genom medborgardialoger kan kommunen komplettera underlagen till de politiska besluten. Tillsammans med objektiva fakta avseende bl.a. juridiska och ekonomiska förutsättningar kan en medborgardialog tillföra ytterligare en dimension till
beslutsunderlaget. Eftersom antalet förtroendevalda per väljare har sjunkit till att det idag går en förtroendevald på 210 väljare bör incitamentet att ta reda på
medborgarnas synpunkter i vissa frågor ha ökat.
Något man bör ha i åtanke är att en enskild medborgares åsikt inte alltid
överensstämmer med kommunens bästa. De resursstarka medborgarnas åsikter hörs inte sällan både högt och ofta, men deras åsikter behöver inte nödvändigtvis
överensstämma med vad en majoritet av medborgarna tycker. Vi vet att medborgaren generellt sett gärna engagerar sig först då det har gått denna emot och vi vet också att kommunen i högre utsträckning får ta del av synpunkter när något uppfattas som negativt jämfört än när något uppfattas som positivt.
Som forskningen visar har medborgaren i Sverige lätt för att bli engagerade i en fråga.
Den enskilde medborgaren kanske har barn i skolan, gamla föräldrar som får hjälp på ett eller annat sätt av kommunen eller andra personliga erfarenheter av de områden som kommunen är ansvarig för. Sådana erfarenheter gör oss till brukare av
kommunal service på ett eller annat sätt. Det som jag tycker är viktigt kanske inte är viktigt för någon annan. Här har samtliga kommuner i Sverige ett dilemma – nämligen samhällets bästa. Kommunen ska tillhandahålla bra vägar, fastigheter, kommunalt vatten och avlopp, bredband, skola, förskola, omsorg om människor som inte klarar sig själva, kommunal hälso- och sjukvård, miljötillsyn, bra planer för stad och land, räddningstjänst, bibliotek med mera samt en hel rad delar som är av frivillig karaktär så som t.ex. fritidsanläggningar av olika slag. Dilemmat för kommunen är att
helheten sällan synliggörs i debatten kring en enskild sakfråga. Vidare är utrymmet att göra några storskaliga ändringar små. Och när de väl ska genomföras är det så många aspekter inblandade vilket kan göra det mycket svårt för såväl den enskilde
medborgaren såväl som för den enskilde förtroendevalda och kommunanställda att förstå dess komplexitet.
Det man genom medborgardialoger kanske missar är det kommunala ansvaret för helheten. Medborgardialoger fokuserar normalt sett på en fråga eller ett ärende inom en avgränsad verksamhet. Det är sällan det framgår hur den avgränsade frågan som är aktuell i en medborgardialog står i relation till kommunens övriga verksamheter och det utrymme som finns till förändringar.
Samtidigt kan just det vara en utmaning, att använda medborgardialogen som ett instrument för att kommunicera kommunens komplexa ansvar. Medborgardialogen skulle kunna bidra till att inte bara gör det lättare för de förtroendevalda att ta del av medborgarnas synpunkter utan också underlätta för kommunen och dess
förtroendevalda att samtidigt informera om kommunens komplexa verksamhet till medborgarna.
13 (16)
6.1 Nyttan med medborgardialog och vikten att skapa ett gott rykte
I Sverige finns det kommuner och landsting som kommit mycket långt med att utnyttja olika verktyg för medborgardialog och med hur medborgardialogarbetet har systematiserats. Erfarenheterna från de som infört medborgardialoger på ett mer systematiskt sätt är att det krävs ett internt arbete innan man går ut till
kommunmedlemmarna. Dialogen är en interaktiv handling som kräver arbete – inför, under och efter genomförandet.
Syftet med ett systematiskt arbete med medborgardialoger är att det ska leda till nytta.
Nytta för kommunmedlemmarna, nytta för de förtroendevalda och nytta för organisationen. Nyttan kan vara att stärka tron på demokratin eller att öka
effektiviteten i verksamheten eller både ock. För varje fråga som man vill föra dialog om bör kommunen ställa sig frågan - vad har vi för nytta av en dialog?
Begreppet demokrati används ofta i den dagliga debatten och det brukar sägas att man ska värna demokratin och att man ska genomföra saker och ting på ett
demokratiskt sätt. Genom de kommunala valen till kommunfullmäktige vart fjärde år uppfyller vi grunden i den svenska demokratin. De styrande i kommunenen fattar beslut om både stort och smått på uppdrag (genom val vart fjärde år) av kommunens medlemmar. Men när detta system kom till såg förutsättningarna ut på ett helt annat sätt. Andelen aktiva politiker per invånare har t.ex. minskat. Där det förut gick en politiker på fem kommunmedlemmar går det nu bara en på tvåhundratio. Om det kan sägas finnas ett underskott i den lokala demokratin är det förhållandet mellan antalet förtroendevalda och antalet kommunmedlemmar. Det är i det sammanhanget som medborgardialogen bör kunna göra nytta. En väl genomförd medborgardialog kan bidra till tron på det demokratiska styrelseskicket vi är en del av. Man skulle kunna hävda att det är ett sätt att värna demokratin.
Att systematisera medborgardialoger som en del i styrprocessen innebär inte att den ersätter det representativa systemet. Syftet är snarare att stödja det representativa systemet genom att skapa transparens, öka kunskapen om systemet och att ge medlemmarna möjligheter att föra fram sina argument och synpunkter i olika frågor till de som fattar besluten.
Det handlar också om att skapa ett gott rykte. Tänk er följande:
- ”Medborgardialog i Nässjö, – Då vill jag vara med!”
Kan man skapa ett gott rykte genom sina dialoger skapar det mervärde både för kommunens invånare och för själva organisationen. Man vill vara med. Omvänt ger ett dåligt rykte känslan av att organisationen aldrig lyssnar, de gör som de vill oavsett om jag som kommunmedlem delger min åsikt eller inte. Ett gott rykte kan man skapa genom att genomföra bra dialoger, inte genom att genomföra så många dialoger som möjligt. Att skapa bra dialoger innebär att man på ett systematiskt sätt förbereder, genomför och tar hand om dialogen och dess resultat. Det gäller oavsett vilken metod eller vilket verktyg man väljer att använda sig av.
14 (16)
6.2 Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan
Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan vilket ger ytterligare ett argument till att systematisera medborgardialogerna. Delaktighet och inflytande i samhället är det första av elva målområden för det nationella folkhälsoarbetet6 som drivs av Folkhälsomyndigheten. Det framgår att delaktighet och inflytande i
samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa.
I sammanfattningen av de viktigaste åtgärderna skriver Folkhälsomyndigheten:
”För att kunna vidta åtgärder som påverkar de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa och jämlikhet i hälsa krävs en förstärkning av den offentliga sektorn
som bygger på principerna om rättvisa, delaktighet och samarbete mellan olika sektorer. Detta kräver i sin tur en förstärkning av de styrande organens och de offentliga institutionernas kärnfunktioner, nationellt och regionalt, särskilt vad gäller politisk konsekvens, delaktighetsbaserad samhällsstyrning, planering, utformning och tillämpning av bestämmelser och fastställande av normer.”
6.3 Statistiska centralbyråns medborgarundersökning i Nässjö kommun
Resultaten i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning från 2011 och 2013 visar två faktorer som enligt undersökningen bör prioriteras. Faktorerna är förtroende och påverkan. Dessa två faktorer förväntas ha stor påverkan på
helhetsbetyget NII (NöjdInvånarIndex). Om kommunen kan förbättra betygen för dessa faktorer förväntas helhetsbetyget bli mer positivt.
Vad gäller både förtroende och påverkan är dessa en naturlig del i arbetet med medborgardialoger vilket talar för att kommunen bör systematisera arbetet med medborgardialoger.
6.4 Valdeltagandet i Nässjö kommun
Valdeltagande i Nässjö kommun håller sig på en högre nivå med knappt 85 procent jämfört med riket där valdeltagandet är knappt 83 procent. Valdistriken inom kommunen skiljer sig med 15,5 procent från det med högst (91 %) respektive det med lägst (75,5 %) valdeltagande. Genom en systematisk medborgardialog kan kommunen särskilt rikta in sig på valdistrikt där valdeltagandet är lågt utan att för den skull åsidosätta andra distrikt.
6.5 Kommunens syfte och medlemmarnas förväntningar
Om medlemmarnas förväntningar på medborgardialogen för en viss fråga är för höga och inte uppfylls, finns en risk att dialogen inte leder någon vart eller i värsta
6 Världshälsoorganisationens (WHO), rapport ”Closing the gap in a generation”, 2008, ligger till grund för arbetet med jämlik hälsa på nationell, regional och kommunal nivå i Sverige.
www.folkhalsomyndigheten.se
15 (16)
fall leder till en negativ inställning till kommunen. Alltså en motsatt effekt mot den som eftersträvas. Därför är det viktigt att klargöra syftet med medborgardialogen i varje enskilt fall. Det är viktigt att man diskuterar vad man inom organisationen vill åstadkomma med hjälp av medborgardialogen. Genom att ta sig an
medborgardialoger på ett systematiskt sätt enligt de fem punkterna som redovisas under kapitel fem borgar man för en genomtänkt medborgardialog.
Erfarenheter, enligt SKL, visar att innan kommunen bestämmer sig för att inleda ett systematiskt arbete med medborgardialoger bör man genomföra en bred diskussion där bland annat nedanstående frågor diskuteras.
Vad tror man att medborgardialogen kan tillföra kommunen?
Vad vill man uppnå genom att föra dialog med sina medlemmar?
Vad vill man få till för förändring?
Är man beredd att förändra?
Ska dialogen i en enskild fråga bidra till förståelse hos medlemmarna eller vill man som förtroendevald få ta del av medlemmarnas kunskaper och idéer?
Diskussionen bör avslutas med frågan huruvida ”vi är överens om nyttan med att införa medborgardialoger och dess betydelse för styrningen av kommunen?”