1
Sara Salkvist
Från: Niclas Nordström
Skickat: den 1 december 2015 08:17
Till: Nässjö BU Kontorets e-mail; Nässjö Tekniska Funktionsmail; Bernice Fredriksson;
Nässjö Samhällsplaneringskontoret; Nässjö Socialförvaltningen Funktionsmail; Nässjö Kultur Fritid Funktionsmail; Nässjö Kommunstyrelsen
Ämne: Remiss från parlamentariska nämnden om medborgardialog
Bifogade filer: Parlamentariska nämndens beslut, 2015-10-12, § 24.pdf; Bakgrund och syfte med remissrundan 2015-11-27.pdf; Utredning - Förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings och beslustprocesser.pdf; Kallelse till inspirationsseminarium om medborgardialog, 2015-11-27.pdf
Hej,
Översänder remiss från parlamentariska nämnden. Remissen omfattar fyra handlingar:
1. Parlamentariska nämndens beslut, 2015‐10‐12, § 24 2. Bakgrund och syfte med remissrundan 2015‐11‐27
3. Utredning ‐ Förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings och beslutsprocesser
4. Kallelse till inspirationsseminarium om medborgardialog, 2015‐11‐27 (Gäller nämndpresidier och förvaltningsledning)
Remissen vänder sig till följande nämnder:
Barn‐ och utbildningsnämnden, Kommunstyrelsen,
Kultur‐ och fritidsnämnden, Samhällsplaneringsnämnden, Socialnämnden,
Styrelsen för Nässjö lärcenter, Tekniska servicenämnden, Överförmyndarnämnden.
Parlamentariska nämnden vill ha svar senast den 31 mars 2016.
Har du frågor om remissen är du välkommen att återkomma till mig.
Med vänlig hälsning,
Parlamentariska nämndens sekreterare Niclas Nordström, utredare
Kommunikation och medborgarservice Kommunledningskontoret
Telefon:
0380-51 84 03
Postadress:
Kommunledningskontoret | Nässjö kommun | 571 80 Nässjö Besöksadress:
Rådhusgatan 28 | Nässjö
niclas.nordstrom@nassjo.se | www.nassjo.se
Följ oss också på www.facebook.com/nassjokommun
2
1 (2)
Datum 2015-11-27 Handläggare Niclas Nordström Direkttelefon 0380-51 84 03 E-postadress
niclas.nordstrom@nassjo.se
Diarienummer KS 2015-137
Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 0380-133 90 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
barn- och utbildningsnämnden, BUN kommunstyrelsen, KS
kultur- och fritidsnämnden, KFN samhällsplaneringsnämnden, SPN socialnämnden, SN
styrelsen för Nässjö lärcenter, SNLC tekniska servicenämnden, TSN överförmyndarnämnden, ÖFN
Remiss om principer för medborgardialog
Nämnderna och deras förvaltningar har fått tre frågor på remiss av parlamentariska nämnden (PN 2015-10-12, § 24):
1. Vilka typer av frågor vill nämnden att principerna för medborgardialog ska svara på?
2. Vilka typer av ärenden/frågor bör omfattas av medborgardialog?
3. Vilka typer av ärenden/frågor bör inte omfattas av medborgardialog?
Syftet med remissen är att i slutändan ge kommunfullmäktige underlag för att ta fram principer för hur medborgardialoger ska användas i kommunen. Principerna kan ses som ett ramverk som ska stödja nämnderna vid planering och genomförande av medborgardialoger.
Parlamentariska nämnden vill ha remissvaren senast den 31 mars 2016.
Underlag för att svara på remissen är:
Utredning om förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser
Inspirationsseminarium (3 timmar) om medborgardialoger – se medföljande kallelse.
2 (2)
Ärendets fortsatta hantering
Parlamentariska nämnden kommer att ta fram ett underlag till fullmäktige. Exakt hur detta kommer att se ut får den fortsatta beredningen visa. Parlamentariska nämnden har dock tagit fram en plan för hur den politiska behandlingen kan se ut. Se figur 1.
Figur 1 Preliminär plan för politisk behandling för att ta fram principer för medborgardialog
Bakgrund
Kommunledningskontoret har på uppdrag av parlamentariska nämnden tagit fram utredningen om förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser. Utredningen har varit på remiss hos partigrupperna vilka har ställt sig positiva till någon form av systematik kring medborgardialoger. Innan partigrupperna lämnade in sina remissvar fick de, i samband med fullmäktiges augustisammanträde, en information i ämnet av en representant från Sveriges kommuner och landsting.
Parlamentariska nämnden beslutade därefter den 12 oktober 2015, § 24, att skicka samma utredning på remiss till nämnderna.
Parlamentariska nämnden Niclas Nordström
sekreterare
2b. Inspirationsdag om medborgardialoger
2a. Utredning om medborgardialoger
Remissunderlag
5. KS behandlar ärendet.
1. PN remitterar ärendet till nämnderna.
3. Remissvar till PN
4. PN tar fram underlag för KF.
2. Behandling i nämnder/förvlt.
6. KF har en diskussion om principer för
medborgardialog.
8. KF beslutar om principer för medborgardialoger.
7. Fullmäktigeberedning tar fram förslag till principer.
Kallelse till inspirationsseminarium om medborgardialog
Till: Parlamentariska nämnden, Kommunalråd, samt
Nämndpresidier och förvaltningsledningar i KS, BUN, TSN, KFN, SN, SNLC, SPN och ÖFN
Tid: fredag den 22 jan 2016, klockan 09.00 – 12.00 Plats: fullmäktigesalen, stadshuset i Nässjö
Anmälan: senast den 16 december 2015 till niclas.nordstrom@nassjo.se
Syftet med dagen är att förtydliga nämndernas uppdrag samt att ge idéer och exempel på vad man kan göra i de olika nämnderna. Tillfälle kommer också att ges att redovisa våra egna exempel på vad vi redan gör med dialoginriktning.
Program
Tid Ämne Föredragande
09.00 - 09.10 Inledning, syfte och förväntningar på dagen
Bo Zander och
Niclas/Karolina/Dennis 09.10-09.20 Fika
09.20 - 11.20 Varför medborgardialog? Exempel på
verktyg, metoder och principer. Stefan Lydén, SKL 11.20 - 11.45 Presentationsrunda – exempel på
genomförda och pågående medborgardialoger i kommunen
Alla nämnder/förvaltningar
11.45 - 12.00 Frågor om remissen Niclas
Välkomna!
Bo Zander Karl G. Bartoll
ordförande, kommundirektör
parlamentariska nämnden
1 (16)
Datum 2015-03-16 Handläggare Niclas Nordström Direkttelefon 0380-51 84 03 E-postadress
niclas.nordstrom@nassjo.se
Diarienummer KS 2015-137
Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 0380-133 90 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
Utredning om förutsättningar för hur medborgar-
dialoger kan användas på ett systematiskt sätt i
utrednings- och beslutsprocesser
2 (16)
Innehåll
1. Bakgrund ... 3
2. Inledning ... 3
2.1 Underlag och stöd för utredningen ... 3
3. Definition av begreppet medborgardialog ... 3
4. Medborgardialoger i ett demokratiskt sammanhang - erfarenheter från SKL och andra kommuner ... 4
5. Systematiskt arbete med medborgardialoger ... 6
5.1 Principer för medborgardialog ... 7
5.2 Styrningsprocess ... 8
5.3 Dialogprocess ... 9
5.4 Kommunikationsprocess ... 11
5.5 Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring ... 11
6. Varför ska kommunen införa systematisk medborgardialog? ... 11
6.1 Nyttan med medborgardialog och vikten att skapa ett gott rykte ... 13
6.2 Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan ... 14
6.3 Statistiska centralbyråns medborgarundersökning i Nässjö kommun ... 14
6.4 Valdeltagandet i Nässjö kommun ... 14
6.5 Kommunens syfte och medlemmarnas förväntningar ... 14
7. Vilka förutsättningar finns det för att använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser? ... 15
1. Avslutande kommentar och förslag till ärendets fortsatta hantering ... 16
3 (16)
1. Bakgrund
2011 genomfördes en inventering av medborgardialoger i kommunens nämnder och bolag (Dnr: KS 2012-87). Som en följd av den inventeringen gjordes under 2013 en sammanställning av kommunens övergripande beslut om aktuella demokrativerktyg (Dnr: KS 2013-20).
Båda dessa rapporter visar att Nässjö kommun redan idag i olika omfattning använder medborgardialoger i utrednings- och beslutsprocesser. Det finns, med några få undantag, dock ingen uttalad systematik kring hur, när och varför en medborgardialog ska genomföras. Undantagen är till exempel lagstyrda samråd vid framtagandet av detaljplaner enligt plan- och bygglagen.
Parlamentariska nämnden beslutade den 7 februari 2013 § 5, att ge kommunledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur medborgardialoger kan användas i utrednings- och beslutsprocesser i Nässjö kommun.
2. Inledning
Medborgardialoger används av kommunen redan idag och användandet av
medborgardialoger är här för att stanna. En fråga som utredningen kommer att svara på är hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och
beslutsprocesser. Men för att svara på den frågan bör några frågetecken om medborgardialoger rätas ut.
Vad menar vi med begreppet medborgardialoger? Medborgardialoger är ett ganska vitt begrepp som kan tolkas på olika sätt, av olika personer och i olika sammanhang.
Därför kommer utredningen att definiera begreppet medborgardialog.
Vidare kommer utredningen att redogöra för i vilket demokratiskt sammanhang medborgardialoger befinner sig i. Som stöd i denna redogörelse refererar utredningen i stor utsträckning till erfarenheter om medborgardialoger som publicerats av
Sveriges kommuner och landsting (SKL).
2.1 Underlag och stöd för utredningen
Utredningen har till sitt stöd använt sig av publikationer från i första hand SKL.
Utredaren har under perioden 2011 till 2014 deltagit i ett nätverk om
medborgardialoger under ledning av SKL. Erfarenheterna från nätverket kommer till uttryck i utredningen.
3. Definition av begreppet medborgardialog
För att kunna närma sig frågan om det finns förutsättningar för kommunen att använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings- och
beslutsprocesser måste vi samlas kring en definition av begreppet medborgardialoger.
4 (16)
För det första ska medborgardialoger ses som ett bredare begrepp än bara en dialog mellan två eller flera människor. Följande mening fångar upp ganska många av de relevanta delarna som begreppet omfattar: Tillfällen eller verktyg där tankar, värderingar, synpunkter och förslag som råder bland kommunens invånare fångas upp.
För det andra är medborgardialog inte alltid en dialog i ordets rätta bemärkelse. Inom begreppet medborgardialog faller, enligt utredningens definition, även merparten av den kommunikation som sker mellan kommunen och dess kommunmedlemmar.
Medborgardialoger omfattar allt från information t.ex. på webben där medlemmarna får veta – till rådslag där medlemmarna får vara med och bestämma. Se
Delaktighetstrappan Figur 2.
Definitionen av medborgardialoger är alltså mycket vid och omfattar i princip all typ av kommunikation till, från eller tillsammans med
kommunmedlemmarna.
I utredningen används både begreppet medborgare och kommunmedlem. Här avses samma sak. Kommunmedlem definieras i kap. 1 § 4 kommunallagen (1991:900).
4. Medborgardialoger i ett demokratiskt sammanhang - erfarenheter från SKL och andra kommuner
Alla kommuner och landsting i Sverige har haft medborgardialoger i någon form under en överskådlig tid. Det som många gånger har saknats och saknas fortfarande är en systematisk medborgardialog. Lite slarvigt kan man säga att många kommuner har skjutit lite från höften – ibland har man träffat rätt men ibland har man missat målet med medborgardialogen. När en kommun missar målet med sin
medborgardialog finns en risk att förtroende för det demokratiska systemet tar skada.
Medborgardialogen i form av fysiska möten sker ofta på arenor där förtroendevalda och tjänstemän känner sig trygga och man har ibland ställt sig frågan varför det kommer så få representanter från allmänheten till sådana möten. Är allmänheten verkligen så ointresserad? När kommuner har bjudit in till möten har det vidare ofta varit de redan engagerade och insatta i den aktuella frågan som kommit. Nässjö är generellt sett inget undantag. Kritiker till medborgardialoger har då fått vatten på sin kvarn där de framhåller att dessa former för dialog endast ger resursstarka ytterligare en arena att påverka beslut.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har ett uppdrag att stödja medlemmarnas arbete med att skapa nya former för medborgarnas delaktighet, valmöjligheter och integrera dialogen med medborgarna i styrprocess och verksamhetsutveckling. Inom ramen för detta uppdrag startade SKL medborgardialogprojektet 2006.
5 (16)
SKL ser ett behov av en förnyad, förbättrad och utvecklad dialog med medborgarna och lyfter också fram ett antal viktiga faktorer1 som gör att behovet av att utveckla en systematisk medborgardialog framträder allt tydligare. Syftet med arbetet, menar SKL, är att stärka demokratin och öka effektiviteten i kommuner och landsting.
SKL lyfter fram följande faktorer:
I internationella jämförelser har Sverige ett högt valdeltagande men det har sjunkit från 1970- och 1980-talets höga nivåer. Särskilt oroande är att det är stora skillnader mellan olika kommuner, områden och valkretsar. I valet 2006 hade Lomma kommun i söder det högsta valdeltagandet på 89,4 procent och Haparanda i norr det lägsta på 59,5 procent. Ännu större skillnader kan vi se mellan olika områden inom kommuner och landsting. Socioekonomiska förhållanden är det som framför allt avgör om människor går till valurnorna eller inte.
Färre och färre blir medlemmar i politiska partier. Ungefär två procent2 av svenskarna är medlemmar i ett politiskt parti och bara runt en procent är aktiva. Medelåldern är hög och partierna har generellt sett svårt att locka ungdomar och nya svenskar till medlemskap och förtroendeuppdrag.
Förtroendemannauppdraget har blivit allt svårare och mer professionaliserat.
Kommuner och landsting omfattar allt större och komplexare verksamheter som kräver kunniga och insatta förtroendevalda.
De förtroendevalda blir färre och ska klara en större kontaktyta mot sina medborgare. På femtiotalet gick det fem medborgare per förtroendevald.
Idag finns det 43 654 förtroendevalda på en befolkning som 2007 var 9 182 977 personer vilket innebär ett snitt på 210 medborgare per förtroendevald.
Inom kommuner och landsting bildas allt fler lokala partier och
enfrågepartier. Koalitioner med många partier är mer regel än undantag. En stor koalition kan innebära att partipolitiken blir otydligt för medborgarna.
Det finns ett ökat stöd för antidemokratiska rörelser som för fram
värderingar som strider mot de konventioner som Sverige har undertecknat.
Vidare beskriver SKL generellt sett hur vi svenskar är i dagens politiska samhälle i ett internationellt perspektiv. Beskrivningen utgår från World Value Servey, som är en världsomspännande undersökning av människors värderingar i olika länder.
Svensken sticker ut som den som är mest sekulariserad, uppskattar frihetsvärden och tror på sin egen förmåga att fatta beslut över sitt liv. En
1 Sveriges kommuner och landsting, 11 tankar om medborgardialog i styrning.
2 Sveriges kommuner och landsting: 2014 års statistik
6 (16)
självständig individ som ställer individuella krav på den service som kommuner och landsting tillhandahåller.
Svensken vill diskutera samhällsfrågor. I olika undersökningar säger tre av fyra att de vill diskutera samhällsfrågor och två av fyra att de vill diskutera politiska frågor.
Svensken ägnar i snitt 6 timmar per dag till att lyssna på radio, titta på TV, surfa på Internet och läsa tidningar. Media har fått en allt större påverkan på medborgarnas åsikter och värderingar.
Svensken är generellt sett en ”protestmedborgare”. Jag är nöjd med att det finns förtroendevalda som sköter kommuner och landsting ända tills de beslutar om något som drabbar mig, t.ex. nedläggning av mitt barns skola, nedläggning av sjukhuset som jag hör till, bygget av mobilmast eller vindkraft nära mig. Då deltar jag i protestaktioner.
5. Systematiskt arbete med medborgardialoger
SKL har som ett resultat av det så kallade medborgardialogprojektet (start 2006), tagit fram en serie skrifter där man delger sina samlade erfarenheter av utvecklingen och arbetet med medborgardialoger.
I föregående kapitel har det redogjorts för den lokala demokratins förutsättning med bl.a. färre förtroendevalda per invånare. Vidare gavs en beskrivning över svenskens generella intresse och inställning till samhällsfrågor ställt i en internationell
jämförelse. Nässjö kommun lever med ett demokratiskt system som utvecklades under en tid och i ett samhälle som i många delar skiljer sig från det som råder idag.
Därför kan en systematisering av arbetet med medborgardialoger vara ett sätt att hjälpa och värna den lokala demokratin. Medborgardialoger kan i sig engagera kommuninvånarna i frågor som i olika omfattning rör deras egen vardag. Genom att systematisera medborgardialogerna möjliggör man medborgardialoger som är förutsägbara och meningsfulla.
Här följer en sammanfattning av de aspekter som SKL tar upp och som är väsentliga utgångspunkter om man ska systematisera arbetet med medborgardialoger. De olika delarna ställer upp ett antal frågor som de förtroendevalda behöver diskutera.
Diskussionen är en förutsättning för det fall man väljer att gå vidare med att systematisera kommunens medborgardialoger.
Det systematiska arbetet med medborgardialoger kan delas upp i följande delar och beskrivs schematiskt i Figur 2:
1. Principer för medborgardialog 2. Styrningsprocess
7 (16)
3. Dialogprocess
4. Kommunikationsprocess
5. Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring Figur 2 Styrkarta för systematisk medborgardialog
5.1 Principer för medborgardialog
Att skapa principer är politikens verktyg för att forma ramen för dialogerna, dels hur dialogerna ska användas internt inom organisationen dels tydliggöra vad
medborgarna kan förvänta sig av medborgardialogprocesserna.
Medborgardialogerna handlar till stor del om att skapa tillit och förståelse för det demokratiska systemet som på många sätt styr kommuninvånaranas vardag. Därför är det viktigt att, innan man bjuder in medborgarna till att delta i dialogen, vara klar över vad kommunen vill uppnå med medborgardialogen. Kommunen behöver diskutera både vilka målen är med att föra in medborgardialog i styrningen och vilka för- respektive nackdelar som man förknippar med att engagera medborgarna.
Kommunens förtroendevalda bör därför ta fram övergripande principer (policy) för medborgardialoger. Sådana principer bör framför allt svara på följande frågor:
Varför vi ska ha medborgardialoger?
Vad vinner vi och medborgarna på att ha medborgardialoger?
Vilka utgångspunkter vill vi ska råda?
För att nå en hållbar medborgardialog bör kommunens förtroendevalda komma överens såväl över blockgränser som med tjänstemännen om varför det är av vikt att föra dialog med medborgarna. Det bör ske en diskussion om varför tjänstemännens faktakunskaper behöver kompletteras med medborgarnas värderingar och
synpunkter kring en fråga. Vilka demokrati- och effektivitetsvinster vill vi uppnå?
8 (16)
Ett annat område att diskutera är hur kommunen ska arbeta mot olika grupper. Här kan man rikta in sig mer på olika livsstilsgrupper istället för traditionella indelningar som män och kvinnor, unga och gamla. Det man bör utgå ifrån är i vilken
omfattning de berörda kommuninvånarna är aktiva eller inaktiva när det kommer till att föra fram sin åsikt eller lämna sin synpunkt. Ett sätt att locka de som är inaktiva är att välja olika typer att metoder för medborgardialog som tilltalar olika typer av grupper. Här bör man koncentrera sig på de grupper som normalt sett inte kommer till tals i en viss fråga. De resursstarka kommer till tals ändå.
Kommunen bör även ta ställning till organisation, ansvarsfördelning och hur den interna strukturen ska se ut. Till detta kommer givetvis även diskussionen om vilka resurser som ska avsättas för arbetet med medborgardialogen (hela processen). Det är mycket viktigt att hela processen, d.v.s. förarbetet, själva genomförandet och efterarbetet – ta hand om resultatet, finns med i resursdiskussionen.
5.2 Styrningsprocess
Beslut om att genomföra medborgardialoger eller inte är de förtroendevaldas ansvar.
Utgångspunkten för detta är att det är de förtroendevalda som medborgarna utkräver ansvar gentemot och de förtroendevalda måste känna tillit till processen. Det är också viktigt att de förtroendevalda är beredda att lyssna och också beredda att beakta framkomna synpunkter i dialogen. Eftersom det som framkommer i en dialog blir ett komplement till andra underlag inför ett beslut bör man så tydligt som möjligt kommunicera att man tagit del av det som framkom i dialogen och hur man ställt sig till det. Detta bör vara särskilt viktigt i de fall man väljer att inte besluta i den riktning som en majoritet av åsikterna i dialogen förordar. Har de förtroendevalda redan klart för sig hur de ska besluta i en fråga ska en högre form av dialog undvikas och istället använda sig av en lägre form av dialog t.ex. genom att informera om beslutet och dess bakgrund.
I styrprocessen bör ställning tas till när i ärendeprocessen medborgardialogen ska komma in. Var den bör komma in beror på syftet med dialogen.
I styrprocessen kan man även formulera kategorier av ärenden som principiellt ska/ska inte innefatta någon form av medborgardialog. Nämndreglementen är typiskt sett en kategori som inte behöver någon medborgardialog. Däremot för ärenden som direkt eller indirekt berör brukare av kommunens offentliga service skulle
utgångspunkten kunna vara att man överväger om en medborgardialog kan tillföra ärendet såväl objektiva fakta såväl som subjektiva underlag så som allmänhetens synpunkter och/eller viljeinriktningar.
I styrprocessen är det viktigt att det framgår hur och när resultatet från dialogerna tas om hand och hur återkopplingen ska ske till de som deltagit. Om det brister här är det stor risk att deltagarna tappar förtroendet och att det istället uppstår en misstro.
9 (16)
5.3 Dialogprocess
Erfarenheter från SKL visar att det oftast är här, i dialogprocessen, som kommuner traditionellt sett startar sitt arbete. Om kommunen vill använda medborgardialoger som en del i en systematisk styrprocess bör beslutet utgå från vad man kommit fram till enligt punkterna ett och två.
Utgångspunkten är att det är de förtroendevalda som ska besluta om att dialoger ska genomföras. Medborgardialoger innebär inte att det representativa systemet ersätts med direktdemokrati. Avsikten är snarare att komplettera det representativa systemet genom att ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför vissa beslut.
Här behöver förtroendevalda helt enkelt ta ställning till vilken nivå på inflytande man i en enskild fråga vill ge medborgarna. I Figur 2 nedan och Figur 3 (sid 10) beskrivs de olika delaktighetsnivåerna. Om kommunen på ett tidigt skede visar vilken nivå dialogen enligt delaktighetstrappan avser är det lättare att uppfylla förväntningarna som medborgardialogen för med sig.
Figur 2 Olika former av delaktighet 3
Delaktighetstyp Dialogens omfattning
Information Vissa beslut lämpar sig av olika anledningar inte för dialog men medlemmarna har rätt att bli informerade om vilka beslut som fattats. En transparent beslutsprocess skapar tillit och
3 Huddinge kommun, Handbok i delaktighet, www.huddinge.se
10 (16)
förtroende.
Konsultation Utifrån färdiga alternativ ger man medlemmarna möjlighet att ta ställning vilket alternativ de förespråkar. Konsultationen innebär inte att det slutgiltiga beslutet fattas i enlighet med resultatet. Det är viktigt att påpeka detta i samband med att man ger medlemmarna möjligheten att delta i konsultationen.
Dialog En dialog innebär att inbjudna deltagare ska få tillfälle att föra fram sin åsikt och lyssna till övriga deltagares åsikter.
Delaktighet/
samarbete
Innebär att medlemmen deltar under en längre tid i hela eller delar i en utvecklingsprocess från idé till ett färdigt förslag eller beslutsunderlag till politiska beslut. Deltagande blir på en djupare nivå. Ett lokalt konkret exempel är
utvecklingsprogrammen för bl.a. Forserum4.
Medbeslutande Här har det representativa valda kommunfullmäktige valt att delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som person. Det kan finnas vissa typer av frågor som är lämpliga att besluta
tillsammans med hela eller delar av kommunen. Utformningen av delar i ett bostadsområde eller friluftsområde. Ett annat exempel är skolstyrelser där föräldrar ingår som medlemmar i den beslutande församlingen.
Figur 3 Delaktighetstrappan5
4 http://www.nassjo.se/Specialsidor/Aktuella-projekt/Kommundelsutveckling/Utvecklingsprogram- Forserum
5 Sveriges kommuner och landsting, 11 tankar om medborgardialog i styrning.
11 (16)
5.4 Kommunikationsprocess
Att på ett tidigt stadium ta fram en kommunikationsstrategi kan ha sina fördelar. Den ger kommunen möjlighet att agera i stället för att reagera. Det är dessutom inte möjligt att nå alla invånare i en medborgardialog men alla invånare ska ha möjlighet att ta till sig information om den aktuella frågan. Öppenhet och transparens skapar tillit. Kommunikationsinsatsen måste dock stå i proportion till frågans vikt och intresse.
5.5 Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring
Enligt SKL och erfarenheter från många kommuner är den här delen lätt att glömma bort både när det gäller att avsätta resurser men även när det kommer till själva handlandet.
Att ge återkoppling till de som deltagit är avgörande för om medborgarna ska känna förtroende och uppleva att dialogen har varit meningsfull.
6. Varför ska kommunen införa systematisk medborgardialog?
Som utredningen nämnde redan i början är medborgardialoger här för att stanna. Det finns lagstadgade medborgardialoger enligt bl.a. skollagen och plan- och bygglagen och en uppsjö av mer eller mindre frivilliga medborgardialoger. När det gäller lagstadgade dialogformer finns det inarbetade rutiner för hur synpunkter och
yttranden ska tas om hand, inte minst vad gäller planförfaranden. När det är fråga om utredningar som kommunen själv initierar saknas i allmänhet samma formella krav på hur beslutsunderlaget ska se ut och vad de ska innehålla.
När det gäller medborgardialoger och frågorna kring om, när och hur de ska användas kan dessa besvaras genom en systematisk medborgardialog.
Frågan om en medborgardialog ska användas eller inte måste framför allt ha sin utgångspunkt i om ärendet direkt eller indirekt berör kommunmedlemmar och/eller i vilken grad kommunen har någon bestämmanderätt. I vissa fall kanske det är fråga om ett beslut som direkt utgår från lagstiftning där fullmäktige eller nämnd endast fattar ett formellt beslut men där de förtroendevalda inte har något egentligt val.
När avser vilken del i utrednings- och beslutsprocessen det kan vara lämpligt att ha en medborgardialog: i början, i mitten och/eller i slutet.
Hur en medborgardialog ska genomföras i fråga om vilken metod och verktyg är helt beroende av vilken typ av ärende det handlar om. Man måste identifiera vilka grupper i kommunen som kommer att beröras av beslutet, och på vilket sätt man kan nå en representativ del av kommunmedlemmarna.
12 (16)
Genom medborgardialoger kan kommunen komplettera underlagen till de politiska besluten. Tillsammans med objektiva fakta avseende bl.a. juridiska och ekonomiska förutsättningar kan en medborgardialog tillföra ytterligare en dimension till
beslutsunderlaget. Eftersom antalet förtroendevalda per väljare har sjunkit till att det idag går en förtroendevald på 210 väljare bör incitamentet att ta reda på
medborgarnas synpunkter i vissa frågor ha ökat.
Något man bör ha i åtanke är att en enskild medborgares åsikt inte alltid
överensstämmer med kommunens bästa. De resursstarka medborgarnas åsikter hörs inte sällan både högt och ofta, men deras åsikter behöver inte nödvändigtvis
överensstämma med vad en majoritet av medborgarna tycker. Vi vet att medborgaren generellt sett gärna engagerar sig först då det har gått denna emot och vi vet också att kommunen i högre utsträckning får ta del av synpunkter när något uppfattas som negativt jämfört än när något uppfattas som positivt.
Som forskningen visar har medborgaren i Sverige lätt för att bli engagerade i en fråga.
Den enskilde medborgaren kanske har barn i skolan, gamla föräldrar som får hjälp på ett eller annat sätt av kommunen eller andra personliga erfarenheter av de områden som kommunen är ansvarig för. Sådana erfarenheter gör oss till brukare av
kommunal service på ett eller annat sätt. Det som jag tycker är viktigt kanske inte är viktigt för någon annan. Här har samtliga kommuner i Sverige ett dilemma – nämligen samhällets bästa. Kommunen ska tillhandahålla bra vägar, fastigheter, kommunalt vatten och avlopp, bredband, skola, förskola, omsorg om människor som inte klarar sig själva, kommunal hälso- och sjukvård, miljötillsyn, bra planer för stad och land, räddningstjänst, bibliotek med mera samt en hel rad delar som är av frivillig karaktär så som t.ex. fritidsanläggningar av olika slag. Dilemmat för kommunen är att
helheten sällan synliggörs i debatten kring en enskild sakfråga. Vidare är utrymmet att göra några storskaliga ändringar små. Och när de väl ska genomföras är det så många aspekter inblandade vilket kan göra det mycket svårt för såväl den enskilde
medborgaren såväl som för den enskilde förtroendevalda och kommunanställda att förstå dess komplexitet.
Det man genom medborgardialoger kanske missar är det kommunala ansvaret för helheten. Medborgardialoger fokuserar normalt sett på en fråga eller ett ärende inom en avgränsad verksamhet. Det är sällan det framgår hur den avgränsade frågan som är aktuell i en medborgardialog står i relation till kommunens övriga verksamheter och det utrymme som finns till förändringar.
Samtidigt kan just det vara en utmaning, att använda medborgardialogen som ett instrument för att kommunicera kommunens komplexa ansvar. Medborgardialogen skulle kunna bidra till att inte bara gör det lättare för de förtroendevalda att ta del av medborgarnas synpunkter utan också underlätta för kommunen och dess
förtroendevalda att samtidigt informera om kommunens komplexa verksamhet till medborgarna.
13 (16)
6.1 Nyttan med medborgardialog och vikten att skapa ett gott rykte
I Sverige finns det kommuner och landsting som kommit mycket långt med att utnyttja olika verktyg för medborgardialog och med hur medborgardialogarbetet har systematiserats. Erfarenheterna från de som infört medborgardialoger på ett mer systematiskt sätt är att det krävs ett internt arbete innan man går ut till
kommunmedlemmarna. Dialogen är en interaktiv handling som kräver arbete – inför, under och efter genomförandet.
Syftet med ett systematiskt arbete med medborgardialoger är att det ska leda till nytta.
Nytta för kommunmedlemmarna, nytta för de förtroendevalda och nytta för organisationen. Nyttan kan vara att stärka tron på demokratin eller att öka
effektiviteten i verksamheten eller både ock. För varje fråga som man vill föra dialog om bör kommunen ställa sig frågan - vad har vi för nytta av en dialog?
Begreppet demokrati används ofta i den dagliga debatten och det brukar sägas att man ska värna demokratin och att man ska genomföra saker och ting på ett
demokratiskt sätt. Genom de kommunala valen till kommunfullmäktige vart fjärde år uppfyller vi grunden i den svenska demokratin. De styrande i kommunenen fattar beslut om både stort och smått på uppdrag (genom val vart fjärde år) av kommunens medlemmar. Men när detta system kom till såg förutsättningarna ut på ett helt annat sätt. Andelen aktiva politiker per invånare har t.ex. minskat. Där det förut gick en politiker på fem kommunmedlemmar går det nu bara en på tvåhundratio. Om det kan sägas finnas ett underskott i den lokala demokratin är det förhållandet mellan antalet förtroendevalda och antalet kommunmedlemmar. Det är i det sammanhanget som medborgardialogen bör kunna göra nytta. En väl genomförd medborgardialog kan bidra till tron på det demokratiska styrelseskicket vi är en del av. Man skulle kunna hävda att det är ett sätt att värna demokratin.
Att systematisera medborgardialoger som en del i styrprocessen innebär inte att den ersätter det representativa systemet. Syftet är snarare att stödja det representativa systemet genom att skapa transparens, öka kunskapen om systemet och att ge medlemmarna möjligheter att föra fram sina argument och synpunkter i olika frågor till de som fattar besluten.
Det handlar också om att skapa ett gott rykte. Tänk er följande:
- ”Medborgardialog i Nässjö, – Då vill jag vara med!”
Kan man skapa ett gott rykte genom sina dialoger skapar det mervärde både för kommunens invånare och för själva organisationen. Man vill vara med. Omvänt ger ett dåligt rykte känslan av att organisationen aldrig lyssnar, de gör som de vill oavsett om jag som kommunmedlem delger min åsikt eller inte. Ett gott rykte kan man skapa genom att genomföra bra dialoger, inte genom att genomföra så många dialoger som möjligt. Att skapa bra dialoger innebär att man på ett systematiskt sätt förbereder, genomför och tar hand om dialogen och dess resultat. Det gäller oavsett vilken metod eller vilket verktyg man väljer att använda sig av.
14 (16)
6.2 Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan
Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan vilket ger ytterligare ett argument till att systematisera medborgardialogerna. Delaktighet och inflytande i samhället är det första av elva målområden för det nationella folkhälsoarbetet6 som drivs av Folkhälsomyndigheten. Det framgår att delaktighet och inflytande i
samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa.
I sammanfattningen av de viktigaste åtgärderna skriver Folkhälsomyndigheten:
”För att kunna vidta åtgärder som påverkar de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa och jämlikhet i hälsa krävs en förstärkning av den offentliga sektorn
som bygger på principerna om rättvisa, delaktighet och samarbete mellan olika sektorer. Detta kräver i sin tur en förstärkning av de styrande organens och de offentliga institutionernas kärnfunktioner, nationellt och regionalt, särskilt vad gäller politisk konsekvens, delaktighetsbaserad samhällsstyrning, planering, utformning och tillämpning av bestämmelser och fastställande av normer.”
6.3 Statistiska centralbyråns medborgarundersökning i Nässjö kommun
Resultaten i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning från 2011 och 2013 visar två faktorer som enligt undersökningen bör prioriteras. Faktorerna är förtroende och påverkan. Dessa två faktorer förväntas ha stor påverkan på
helhetsbetyget NII (NöjdInvånarIndex). Om kommunen kan förbättra betygen för dessa faktorer förväntas helhetsbetyget bli mer positivt.
Vad gäller både förtroende och påverkan är dessa en naturlig del i arbetet med medborgardialoger vilket talar för att kommunen bör systematisera arbetet med medborgardialoger.
6.4 Valdeltagandet i Nässjö kommun
Valdeltagande i Nässjö kommun håller sig på en högre nivå med knappt 85 procent jämfört med riket där valdeltagandet är knappt 83 procent. Valdistriken inom kommunen skiljer sig med 15,5 procent från det med högst (91 %) respektive det med lägst (75,5 %) valdeltagande. Genom en systematisk medborgardialog kan kommunen särskilt rikta in sig på valdistrikt där valdeltagandet är lågt utan att för den skull åsidosätta andra distrikt.
6.5 Kommunens syfte och medlemmarnas förväntningar
Om medlemmarnas förväntningar på medborgardialogen för en viss fråga är för höga och inte uppfylls, finns en risk att dialogen inte leder någon vart eller i värsta
6 Världshälsoorganisationens (WHO), rapport ”Closing the gap in a generation”, 2008, ligger till grund för arbetet med jämlik hälsa på nationell, regional och kommunal nivå i Sverige.
www.folkhalsomyndigheten.se
15 (16)
fall leder till en negativ inställning till kommunen. Alltså en motsatt effekt mot den som eftersträvas. Därför är det viktigt att klargöra syftet med medborgardialogen i varje enskilt fall. Det är viktigt att man diskuterar vad man inom organisationen vill åstadkomma med hjälp av medborgardialogen. Genom att ta sig an
medborgardialoger på ett systematiskt sätt enligt de fem punkterna som redovisas under kapitel fem borgar man för en genomtänkt medborgardialog.
Erfarenheter, enligt SKL, visar att innan kommunen bestämmer sig för att inleda ett systematiskt arbete med medborgardialoger bör man genomföra en bred diskussion där bland annat nedanstående frågor diskuteras.
Vad tror man att medborgardialogen kan tillföra kommunen?
Vad vill man uppnå genom att föra dialog med sina medlemmar?
Vad vill man få till för förändring?
Är man beredd att förändra?
Ska dialogen i en enskild fråga bidra till förståelse hos medlemmarna eller vill man som förtroendevald få ta del av medlemmarnas kunskaper och idéer?
Diskussionen bör avslutas med frågan huruvida ”vi är överens om nyttan med att införa medborgardialoger och dess betydelse för styrningen av kommunen?”
7. Vilka förutsättningar finns det för att använda
medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser?
Kommunledningskontoret anser att de tekniska och teoretiska förutsättningarna för att systematiskt använda medborgardialoger i utrednings- och beslutsprocesser är mycket goda. För det första finns det en väl uppbyggd informationsbank hos SKL där kommunen i princip har fri tillgång till erfarenheter från andra kommuner. För det andra har kommunen också tillgång till beprövade verktyg7 och metoder8 som gör det möjligt att genomföra medborgardialoger på olika steg i delaktighetstrappan i stora och små frågor.
Inom kommunens nuvarande organisation finns det delar som arbetar mycket aktivt med olika typer verktyg och metoder. Andra delar använder medborgardialoger i mycket liten omfattning.
Nässjö kommun kan fortsätta som idag utan några uttalade principer för hur eller varför man ska genomföra medborgardialoger eller så kan kommunen ta ett steg tillbaka och systematiskt ta sig an frågan hur man vill att medborgardialoger ska
7 Exempel på verktyg är bl.a. webbaserade enkätverktyg, SMS, interaktiva kartprogram, budgetsimulatorer m.fl.
8 Ett exempel på en metod är Cafémodellen som i en anpassad form användes under arbetet med framtagandet av Vision 2030.
16 (16)
hanteras i kommunen. Om kommunen väljer att systematisera medborgardialogerna krävs det ett politiskt engagemang som helt enkelt talar om för organisationen: om, när och varför man ska använda medborgardialoger.
Det som saknas i kommunen idag för att vi ska kunna använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings och beslutsprocesser är principer, så som de
förklaras i avsnitt 5.1. Det som kommunfullmäktige behöver för att komma vidare är en övergripande diskussion där man svarar på följande frågor:
Varför vi ska ha medborgardialoger?
Vad vinner vi och medborgarna på att ha medborgardialoger?
Vilka utgångspunkter vill vi ska råda?
8. Avslutande kommentar och förslag till ärendets fortsatta hantering
Att skapa principer är politikens verktyg för att forma ramen för dialogerna det vill säga ett sätt att systematisera medborgardialogerna. Processen för att ta fram principer ska ses som minst lika viktig som slutresultatet.
Innan kommunfullmäktige tar ställning till om man vill gå vidare med att
systematisera medborgardialoger eller inte bör det föregås av en bred diskussion i fullmäktige. Inledningen till en sådan diskussion skulle kunna vara ett föredrag om medborgardialoger från någon av projektledarna ur SKL:s medborgardialogprojekt.
Efter en sådan föredragning och dess efterföljande diskussion bör fullmäktige kunna ta ställning till hur man vill gå vidare.
1. Fortsätta som idag?
eller
2. Införa någon form av systematisk medborgardialog?
Om fullmäktige bestämmer sig för att införa någon form av systematisk
medborgardialog behöver fullmäktige även ta ställning till under vilka former och hur detta praktiskt ska gå till.
