Systemteori

Systemteorin är viktig i vår analys för att belysa hur olika nätverk eventuellt har spelat in i informanternas uppväxt och vuxna liv. Då vi ur ett systemteoretiskt perspektiv alla ingår i olika system kan det här hjälpa oss att förstå vilka roller informanterna intar i omgivande system. Samt hur de omgivande systemen i sin tur påverkar dem i olika arenor i livet. Vi såg det även som en styrka att välja en teori med rötter i psykologin (anknytningsteori) för att belysa informanternas inre värld och upplevelser och en teori med fokus på mer sociologiska faktorer (systemteori) för att kunna belysa de sociala aspekterna.

Systemteorin avstår från att uppfatta fenomen, i synnerhet när det handlar om människor och deras beteenden, som isolerade utan snarare som element inom system. Att arbeta med hjälp av systemteori som utgångspunkt innebär att observera sammanhang och försöka förstå dem sin helhet och i sin kontext. Socialt arbete handlar om att behandla individer, familjer och grupper inom ett sammanhang, inte som avskilda. Med systemteoretiskt fokus kan mönster och processer synliggöras och kopplingar mellan händelser som annars skulle ha gått förbi oupptäckta blir möjliga (Michailakis & Schirmer, 2017; Hutchison, 2015 ). Michailakis och Schirmer (2017) skriver att sociala relationer är själva kärnan i både praktik och forskning inom socialt arbete. Med sociala relationer menar de inte bara relationen mellan till exempel en alkoholmissbrukare och dennes familj, eller relationen mellan alkoholmissbrukaren och dennes behandlare, utan även relationen mellan exempelvis socialtjänsten och skolan.

18 Systemteori kan med nytta snarare ses som ett perspektiv, synsätt eller ramverk då det är en teori som kan vara hjälpsam att applicera i socialt arbete för att organisera och förklara andra teorier om händelser i en människas liv (Friedman, 1997). Mer specifikt innebär detta att systemteori är en teori som kan användas för att belysa människan i sin helhet. Detta perspektiv ger en

möjlighet att undersöka hur olika system såsom exempelvis arbete och vänner interagerar med varandra och påverkar människan som ingår i de olika systemen. Det systemiska perspektivet kan vara behjälpligt för att inta ett holistiskt synsätt angående människor där man försöker se på deras livssituation som en helhet snarare än att de olika systemen är isolerade faktorer. En bärande tanke bakom ett holistiskt synsätt är att helheten är mer än summan av delarna

tillsammans (Friedman, 1997).

Parrish (2014) resonerar kring att det systemiska perspektivet ger socialarbetare en möjlighet att arbeta med just det ”sociala” i socialt arbete. Eftersom perspektivet tar hänsyn till samtliga system i en människas liv ges möjlighet att arbeta med individer även på grupp och

samhällsnivå. Genom att identifiera de olika systemen i en människas liv kan man skapa

möjlighet att även identifiera de olika roller en människa besitter inom specifika system och hur dessa roller påverkas och påverkar. Genom att identifiera och medvetandegöra de olika rollerna för klienter ges även möjlighet att förändra eller utveckla roller som inte är klienten till gagn (Parrish, 2014).

Systemteori belyser sociala och personliga aspekter i sociala situationer, parallellt noterar den hur dessa aspekter samverkar med varandra samt hur de integreras till en helhet. På så sätt kan systemteorin sammanföra sociala och psykologiska aspekter i varje mellanmänsklig situation. Eftersom systemteorin uppmärksammar hur olika system samverkar med varandra på ett

komplext sätt bidrar den med ökad förståelse av hur individer samspelar med varandra i familjer, i olika kollektiv och i samhället överlag (Payne, 2005). Perspektivet kan även hjälpa till att förklara hur liknande livshändelser hos en människa kan framkalla oerhörd stress medan det lämnar en annan så gott som oberörd. Det här kan förklaras utifrån olika copingstrategier som människor besitter och dessa copingstrategier kan många gånger härledas till en människas olika system och nätverk den har omkring sig (Friedman, 1997).

19 Ur ett familjesystemiskt perspektiv kan man förklara hur individerna i en familj interagerar och influerar varandra genom olika processer. Processer som också kan kallas subsystem inom familjen. Till exempel föräldra subsystemet eller barn-föräldra subsystemet vilket vidare handlar om hur de olika beteenden eller handlingar i familjen påverkar familjen som helhet (White & Klein, 2002, refererade i Su et al., 2018). Dels kan det förklaras utifrån hur till exempel en faders alkoholberoende påverkar det egna föräldrabeteendet, dels hur interaktioner och beteenden individer emellan får konsekvenser för familjen. Till exempel att faderns alkoholberoende även påverkar mammans föräldrabeteende vilket vidare får konsekvenser för barnens framtida beteenden och framtid. De lyfter vidare betydelsen av att använda ett (familje) systemteoretiskt perspektiv i familjer med just ett alkoholberoende. Dels för att få en bild av moderns och faderns olika unika föräldraroller, med eller utan beroendeproblem, dels för att kunna se och förstå orsaken till barns och tonåringars framtida beteenden (Su et al., 2018).

Familjeterapi med utgångspunkt i systemiska tankegångar bygger på grundantagandet att individer ingår i ett samspel med sin omgivning, såsom andra familjemedlemmar, där det finns en ömsesidig växelverkan i en ständigt pågående social process (Walsh, 1997). Växelverkan i det här avseendet innebär att en individs handling både utgör en aktion och en reaktion på någon annans handling. Det en medlem i familjen gör påverkar de andra medlemmarna och deras handlingar utifrån det påverkar i sin tur tillbaka på den första, på så sätt skapas kedjor av ständig påverkan/växelverkan (Walsh, 1997). Att arbeta systemiskt med familjer i terapeutiskt syfte kan fungera som ett hjälpmedel att identifiera vart i familjen eller mellan vilka medlemmar det finns dysfunktionella relationer. Modellen blir på så sätt inte begränsad till att arbeta parallellt med alla medlemmar i familjen i samma utsträckning utan olika kombinationer och relationer inom familjen kan få mer eller mindre fokus. Det finns även möjlighet att identifiera relationer utanför den omedelbara familjen som är av vikt för individens välmående, såsom i skolan, på

arbetsplatsen eller andra släktingar (Walsh, 1997). I den här typen av arbete med familjer finns det även en fördel som består i att det finns möjlighet för socialarbetaren att hjälpa familjen att identifiera sina styrkor och tillgångar inom familjen och olika relationer, istället för att enbart fokusera på det som inte fungerar (Walsh, 1997).

20

4. Metod

Följande kapitel inleds med en redogörelse över hur vi gått tillväga vid urvalet av litteratur vid granskning av tidigare forskning. Efter det följer vår forskningsdesign och vårt tillvägagångssätt. Vidare följer en förklaring på hur vi har gjort vårt urval av informanter. Vi går vidare med en diskussion om vårt analysverktyg och studiens trovärdighet. Sedan resonerar vi kring de etiska krav och aspekter vi har tagit ställning till.

4.1 Urval av litteratur och sökprocess

Majoriteten av forskningen vi har använt oss av i kapitlet tidigare forskning är publicerad 2000 och senare. Detta i ett försök att återge vart vår samtid befinner sig inom ämnet. Dock

förekommer även äldre forskning då vi inte har gjort någon specifik avgränsning gällande årtal. Detta med anledning att en del av den forskning med direkt koppling till vårt syfte och

frågeställning är gjord av framträdande personer inom ämnet, till exempel John Bowlby. Den forskningen är således äldre, men tidlös och åtnjuter stor relevans och högt värde än idag. Vi har använt oss av databaser via Högskolan i Gävles bibliotek online och sökorden var initialt:

missbruk, alkoholism, socialt kapital, känsla av sammanhang, KASAM, familj, nykterhet, vuxen, barn, förälder, alcoholic, sober, family, child, adulthood, adult, youth, social capital, sense of och coherence, parents. Då resultatet på en sådan sökning låg runt 1500 träffar begränsade vi

sökorden till att innehålla kombinationer såsom: ”alcoholic+child+adult”,

alcoholic+family+child, social capital+alcoholic+family, sense of coherence+alcoholic+family och sense of coherence+alcoholic+child, adult children of alcoholics, adult children of

alcoholics and attachment, adult children of alcoholics and occupation, adult children of alcoholics and system theory. children of alcoholics, system theory and alcoholics, attachment and alcoholics, Antalet träffar på en sådan sökning låg på cirka 40 för de med tre ord i

kombination och runt 150 på de med två ord i kombination. Efter det skedde urvalet utifrån relevans och årtal.

En stor del av forskningen inom området är kvantitativ och de mest frekventa databaserna är:

Academic Search Elite, Plumx metrics, Base, SocIndex, SwePub och PsycInfo. Av de som skriver

inom området är de flesta doktorer och professorer inom psykologi, sociologi och socialt arbete och publicerar sina studier i olika vetenskapliga journaler och tidskrifter såsom Scandinavian

21

Journal of Public Health, International Journal of Social Welfare, Taylor & Francis och Global Health Promotion. Författare som har varit mer frekventa än andra i våra sökningar är: John

Bowlby, Elizabeth Jaeger, Ann-Marie Orrenius, Aaron Antonovsky och Richard D. B. Velleman.

4.2 Forskningsdesign

Vi valde att göra en kvalitativ studie med narrativ metod. Det narrativa kan förklaras genom att studien som sådan fokuserar på berättelsen från informanten. Istället för att reproducera det förflutna så är det tolkandet av det förflutna som är centralt. Fokus är alltså på informantens berättelse (Sjöblom, 2008). Vi valde att utgå från tre teman, vilka har belysts under intervjuerna med färdigformulerade frågor. De teman vi valde att utgå ifrån som vi ansåg var relevanta för vår studie var: 1. Hur upplever informanten sin uppväxt? 2. Vad har informanten för egen relation

till alkohol? 3. Hur ser informantens nutida relationer ut?

Vi lade stort fokus på att våra frågor skulle vara öppna och vi tog del av det som Hydén (2008) ger en förklaring av; Att vi startade med vårt första tema och lät intervjupersonen själv berätta medan vi intog en lyssnande roll. Efter hand som berättelsen formade sig ställde vi frågor utifrån de olika temana som passade in på just den delen av berättelsen. Givetvis har vissa frågor behövt utvecklats, frångåtts eller formulerats om beroende på hur berättelserna utvecklades. Vi känner att valet av intervjumetod, de olika temana och dess frågor passade väl in då alla gemensamt har en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar och hade en berättelse de ville dela med sig av (jmf. Gochros, 2018).

Vi valde att spela in intervjuerna för att kunna transkribera och analysera den insamlade empirin. Transkriberingen innebär att den datainsamling vi fått in, i vårt fall inspelning med hjälp av telefon, omvandlades till skriven text efteråt. Det här har varit ett tidskrävande moment i vår studie, vilket inte är ovanligt, dock har det i allra högsta grad varit värt det då transkriberingarna har varit en guldkälla när det handlade om att finna rika och beskrivande citat. Vi har varit noga med att få med allt i transkriberingarna, vilket innefattar allt som sägs och även andra händelser såsom skratt, tystnader eller suckar. Det här har varit en stor hjälp för oss i våra transkriberingar för att kunna läsa oss till och erinra oss känslan som informanten förmedlade (jmf. Coleman & Unrau, 2018; Bryman, 2016).

22 Våra data har vi valt att tolka hermeneutiskt med en fenomenologisk ansats (se vidare 4.5

analysverktyget). De teorier som låg till grund för analysen var anknytningsteori och systemteori,

vilka diskuterades i föregående kapitel.

4.3 Tillvägagångssätt

När vi blev tilldelade vår handledare började vi med att med henne diskutera intervjuguide och övriga dokument som var nödvändiga för oss att skicka till etiknämnden på Högskolan i Gävle. De godkände vår studie och vi började då kontakta informanter som vi redan preliminärt hade diskuterat ett deltagande med. Kontakten togs via telefon och vi bokade in datum för intervjuer. Vid mötet innan intervjun har samtliga deltagare signerat brevet med information om deltagande. Under tiden som vår studie genomgick granskningen från etiknämnden arbetade vi på andra delar i texten såsom metod, teori och tidigare forskning. Under veckorna som intervjuerna skedde löpande har en av oss genomfört intervjun och den andra av oss har transkriberat under gång. Parallellt med intervjuerna har vi fortsatt arbeta med de andra delarna i texten, förutom resultat och analys, vilka var delar vi avvaktade med tills samtliga intervjuer var genomförda och transkriberade. Vi har skrivit samtliga kapitel i studien tillsammans.

Plats för intervjun har vi lämnat till informanterna att själva välja för att ge dem möjlighet att känna sig så bekväma och avslappnade som möjligt. Samtliga intervjuer spelades in på telefon (inga av informanterna motsatte sig detta) och laddades ner på dator för avlyssning och

transkribering (jmf. Coleman & Unrau, 2018). Inga anteckningar har skett under intervjuerna för att i högsta mån istället kunna vara närvarande och alert i samtalet (jmf. Bryman, 2016). Istället har några punkter antecknats direkt efter varje intervju såsom; vart intervjun ägde rum, hur intervjun upplevdes generellt (det vill säga om informanten kändes pratsam, nervös eller annat) samt andra spontana känslor/tankar kring intervjun (jmf. Bryman, 2016).

Genom att arbeta på samtliga delar i texten parallellt garderade vi att ständigt komma vidare i uppsatsen och minimera risken att bli stillastående om intervjuer plötsligt skulle bli framflyttade på grund av sjukdom och annat. Att vi gemensamt har skrivit alla kapitel har gett oss en god grund för diskussion då båda är likvärdigt insatt i samtliga delar. Vi har arbetat tillsammans genom att skriva samtliga kapitel i Google documents och genom att sitta tillsammans via Skype.

23

4.4 Urval av informanter

I vårt urval var det viktigt att finna informanter som hade något att berätta kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Att intervjua människor som besitter information angående det som ska studeras är en nödvändighet för att vi som forskare ska få så rika resultat som möjligt och ju rikare resultat desto större möjlighet för en djupgående analys (jmf. Patton, 2015). Vi har alltså använt oss av en subjektiv urvalsmetod där vi har valt informanterna just för att de har ett förflutet med en barndom där en eller båda föräldrarna var alkoholberoende. I och med att vi har valt en subjektiv urvalsmetod, vilket är en förutsättning för att kunna göra kvalitativa

djupintervjuer, har vi heller inte haft något intresse av att generalisera våra resultat till den allmänna befolkningen. Utan det som har varit fokus i vårt intresse är hur just dessa informanter berättar sina livshistorier och hur just dessa kan förstås (jmf. Patton, 2015).

Vi har varit tursamma på så sätt att vi till viss del har kunnat göra ett snöbollsurval. Vi berättade för en av våra informanter från kandidatuppsatsen om vår nuvarande studie och denna informant tipsade om två personer som nog skulle vara intresserade av att ställa upp. Vi tillfrågade då dessa två personer och båda sa ja (jmf. Patton, 2015). Vi har också till viss del en egen kännedom om människor som passat in på vårt urval och en del av dessa har också fått frågan om att ställa upp. De har varit positivt inställda och tackat ja. Två tackade nej på grund av tidsbrist men gav då förslag på en annan som genast sade ja. Denna snöbollseffekt genererade i slutändan tio

informanter som ville delta i vår studie. När snöbollseffekten var i rullning var gensvaret mycket glädjande för oss. Detta var något vi uppmuntrade då de föll under kategorin informationsrika fall och vi la stort värde i att de hade något att berätta och inte minst att de ville berätta sin historia för oss.

Urvalskriterierna vi har haft bland informanterna är att de ska vara över 18 år. De ska ha erfarenhet av en uppväxt där en eller båda föräldrarna var beroende av alkohol under någon period. Vi har lämnat till informanterna att själva avgöra vad det innebär att vara beroende av alkohol i det här fallet. Eftersom syftet och frågeställningarna i studien har klargjorts för dem kände vi oss trygga med att de förstod vad studien handlar om och att deras egen bedömning var tillräcklig. Vi har inte gjort någon avgränsning angående kön, civilstatus eller ålder (förutom

24

4.5 Analysverktyget

Livsvärlden är vår värld som vi upplever den och den är därmed uppbyggd av fenomen. Denna livsvärld är världen såsom den är tillgänglig för oss inom ramen för våra upplevelser och vi skapar vår mänskliga existens inom denna ram. Detta är en förståelse av världen som föregår en eventuell vetenskaplig förståelse av världen. Varje människa har sin unika livsvärld. Däremot kan vi anta att människor som lever under liknande omständigheter, samhällen och erfarenheter (för att ge några exempel) därmed även utvecklar livsvärldar som liknar varandra jämfört med någon som lever under helt andra villkor. Utifrån det här antagandet blir det även möjligt att göra en naturalistisk generalisering. Livsvärlden är kärnan i den fenomenologiska forskningens ansats, vilken ligger till grund i vår studie (Allwood & Erikson, 2010).

I vår fenomenologiska forskningsansats har vi alltså försökt hitta ett gemensamt väsen i det informanterna uttrycker. Med hjälp av den här ansatsen är det eftersträvansvärda att försöka förstå gemensamma aspekter och hitta mönster i informanternas utsagor samtidigt som vi tar hänsyn till komplexiteten och variationen i att vara människa. Det lägger även krav på oss som forskare att inte stirra oss blinda efter ett mönster då det mycket väl kan förhålla sig så att det inte finns något. Att det inte finns ett mönster är dock ett lika talande resultat. Även om det inte framträder ett tydligt eller otydligt mönster i informanternas utsagor kan det ändå finnas ett gemensamt väsen. Det är upp till oss att identifiera det eventuellt gemensamma väsendet i olika utsagor. Det handlar alltså om att undersöka ett fenomen och sedan lyckas ta sig förbi själva fenomenet och hitta själva väsendet som döljer sig inom ett särskilt fenomen (jmf. Alvesson & Sköldberg, 2018).

Vi har låtit oss inspireras av den hermeneutiska meningstolkningen vid analysen av vår data. Den hermeneutiska tolkningen innebär att tolka alla enskilda utsagor till en helhet och samtidigt tolka helheten tillbaka till varje enskild del. Detta kallas för den hermeneutiska cirkeln och den handlar om att finna mönster och mening i varje del, vilken också är ansluten till en övergripande helhet. Ett nyckelord inom hermeneutikens tolkning är intuition och med det menar man att ”svaret” eller ”meningen” i det undersökta fenomenet ”kommer till en” och plötsligt står att finna medan man intervjuar eller arbetar med sitt material (jmf. Alvesson & Sköldberg, 2018). I vår studie representerar nuvarande relationer själva helheten och de andra två temana egen relation till

25 ansvar att växelvis tolka delarna till helheten och helheten till delarna där syftet är att hitta ett inre sammanhang i de utskrivna intervjuerna, utan logiska motsägelser. En av fördelarna med den hermeneutiska cirkeln är att varje ny tolkning innebär förnyelse och kreativitet där vi som forskare har siktat mot att gå utöver det uppenbara och ytterligare berika förståelsen om ett givet fenomen (jmf. Kvale & Brinkmann, 2014).

4.6 Studiens trovärdighet

Generaliserbarhet innebär möjligheter att föra över resultat från en studerad grupp till en annan. Här får ofta kvalitativa studier kritik för att resultaten sällan går att generalisera, eller kanske inte ens bör generaliseras. Ofta i kvalitativ forskning talar man om en så kallad naturalistisk

generalisering, vilken innebär att ett mönster eller en tolkning av en särskild grupps förhållanden

kanske även då är giltig för andra människor med liknande omständigheter och livsvillkor (Thomsson, 2010). På sin höjd är det den naturalistiska generaliseringen som är möjlig i vår studie men även där slår vi ett slag för att varje människas berättelse är unik och inte bör generaliseras.

Data tolkas olika beroende på ur vilket perspektiv de analyseras och för att öka trovärdigheten i vår forskningsansats använder vi oss av teoritriangulering. Det innebär att vi genom att

undersöka fenomenet dels ur ett systemteoretiskt perspektiv dels ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan få syn på olika saker (jmf. Lietz & Zayas, 2018). Med det systemteoretiska perspektivet kan vi synliggöra aspekter av social och strukturell natur och genom det

anknytningsteoretiska perspektivet kan vi kasta ljus över inre processer hos individerna och hur detta sedan har tagit sig uttryck i deras mellanmänskliga relationer.