AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologi
”När hon la en hand på min rygg kunde jag känna om hon var full eller inte”
Hur vuxna relationer formas av en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar
Ida Björkman Linda Höglund
2020
Publikationstyp: Examensarbete Nivå: Avancerad nivå (Masterexamen) Högskolepoäng: 30
Huvudområde: Socialt Arbete
Program: Masterprogrammet i Socialt Arbete
Kursnamn: Examensarbete för Masterexamen i Socialt Arbete Handledare: Fereshteh Ahmadi
Examinator: Thérése von Braun
Abstract:
Titel: “When she put a hand on my back I could tell if she was drunk or not”
How adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents Authors: Ida Björkman and Linda Höglund
The purpose of this study was to examine how adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents. The questions we used to do this were: How do the adult relationships look like in a selection of informants who have experienced a childhood with one or two parents who were alcohol dependent? and How can the adult relationships of the
informants be understood due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents? This is a qualitative study conducted through narrative interviews (n = 10) with adults who grew up with alcohol dependent parent/parents and it showed that the informants choose to limit the number of relationships they surround themselves with to minimize the risk of being hurt. The fear of being hurt is due to repeated situations of lacking continuity in childhood. Present is a fear of becoming a parent with the same shortcomings as one’s own parents. This results in the decision to not become a parent at all, or on a contrary, a determination to succeed in one’s own parenthood.
They have always felt more or less responsible for their parents wellbeing and this also leads to an understanding that the parents did the best they could. The study has been conducted with a phenomenological approach and was inspired by the hermeneutical circle in the interpretation of the data, in which system- and attachment theory has been the basis for the analysis. This study concludes that the own perception of one’s upbringing gradually changes due to different situations and relationships throughout the lifecycle and different types of adaptations are made to deal with past experiences. There is an awareness among the informants that relationships today are influenced by their upbringing, however, they themselves strive to understand how it affects.
Keywords: Relationships, upbringing, attachment, alcohol dependence, system, loneliness.
Wordcount: 29 957
Sammanfattning:
Titel: “När hon la en hand på min rygg kunde jag känna om hon var full eller inte”
Hur vuxna relationer formas av en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar Författare: Ida Björkman och Linda Höglund
Syftet med den här studien var att undersöka hur vuxna relationer formas utifrån en uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar. Frågeställningarna vi utgick från för att göra det var: Hur ser de vuxna relationerna ut hos ett urval av informanter som har upplevt en barndom med en eller två föräldrar som var alkoholberoende? och Hur kan de vuxna relationerna hos informanterna förstås utifrån deras uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar? Det här är en kvalitativ studie utförd genom narrativa intervjuer (n=10) med vuxna personer som vuxit upp med alkoholberoende förälder/föräldrar och den visade att det görs ett val att begränsa antalet relationer man omger sig med i vuxen ålder för att minimera risken att bli sårad. Rädslan för att bli sårad beror på upprepade tillfällen av bristande tillit under uppväxten. Det finns en rädsla att brista i det egna föräldraskapet på liknande sätt som de egna föräldrarna har gjort.
Beslut att avstå helt från eget föräldraskap och en beslutsamhet att lyckas i det finns också. Det finns förståelse och förlåtelse kring att de egna föräldrarna har gjort så gott de kunde utifrån sina förutsättningar och det bottnar i ett omvänt vårdnadsbehov där man från uppväxt in i vuxen ålder känner sig ansvarig för sina föräldrars välmående. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där system- och
anknytningsteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att olika situationer och relationer genom livsloppet medför reflektioner där uppfattningen av den egna uppväxten successivt förändras och det görs olika typer av anpassningar för att hantera tidigare erfarenheter. Det framträder en medvetenhet hos informanterna att relationer idag är påverkade av uppväxten, dock strävar de själva med att förstå hur den påverkar.
Nyckelord: Relationer, uppväxt, anknytning, alkoholberoende, system, ensamhet.
Antal ord: 29 957
Förord
Ett stort tack till vår handledare Fereshteh Ahmadi för konstruktiv kritik under skrivandets gång som har hjälpt oss i processen att ständigt förbättra examensarbetet.
Det varmaste av tack går ut till våra tio informanter som har valt att dela sina livsberättelser med oss. De har både berikat och berört oss och utan dem hade den här studien inte varit möjlig att genomföra.
Vi svarar till lika delar för hela uppsatsarbetet, från idé och planering till genomförande av studien och författande av uppsatsen. Vi tackar varandra för ett gott samarbete.
Gävle, maj 2020
Ida Björkman och Linda Höglund
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ...1
1.2 Problemområde ...1
1.3 Relevansen för socialt arbete och hälsofrämjande arbetsliv ...4
1.4 Syfte och frågeställningar ...5
1.5 Begreppsförklaringar ...6
1.5.1 Alkoholberoende ...6
1.5.2 Vuxna barn ...6
1.5.3 Föräldrar ...6
1.5.4 Känsla av sammanhang (KASAM) ...6
2. Tidigare forskning... 8
2.1 Hur tar sig ett alkoholberoende hos föräldern/föräldrarna uttryck för barn? ...8
2.2 Vilka svårigheter upplevs i vuxen ålder kopplat till uppväxten? ...9
2.3 Hur ser vuxna relationer ut efter en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar? ...11
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ...13
3. Teoretiska perspektiv ... 14
3.1 Anknytningsteori ...14
3.2 Systemteori ...17
4. Metod ... 20
4.1 Urval av litteratur och sökprocess ...20
4.2 Forskningsdesign ...21
4.3 Tillvägagångssätt ...22
4.4 Urval av informanter ...23
4.5 Analysverktyget ...24
4.6 Studiens trovärdighet ...25
4.7 Etiska krav ...27
4.7.1 Informationskravet ...27
4.7.2 Samtyckeskravet ...27
4.7.3 Konfidentialitetskravet ...27
4.7.4 Nyttjandekravet ...28
4.8 Etiska ställningstaganden ...28
5. Resultat... 30
5.1 Trygg och inte trygg ...33
5.1.1 Dubbla känslor...33
5.1.2 Normalisering ...34
5.1.3 Känslighet för förälderns sinnestillstånd ...34
5.1.4 Känslor av att bli bortvald ...35
5.2 Bristande föräldraförmågor ...36
5.2.1 Förändring i förälderns personlighet ...36
5.2.2 Besvikelse ...37
5.2.3 Skam och rädsla ...38
5.2.4 Flykt från bråk ...39
5.3 Omgivande nätverk ...39
5.3.1 Starkt nätverk...40
5.3.2 Svagt nätverk ...40
5.3.3 Medberoende inom nätverket ...41
5.3.4 Bristande tillit ...42
5.4 Relationer under livsloppet ...43
5.4.1 Destruktiva relationer ...43
5.4.2 Medberoende relationer ...44
5.4.3 Skyddande/stärkande relationer...44
5.4.4 Relation till sig själv ...45
5.5 Ensamhet ...46
5.5.1 Självvald ensamhet ...46
5.5.2 Social distansering ...46
5.5.3 Känslor av att inte passa in ...47
5.5.4 Känslor av att inte vilja vara till besvär ...48
5.6 Tankar i vuxen ålder kopplat till uppväxten ...49
5.6.1 Eget föräldraskap ...49
5.6.2 Självbild och syn på andra människor ...50
5.6.3 Föräldrarnas försök till gottgörelse ...50
5.6.4 Förståelse för föräldrarna ...51
6. Analys ... 52
6.1 Relationer under livsloppet – grund för frågeställning 1 ...52
6.2 Ensamhet – grund för frågeställning 1 ...53
6.3 Tankar i vuxen ålder kopplat till uppväxten – grund för frågeställning 1 ...55
6.4 Trygg och inte trygg – grund för frågeställning 2 ...57
6.5 Bristande föräldraförmågor – grund för frågeställning 2 ...59
6.6 Omgivande nätverk – grund för frågeställning 2 ...60
7. Diskussion ... 63
7.1 Svar på frågeställningarna ...63
7.2 Våra resultat kopplade till tidigare forskning ...66
7.2.1 Hur tar sig ett alkoholberoende hos föräldern/föräldrarna uttryck för barn? ...66
7.2.2 Vilka svårigheter upplevs i vuxen ålder kopplat till uppväxten? ...68
7.2.3 Hur tar sig vuxna relationer uttryck efter en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar? ...70
7.3 Resultatdiskussion ...72
7.4 Metoddiskussion ...75
7.5 Förslag till vidare forskning ...78
Referenslista ... 80
Bilaga 1: Informationsbrev ... 86
Bilaga 2: Intervjuguide ... 88
1
1. Inledning
I det här kapitlet börjar vi med en bakgrundsförklaring till vårt ämnesval och hur vårt intresse för studien väcktes. Därefter ringar vi in problemområdet och diskuterar relevansen för socialt arbete och hälsofrämjande arbetsliv. Vi avslutar kapitlet med att förklara begrepp som är viktiga när det kommer till läsandet av studien.
1.1 Bakgrund
I en tidigare studie vi genomförde tillsammans undersökte vi före detta alkoholberoende personers väg till nykterhet där vi fokuserade på vad som underlättade och försvårade ett bibehållande av nykterheten (Björkman & Höglund, 2018). Alla utsagor vi då tog del av från informanterna innehöll stormiga livsberättelser med element av mer eller mindre kaotiska
perioder och alla informanter med undantag av en hade barn. Efter den studien växte intresset för oss att närmare undersöka hur nu vuxna barn har formats av en uppväxt med en eller två
föräldrar med ett alkoholberoende. På vilket sätt tar sig sådana omständigheter under barndomen uttryck i ett nu vuxet liv? Tar det sig uttryck? Mer specifikt, hur påverkar sådana erfarenheter i barndomen en vuxen människas relationer?
Fred och Hjalmarson Neideman (2014) figurerade som värdar i ett program på P1 med temat
”Måste man försonas med sina föräldrar?”. Responsen de fick av lyssnarna var enorm och de berättar i sin bok ”Försonas med din barndom …och kanske med dina föräldrar” att det var som att öppna en dörr till en dold gömma och plötsligt vällde skuld, längtan, skam och besvikelse fram. Behovet av att tala om hur man som vuxen ska förhålla sig till föräldrar som gjort en illa i barndomen syntes omättligt. Vidare beskriver de hur många av dessa människor som de har kommit i kontakt med vittnar om att det går att uppleva empati som vuxen även om man inte har fått uppleva det som liten. Men om en människa har många dåliga erfarenheter av interaktioner med andra så kan detta medföra att det finns låga förväntningar på hur människor ska bete sig mot dem och det är då kanske inte heller så konstigt om relationer blir svåra.
1.2 Problemområde
Människor som har vuxit upp med föräldrar som av olika anledningar inte kunde tillgodose deras känslomässiga behov som barn finner många gånger livet oerhört ansträngande. Det är inte ovanligt att deras vardag kantas av dramatiska händelser där de lätt hamnar i konflikt, kan ha
2 nära till självförakt samt uppleva stora svårigheter med att kontrollera sina egna känslotillstånd (Grina, 2015).
Individer formar sin identitet i sociala relationer via inlärning av hur man beter sig tillsammans med andra människor. Utifrån erfarenheter skapar man mening i det som sker i omgivningen och utifrån de erfarenheterna formas förväntningar på den sociala verkligheten. Tidiga relationer och erfarenheter är formativa, vilket innebär att de är av speciell vikt för skapandet av fungerande relationer längre fram. Värme, stöd, ömsesidighet och trygghet är relationskvaliteter som
tenderar att ge upphov till välorganiserade och sammanhängande identiteter längre fram i livet. I interaktionen med andra skapas förklaringar om varför människor agerar som de gör och utifrån det tolkas innebörden av andra människors beteenden inom ramen för den egna sociala kontexten (Payne, 2005).
Det anknytningsmönster ett barn utvecklar lever för det mesta kvar in i vuxen ålder och sambandet mellan anknytningspersonens egen anknytning och barnets uppvisar ofta tydliga samband. Att vissa personer frigjort sig från sina traumatiska barndomsupplevelser och som vuxna kan förhålla sig fritt och autonomt till dem är mycket intressant och pekar på möjligheter och hopp (Grina, 2015). De anknytningserfarenheter som ett barn får erfara kommer att påverka utformningen av relationer senare i livet och negativa anknytningserfarenheter kan leda till omfattande negativa effekter på barnets utveckling och senare liv. Det finns emellertid en mängd sociala och psykologiska faktorer som kan ge skydd mot de negativa effekterna av
anknytningsbrister, såsom goda sociala miljöer och stöttande relationer med andra (Payne, 2005).
Killén (2000) skriver att det finns få riskfaktorer som påverkar föräldrafunktionerna så starkt som missbruk. Förmågan att se barnet och dess behov hamnar i skuggan av föräldrarnas egna behov. Förälderns engagemang i barnet pendlar ofta mellan extremt intensivt och ingenting.
Förväntningarna föräldern har på barnet liknar mer de förväntningar man brukar ha på vuxna, vilket innebär att barnet många gånger får ta ansvar för sig själv, sina syskon och föräldrarna.
Vidare beskriver Killén (2000) hur barn till missbrukande föräldrar ofta lever med ångest och ledsnad som kan ta sig uttryck i form av beteendeproblem eller koncentrationssvårigheter eller i andra fall skylas över genom överdriven anpassning. Samtidigt utvecklar de inre arbetsmodeller för hur föräldrar ska vara, barn ska vara och hur förhållandet mellan förälder och barn ska vara.
3 På så sätt kan otrygga relationer bli något som går i arv från generation till generation. Forskning visar att vuxnas sätt att i intervjuer tala om sin egen anknytning till sina föräldrar förutser vilket anknytningsmönster deras barn kommer att uppvisa vid ett års ålder. Detta påvisar alltså att föräldrars känslor och tankar kring sin egen uppväxt och sitt förhållande till de egna föräldrarna påverkar deras sätt att förhålla sig till sina egna barn. Det här visar ytterligare att det tycks förhålla sig så att relationsmönster går i arv mellan generationer. Detta är också något som Alborn och Fahlke (2013) resonerar kring men med ett något bredare perspektiv. De menar att det förväntade beteendemönstret som präglats av uppväxten överlag ofta leder till olika former av relationsproblem i vuxen ålder.
Alborn, Mangs och Martell (1997, 1974, refererade i Alborn & Fahlke, 2013) argumenterar för att ett antal grundläggande behov ofta är mer eller mindre frånvarande hos barnet i en familj som lever i ett alkoholberoende. Dessa behov namnges som kontinuitet, förutsägbarhet, förbehållslös kärlek och gränser. Kontinuitet är själva basen för en trygg anknytning hos ett barn. Vilket ökar sannolikheten för att ett barn i framtiden ska kunna känna tillit till omvärlden. Men vanligt förekommande är att denna kontinuitet bryts om en förälder/föräldrarna lever i ett
alkoholberoende. I dessa familjer är det även vanligt att förutsägbarheten är bristfällig för barnet.
En förälder kan ena dagen vara nykter och trygg för att nästa vara berusad. Brister i det
förutsägbara kan leda till att ett barn har svårt att känna hopp inför framtiden och att kunna se sin egen förmåga. Det kan också innebära en rastlöshet och ett behov av snabb tillfredsställelse då väntan aldrig varit förutsägbar. För att ett barn, tillsammans med kontinuitet och förutsägbarhet, ska kunna skapa sig en stabil identitet och självkänsla så krävs det också förbehållslös kärlek. Att bli älskad för den man är och känna sig värdig. Men en brist i denna förbehållslösa kärlek, vilket är vanligt i familjer med ett alkoholberoende, kan istället leda till känslan av att inte var älskad, inge tomhetskänslor, ensamhet och leda till en destruktiv självbild. Med en brist i ovan nämnda grundläggande behov så minskar också sannolikheten för att behovet av gränser tillgodoses hos barnet i en familj med ett alkoholberoende. Gränser kräver en kärleksfull relation mellan barn- förälder. Det handlar om rätt och fel, mellan den inre och yttre världen. Gränser kan således vara både kränkande och skyddande. Delvis en utestängning från omvärlden men samtidigt en strävan av att nå densamma med sunda normer och värderingar. Ett frånvarande av tydliga gränser kan leda till en brist i respekt och integritet gentemot andra individer i framtiden. Inte minst kan
4 bristen och vetskapen om gränser också leda till ett omvänt ansvar där barnet intar den ”vuxna”
rollen i hemmet.
Alborn och Fahlke (2013) menar vidare att en brist i de ovan nämnda grundläggande behoven kontinuitet, förutsägbarhet, förbehållslös kärlek och gränser vanligtvis får långtgående konsekvenser för barnet under livsloppet. I vuxen ålder kan det leda till att man tar på sig för stort ansvar, både för sig själv och andra bland annat genom att ständigt vara till lags och hjälpa till. Man ställer alltför höga krav på sig själv och vad man kan kontrollera. Då man allt mer under livsloppet får erfarenhet av hur det fungerar i ”normala” familjer kan detta leda till att man allt mer nedvärderar sin egen uppväxtfamilj. Vilket kan leda till svårigheter att kunna hantera konflikter i sitt eget framtida familjeliv men också i samhället överlag.
Utifrån ovanstående argumenteras i nästkommande avsnitt relevansen vår studie har för socialt arbete och hälsofrämjande arbetsliv. Uppväxten med ett alkoholberoende följer individen under livsloppet på ett eller annat vis vilket också innebär hela arbetslivet.
1.3 Relevansen för socialt arbete och hälsofrämjande arbetsliv
Arbetslivet innebär inte bara att individer förvärvsarbetar för inkomst utan det innefattar även alla former av skolor, såsom skolbarns arbete i skola och förskola. Även olika
behandlingsformer, förebyggande arbete, stöttande insatser och institutioner som exempelvis arbetar med alkohol och droger innefattas i arbetslivet. Vidare står individers arbetslivsmiljö och övriga livsmiljöer utanför arbetet i relation till varandra där det ena påverkar det andra
(Högskolan i Gävle, 2018). Inom systemteorin beaktas människor i sin miljö och den används på alla nivåer i praktiken, exempelvis i arbete med individer, relationer och organisationer. Ofta startar det systemteoretiska arbetet med de närmaste relationerna individen har i sin miljö, till exempel partner och övriga familjemedlemmar. Efter det tas även andra system i en individs liv i beaktande, såsom grannar, arbetsplats, skola och fritidsaktiviteter. När en bedömning ska göras av människors problem är det inom systemteorin av stor vikt att ta i beaktning vad det är i omgivningen som påverkar individen. Bedömningen kan exempelvis utgå från individens kontext och de system som finns i omgivningen, på så sätt kan den yrkesverksamma synliggöra hur de ömsesidiga relationerna påverkar individen (Parrish, 2012). Vår studie kan kasta
ytterligare ljus över vad dessa nu vuxna barn till alkoholberoende förälder/föräldrar eventuellt
5 saknade i sina nätverk, eller vad som fungerade bra. På så sätt kan kunskapen angående vad barn som befinner sig i sådana situationer öka och de yrkesverksamma kan få en ny inblick i vad som fungerar bra och vad som eventuellt skulle kunna förbättras.
Relationen mellan de vuxna i en familj är oftast det första som blir lidande när stress blir övermäktig och om föräldrarna mår dåligt så smittar det av sig på barnen. Att få möjlighet att utveckla trygga relationer till åtminstone några personer under barndomen är livsnödvändigt för att kunna utveckla bärande relationer även senare i livet och därför är det så viktigt att samhället stödjer sina medborgare i att göra detta möjligt. Att barn behöver trygghet vet vi sedan länge och är även något som barnpsykologisk forskning ständigt påminner om. Men hur uppstår trygghet?
Och hur kan ett samhälle hjälpa sina medborgare att bli tryggare? Kan samhället skapa trygghet?
Människor kan bli tryggare genom att någon aktivt lyssnar på dem och finns med i deras liv medan de försöker förstå hur deras känslor har uppstått och hur det påverkar deras liv idag (Orrenius, 2005). Det finns ett behov av att öka kompetensen hos alla professionella som möter barn och föräldrar tidigt i barnens liv, vare sig de möter dem på föräldrarnas och barnens gemensamma arenor, barnens arenor eller de vuxnas arenor. De professionella behöver ha en gemensam kunskapsbas om hur barn utvecklas i samspel med omgivningen och ett ständigt förbättrat systematiskt yrkesövergripande samarbete är av allra största vikt (Killén, 2000).
1.4 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte är att undersöka hur en människas relationer formas av att ha vuxit upp med en eller två föräldrar som var alkoholberoende. Frågeställningarna vi utgick ifrån för att undersöka detta var:
· Hur ser de vuxna relationerna ut hos ett urval av informanter som har upplevt en barndom med en eller två föräldrar som var alkoholberoende?
· Hur kan de vuxna relationerna hos informanterna förstås utifrån deras uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar?
6 1.5 Begreppsförklaringar
1.5.1 Alkoholberoende
Eftersom samtliga informanter har varit väl införstådda i studiens syfte har vi lämnat till dem att själva avgöra vad ett alkoholberoende innefattar. Vår definition av en alkoholberoende förälder blir således grundad i att informanterna definierar sin/sina förälder/föräldrar som
alkoholberoende. Bland våra informanter har några av deras föräldrar blivit diagnostiserade enligt DSM-5 och andra inte. Några har genomgått behandling på olika institutioner och andra inte. Några av dem är medlemmar i nykterhetsorganisationer och andra inte. Några lever numera nyktert och andra inte. Genomgående i vår text kommer vi använda begreppet alkoholberoende med undantag när vi återger text i tidigare forskning, då kan termerna missbruk och alkoholist förekomma för att beskriva samma fenomen, ifall det är dessa termer som har använts av originalförfattaren.
1.5.2 Vuxna barn
Med uttrycket vuxna barn syftar vi till personer som har ett förflutet med en uppväxt i ett hem där det fanns ett alkoholberoende, men som nu är vuxna. Med vuxen syftar vi till personer som är myndiga, det vill säga att dom har fyllt 18 år.
1.5.3 Föräldrar
Med föräldrar i vår text syftar vi till de primära omsorgspersoner som informanterna benämner som föräldrar. Det kan röra sig om biologiska föräldrar men det kan även syfta till
styvförälder/föräldrar.
1.5.4 Känsla av sammanhang (KASAM)
Tre begrepp som kännetecknar modellen känslan av sammanhang är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa kan exempelvis förklaras utifrån hur en individ eller ett kollektiv
hanterar olika stressorer genom att ha en stark känsla av sammanhang. Att ha en önskan om och vara motiverad till att hantera olika stressorer kan definiera och kräva meningsfullhet. Vidare följer att för att en individ bättre ska kunna förstå om till exempel en förändring är nödvändig så har hen bra hjälp om denne besitter en förmåga av begriplighet. Sist men inte minst handlar hanterbarheten om huruvida individen tar till sig, har förmågan och ser de resurser som finns
7 tillgängliga för att kunna leva ett så gott liv som möjligt. Det man kan säga är unikt för teorin känsla av sammanhang är kombinationen av just det kognitiva, beteendemässiga och det motiverande hos en individ eller kollektiv. Det som också är värt att nämna om känsla av sammanhang är att denna inte är en kulturbunden konstruktion utan kan sättas in och passa på alla platser i samhället (Antonovsky, 1996).
8
2. Tidigare forskning
Nedan följer vår genomgång av tidigare forskning. Vi har delat upp granskningen i tre teman.
1. Hur tar sig ett alkoholberoende hos föräldern/föräldrarna uttryck för barn? Detta för att kunna belysa hur det kan förhålla sig i hemmet under uppväxten och hur det kan påverka barnen.
Vilket är betydelsefullt för att kunna förstå hur det sedermera kan ta sig uttryck senare i livet.
2. Vilka svårigheter upplevs i vuxen ålder kopplat till uppväxten? Detta är av vikt för att kunna förstå hur relationen till sig själv även kan bli problematiskt i förhållande och i relation till andra människor.
3. Hur tar sig vuxna relationer uttryck efter en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar?
Detta för att försöka sätta fingret på hur just relationen till andra människor kan ta sig uttryck utifrån ens uppväxt och relationen man har skapat till sig själv.
2.1 Hur tar sig ett alkoholberoende hos föräldern/föräldrarna uttryck för barn?
Jaeger, Becker Hahn och Weinraub (2000) genomförde en klinisk studie där de använde anknytningsteori som hjälp för att analysera hur de vuxna barnens emotionella och
interpersonella personligheter hade formats efter uppväxten med ett alkoholberoende i hemmet.
Studien visade på stora brister hos barnets tidiga anknytning, vilket ofta kan få konsekvenser under livsloppet. Föräldrars bristfälliga eller intetsägande uppmärksamhet mot barnet kan leda till att barnet börjar utveckla känslor av otillräcklighet och ovärdighet. I vuxen ålder kan det här bland annat ta sig uttryck i form av misslyckade relationer där individen exempelvis har svårt för att visa och uttrycka sina känslor. I studien argumenterar de för att detta tycks bero på att
alkoholberoende anknytningspersoner inte tar hänsyn till barnets känslor och behov och att det snarare många gånger uppstår ett omvänt vårdnadsbehov, där barnet får ta ansvar för
anknytningspersonen. Vidare visade studien att bristerna i föräldraskapet ofta var av både fysisk och psykisk natur, där det förekom både brist på mat och ett emotionellt försummande.
Silvén Hagström och Forinder (2019) utförde en longitudinell narrativ studie där de intervjuade 19 barn i åldern 6-11 år som hade vuxit upp i familjer där det fanns ett alkoholberoende. Syftet var att få korn på barnens egna upplevelser och känslor av sådana förhållanden. I sin analys beskriver de två olika sidor som framträder hos barnen, inte två olika sidor hos olika barn, utan snarare två parallella historier inom ett och samma barn. Där de å ena sidan upplever sig som
9 sårbara offer, utsatta för sina föräldrars alkoholism med försummelse, våld och sexuella
övergrepp som en följd. Den här sidan av barnen karaktäriserades av en känsla av maktlöshet med en brist på resurser att hantera de emotionella följderna av utsattheten, där de upplevde ett trängande behov av skydd och omvårdnad. I kontrast till detta visade barnen även en annan sida, där de snarare upplevde sig som kompetenta aktörer, vilka hade utvecklat strategier för att på ett meningsfullt sätt kunna hantera sina livssituationer. Strategierna innehöll försök att minimera sina föräldrars alkoholintag och att inta en roll som ung vårdgivare till sina föräldrar.
Werner (1986, refererad i Jaeger, Becker Hahn & Weinraub, 2000) menar att något som är viktigt att ha i beaktande i studier av barn som växt upp med ett alkoholberoende är att ta hänsyn till båda föräldrars relation till alkohol. Där han argumenterar för att det kan räcka att någon av de primära anknytningspersonera inte lever med ett alkoholberoende och på så sätt utgör ett skydd för barnet/barnen. Detta är också något som Hult och Waad (1997) redogjorde för med hjälp av modellen känsla av sammanhang (KASAM). De menade att för att stärka eller bevara ett barns KASAM så är det viktigt att det finns åtminstone en anknytningsperson som barnet kan identifiera sig med. Finns det en sådan anknytningsperson där barnet får förutsättningar att skapa en öppen och tillitsfull relation kan detta fungera som en skyddande faktor. Det här kan hjälpa barnet att skapa en stark KASAM, vilket även har visat sig ha en preventerande effekt mot att själv hamna i ett alkoholberoende senare i livet (Nilsson, Starrin, Simonsson & Leppert, 2007).
2.2 Vilka svårigheter upplevs i vuxen ålder kopplat till uppväxten?
Mackrill, Elklit och Lindgaard (2012) har utfört en kvantitativ studie där urvalet av de 502 informanter som deltog skedde bland behandlingssökande unga vuxna i Danmark. De som deltog hade alla upplevt en barndom präglad av föräldrars alkoholism och samtliga sökte nu själva hjälp för olika typer av personlig problematik. Syftet var att undersöka dessa unga vuxnas
psykologiska tillstånd vid behandlingens start för att öka kunskapen för de yrkesverksamma som möter den här typen av klient. Resultatet visade att en överhängande mängd av informanterna uppsökte hjälp för första gången och därmed var det även första gången de började sätta ord på sitt förflutna. Mackrill, Elklit och Lindgaard (2012) skriver att resultatet tyder på att om en klient nämner att en förälder drack för mycket måste behandlaren vara mycket känslig för det faktum att detta kanske är första gången det nämns och genom att benämna sådana saker kan en dörr till ett brett utbud av förmodligen tidigare odelade och osammanhängande negativa
10 barndomsupplevelser komma till uttryck. Dessa utsagor är även säkerligen av allra största vikt när det handlar om klientens nuvarande psykologiska tillstånd.
Haverfield och Theiss (2014) har utfört en studie där de analyserade 504 konversationer som hade gjorts till tre olika onlinesupportforum för vuxna barn till alkoholister, syftet var att
tematiskt identifiera vilka svårigheter dessa människor strävar med. I sin analys av resultatet har de identifierat sju olika teman som höll högst frekvens i konversationerna. Dessa var behov av support, föräldern visar ett överengagemang även att de nu är vuxna, kontakt med sitt inre barn och behovet av att vara förälder till sig själv, låg självkänsla och osäkerhet, ilska och förbittring, problem i romantiska relationer samt kommunikationsproblem.
Su et al.´s (2018) kvalitativa studie utfördes bland nu vuxna som hade upplevt en barndom med en eller två föräldrar som var alkoholberoende. I studien konstaterades att om det var modern som levde med ett alkoholberoende så var informanternas självkänsla, tillfredsställelse med livet och hoppfullhet inför framtiden sämre än om det var fadern som levde med ett alkoholberoende.
Su et al. (2018) resonerar kring att detta kan bero på att en alkoholiserad fader är mer frånvarande i hemmet än en alkoholiserad moder. Studien visade även att faderns
alkoholberoende får större konsekvenser för barnens omvårdnadsbehov, än om modern är alkoholiserad, då fadern påverkar modern negativt. Han underminerar moderns positiva omsorg för barnen och det hela blir till en ond cirkel där modern känner en inre stress för att hela tiden kompensera sin känsla av bristfällighet.
Zakrewska och Samochowiec (2017) utförde en kvantitativ studie innehållande 49 informanter som fick fylla i enkäter angående deras självkänsla, tillfredsställelse med livet och hoppfullhet inför framtiden. Samtliga 49 var nu vuxna och hade vuxit upp med en eller två föräldrar som var alkoholist. Slutsatsen i studien var att föräldrars attityder gentemot sina barn är en viktig faktor för att utveckla en god självkänsla, tillfredsställelse med livet och hoppfullhet inför framtiden och att dessa positiva attityder hos föräldrar som lider av alkoholism är klart försämrade. I sin diskussion argumenterar de för att kvalitativa studier och djupintervjuer med liknande
informanter som i deras studie är nödvändigt för att tydligare klargöra hur självkänsla,
tillfredsställelse med livet och hopp inför framtiden utvecklas då de är fenomen som är ständigt föränderliga under ett livslopp och kan bero på många olika saker.
11 En kvantitativ studie, med 515 deltagare, genomförd av Rangarajan (2008) där syftet var att jämföra självkänslan hos vuxna människor där hälften var vuxna barn till alkoholister och den andra hälften inte hade vuxit upp med alkoholiserade föräldrar visade signifikanta skillnader i självkänsla. De vuxna som hade vuxit upp med en eller två alkoholister upplevde sämre självkänsla än de som inte hade gjort det. Rangarajan (2008) har analyserat sina resultat med hjälp av anknytningsteori för att utvärdera hur verksam den kan vara för att förstå den här typen av fenomen. Det som brister i hem där det finns en eller två alkoholiserade föräldrar är den trygga anknytningen och effekten blir att barnen växer upp med undermålig förmåga att lita på andra människor. I likhet med Zakrewska och Samochowiec (2017) argumenterar även
Rangarajan (2008) för det faktum att det behövs kvalitativa studier för en djupare förståelse av fenomenet då vissa av informanterna i gruppen vuxna barn till alkoholister upplevde sig ha en god självkänsla. Hon menar att det är viktigt att närmare undersöka vilka andra faktorer i en människas liv som kan verka som ett skydd för att utveckla god självkänsla även ifall en eller båda föräldrar är alkoholist under barndomen.
2.3 Hur ser vuxna relationer ut efter en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar?
Kelley et al. (2010) genomförde en kvantitativ studie vilken syftade till att undersöka hur humör och relationer till andra i vuxen ålder korrelerar med en uppväxt i hem där det fanns alkoholism.
572 informanter deltog där 136 var vuxna barn till en eller två alkoholister och resterande deltagare hade vuxit upp i hem utan alkoholism. Analysen av resultatet visade att de som hade vuxit upp med alkoholism i högre utsträckning hade depressiva humör, sämre kontakt med sina föräldrar och sämre förmåga att relatera till andra människor. I sin diskussion argumenterar Kelley et al. (2010) ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv för att varma, konsekventa och känslomässigt tillgängliga interaktioner mellan barn och förälder i ung ålder ökar barnens förmåga att klara negativa känslor och stressiga situationer i vuxen ålder. De barn som däremot växer upp med missbrukande föräldrar, där följden ofta blir att de beter sig inkonsekvent och saknar förmåga att vara stödjande och känslomässigt tillgängliga, blir särskilt sårbara för senare depression.
En studie genomförd av Lease (2002), vars syfte var att undersöka ifall det fanns mönster mellan föräldrars alkoholvanor i barndomen och de nu vuxnas interaktioner med andra, depression, anknytningsbeteenden och självkänsla visade att föräldrarnas alkoholvanor i barndomen
12 påverkade. Det som skiljde Lease (2002) resultat från många andra studier var att hon inte fann någon korrelation mellan högre utfall av depression och en uppväxt med alkoholberoende föräldrar. Hon resonerar kring att skillnaderna kan bero på själva beroendemönstret hos
föräldrarna, kanske finns sambandet i de familjer där våld har varit mer frekvent i samband med alkoholkonsumtionen. Hon belyser även att det kan förhålla sig så att de nu vuxna individernas motståndskraft är en potentiell skyddsfaktor mot depression.
Beesleys och Stoltenbergs (2002) kvantitativa studie med 80 informanter, där hälften hade upplevt en barndom med alkoholism i hemmet och den andra hälften inte hade det, syftade till att undersöka behov av kontroll och nivå av tillfredsställelse i deras vuxna relationer med sina partners. Resultaten visade att de informanter som hade vuxit upp med alkoholism i hemmet upplevde ett större behov av att kontrollera sina partner och det som skedde i relationen och en lägre nivå av tillfredsställelse med relationen.
Vaugt och Wittmans (2009) kvalitativa studie med fenomenologisk ansats där syftet var att identifiera teman i fem kvinnors val av yrke utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
Alla fem kvinnor identifierade sig själva som vuxna barn till alkoholister. De teman som
identifierades efter en rad gemensamma utsagor hos informanterna var: uppfattad brist på yrken att välja, solitära yrken, i förtid ha antagit överhängande ansvar i yrkesrollen och det temat som framträdde tydligast var motstridiga identiteter angående vem de upplevde sig vara i hemmet och utanför hemmet. Resultatet tyder på att de flesta val av yrken påverkas av tidigare erfarenheter av att växa upp med en alkoholiserad förälder.
Ruisard (2015) har gjort en fallstudie där hon analyserade 3,5 års material ur ett
anknytningsteoretiskt perspektiv. Materialet hon analyserade bestod av psykoterapeutiska samtal med en klient, klienten var en vuxen kvinna som hade vuxit upp under problematiska
förhållanden i hemmet med anknytningsbrister som följd. Det Ruisard (2015) konkluderar efter sin analys är den goda effekten som aktivt arbete med anknytningsmönster hos vuxna människor kan ge. Hon menar att bärande terapeutiska relationer i kliniskt socialt arbete där man
tillsammans med klienten medvetandegör och analyserar dennes anknytningsmönster möjliggör ett läkande av anknytningsbrister.
13 2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Forskning visar att barn som växer upp med alkoholberoende förälder/föräldrar uppvisar brister i anknytningen och att dessa brister ofta får konsekvenser under livsloppet. Hos barnen kan två sidor identifieras. Den ena sidan känner sig som en kompetent aktör med väl utvecklade
strategier för att minimera sin förälders alkoholintag. Den andra sidan känner sig dock sårbar och i trängande behov av omvårdnad och skydd. Viktigt att ta hänsyn till i studier av dessa slag är båda föräldrarnas relation till alkohol, då det kan räcka med en omsorgsperson som barnet får förutsättningar att knyta an till. Finns det en sådan trygg relationen ökar chansen att barnet utvecklar en hög KASAM, vilket kan fungera som ett skydd under livsloppet. När det handlar om professionella som möter dessa barn i vuxen ålder är det av vikt att möta dem med en extra känslighet inför att det ofta är första gången de pratar om sitt förflutna. Svårigheter som vuxna människor med en uppväxt med alkoholism i hemmet upplever sig själva ha är låg självkänsla, kommunikationssvårigheter, ilska, svårighet att distansera sig från föräldrarna, svårighet att lita på andra samt problem i romantiska relationer. De upplever även att de har ett behov av support, ett behov av att ta hand om det lilla barnet i sig själva samt ett behov av att kontrollera sin partner. Depressiva humör och en större sårbarhet för att utveckla depression är också
framträdande hos den här gruppen. Vidare visar forskning att en alkoholberoende fader är mer frånvarande i hemmet än en alkoholiserad moder. En alkoholiserad fader påverkar även i högre utsträckning modern negativt, vilket medför att hennes omsorg till barnen blir lidande. En viktig aspekt för att kunna utveckla god självkänsla och tillfredsställelse med livet är att föräldrarna har en positiv attityd gentemot en, vilket är en förmåga som försämras påtagligt vid ett
alkoholberoende. Avslutningsvis påverkas även yrkesrollen där de upplever sig ta stort ansvar tidigt på arbetsplatser och att yrkesrollen och rollen i hemmet är vitt åtskilda. Att aktivt arbeta med sitt anknytningsmönster tillsammans med en behandlare i vuxen ålder kan ha en god effekt för att reparera brister i anknytningen.
14
3. Teoretiska perspektiv
I det här kapitlet redogör vi för de två teorier som har legat till grund vid analysen av våra resultat. De två teorierna vi valt att tolka datan utifrån är anknytningsteori och systemteori.
3.1 Anknytningsteori
Anknytningsteorin är viktig i vår analys eftersom vi ville undersöka hur informanternas vuxna relationer har formats av tidigare anknytningar till sina föräldrar i uppväxten. Mycket forskning inom anknytningsteorin belyser just detta, att tidiga anknytningar skapar mönster hos människor som följer med upp i vuxen ålder och även påverkar hur relationer tar sig uttryck då.
Anknytningsteorin är en teori om den process vars resultat är ett psykologiskt band mellan barnet och dess närmaste vårdare. De flesta föräldrar känner intuitivt till vikten av trygga relationer för att barnet ska ges möjlighet att växa upp till en stabil och harmonisk individ. Viktiga element i relationen mellan förälder och barn för att detta ska bli möjligt beskrivs ofta med ord som
”kärleksfull”, ”pålitlig” eller ”varm” men det är ändå svårt att sätta fingret på vad det är som dessa ord försöker beskriva. Ett mer objektivt sätt att beskriva uppkomsten av trygga relationer är genom anknytningsteorin (Orrenius, 2005).
Det var från början den brittiske läkaren och psykoanalytikern John Bowlby, i nära samarbete med psykologen Mary Ainsworth som utvecklade anknytningsteorin (Alborn & Fahlke, 2013).
Den kan vara behjälplig för att närmare förstå relationer mellan barn och föräldrar och för att identifiera hur barnets tidiga psykologiska välmående påverkas av familjens levnadsmönster. Det går även att identifiera hur dessa mönster och eventuella brister följer med upp i vuxenlivet och där skapar olika typer av anpassningar (Jaeger, Becker Hahn & Weinraub, 2000). En av dessa anpassningar som har visat sig vanligt förekommande hos just barn som växer upp med alkoholism är att det uppstår ett omvänt omvårdnadsbehov, där det är barnet som får ta ansvar för anknytningspersonen (e.g. Brown, 1988, refererad i Jaeger, Becker Hahn & Weinraub, 2000).
Bowlby (1973, refererad i Jaeger, Becker Hahn & Weinraub, 2000) redogör för hur det unga barnet blir format av interaktioner med tidiga och upprepade anknytningspersoner och hur barnet utifrån dessa interaktioner skapar sin egen inre arbetsmodell över hur relationer ska vara. Idag används den och har en betydande relevans för att till exempel förstå hur olika beroendeproblem utvecklar sig. Denna visar bland annat att risken för olika beroenden ökar om individen har en
15 otrygg anknytning och utsätts för påfrestningar (Broberg et al., 2006; Ladd et al., 2000,
refererade i Berglund & Fahlke, 2013).
Orrenius (2005) beskriver hur anknytningsteori kan vara behjälplig på så sätt att den ger en speciell belysning åt fenomen som vi alla känner igen, men har många andra psykologiska beskrivningar på. Anknytningsteorin fångar upp något väsentligt i det som också kan kallas tillit, närhet, identifikation och härbärgerande. Anknytningens kvalité varierar kraftigt beroende på hur lyhört och samstämmigt det känslomässiga samspelet med vårdaren är där ett barn behöver minst en person som svarar för att grundläggande behov av mat, sömn, värme och beskydd tillgodoses.
Som vi nämnde i problemformuleringen är kontinuitet, förutsägbarhet, förbehållslös kärlek och gränser ett grundläggande behov för alla nyfödda barn (jmf. Alborn, Mangs & Martell, 1997, 1974, refererade i Alborn & Fahlke, 2013). Kontinuitet är något som lägger grunden för en trygg anknytning och att kunna känna tillit till andra människor i framtiden. Även förutsägbarhet är en betydande faktor, då för att man som människa ska kunna utveckla hälsosamma känslor av hopp där man även kan utså en väntan utan rädsla för besvikelse. Men många barn som växer upp med ett alkoholberoende i familjen uttrycker att de saknar både kontinuitet såväl som förutsägbarhet.
Vilket kan skapa ett barn som inte litar på sin egen förmåga eller känner en hopplöshet inför att kunna påverka sin egen framtid. Att vara älskad för den man är och få bekräftelse kan kallas för förbehållslös kärlek. När detta brister riskerar barnen att i vuxen ålder utveckla känslor av ensamhet och tomhet. Vilket kan leda till en destruktiv självbild och senare olika depressiva symtom och beroendeproblem. Därutöver så krävs det också att ett barn får hälsosamma och positiva gränser. För att barnet ska kunna sträva efter att nå omvärlden krävs det att attityder, normer och värderingar har skapats på så sätt att man exempelvis har fått möjlighet att skilja mellan rätt och fel. I de fall detta inte lyckas finns det risk för att barnet senare i livet inte har respekt för sina egna eller andras integritet och gränser (jmf. Alborn & Fahlke, 2013).
Bowlby (1969 refererad i Payne, 2005) riktade in det psykoanalytiska intresset på relationen mellan barn och mor och menade att barnet visade skador i sin personliga utveckling om det blev berövat kontakt eller fick erfara kontakt av dålig kvalité med sin mor. Efter hand har Bowlbys arbete utvecklats till en omfattande teori om anknytningens betydelse, vilken inte längre bara innefattar relationen mellan barn och mor utan även andra signifikanta anknytningspersoner i ett
16 barns liv. Numera belyser anknytningsteorin att det inte spelar någon roll vem
anknytningspersoner är, så länge det finns någon vuxen person som tillgodoser barnets tidiga behov ges goda möjligheter att skapa ett tryggt anknytningsmönster.
Spädbarn har ett medfött behov från födseln att knyta an till sina primära omsorgspersoner (föräldrarna). Om spädbarnet har en tillvaro där omsorgspersonerna finns tillgängliga när anknytningssystemet är aktiverat skapar det en förväntan att de även kommer finnas där i framtiden när det behövs. Situationer då anknytningssystemet är aktiverat hos barnet är tillfällen då det är upprört, till exempel på grund av hunger, trötthet eller rädsla. Ifall omsorgspersonen svarar på barnets signaler i dessa situationer och förmår trösta och lugna det på ett adekvat sätt utan att själv bli upprörd har barnet en god förutsättning att utveckla ett tryggt
anknytningsmönster till sina primära omsorgspersoner (Dozier, Stovall, Albus & Bates, 2001).
När omsorgspersonerna inte svarar på barnets signaler vid tillfällen då anknytningssystemet är aktiverat lyckas barnet inte skapa några förväntningar på att de kommer finnas där i framtiden när barnet behöver dem heller. Dessa barn hittar andra strategier för att få sina omsorgspersoners uppmärksamhet vid behov (Dozier, Stovall, Albus & Bates, 2011).
Tre olika anknytningsmönster har identifierats vid bristande samspel mellan förälder och barn och dessa kallas avvikande-, ambivalent och desorganiserad anknytning. En avvikande
anknytning symboliseras av att barnet drar sig undan när anknytningssystemet är aktiverat istället för att söka omsorgspersonens närhet. Det här beteendet kan härledas till situationer där barnet har blivit avvisad vid tidigare försök att signalera behov av närhet. De barn som istället utvecklar ett ambivalent anknytningsmönster försöker maximera sina möjligheter till närhet genom att konstant söka den hos omsorgspersonerna. Det här beteendet kan härledas till tidigare
erfarenheter för barnet där det snarare har varit omsorgspersonernas behov av barnet som har styrt interaktionen däremellan, alltså inte som ett svar på barnets signaler. Det desorganiserade anknytningsmönstret utvecklas när det är omsorgspersonen som fungerar som orsaken till barnets upprörda känsla. Barnet blir alltså på samma gång skrämd av sin omsorgsperson
samtidigt som anknytningssystemet säger till den att söka omsorgspersons närhet (Payne, 2005).
Viktigt dock att poängtera i relation till ovanstående är att det aldrig är försent att förändra ett mönster. Ifall man hittar ett sätt att uppnå ett tryggt-autonomt förhållningssätt till sin egen anknytningshistoria i vuxen ålder finns goda förutsättningar att läka och reparera brister i
17 anknytningsmönster, vilket även innebär att överföringen av otrygga eller desorganiserade
relationsmönster kan förhindras (Wennerberg, 2009).
Kontinuitet är alltså en central faktor för att barnet ska känna en trygg anknytning till sina föräldrar eller andra omsorgspersoner. Där ligger också grunden för att barnet senare ska kunna lita på andra personer i sin omgivning. Med en uppväxt med till exempel en förälder eller föräldrar med ett alkoholberoende så riskerar kontinuiteten att brytas (Alborn & Fahlke, 2013).
Bowlby (1980) har även redogjort för att en individs kvalitet i anknytningen gör sig påmind och har betydelse under hela livsloppet. Han menade också att de som lidit brist i anknytningen under sin uppväxt ofta använder sig av en form av coping i vuxen ålder.
3.2 Systemteori
Systemteorin är viktig i vår analys för att belysa hur olika nätverk eventuellt har spelat in i informanternas uppväxt och vuxna liv. Då vi ur ett systemteoretiskt perspektiv alla ingår i olika system kan det här hjälpa oss att förstå vilka roller informanterna intar i omgivande system. Samt hur de omgivande systemen i sin tur påverkar dem i olika arenor i livet. Vi såg det även som en styrka att välja en teori med rötter i psykologin (anknytningsteori) för att belysa informanternas inre värld och upplevelser och en teori med fokus på mer sociologiska faktorer (systemteori) för att kunna belysa de sociala aspekterna.
Systemteorin avstår från att uppfatta fenomen, i synnerhet när det handlar om människor och deras beteenden, som isolerade utan snarare som element inom system. Att arbeta med hjälp av systemteori som utgångspunkt innebär att observera sammanhang och försöka förstå dem sin helhet och i sin kontext. Socialt arbete handlar om att behandla individer, familjer och grupper inom ett sammanhang, inte som avskilda. Med systemteoretiskt fokus kan mönster och processer synliggöras och kopplingar mellan händelser som annars skulle ha gått förbi oupptäckta blir möjliga (Michailakis & Schirmer, 2017; Hutchison, 2015 ). Michailakis och Schirmer (2017) skriver att sociala relationer är själva kärnan i både praktik och forskning inom socialt arbete.
Med sociala relationer menar de inte bara relationen mellan till exempel en alkoholmissbrukare och dennes familj, eller relationen mellan alkoholmissbrukaren och dennes behandlare, utan även relationen mellan exempelvis socialtjänsten och skolan.
18 Systemteori kan med nytta snarare ses som ett perspektiv, synsätt eller ramverk då det är en teori som kan vara hjälpsam att applicera i socialt arbete för att organisera och förklara andra teorier om händelser i en människas liv (Friedman, 1997). Mer specifikt innebär detta att systemteori är en teori som kan användas för att belysa människan i sin helhet. Detta perspektiv ger en
möjlighet att undersöka hur olika system såsom exempelvis arbete och vänner interagerar med varandra och påverkar människan som ingår i de olika systemen. Det systemiska perspektivet kan vara behjälpligt för att inta ett holistiskt synsätt angående människor där man försöker se på deras livssituation som en helhet snarare än att de olika systemen är isolerade faktorer. En bärande tanke bakom ett holistiskt synsätt är att helheten är mer än summan av delarna tillsammans (Friedman, 1997).
Parrish (2014) resonerar kring att det systemiska perspektivet ger socialarbetare en möjlighet att arbeta med just det ”sociala” i socialt arbete. Eftersom perspektivet tar hänsyn till samtliga system i en människas liv ges möjlighet att arbeta med individer även på grupp och
samhällsnivå. Genom att identifiera de olika systemen i en människas liv kan man skapa
möjlighet att även identifiera de olika roller en människa besitter inom specifika system och hur dessa roller påverkas och påverkar. Genom att identifiera och medvetandegöra de olika rollerna för klienter ges även möjlighet att förändra eller utveckla roller som inte är klienten till gagn (Parrish, 2014).
Systemteori belyser sociala och personliga aspekter i sociala situationer, parallellt noterar den hur dessa aspekter samverkar med varandra samt hur de integreras till en helhet. På så sätt kan systemteorin sammanföra sociala och psykologiska aspekter i varje mellanmänsklig situation.
Eftersom systemteorin uppmärksammar hur olika system samverkar med varandra på ett
komplext sätt bidrar den med ökad förståelse av hur individer samspelar med varandra i familjer, i olika kollektiv och i samhället överlag (Payne, 2005). Perspektivet kan även hjälpa till att förklara hur liknande livshändelser hos en människa kan framkalla oerhörd stress medan det lämnar en annan så gott som oberörd. Det här kan förklaras utifrån olika copingstrategier som människor besitter och dessa copingstrategier kan många gånger härledas till en människas olika system och nätverk den har omkring sig (Friedman, 1997).
19 Ur ett familjesystemiskt perspektiv kan man förklara hur individerna i en familj interagerar och influerar varandra genom olika processer. Processer som också kan kallas subsystem inom familjen. Till exempel föräldra subsystemet eller barn-föräldra subsystemet vilket vidare handlar om hur de olika beteenden eller handlingar i familjen påverkar familjen som helhet (White &
Klein, 2002, refererade i Su et al., 2018). Dels kan det förklaras utifrån hur till exempel en faders alkoholberoende påverkar det egna föräldrabeteendet, dels hur interaktioner och beteenden individer emellan får konsekvenser för familjen. Till exempel att faderns alkoholberoende även påverkar mammans föräldrabeteende vilket vidare får konsekvenser för barnens framtida beteenden och framtid. De lyfter vidare betydelsen av att använda ett (familje) systemteoretiskt perspektiv i familjer med just ett alkoholberoende. Dels för att få en bild av moderns och faderns olika unika föräldraroller, med eller utan beroendeproblem, dels för att kunna se och förstå orsaken till barns och tonåringars framtida beteenden (Su et al., 2018).
Familjeterapi med utgångspunkt i systemiska tankegångar bygger på grundantagandet att individer ingår i ett samspel med sin omgivning, såsom andra familjemedlemmar, där det finns en ömsesidig växelverkan i en ständigt pågående social process (Walsh, 1997). Växelverkan i det här avseendet innebär att en individs handling både utgör en aktion och en reaktion på någon annans handling. Det en medlem i familjen gör påverkar de andra medlemmarna och deras handlingar utifrån det påverkar i sin tur tillbaka på den första, på så sätt skapas kedjor av ständig påverkan/växelverkan (Walsh, 1997). Att arbeta systemiskt med familjer i terapeutiskt syfte kan fungera som ett hjälpmedel att identifiera vart i familjen eller mellan vilka medlemmar det finns dysfunktionella relationer. Modellen blir på så sätt inte begränsad till att arbeta parallellt med alla medlemmar i familjen i samma utsträckning utan olika kombinationer och relationer inom familjen kan få mer eller mindre fokus. Det finns även möjlighet att identifiera relationer utanför den omedelbara familjen som är av vikt för individens välmående, såsom i skolan, på
arbetsplatsen eller andra släktingar (Walsh, 1997). I den här typen av arbete med familjer finns det även en fördel som består i att det finns möjlighet för socialarbetaren att hjälpa familjen att identifiera sina styrkor och tillgångar inom familjen och olika relationer, istället för att enbart fokusera på det som inte fungerar (Walsh, 1997).
20
4. Metod
Följande kapitel inleds med en redogörelse över hur vi gått tillväga vid urvalet av litteratur vid granskning av tidigare forskning. Efter det följer vår forskningsdesign och vårt tillvägagångssätt.
Vidare följer en förklaring på hur vi har gjort vårt urval av informanter. Vi går vidare med en diskussion om vårt analysverktyg och studiens trovärdighet. Sedan resonerar vi kring de etiska krav och aspekter vi har tagit ställning till.
4.1 Urval av litteratur och sökprocess
Majoriteten av forskningen vi har använt oss av i kapitlet tidigare forskning är publicerad 2000 och senare. Detta i ett försök att återge vart vår samtid befinner sig inom ämnet. Dock
förekommer även äldre forskning då vi inte har gjort någon specifik avgränsning gällande årtal.
Detta med anledning att en del av den forskning med direkt koppling till vårt syfte och frågeställning är gjord av framträdande personer inom ämnet, till exempel John Bowlby. Den forskningen är således äldre, men tidlös och åtnjuter stor relevans och högt värde än idag. Vi har använt oss av databaser via Högskolan i Gävles bibliotek online och sökorden var initialt:
missbruk, alkoholism, socialt kapital, känsla av sammanhang, KASAM, familj, nykterhet, vuxen, barn, förälder, alcoholic, sober, family, child, adulthood, adult, youth, social capital, sense of och coherence, parents. Då resultatet på en sådan sökning låg runt 1500 träffar begränsade vi sökorden till att innehålla kombinationer såsom: ”alcoholic+child+adult”,
alcoholic+family+child, social capital+alcoholic+family, sense of coherence+alcoholic+family och sense of coherence+alcoholic+child, adult children of alcoholics, adult children of
alcoholics and attachment, adult children of alcoholics and occupation, adult children of alcoholics and system theory. children of alcoholics, system theory and alcoholics, attachment and alcoholics, Antalet träffar på en sådan sökning låg på cirka 40 för de med tre ord i
kombination och runt 150 på de med två ord i kombination. Efter det skedde urvalet utifrån relevans och årtal.
En stor del av forskningen inom området är kvantitativ och de mest frekventa databaserna är:
Academic Search Elite, Plumx metrics, Base, SocIndex, SwePub och PsycInfo. Av de som skriver inom området är de flesta doktorer och professorer inom psykologi, sociologi och socialt arbete och publicerar sina studier i olika vetenskapliga journaler och tidskrifter såsom Scandinavian
21 Journal of Public Health, International Journal of Social Welfare, Taylor & Francis och Global Health Promotion. Författare som har varit mer frekventa än andra i våra sökningar är: John Bowlby, Elizabeth Jaeger, Ann-Marie Orrenius, Aaron Antonovsky och Richard D. B. Velleman.
4.2 Forskningsdesign
Vi valde att göra en kvalitativ studie med narrativ metod. Det narrativa kan förklaras genom att studien som sådan fokuserar på berättelsen från informanten. Istället för att reproducera det förflutna så är det tolkandet av det förflutna som är centralt. Fokus är alltså på informantens berättelse (Sjöblom, 2008). Vi valde att utgå från tre teman, vilka har belysts under intervjuerna med färdigformulerade frågor. De teman vi valde att utgå ifrån som vi ansåg var relevanta för vår studie var: 1. Hur upplever informanten sin uppväxt? 2. Vad har informanten för egen relation till alkohol? 3. Hur ser informantens nutida relationer ut?
Vi lade stort fokus på att våra frågor skulle vara öppna och vi tog del av det som Hydén (2008) ger en förklaring av; Att vi startade med vårt första tema och lät intervjupersonen själv berätta medan vi intog en lyssnande roll. Efter hand som berättelsen formade sig ställde vi frågor utifrån de olika temana som passade in på just den delen av berättelsen. Givetvis har vissa frågor behövt utvecklats, frångåtts eller formulerats om beroende på hur berättelserna utvecklades. Vi känner att valet av intervjumetod, de olika temana och dess frågor passade väl in då alla gemensamt har en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar och hade en berättelse de ville dela med sig av (jmf. Gochros, 2018).
Vi valde att spela in intervjuerna för att kunna transkribera och analysera den insamlade empirin.
Transkriberingen innebär att den datainsamling vi fått in, i vårt fall inspelning med hjälp av telefon, omvandlades till skriven text efteråt. Det här har varit ett tidskrävande moment i vår studie, vilket inte är ovanligt, dock har det i allra högsta grad varit värt det då transkriberingarna har varit en guldkälla när det handlade om att finna rika och beskrivande citat. Vi har varit noga med att få med allt i transkriberingarna, vilket innefattar allt som sägs och även andra händelser såsom skratt, tystnader eller suckar. Det här har varit en stor hjälp för oss i våra transkriberingar för att kunna läsa oss till och erinra oss känslan som informanten förmedlade (jmf. Coleman &
Unrau, 2018; Bryman, 2016).
22 Våra data har vi valt att tolka hermeneutiskt med en fenomenologisk ansats (se vidare 4.5
analysverktyget). De teorier som låg till grund för analysen var anknytningsteori och systemteori, vilka diskuterades i föregående kapitel.
4.3 Tillvägagångssätt
När vi blev tilldelade vår handledare började vi med att med henne diskutera intervjuguide och övriga dokument som var nödvändiga för oss att skicka till etiknämnden på Högskolan i Gävle.
De godkände vår studie och vi började då kontakta informanter som vi redan preliminärt hade diskuterat ett deltagande med. Kontakten togs via telefon och vi bokade in datum för intervjuer.
Vid mötet innan intervjun har samtliga deltagare signerat brevet med information om deltagande.
Under tiden som vår studie genomgick granskningen från etiknämnden arbetade vi på andra delar i texten såsom metod, teori och tidigare forskning. Under veckorna som intervjuerna skedde löpande har en av oss genomfört intervjun och den andra av oss har transkriberat under gång. Parallellt med intervjuerna har vi fortsatt arbeta med de andra delarna i texten, förutom resultat och analys, vilka var delar vi avvaktade med tills samtliga intervjuer var genomförda och transkriberade. Vi har skrivit samtliga kapitel i studien tillsammans.
Plats för intervjun har vi lämnat till informanterna att själva välja för att ge dem möjlighet att känna sig så bekväma och avslappnade som möjligt. Samtliga intervjuer spelades in på telefon (inga av informanterna motsatte sig detta) och laddades ner på dator för avlyssning och
transkribering (jmf. Coleman & Unrau, 2018). Inga anteckningar har skett under intervjuerna för att i högsta mån istället kunna vara närvarande och alert i samtalet (jmf. Bryman, 2016). Istället har några punkter antecknats direkt efter varje intervju såsom; vart intervjun ägde rum, hur intervjun upplevdes generellt (det vill säga om informanten kändes pratsam, nervös eller annat) samt andra spontana känslor/tankar kring intervjun (jmf. Bryman, 2016).
Genom att arbeta på samtliga delar i texten parallellt garderade vi att ständigt komma vidare i uppsatsen och minimera risken att bli stillastående om intervjuer plötsligt skulle bli framflyttade på grund av sjukdom och annat. Att vi gemensamt har skrivit alla kapitel har gett oss en god grund för diskussion då båda är likvärdigt insatt i samtliga delar. Vi har arbetat tillsammans genom att skriva samtliga kapitel i Google documents och genom att sitta tillsammans via Skype.
23 4.4 Urval av informanter
I vårt urval var det viktigt att finna informanter som hade något att berätta kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Att intervjua människor som besitter information angående det som ska studeras är en nödvändighet för att vi som forskare ska få så rika resultat som möjligt och ju rikare resultat desto större möjlighet för en djupgående analys (jmf. Patton, 2015). Vi har alltså använt oss av en subjektiv urvalsmetod där vi har valt informanterna just för att de har ett förflutet med en barndom där en eller båda föräldrarna var alkoholberoende. I och med att vi har valt en subjektiv urvalsmetod, vilket är en förutsättning för att kunna göra kvalitativa
djupintervjuer, har vi heller inte haft något intresse av att generalisera våra resultat till den allmänna befolkningen. Utan det som har varit fokus i vårt intresse är hur just dessa informanter berättar sina livshistorier och hur just dessa kan förstås (jmf. Patton, 2015).
Vi har varit tursamma på så sätt att vi till viss del har kunnat göra ett snöbollsurval. Vi berättade för en av våra informanter från kandidatuppsatsen om vår nuvarande studie och denna informant tipsade om två personer som nog skulle vara intresserade av att ställa upp. Vi tillfrågade då dessa två personer och båda sa ja (jmf. Patton, 2015). Vi har också till viss del en egen kännedom om människor som passat in på vårt urval och en del av dessa har också fått frågan om att ställa upp.
De har varit positivt inställda och tackat ja. Två tackade nej på grund av tidsbrist men gav då förslag på en annan som genast sade ja. Denna snöbollseffekt genererade i slutändan tio
informanter som ville delta i vår studie. När snöbollseffekten var i rullning var gensvaret mycket glädjande för oss. Detta var något vi uppmuntrade då de föll under kategorin informationsrika fall och vi la stort värde i att de hade något att berätta och inte minst att de ville berätta sin historia för oss.
Urvalskriterierna vi har haft bland informanterna är att de ska vara över 18 år. De ska ha erfarenhet av en uppväxt där en eller båda föräldrarna var beroende av alkohol under någon period. Vi har lämnat till informanterna att själva avgöra vad det innebär att vara beroende av alkohol i det här fallet. Eftersom syftet och frågeställningarna i studien har klargjorts för dem kände vi oss trygga med att de förstod vad studien handlar om och att deras egen bedömning var tillräcklig. Vi har inte gjort någon avgränsning angående kön, civilstatus eller ålder (förutom
krav på minst 18 år) då vi var intresserade av olika livsberättelser kopplat till studiens syfte.
24 4.5 Analysverktyget
Livsvärlden är vår värld som vi upplever den och den är därmed uppbyggd av fenomen. Denna livsvärld är världen såsom den är tillgänglig för oss inom ramen för våra upplevelser och vi skapar vår mänskliga existens inom denna ram. Detta är en förståelse av världen som föregår en eventuell vetenskaplig förståelse av världen. Varje människa har sin unika livsvärld. Däremot kan vi anta att människor som lever under liknande omständigheter, samhällen och erfarenheter (för att ge några exempel) därmed även utvecklar livsvärldar som liknar varandra jämfört med någon som lever under helt andra villkor. Utifrån det här antagandet blir det även möjligt att göra en naturalistisk generalisering. Livsvärlden är kärnan i den fenomenologiska forskningens ansats, vilken ligger till grund i vår studie (Allwood & Erikson, 2010).
I vår fenomenologiska forskningsansats har vi alltså försökt hitta ett gemensamt väsen i det informanterna uttrycker. Med hjälp av den här ansatsen är det eftersträvansvärda att försöka förstå gemensamma aspekter och hitta mönster i informanternas utsagor samtidigt som vi tar hänsyn till komplexiteten och variationen i att vara människa. Det lägger även krav på oss som forskare att inte stirra oss blinda efter ett mönster då det mycket väl kan förhålla sig så att det inte finns något. Att det inte finns ett mönster är dock ett lika talande resultat. Även om det inte framträder ett tydligt eller otydligt mönster i informanternas utsagor kan det ändå finnas ett gemensamt väsen. Det är upp till oss att identifiera det eventuellt gemensamma väsendet i olika utsagor. Det handlar alltså om att undersöka ett fenomen och sedan lyckas ta sig förbi själva fenomenet och hitta själva väsendet som döljer sig inom ett särskilt fenomen (jmf. Alvesson &
Sköldberg, 2018).
Vi har låtit oss inspireras av den hermeneutiska meningstolkningen vid analysen av vår data. Den hermeneutiska tolkningen innebär att tolka alla enskilda utsagor till en helhet och samtidigt tolka helheten tillbaka till varje enskild del. Detta kallas för den hermeneutiska cirkeln och den handlar om att finna mönster och mening i varje del, vilken också är ansluten till en övergripande helhet.
Ett nyckelord inom hermeneutikens tolkning är intuition och med det menar man att ”svaret”
eller ”meningen” i det undersökta fenomenet ”kommer till en” och plötsligt står att finna medan man intervjuar eller arbetar med sitt material (jmf. Alvesson & Sköldberg, 2018). I vår studie representerar nuvarande relationer själva helheten och de andra två temana egen relation till alkohol samt uppväxten med alkoholberoende förälder/föräldrar de olika delarna. Det är vårt
