6. Analys
6.3 Hur SYV använder samtalet
Även här visar empirins resultat på att det är viktigt med stöd. I vägledningssamtalet kan SYV vara den som stöttar, berömmer och peppar eleven för att denne ska motiveras att välja utifrån sig själv och sina förutsättningar. SCCT anser att den upplevda
självförmågan influeras både av kontexten och situationen eleven befinner sig i, men
också av andra personer som betyder något för dem. Det förväntade utfallet påverkas också av andras bedömningar eller hur eleverna ser att andra t ex klasskamrater lyckas med något, men också av tidigare erfarenheter. På så vis samverkar dessa två begrepp (Lent et al. 2002, 261-263). Precis som Super menar flera informanter att vägledning är en process över tid. Det tar tid att lära känna eleverna samtidigt som det tar tid för eleverna
37
att känna sig trygga i samtalet med vägledarna. Även här är det angeläget med en korrekt
självbild som påverkas av de olika elementen i det biologiska och geografiska benet i
Supers teori. Vad eleverna påverkas av förklarar också deras karriärutvecklingsprocess och de val de gör. Vissa påverkas mycket av familjen, andra mer av behov eller samhället (Patton & McMahon 2006, 61). Alla åtta studie- och yrkesvägledare som intervjuades hävdar att de arbetar med samtalsfärdigheter som t ex sammanfatta, utmana och lyssna aktivt. Likaså använder de sig av samtalsmodeller på ett mer eller mindre uttalat sätt. Informanterna är eniga om att det i vägledningssamtalen handlar om en blandning av att ge information och att eleven ska bli medveten om sig själv genom att bland annat prata om styrkor och svagheter. Både den upplevda självförmågan och förväntningarna på ett lyckat resultat leder till att individen engagerar sig mer och är uthålligare. På så sätt kan detta ses som en motivationsfaktor och för att lära sig något krävs det att man tittar på vilket resultat man förväntar sig (Lent et al. 2002, 262-263).
6.4 Sammanfattning
I mina slutsatser från denna analys ser jag mönster av att en god självkänsla leder till att eleven tar för sig mer och inte oroar sig för hinder som kan dyka upp på vägen, utan drar nytta av erfarenheterna istället. Detta tyder på att eleven har en stark upplevd självförmåga där elevens självbild överensstämmer med verkligheten. Detta är i förlängningen bättre förutsättningar för att göra väl underbyggda val. Super kallar det för karriärmognad. Studien visar att en hög grad av karriärmognad också leder till färre omval och felval. Båda teorierna visar att det är viktigt att bli medveten om sig själv, sina styrkor och förmågor för att nå dit. Ett undantag i denna studie är eleverna med prestationsbaserad självkänsla som har för höga krav på sig själva och tror att omgivningen har detsamma. Detta kan tolkas som att den upplevda självförmågan är stark, men de tvivlar på det förväntade resultatet. De är för självkritiska trots goda resultat. De åtta respondenterna anser att de arbetar med samtalsfärdigheter och stöttar eleven i vägledningen. Båda teorierna menar att stöttning från andra är viktigt för att uppnå goda resultat.
38
7. Diskussion
Kapitlet inleds med en resultatdiskussion där tidigare forskning och denna studies resultat jämförs och diskuteras. Därpå följer en teoridiskussion om hur väl lämpade valda teorier var. I metoddiskussionen reflekterar jag hur metoden kan ha påverkat mitt resultat. Kapitlet avslutas med reflektioner och förslag på vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien har varit att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare har om begreppet självkänsla och hur självkänslan kan vara med och påverka i valsituationer och beslutsprocesser. Utifrån syftet har jag formulerat frågeställningarna: Vilken kunskap har studie- och yrkesvägledare om självkänslans betydelse för elevernas utbildnings- och yrkesval?
På vilket sätt anser studie- och yrkesvägledare att självkänslan (kan) påverkar elevernas karriärval?
Resultatet från denna studie visar att med god självkännedom och god självkänsla har vi bättre förmåga att välja rätt utbildning och/eller yrke. Det visar även forskning på. Dresch och Lovén menar att många elever inför gymnasievalet är omedvetna om sina egna resurser. De menar också att det är ”en produkt av det habitus eleven bär med sig” (2010, 58-59). I det nordiska samarbetet om att utveckla karriärkompetens tar man också upp detta (Thomsen, 2014). Vi människor har oftast en starkare upplevd självförmåga när självkänslan är god. Det hänger oftast ihop. Ett undantag i denna studie är de elever som inte känner sig nöjda trots att de presterar på topp. Fast de ”borde” så har de inte tilltro till sin upplevda självförmåga i den mån att de lugnar deras karriärvalsoro. Det här beskriver Irena Makeower som en prestationsbaserad självkänsla där individen drivs av att få yttre bekräftelse. En rädsla att misslyckas i kombination med rädslan för att känna sig värdelös driver dessa personer att prestera eller att anpassa sig för mycket efter andra (2018, 59, 253). Det är svårt att komma tillrätta med en låg självkänsla och det är viktigt att SYV är medveten om det. Det har i denna studie framkommit att flera av
39
informanterna är väl medvetna om självkänslans betydelse. Vissa blandar ihop det med självförtroendet, men då dessa begrepp ibland ligger nära varandra är det fullt förståeligt. Det framkommer i flera studier att låg självkänsla och psykisk ohälsa har ett samband. Det kan visa sig som ökad ångest och oro vilket i valsituationer visar sig som att ha svårt för att bestämma sig och fatta beslut (Park et al. 2018, Thompson et al. 2019). Denna typ av elever har alla informanter i studien kommit i kontakt med, men flera har inte kopplat det med självkänsla så som jag gör här. Att bli bekräftad och stöttad av andra är viktigt för alla. Tidigare forskning visar på hur flera olika faktorer tillsammans påverkar och leder till en bättre förmåga att fatta beslut och sätta upp mål. Individer med god självkänsla litar mer på sin förmåga att prestera vilket leder till att de utmanar sig själva mer. Det märker även informanterna av då elever med hyfsade betyg känner sig säkra på att klara av och vågar söka utbildningar som de med högre betyg, men med lägre självkänsla inte vågar. De är rädda för att misslyckas. De flesta deltagare i studien menar att en låg självkänsla är begränsande. De menar också att det ökar risken för felval och omval (Dresch & Lovén 2010; Thompson et al. 2019; Park et al 2018; Morin et al. 2013). I många vägledningsteorier menar man att det är viktigt att bli medveten om sig själv, vem man är och vad man vill. Det är bra, men jag tror att det är viktigt att veta vad som kan känneteckna låg självkänsla. Detta kände en del av informanterna till, medan andra inte funderat så mycket på det. Samtidigt är det viktigt att veta att det kan vara en lång väg att bli fri från tankar om att känna sig värdelös eller att inte våga stå upp för den du är. Trots detta sagt tror jag att SYV med kunskap om självkänsla kan vara med och stötta dessa elever. Jag anser att det är viktigt att SYV överväger hur självkänslan kan vara med och påverka karriärutvecklingen och förmågan att fatta beslut. Att integrera förståelsen för psykisk ohälsa i arbetet med eleverna tror jag alla kan vinna på (Thompson et al. 2019). Gunnel Lindh menar att eleven ska bli medveten om sig själv, om alternativen och relationen mellan sig själv och de olika valalternativen (1997). Inför denna studie läste jag om kunskapsluckor i ” ungdomars föreställning om sig själva i relation till studier och arbete” (Skolverket, 2004). Jag tror att det är lika viktigt för eleverna själva att täppa till dessa kunskapsluckor genom självreflektion, som att studie- och yrkesvägledarna är medvetna om hur självkänslan som är så ”svår att ta på” kan vara med och påverka på gott eller ont.
40
7.2 Metoddiskussion
I min studie använde jag mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag anser fortfarande att det har varit den lämpligaste metoden för mig att använda i denna studie. Jag har velat få en helhetsförståelse kring hur studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå arbetar med och får insikt i hur elevernas självkänsla kan påverka utbildnings- och yrkesvalen. Med en kvalitativ metod har jag kunnat ställa följdfrågor och på så sätt tolka under intervjuns gång, vilket jag också gjorde. Jag har också fått möjlighet att klargöra missförstånd. Även informanterna har kunnat fråga mig om de inte riktigt förstått vad jag menar med någon fråga. Detta har bidragit till studiens reliabilitet. Däremot kan intervjueffekten påverkat informanternas svar och därmed också studiens reliabilitet. Det är svårt att säga om mitt sätt att genomföra intervjuerna på har påverkat informanterna i någon riktning. Däremot har min intention varit att försöka ha ett neutralt förhållningssätt och låta deras tankar och åsikter komma till tals (Kvale & Brinkmann
2019, 213-214).
Jag anser att studiens validitet är god då jag genomförde en pilotintervju för att få möjlighet att justera frågorna, vilket jag gjorde. Vissa frågor upplevdes som överflödiga då de var för lika andra frågor så de togs bort. Det var svårt att få till bra frågor i intervjuguiden. Jag tänker att det delvis beror på att självkänsla är ett ganska svårgripbart begrepp när man verkligen vill förstå det. Det har jag insett då jag läst in mig på ämnet. För ökad validitet transkriberade jag intervjuerna så tätt inpå intervjutillfället som möjligt eftersom jag då även hade dem färska i minnet. Två av de åtta intervjuerna skedde per telefon, men jag anser inte att det har påverkat dess kvalitet då jag jämför med de övriga intervjuerna.
7.3 Teoridiskussion
Då jag i min studie intresserat mig för självkänslans betydelse och påverkan i val- och beslutsprocesser har jag valt att använda mig av två psykologiska karriärvalsteorier. Lent, Hackett & Browns Social Cognitive Career Theory, SCCT och Supers Career Development Theory. Jag anser att Supers teori, där självuppfattningen har en central betydelse, också fångar självkänslan och kan förklara hur vi blir påverkade av
41
omgivningen och vill passa in på både ett subjektivt och objektivt plan. Super menar att självbilden formas av de olika komponenter den består av, dvs vår omgivning. Detta kan vara samhället, familjen, värderingar, behov med mera. Självkänslan påverkas också av omgivningen och vilka tankar vi har om oss själva. SCCT har använts i flera studier som behandlat självkänslans påverkan i relation till olika faktorer, bland annat i The
Relationships of Self-Esteem, Future Time Perspective, Positive Affect, Social Support, and Career Decision: A Longitudinal Multilevel som jag har med i denna studie. Studie-
och yrkesvägledarna kan i förhållande till båda teorierna ses som betydelsefulla andra som är med och stöttar eleverna i deras karriärutvecklingsprocesser. De kan även hjälpa eleven att komma till insikt om sina förmågor och intressen i vägledningssamtalet. Enligt SCCT påverkas karriärutvecklingen av hur vi tänker om oss själva och av våra subjektiva värderingar. Om eleven har med sig positiva erfarenheter sedan tidigare stärker det tilltron till den upplevda självförmågan. Det krävs också att målen eleven sätter upp överensstämmer med den upplevda självförmågan och med en god självkänsla är den
tilltron stark.
Jag anser att båda teorierna har varit lämpliga utifrån syfte och frågeställningar. Det svåra har varit att förklara teorierna på ett så kortfattat och överskådligt sätt samtidigt som jag skulle få med det viktigaste. Det har också varit problematiskt att använda t ex begreppet upplevd självförmåga utan att upprepa sig för mycket eftersom jag upplever att samma begrepp kan förklara flera saker. Jag borde kanske valt en annan teori än SCCT.
7.4 Avslutande reflektioner
Det har varit spännande att läsa om självkänsla och att sätta sig in i de olika studier jag har tagit upp i mitt arbete. Det har varit lite frustrerande att inte kunna få med ”allt” om självkänsla, men det går inte. Det finns ett stort antal studier, artiklar och forskning kring begreppet självkänsla. Olika skolbildningar har olika definitioner. Det finns även otaliga teorier och modeller för att förstå olika aspekter av självkänsla. Jag hade velat få fram hur oerhört viktigt jag tycker att det är med självkänsla, men inser samtidigt att det är ju inte mina åsikter som ska färga av sig här. Det har mer handlat om att få fram de intervjuade studie- och yrkesvägledarnas syn. Det har varit lite av en utmaning. Att jag velat få med och få fram så mycket tänker jag delvis beror på att jag själv har haft och delvis har en
42
låg självkänsla. En låg självkänsla är inget som syns och jag tror att många maskerar det på olika sätt, men att det kan vara begränsande på olika sätt. Vilket är synd. I detta arbete har jag bland annat skrivit om de som har prestationsbaserad självkänsla och många gånger verkar dessa elever så lyckade, men inombords har de det jobbigt med känslor av att inte duga. Det biter inte att de får uppskattning och beröm när de presterar eftersom de är självkritiska och behåller då också den negativa självbilden de har. Det utryckte någon informant som att det är en ”lurig” aspekt av självkänslan. En annan sak som jag tänkt på en del under arbetet är att utan självinsikt är man kanske inte ens medveten om att man har en låg självkänsla. Spelar det någon roll för individen då, om man inte ens vet om det själv? Det krävs ju att man blir medveten om sig själv, men då behöver man vara nyfiken också. Annars händer inget tänker jag. Samtidigt tänker jag, precis som vissa informanter har nämnt, att man kommer ju längre och vågar mer om man har en god självkänsla. Det vill man väl? Kring begreppet självkänsla finns det mycket forskning och andra publicerade texter. Jag har dock inte funnit tidigare forskning som belyser självkänslans betydelse och påverkan på eleverna ur ett SYV perspektiv. Därför anser jag att detta kan vara en kunskapslucka att fylla genom att göra studier ur det perspektivet. Med denna studie har jag nosat på det, men det finns mycket mer att undersöka. Jag anser att det är viktigt för SYV att känna till hur elever kan påverkas av självkänslan i bland annat situationer som rör beslutsfattande.
43
8. Referenslista
Crocker, J. & Park, L.E. 2004. ”The Costly Pursuit of Self-Esteem”. Psychological
Bulletin Vol. 130, No. 3, 392– 414 DOI: 10.1037/0033-2909.130.3.392
Cullberg Weston, M. 2005. Ditt inre centrum. Om självkänsla, självbild och konturen av
ditt själv. Falun: ScandBook AB
Dresch, J. Lovén, A. 2010. Vägen efter grundskolan. I: Lundahl, Lisbeth (RED.) Att bana
vägen mot framtiden - Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv.
Lund: Studentlitteratur AB
Folkhälsomyndigheten. 2018. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49 728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf (Hämtad 2020-05-01)
Johnson, M. 2003. Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S och Brinkmann, S. 2019. Den kvalitativa forskningsintervjun. Uppl 3:6. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsen, A K. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lent, R, Brown, S och Hackett, G. 2002. Social Cognitive Career Theory. I Brown, Duane et. al. (red.). Career choice and development. Uppl 4. San Francisco: JosseyBass, 255- 311.
Lindh, G. 1997. Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Jönköping: Stockholms universitets förlag
Lindwall, M. 2011. Självkänsla. Bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Makeower, I. 2018. Självkänsla och perfektionism. Teori, forskning och klinisk
44
Morin A.J.S, Maïano C, Marsch W.H, Nagengast B, Janosz M. 2013. “School Life and Adolescents - Self-Esteem Trajectories”. Child Development, 84(6), 1967-1988. doi: 10.1111/cdev.12089.
Park I-J, Kim M, Kwon S and Lee H-G. 2018. “The Relationships of Self-Esteem, Future Time Perspective, Positive Affect, Social Support, and Career Decision: A Longitudinal Multilevel Study”. Frontiers in Psychology, 9:514, 1-14. doi: 10.3389/fpsyg.2018.00514 Skolverket. 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011. Västerås: Edita.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659807/1553964056811/pd f2705.pdf (Hämtad 2020-04-02)
Skolverket 2004. Ungdomars utbildnings- och yrkesval - i egna och andras ögon
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1359 (Hämtad 2020-03-16)
Super, S 1980, 1990, 1994. “Theories focusing on process”. I Patton Wendy & Mc Mahon Mary (red). 2006. Career development and systems theory. Connecting theory and
practice. Rotterdam: Sense publishers
Thompson, M. N, Her P, Kawennison Fetter A, Perez-Chavez J. 2019. “College Student Psychological Distress: Relationship to Self‐Esteem and Career Decision Self‐Efficacy Beliefs”. Career Development Quarterly, 67(4), 282–297. doi: 10.1002/cdq.12199.
Thomsen, R. 2014. Ett nordiskt perspektiv på karriärkompetens och vägledning –
karriärkompetens och karriärlärande. NVL & ELGPN concept note. Oslo:NVL.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Vetenskapsrådet. ISBN: 91-7307-008-
4. http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
45
Bilaga 1
Intervjuguide – 30-40 minuter
Bakgrundsfakta
• Hur länge har du arbetat som studie- och yrkesvägledare? • Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat på denna arbetsplats?
• Lite kort, vilka är dina ansvarsområden och huvudsakliga arbetsuppgifter?
Vad är självkänsla
•
Självkänsla? Hur beskriver du det? • Beskriv vad självkänsla består av• Hur går dina tankar kring eleverna och hur de kan utveckla en god självkänsla? Vad kan vara bidragande faktorer?
Erfarenheter av elevers självkänsla
• Hur tror du att eleverna själva uppfattar självkänsla? Beskriv.
• På vilket sätt tror du att elevernas självkänsla kan påverka tankarna de har kring sina utbildnings och/eller yrkesval? (Hur de tänker i form av vad de tror att de klarar av i förhållande till sin självkänsla).
• På vilket sätt kan du se en koppling mellan elevers förmåga att sätta upp personliga mål och att vara drivande i att nå dem i förhållande till självkänslan?
Självkänslans påverkan på eleven och dennes beslutsfattande
• Vad anser du skulle vara den största vinsten med en positiv självkänsla för elevens skull?
• På vilka sätt kan, enligt dina erfarenheter, positiv respektive negativ självkänsla ta sig uttryck hos eleverna i en valsituation? Hur påverkas de?
46
Studie- och yrkesvägledarens arbetssätt
• På vilket sätt arbetar du systematiskt för att eleverna ska få insikt och kunskap om sig själva för att kunna ta ställning och fatta bra beslut om sin framtid?
• Vilka metoder använder du dig av för att hjälpa eleven att fatta väl underbyggda utbildningsval?
• I vägledningssamtalet med eleven och de val de står inför, hur kopplar du då tex intressen och förmågor till självkänslan? Ser du någon koppling? På vilket sätt? • Vad tänker du är med och påverkar självkänslan i form av inre och yttre faktorer?
Kan du ge exempel? Får du in detta i dina vägledningssamtal?
Att upptäcka bristande självkänsla
• Hur kan du upptäcka om en elev har bristande självkänsla och hur kan du arbeta för att eleven ska nå självinsikt om detta? Beskriv.
• Vilka uttryck av bristande självkänsla har du lagt märke till hos elever i gymnasieskolan?
• Vilka konsekvenser har du sett av en bristande självkänsla hos elever?
Avslutningsvis
Är det något du tycker att jag har missat att fråga om som du känner är viktigt? Tack för att jag har fått intervjua dig för mitt examensarbete. Det betyder mycket för mig. Skulle