SYV:s arbetssätt och samtalets betydelse

5.2.2 Sammanfattning

I detta avsnitt visar de viktigaste resultaten att majoriteten av informanterna säger att god självkännedom och god självkänsla leder till mer välgrundade val. Informanterna är åtta studie och yrkesvägledare på gymnasienivå. Över hälften menar också att självkänslan påverkar utbildnings- och/eller yrkesval olika om den är hög eller låg. De flesta menar att individens självkänsla styr så att man antingen väljer mer rätt för att man har god självinsikt eller mer fel på grund av låg självinsikt. Sammantaget menar majoriteten att en god självkänsla och självinsikt leder till färre felval och omval. Flera menar också att de som har en god självkänsla också är de som sätter upp högre mål. Några nämner att individer med låg självkänsla många gånger är lika kompetenta som de med god självkänsla. Det de saknar är tron på sig själva och sin förmåga och är rädda för att misslyckas.

5.3 SYV:s arbetssätt och samtalets betydelse

I denna studie har syftet varit att ta reda på vilken kunskap studie- och yrkesvägledare har om elevers självkänsla och hur den påverkar de val och beslut de tar. Hur arbetar de för att få kännedom om elevernas självkänsla? Samtidigt som det framkommer att alla är medvetna om vad självkänsla är så har flertalet informanter inte reflekterat lika mycket över dess betydelse som vissa andra informanter. Informant 6 (14042020) berättar om elevernas utveckling från årskurs 1 till 3 på gymnasiet:

Jag tror att i åk 3 när eleven lämnar oss då är nog de flesta ganska trygga med att ha samtal med oss för då vet de att vi vet allt om dem egentligen. Vi känner till deras styrkor och svagheter och de känner sig liksom trygga i sina beslut. Men det är ju en process på två tre år.

Detta visar på att vägledningen är en process över tid. Samma informant menar att det är SYV:ens roll att vara ”bollplank och spegel” för att kunna hjälpa eleverna att ta sig förbi hinder de upplever som jobbiga och svåra. Informant 5 och 6 nämner att de innan de träffar en elev för första gången har för vana att ”titta bakåt i systemet”. De får då en bild av elevens styrkor och svagheter. De får också en bild av om eleven förskönar verkligheten eller ej och kan lättare utmana dem i samtalet med hjälp av sina samtalsfärdigheter. De menar att det är viktigt att eleven får insikt och blir medveten om

32

sig själv så att självbilden stämmer med verkligheten. Alla åtta informanter menar att de mer eller mindre arbetar utifrån någon vägledningsmodell i samtalet med eleverna, men som informant 8 säger: ”Man plockar lite här och lite där. Man ska ju kunna genomföra ett samtal, men det blir ju olika beroende på eleverna”. Informant 2, 3, 4 och 7 pratar om syvplanen och hur den är upplagd med olika fokusområden. Vissa nämner att i årskurs 4– 6 ligger fokus bland annat på självkänsla. Informant 2 och 3 nämner Parsons trestegsmodell INSIKT, UTSIKT, FRAMSIKT som en grund att utgå ifrån. Steget insikt handlar om självkännedom Informant 2 (07042020):

Men grunden tänker jag nog är tanken om ett karriärlärande där man bygger på och det blir ju det här med INSIKT, UTSIKT, FRAMSIKT också på något sätt /.../ att man blir medveten om sig själv/.../och där ligger ju det här med självkänslan såklart också/.../och man blir medveten om vad som finns. Det jag tänker också på /.../ alltså /... /är ju arbetet som man gör kring valet till högre årskurs /…/ Det är ju inte bara att de ska välja något utan det är ju mycket de ska ta ställning till där och där är det jätteviktigt att vara pedagogisk. För det är ju ett lärande när man är ute i klass så och ska förklara de här grejorna och vi börjar ju i ettan. Vissa grejor repeterar man ju, men det är ju att bygga på deras valkompetens. De tränar sig ju i att välja faktiskt genom de val de gör här i skolan /.../ även till gymnasiet /.../ granska de olika alternativen och ta ställning och fatta beslut. Jag gillar tanken på det här med karriärlärande, att man bygger på sina kunskaper helt enkelt.

Dessa informanter och flera andra nämner också Egans samtalsmodell. Utöver specifika modeller nämner de samtalsmetodiken och de samtalsfärdigheter som speglingar, att utmana, vidga perspektiv, aktivt lyssnande och mer därtill.

Informant 4 och 7 har många funderingar kring hur självkänsla kan påverka eleverna, både i och utanför skolan. Informant 7 (15042020) talar om att det finns många olika perspektiv att arbeta med i skolorna, men påtalar att det skulle behövas en pågående diskussion om självkänsla. ”alltså där tänker jag på skolorna/.../hur uppmärksammar vi när någon har låg självkänsla?”. Informant 4 (08042020) menar att inte bara skolan och kompisar påverkar självkänslan utan också hemmiljön:

33

Ja, det är ju hur man har det hemma är ju jätteviktigt, hur ens föräldrar är, hur de liksom peppar en, uppmuntrar en och får en bra självkänsla eller inte och blir nertryckt /.../ hemmet är jätteviktigt och skolan finns också. Det kan vara lärare som hjälper en, som kompenserar /…/ alltså/.../så kan ju skolan kompensera det /.../ alltså, det är ju det som är lite meningen med skolan /…/ men jättemycket hemifrån alltså. Att man också kan ärva ett sätt att vara /.../ efter föräldrarnas beteende.

Alla informanter arbetar med information om framtida studier, men det varierar hur mycket de går på djupet kring intressen och förmågor. Informant 3 brukar arbeta med tankekartor i samtalen med eleverna för att få dem att reflektera över sina resurser och lyfta fram styrkan hos dem, medan informant 7 pratar om yrkeskort som stöd. Informant 6 nämner att ibland kan ett intresse utanför skolan t ex sport, teater och musik smitta av sig på skolarbetet och stärka självkänslan då de känner att de har hittat något de tycker om. Via sporten kan eleverna tränas i att ibland vinner man, ibland förlorar man, men man är lika mycket värd oavsett.

5.3.3 Sammanfattning

I kapitlets sista avsnitt visar resultaten att flera informanter tycker att det är viktigt att finnas som ett stöd för individer med låg självkänsla genom att lyssna och diskutera. Flera talar om att vägledning är en process och att det tar tid för individerna att känna sig trygga med informanterna. Vissa menar att självkänsla som begrepp bör tas upp och belysas mer eftersom det kan få stora konsekvenser för den enskilde individen. Alla använder sig av samtalsfärdigheter och alla lutar sig mot olika samtalsmodeller, men mer eller mindre uttalat. Alla menar också att vägledningssamtalen på gymnasienivå till stor del handlar om information, men att det också kan handla om att bli medveten om sig själv när så krävs. De anpassar sig efter individen.

34