Vad vet SYV om självkänslans påverkan? En intervjustudie om självkänslans betydelse

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vad vet SYV om självkänslans

påverkan?

En intervjustudie om självkänslans betydelse

What does student counselors know about the impact of

self-esteem

An interview study on the importance of self-esteem

Linn Eklund

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Marianne Sjöland Handledare: Irene Andersson

3

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare (SYV) har i hur elevernas självkänsla kan vara med och påverka karriärvalen. Kan valen bli bättre välgrundade om SYV också tar hänsyn till självkänslan? Jag har använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat 8 studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå. Tidigare forskning visar att det finns mycket forskning kring begreppet självkänsla, men mindre om elevernas föreställningar om sig själva i relation till studier och arbete. Jag har valt att se på det ur SYV:s perspektiv. Ett tongivande resultat är att de flesta informanter tror att det skulle gå att minska felval, omval och liknande med en ökad förståelse för konsekvenserna av att ha en bristande självkänsla. Att ha insikt och kunskap om sig själv förbättrar förutsättningarna att göra välgrundade val. Empirin har analyserats utifrån Supers teori (1990) och SCCT (1994). Utifrån dessa teorier har jag velat förstå vad som påverkar karriärutvecklingen och på vilket sätt den påverkas av självkänslan. Analysen visar att vi påverkas av betydelsefulla andra som t ex föräldrar, lärare och kompisar, men med en god självkänsla anpassar man sig inte endast efter andra.

4

Förord

Jag vill tacka mina informanter som ställde upp utan att tveka, mitt under coronapandemin. Det är jag tacksam för. Det har varit spännande och lärorikt att få ta del av era åsikter. Jag vill också tacka min handledare Irene Andersson. Jag tror inte att jag hade kunnat få en bättre handledare. Ditt stöd har betytt allt när jag mellan varven verkligen haft mina funderingar om det här skulle gå att få ihop. Dessutom vill jag tacka min kursare Tina som också har trott på att jag ska ro detta iland. Allra sist tackar jag Lasse som lyssnat och diskuterat med mig i ur och skur.

5

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 7

1.1Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 9

2.1 Definition av självkänsla ... 10

2.2 Självkänsla och beslutsfattande ... 11

2.2.1Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen... 11

2.2.2 Relationen mellan studenters psykiska ohälsa, självkänsla och förmågan att fatta beslut. ... 12

2.2.3 En studie i flera nivåer – om självkänsla ... 13

2.2.4. Självkänslans utvecklingsbanor i skolmiljön ... 14

2.2.5 Vägen efter grundskolan ... 15

2.2.6 Karriärkompetens och karriärlärande ... 15

2.3 Sammanfattning ... 16

3. Teoretisk förankring ... 18

3.1 SCCT ... 18

3.2 Donald E. Supers Career Development Theory ... 19

3.3 Sammanfattning ... 20

4. Metod ... 22

4.1 Metodval och analys... 22

4.2 Urval ... 22

4.3Datainsamling och databearbetning ... 23

4.4 Etiska ställningstaganden ... 24

5. Resultat ... 26

5.1 Beslutsfattande och självkänslans betydelse ... 26

5.1.1 Sammanfattning ... 28

5.2 Självkänslans roll i utbildning- och yrkesval ... 29

5.2.2 Sammanfattning ... 31

5.3 SYV:s arbetssätt och samtalets betydelse ... 31

5.3.3 Sammanfattning ... 33

6. Analys ... 34

6.1 Självkänslan och dess påverkan på elevers beslutsfattande ... 34

6.2 Förmågan att göra val och sätta upp mål ... 35

6.3 Hur SYV använder samtalet ... 36

6 7. Diskussion ... 38 7.1 Resultatdiskussion ... 38 7.2 Metoddiskussion ... 40 7.3 Teoridiskussion ... 40 7.4 Avslutande reflektioner ... 41 8. Referenslista ... 43 Bilaga 1 ... 45

7

1.Inledning

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om självkänsla. Jag har kommit att intressera mig mycket för ämnet då jag själv haft och delvis har en bristande självkänsla. Det är en faktor av många som påverkar våra utbildnings- och yrkesval, men är vi medvetna om det? Jag har velat få en inblick i hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiet ser på självkänslans betydelse och om de uppfattar att eleverna har insikt om att självkänslan kan påverka deras val. Viss forskning visar på att det kanske inte är så viktigt om självkänslan är hög eller låg, utan att det är strävan efter den som är det (Crocker och Park, 2004). Andra fokuserar dock mer på problemen med en låg självkänsla och dess konsekvenser (Morin et al., 2013). Ämnet är komplext. För egen del har det lett till att jag anpassat mig för mycket efter vad andra tycker och tappat bort mig själv på vägen. Det handlar då mycket om att vara styrd utifrån istället för att följa sin inre röst och lita på att man duger som man är (Cullberg Weston 2005). Maarit Johnson, dr i psykologi, uttrycker följande om denna inre självkänsla:

I verkliga livet innebär detta att en person med god inre självkänsla både ger och tar i relationer; ger stöd åt andra vid behov, men tar även själv emot hjälp om det behövs. Hon/han kan öppet visa sina känslor, även mindre önskvärda som ilska och svartsjuka. Denna person har en stark integritet och kan säga nej till andras påtryckningar och förslag (2003, 45).

I Ungdomars utbildnings- och yrkesval - i egna och andras ögon går det att läsa: ”att det förekommer en hel del kunskapsluckor kring ungdomars föreställning om sig själva i relation till studier och arbete och att det snabbt växande mediesamhället skapar ett alltmer osynligt arbetsliv” (Skolverket 2004). Att vi lever i en värld med en ständigt föränderlig arbetsmarknad känner vi alla till. Det gäller inte minst nu under rådande coronapandemi. Detta leder mig till att vilja undersöka synen studie- och yrkesvägledare har på elever och deras syn på självkänslans betydelse, men också för deras egen del i arbetet med eleverna. Hur kan en bristande självkänsla synliggöras om ingen vet vad den

8

tar sig för uttryck? Självkänslan är såklart en av flera faktorer som är med och påverkar hur vi hanterar olika val som ska göras eller beslut som ska fattas. Hur kan självkänslan kopplas till förmågan att kunna fatta beslut? Och hur ska en studie och yrkesvägledare samtala om självkänsla? Eller ska de ens det? Gunnel Lindh tar i sin avhandling om vägledningssamtalet upp att det är viktigt att bli medveten om sig själv (1997, 21) och här tänker jag att självkänslan spelar roll för hur man ser och blir medveten om sig själv. Att den psykiska ohälsan ökat finns det statistik på och att ångest och oro har samband med en låg självkänsla finns det också bevis på. Här är det också viktigt för studie- och yrkesvägledarna att överväga hur detta påverkar elevernas karriärutveckling och beslutsprocess och att samtidigt få in denna förståelse i sitt arbete med eleverna (Thompson et al. 2019, 292). Folkhälsomyndigheten (FHM) har i samarbete med WHO tagit fram en rapport om skolbarns hälsovanor som bland annat visar statistik om hur 15-åringar skattar sin upplevda självkänsla. Påståendet “jag tycker om mig själv” instämde 61% av flickorna i och 84% av pojkarna. I samma rapport sägs att: “Psykisk hälsa är inte enbart en grundläggande resurs för att bemästra livets olika svårigheter, utan också en samhällelig tillgång ur social och ekonomisk synvinkel”. Det tyder på att när vi mår bra psykiskt kan vi också hantera motgångar bättre, samtidigt som vi också kan ta tillvara på möjligheter som dyker upp (FHM 2018). Även i läroplanen för gymnasiet påpekar man att hur viktigt det är att ”skolan ska stärka individens tro på sig själv” (Skolverket 2011, 8). Studie- och yrkesvägledare kan ha en betydelsefull roll i att få elever att komma till sin fulla rätt och komma underfund med och utveckla sina förmågor genom att bli medvetna om sig själva.

1.1Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare har om självkänsla och hur självkänslan kan vara med och påverka elever i valsituationer och beslutsprocesser.

Frågeställningarna är utifrån syftet följande:

• Vilken kunskap har studie- och yrkesvägledare om självkänslans betydelse i elevernas utbildnings och yrkesval?

9

• På vilket sätt anser studie- och yrkesvägledare att självkänslan (kan) påverkar elevernas karriärval?

1.2 Disposition

Uppsatsen börjar med en ”Inledning” som är en introduktion av ämnesvalet följt av tydliggörande av ”Syfte och frågeställningar”. I ”Disposition” förklaras uppsatsens upplägg. I kapitlet ”Tidigare forskning” definieras begreppet självkänsla följt av en redovisning av studier relevanta för syftet. Följande kapitel ”Teori” redovisar de två karriärvalsteorier som används i analysen. ”Metod” inleds med att beskriva metodval följt av urval, datainsamling, databearbetning, analys och etiska ställningstaganden. I ”Resultat” redovisas empirin under tre teman och avslutas med en sammanfattning. Följande kapitel ”Analys” ägnas åt att analysera empirin med hjälp av valda karriärvalsteorier utifrån två huvudteman uppdelade i underrubriker. I kapitlet ”Diskussioner” diskuteras resultatet, metoden, teorierna och därefter kommer avslutande reflektioner. Sist kommer ”Referenslista” och ”Bilaga 1” som är intervjuguiden.

10

2.Tidigare forskning

I följande kapitel presenterar jag den forskning jag finner relevant utifrån mitt syfte med denna studie. Inledningsvis definieras begreppet självkänsla och jag ger en inblick i hur olika psykologer ser på dess komplexitet. Därefter presenteras ett antal studier som undersökt samband mellan självkänsla och en rad andra faktorer så som förmågan att kunna fatta beslut. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

2.1 Definition av självkänsla

Självkänsla definieras inom psykologin ofta som den grundinställning vi har till oss själva och vårt värde som människa. Den innefattar också tillit och acceptans av oss själva (Johnson 2003, 15; Makeower 2018, 22). I Självkänsla – Bortom populärpsykologi och

enkla sanningar tar Lindwall, docent i psykologi, upp att självkänsla, likt luft, ofta inte

märks när den finns utan först då det råder brist på den (2011, 28). Irena Makeower, docent i psykologi och psykoterapeut, har intresserat sig för självkänsla. I boken Självkänsla och perfektionism – Teori, forskning och klinisk

tillämpning (2018) går hon igenom vad självkänsla är ur flera olika perspektiv via

genomgångar av en mängd studier och egen forskning. Det är ett område det forskats mycket på, men trots det finns det inga enkla förklaringar utan självkänslan kan uttryckas på en rad olika sätt. Två variationer av självkänsla kommer att beskrivas för att läsaren ska få en uppfattning av hur det är att ha en låg självkänsla eftersom det främst är då den också blir problematisk för individen. Dessa är genuint låg självkänsla och

prestationsbaserad självkänsla. Det är också vanligt förekommande att ha en

kombination av dessa två. Genuint låg självkänsla kallas även för klassiskt låg självkänsla. Den består av en likvärdig låg explicit självkänsla och låg implicit självkänsla. Explicit självkänsla bygger på en medveten självreflektion i motsats till implicit självkänsla som är en automatiskt intuitiv upplevelse av sitt värde (2018, 33). Kännetecknande för personer med genuint låg självkänsla är främst rädsla för att inte bli omtyckta. Det tar sig en rad uttryck som rädsla

11

för konflikter, svårt att ta plats och uttrycka sina åsikter, ofta mycket självkritiska, känner ofta skam och skuld. Personer med låg självkänsla har också svårt för att fatta beslut och tar på sig andras ansvar samt vill ofta vara till lags för att bli omtyckta. De har också ”en djup övertygelse om en egen personlig värdelöshet” (Makeower 2018, 59, 253). Personer med denna form av självkänsla sätter ofta upp negativa mål som i sin tur vidmakthåller den låga självkänslan. Istället för att formulera sig med hur jag borde vara formulerar man sig med hur jag inte borde vara (Makeower 2018, 59). Prestationsbaserad självkänsla är en form av självkänsla som också kopplas ihop med perfektionism. Den kännetecknas av att den är osäker, instabil och villkorlig vilket betyder att de individer som lider av denna typ av självkänsla är beroende av yttre bekräftelse. Den största rädslan för dessa individer är rädslan för att misslyckas. De sätter upp höga egna krav, men tror även att omgivningen har dessa krav på dem. Då de inte lyckas att leva upp till dessa sänks inte bara självkänslan utan deras tro på sin förmåga att prestera och ångesten ökar (2018, 167, 170-172, 193, 253). Att leva under denna prestationspress kan i förlängningen leda till psykisk ohälsa så som utbrändhet och ökad ångest (Makeower 2018, 170).

2.2 Självkänsla och beslutsfattande

2.2.1Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen

I avhandlingen Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (1997) har Gunnel Lindh som syfte att ta reda på vilken möjlighet eleven har att göra sin röst hörd. Hon tar upp hur insikter och kunskaper om oss själva kan omvandlas till en förmåga att fatta och genomföra beslut. Detta är två av de behov som vägledningen ska tillgodose utifrån den enskilde elevens förutsättningar. Eleven ska också bli medveten om sig själv, om alternativen och relationen mellan sig själv och de olika valalternativen (1997, 22). Studiens deltagare är sju elever i årskurs 9 som blivit kallade till ett vägledningssamtal med sammanlagt sex olika vägledare. Samtalen har videoinspelats. Lindh har även hållit enskilda intervjuer med vägledare och elever både före och efter vägledningssamtalen. Dessa intervjuer har spelats in (1997, 41-42). I samtalet möts individen och samhället/institutionen. Samtalet granskas med utgångspunkt i tre perspektiv och hur eleven i förhållande till dessa har möjlighet att göra sin röst hörd. De är: ett intentionellt,

12

ett interaktionellt och ett samhälleligt/institutionellt. Ur dessa olika perspektiv har hon undersökt elevens möjlighet att göra sin röst hörd i olika sammanhang (1997, 41). Lindh har bland annat velat ta reda på elevernas förväntningar inför vägledningssamtalet, men att också ta reda på hur deltagarna har upplevt samtalen och vad de innehöll. Avhandlingens resultat visar på att eleverna inte riktigt visste vad de kunde förvänta sig av vägledningssamtalet. Däremot hade de flesta många funderingar kring det kommande gymnasievalet som för många är ett stort och svårt val. Talutrymmet i samtalen har i medeltal legat på 40% för eleverna och 60% för vägledarna. Störst utrymme har för elevernas del legat i början av samtalen, under kartläggningsfasen. Gemensamt för alla samtal är att de genomgår fyra olika faser: en kort inledande fas, en kartläggande och utforskande fas, en perspektivvidgande fas och en avslutande fas. I intervjuerna före vägledningssamtalen tar flera vägledare upp att vägledning är en långvarig process, men trots det är det bara i ett av de sju samtalen som perspektiven vidgas förutom att information gavs. Detta sker inom ett av de projekt som identifierats under analysen och kallas för livsvägledningsprojekt. I samtalen tas olika projekt upp t ex informationsprojekt och livsvägledningsprojekt (1997, 343-344) Resultatet pekar på att eleverna känner sig hörda när vägledaren använder sina samtalsfärdigheter på rätt sätt och sammanfattar, speglar och ställer följdfrågor på vad eleven sagt ur dennes perspektiv. Det ökar även elevens delaktighet i samtalet och eleven känner sig hörd (1997, 345).

2.2.2 Relationen mellan studenters psykiska ohälsa, självkänsla och

förmågan att fatta beslut.

Forskarna Thompson, Her, Kawennison Fetter och Perez-Chavez från University of Wisconsin-Madison presenterar sin studie i en vetenskaplig artikel (2019). Studiens syfte var att öka förståelsen mellan psykisk ohälsa, självkänsla och individens förmåga att slutföra sina karriärbeslut (career decision self-efficacy, CDSE). Orsaken till studien är alla de stressorer studenter upplever i övergången till att bli unga vuxna som senare även kan komma att påverka deras psykiska hälsa. Det kan handla om att anpassa sig till nya miljöer, roller och ansvarsområden. Dessa omständigheter kan leda till en ökning av psykisk ohälsa för vissa. I sin tur kan detta även påverka studenternas utbildnings- och karriärutveckling (2019, 282). Undersökningen gjordes på 292 universitetsstudenter i åldrarna 17-51 år på ett universitet i USA. Forskarna använde sig av en kvantitativ metod med olika enkäter som gjordes online. De har sedan analyserat de olika begreppen mot

13

varandra i olika hypoteser (286-287). I resultatet framgår att studenter med psykisk ohälsa också har lägre självkänsla och sämre förmåga att fatta och slutföra karriärbeslut (CDSE). Dessa variabler samverkar alltså och ligger nära varandra, men inte så att de riskerar en begreppsmässig överlappning. Ytterligare resultat visar att självkänsla och psykisk ohälsa bidrog tydligt till förutsägelsen av förmågan att slutföra sina karriärbeslut (CDSE) (2019, 288). I den avslutande diskussionen tar författarna upp att deras resultat ligger i linje med tidigare forskning. De ser dock att deras studie har en begränsning (2019, 291). Resultatet visar på samband mellan psykisk ohälsa, självkänsla och förmågan att fatta beslut. Däremot går det inte att avgöra om självkänsla är ett symptom av psykisk ohälsa eller ett resultat.

De påtalar även att då den ökande mängden stressfaktorer ökar den psykiska ohälsan är det viktigt för vägledare som bör ta detta med i beaktande eftersom det påverkar elevernas förmåga att fatta karriärbeslut på ett framgångsrikt sätt (2019, 288). Att uppmärksamma detta kan både underlätta för studenternas karriärutveckling, men också göra att andra insatser sätts in i tid om så är nödvändigt. De vill även uppmuntra vägledare att söka kunskap för att kunna upptäcka symptom på psykisk ohälsa om de inte redan besitter sådan kunskap (2019, 288-291).

2.2.3 En studie i flera nivåer – om självkänsla

I Kina respektive Sydkorea har fyra forskare Park, Kim, Kwon och Lee har presenterat sin studie ”Relationships of Self-Esteem, Future Time Perspective, Positive Affect, Social Support, and Career Decision: A Longitudinal Multilevel Study” som en vetenskaplig artikel i Frontiers in Psychology, 2018. Det framgår av titeln att den behandlar självkänsla i relation till en rad andra faktorer bland annat karriärbeslut. Karriärbeslut delades här vidare in i förmågan att fatta själveffektiva karriärbeslut (career decision-making

self-efficacy) och karriärvalsoro (career choice anxiety). Syftet var att se hur dessa faktorer

samverkar på olika nivåer, intrapersonellt och interpersonellt. Forskarna använde sig av dagboksmetoden för att undersöka dessa variabler. Det innebar att deltagarna under 21 dagar i följd skulle betygssätta sin påverkan och sina attityder så att forskarna på detta sätt kunde avgöra om inställningen till karriärbeslut skiljer sig åt under tiden studien pågår. Studiens deltagare var 105 av 128 tillfrågade universitetsstudenter i åldern 18-33

14

år (2018, 1, 6).

Följande redovisas som studiens viktigaste resultat. Elever som känner sig uppskattade har lättare för att fatta själveffektiva karriärbeslut som i sin tur minskar karriärvalsoron. Detsamma som för att känna sig uppskattad gäller också i förhållande till självkänslans effekt. Det betyder att även dessa elever har större tilltro till sin förmåga att fatta karriärbeslut samtidigt som karriärvalsoron minskar. För de elever som upplever att de både har socialt stöd och är uppskattade samverkar dessa komponenter och minskar karriärvalsoron. Det tycks också vara så att elever som känner sig uppskattade och har socialt stöd sätter upp fler mål och engagerar sig mer för att nå dem. Ökar det sociala stödet förstärks också känslan av att känna sig uppskattad så att förmågan att fatta själveffektiva karriärbeslut ökar än mer. Till sist visar studien, med sin dagboksmetod, att förmågan att fatta själveffektiva karriärbeslut och karriärvalsoron fluktuerade under tiden studien pågick (2018, 7-9). Forskarna menar att deras studie var den första att studera förhållandet mellan påverkan av att känna sig uppskattad (positive affect) och förmågan att fatta själveffektiva karriärbeslut (2018, 9).

2.2.4. Självkänslans utvecklingsbanor i skolmiljön

Morin, Maïano, Marsch, Nagengast och Janosz är forskare från skilda universitet i Australien, Tyskland och Kanada. De har gemensamt utfört en studie som de redovisat i en vetenskaplig artikel 2013. Studiens två huvudsyften har varit att undersöka heterogenitet i nivå, form och stabilitet i utvecklingsbanorna för ungdomars självkänsla. Därefter har de även utvärderat om dessa banor kan förutsägas utifrån olika aspekter så som de uppfattningar eleverna har om sina skolmiljöer och relationerna i skolan. Studien genomfördes under fyra år, på fem skolor i Montreal i Kanada. Deltagarna var 1008 ungdomar som vid starten i genomsnitt var 12,6 år. Mätningarna gjordes sammanlagt fem gånger med kvantitativa metoder (2013, 1973). Några av de viktigaste resultaten visade att elever som var framgångsrika i att utvecklas och att uppfylla sina behov av interpersonella relationer och självständighet också var de som behöll en jämn nivå av global självkänsla. Denna form av självkänsla är stabil över tid och liknar ett personlighetsdrag (2013, 1976, 1984). De elever som däremot inte lyckades lika bra hade en mer instabil form av självkänsla. Studien visar att både det stabila och instabila tillståndet av självkänsla håller i sig på en liknande nivå över tid.

15

Avslutningsvis visar studien att ett positivt skolliv har en positiv inverkan på självkänslan liksom det har en avgörande effekt på hur eleverna konstruerar sin identitet (2013, 1985).

2.2.5 Vägen efter grundskolan

Dresch och Lovéns har genomfört en studie med syftet att titta på hur individers valmönster och valbeteenden går att förklara. De har även velat få in mer subjektiva upplevelser inför framtida val till utbildningar och yrken (2010, 38, 53). De har under två års tid följt elever från årskurs 9 till årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna har fått beskriva sin självkännedom genom att svara på frågor om hur de beskriver sig själva och om de skulle vilja ändra på något hos sig själva. De resultat som presenteras antyder att ca 1/3 av eleverna inte diskuterat sina starka och svaga sidor eller rett ut vilka utbildningar som kan vara lämpliga utifrån de personliga förutsättningarna. Däremot har de fått information om utbildningar och yrken (Dresch & Lovén 2010, 39, 41, 49). Studie- och yrkesvägledaren har här en viktig uppgift att få eleven att se olika karriärvalsalternativ, men också i relation till sig själva för att kunna göra ett väl underbyggt val. De bör också vara medvetna om att attityder, värderingar och normer kan behöva utmanas och att god vägledning handlar om att synliggöra detta för eleven (2010, 53-54). Författarna har också kommit fram till att ”osäkerheten kring den egna identiteten och vad den betyder för individens framtid är ett framträdande drag” (2010, 58). Detta leder till att valen inte är så välgrundade som man kan önska och leder inte sällan till omval eller alternativt avhopp och byte i årskurs 1 på gymnasiet (2010, 58-59).

2.2.6 Karriärkompetens och karriärlärande

Europeiska vägledarnätverket ELPGN har i samarbete med NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) genomfört en rapport kallad Ett nordiskt perspektiv på karriärkompetens

och vägledning – karriärkompetens och karriärlärande Rie Thomsen vid Århus

Universitet har sammanställt rapporten (2014). Syftet är att både öka förståelsen för begreppet karriärkompetens, men också att använda det i utvecklingen av vägledningen i de nordiska länderna. För dessa ändamål önskar man skapa ett gemensamt ramverk. Målgruppen för rapporten är vägledare, lärare, beslutsfattare, chefer, forskare och andra i behov av vägledning (2014, 6). Ytterligare ett syfte är att utveckla en terminologi som är gemensam för de nordiska länderna eftersom detta främjar samarbetet (2014, 7). Genom

16

att undersöka ramverken (blueprints) från andra länder har man skapat sig en bild av hur man ska gå vidare inom de nordiska länderna. Dessa kan senare användas vid planering av vägledning av bland andra beslutsfattande politiker och vägledare (2014, 10). Karriärkompetenser förklaras i rapporten som ”de färdigheter individen behöver för sin självkännedom och för att rusta sig i ett livsperspektiv samt för att kunna hantera återkommande val” (2014, 5). Dessa färdigheter kan vara olika aktiviteter och handlingar till exempel fritidsaktiviteter och formell/icke-formell utbildning. Det handlar om att individen ska bli medveten om sina möjligheter genom detta så kallade karriärlärande

(2014, 5).

De nordiska länderna rekommenderas att använda begreppet karriärkompetens samt att se det ur det livslånga perspektivet (2014, 3, 25). Karriärlärande är alltså de handlingar som leder fram till karriärkompetensen. De nordiska länderna undersöker om utvecklingen av karriärkompetensen kan leda till större positiva effekter för både individen och samhället (2014, 5). Det är inte säkert att individen ens är medveten om sina karriärkompetenser, men att dessa ska synliggöras genom rätt slags vägledning. I den mån karriärkompetenser saknas ska individen få möjlighet att utveckla dessa (2014, 17). Avslutningsvis lämnas rekommendationer på hur samarbetet och förståelsen för begreppen karriärlärande och karriärkompetens bör ses. I stället för att fokusera på hur vägledaren hjälper elever och vuxna med val och beslut vid ett givet tillfälle önskar man flytta fokus till lärandet (2014, 27).

2.3 Sammanfattning

Tidigare forskning visar att självkänsla är ett komplext begrepp, men att det i grunden handlar om vår inställning till oss själva och vårt värde. Resultaten visar att medveten självreflektion leder till bättre underbyggda val där elever tar hänsyn till starka och svaga sidor. Jag menar att dessa studier är relevanta för min studie då jag vill undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare har i hur självkänslan kan påverka eleverna i val- och beslutsprocesser. Att stötta elever i valprocessen är en stor del av arbetet. Det är då viktigt att känna till vilka konsekvenser det kan bli av en låg självkänsla. Tidigare forskning visar att förmågan att fatta beslut kan kopplas samman med självkänsla på grund av att elever med god självkänsla har lättare för att stå för den de är och vad de tycker. De vet att de är

17

värdefulla oavsett. Det visar sig också att låg självkänsla kan leda till ångest och oro vilket leder till karriärvalsoro, dvs att ha svårt för att fatta och genomföra beslut.

18

3. Teoretisk förankring

I följande kapitel kommer de två teorier jag valt att använda mig av för att besvara mina frågeställningar att presenteras. Det är två psykologiska karriärvalsteorier. Jag börjar med att förklara SCCT av Lent, Brown & Hacket (1994) för att därefter förklara Career Development Theory av Donald E. Super (1990). I analysen kommer jag att använda mig av de kursiverade begreppen.

3.1 SCCT

SCCT är en socialkognitiv karriärutvecklingsteori, dvs psykologisk, som förklarar hur vi lär oss av våra erfarenheter för att utvecklas karriärmässigt. Detta sker i samverkan utifrån våra intressen, förmågor, värderingar och andra faktorer i vår omgivning. Teorin presenterades 1994 av Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett och den bygger vidare på Albert Banduras Social Cognitive Theory (1986) (Lent et al. 2002, 259). De använder sig av hans tre begrepp: upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga

mål som en grund för sin egen Social Cognitive Career Theory, SCCT. För att förklara

individens karriärutveckling har Lent et al. vidareutvecklat Banduras teori med tre sammankopplade modeller. De är: intresse-, val-, och prestationsmodellen. Upplevd självförmåga är tilltron på sin egen förmåga av vad man klarar av eller ej. Upplevelsen är personlig och dynamisk beroende på vilken situation och kontext man befinner sig i och påverkas också av andra personer tex föräldrar. En individ kan känna sig säker på vad denne kan prestera inom ett område, men känna sig osäkrare inom ett annat område. Att lyckas prestera väl leder till att stärka den upplevda självförmågan, medan misslyckanden leder till motsatsen (Lent et al. 2002, 261-262). Förväntat utfall bygger på tidigare egna erfarenheter av vilka konsekvenser ett visst beteende eller handlande leder till. Även andras bedömningar påverkar liksom hur individen ser att andra lyckas. Både den upplevda självförmågan och förväntningarna på ett lyckat resultat leder till att individen engagerar sig mer och är uthålligare. På så sätt kan detta ses som en motivationsfaktor. Förväntat utfall krävs i lärprocesser (Lent et al.

19

2002, 262-263).

Personliga mål kännetecknas av individens intentioner att engagera sig i en specifik

aktivitet eller att inverka på en framtida utgång. Att sätta upp dessa mål hjälper individen att hålla kursen oavsett motgångar längs vägen. Dessa tre begrepp är sammanlänkade på så sätt att en individ tenderar att sätta upp mål som överensstämmer med vad den vet att den klarar av och vilken grad av ansträngning som krävs för att nå måluppfyllelse. Framgång stärker den upplevda självförmågan (Lent et al. 2002, 263). SCCT organiserar karriärrelaterat intresse, val och prestation i tre modeller som är till för att förklara en individs karriärutveckling (Lent et al. 2002, 263). Intressemodellen. Ett intresse skapas alltså utifrån samspelen mellan upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Vid upprepade misslyckanden minskar dock motivationen och individen får tex tänka om vad gäller satta mål. Det är mer troligt att individen håller fast vid ett intresse då förväntningarna stämmer överens med resultatet

(Lent et al. 2002, 264-265). Då man utvecklar ett intresse är det troligt att man också utvärderar sin förmåga efter resultatet. Valmodellen. Karriärval bygger på intressemodellen. Modellen uppstår genom tron på den egna förmågan i kombination med förväntningarna man har på resultatet som främjar karriärrelaterade intressen. Vi sätter upp särskilda mål för utbildnings- och yrkesval. Detta gäller särskilt då individen har tydligt uppsatta mål och får stöttning från betydelsefulla personer i sin omgivning i att ta tillvara på sina intressen (Lent et al. 2002, 272-273).

Prestationsmodellen handlar om att förutse och förklara två viktiga aspekter av prestation. Dels handlar det om vilken framgång individen når i sin sysselsättning i form av en utbildning eller ett yrke. Dels handlar det om i vilken grad individen kan stå emot de hinder som uppstår under resans gång. Tidigare erfarenheter antas påverka i vilken grad individen klarar av detta. Prestation innefattar både förmåga och motivation (Lent et al. 2002, 277-280).

3.2 Donald E. Supers Career Development Theory

Teorin är en karriärutvecklingsprocess där självuppfattningen samspelar med geografiska och biologiska förutsättningar som förklarar varför individen gör de val hon gör. Super

20

har delat in karriärutvecklingsteorin i tre olika perspektiv: Livsförloppet (Life-span),

livsrummet (Life-space) och självbilden (self-concept). Livsförloppet står för

sammanhanget i livet och denna process är indelad i fem steg: uppväxt, utforskande, etablering, upprätthållande och avtagande (Patton, McMahon 2006, 56-57). Livsrummet är platsen detta utspelar sig på, men det består också av de viktigaste rollerna i livet. Dessa varierar över tid liksom betydelsen av dem. En mening med livet nås av de utmaningar och mål vi sätter upp för oss själva i dessa olika roller. Jagets roller är: barn, student,

fritidsmänniska, medborgare, arbetare, hemarbetande, förälder och pensionär. Rollerna

utspelas på olika platser, kallade arenor, där de för olika individer har olika stor betydelse. Arenorna är: hemmet, samhället, skolan och arbetsplatsen. Rollerna skapar förväntningar som i sin tur kan leda till konflikter mellan dem (Patton, McMahon 2006, 60-61). Super anser att vi har bättre förutsättningar att nå yrkesmässiga framgångar med en god

självbild då vi strävar efter att förverkliga densamma. Multipla roller samverkar.

Karriärutvecklingens fem steg är beroende av individens förmåga att hantera både befintliga och kommande steg (Patton, McMahon 2006, 61). Det utforskande steget sker i åldrarna 14-24 år. Det steget är aktuellt för denna studie då jag intervjuat studie- och yrkesvägledare på gymnasiet om hur de ser på elevers självkänsla. Detta steg kännetecknas av hur individen både vill känna sig delaktig i och passa in i samhället och dess rådande normer. Detta sker på ett subjektivt och ett objektivt plan. Arbets- och livserfarenheter leder tillsammans med individens självuppfattning leder till insikter om vilka egenskaper man besitter och inom vilket eller vika yrken dessa skulle komma till sin rätt (Patton, McMahon 2006, 58). Karriärmognad syftar till hur väl individen lyckats implementera sin självbild med kunskaper om arbetsmarknaden på ett realistiskt sätt. Arbetstillfredsställelsen beror i sin tur på graden av karriärmognad (Patton, McMahon 2006, 55).

3.3 Sammanfattning

SCCT teorin förklarar hur vi drar nytta av våra erfarenheter för vår karriärutveckling. Teorin bygger vidare på Albert Banduras teori med begreppen upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Teorin har vidareutvecklats med tre sammankopplade

21

modeller som förklarar individens karriärutveckling. Dessa är: intresse-, val-, och prestationsmodellen. Donald E. Supers teori fokuserar på individens självuppfattning och dess samspel med omgivningen. Karriärutvecklingsteorin har tre perspektiv:

Livsförloppet (Life-span), livsrummet (Life-space) och självbilden (self-concept). Jaget

har olika roller som utspelar sig på olika arenor. Helhetsperspektivet av vår självbild står på ett biologiskt och ett geografiskt ben. Dessa teorier kan användas för att förklara hur självkänslan påverkas av omgivningen i olika hög grad beroende på om den är god eller inte. Teorierna är båda kontextbundna och personliga vilket jag anser vara en bra förutsättning för användbarheten att analysera empirin. I Supers teori är självbilden central och i det utforskande steget, där gymnasieelever befinner sig, försöker de finna sig själva och var de kan passa in med sina egenskaper, intressen, förmågor med mera. Båda teorierna kan förklara hur eleverna påverkas av personer i omgivningen så som lärare, kompisar och föräldrar. När självkänslan är låg påverkas dessa elever ännu mer av vad andra tycker och anpassar sig därefter. Likaså kan begreppen upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål från SCCT förklara hur elever med god respektive låg självkänsla tror på sig själva och vad de klarar av och vilka mål de sätter upp för sig själva. Det kan t ex handla om vilka utbildningar eleven tror sig klara av eller ej.

22

4. Metod

4.1 Metodval och analys

Denna studie syftar till att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledarna har om elevers självkänsla och på vilket sätt självkänslan är med och påverkar elevers utbildnings- och yrkesval. Jag önskade att ta reda på ifall de ser denna koppling och hur de arbetar med elever som på ett eller annat sätt blir begränsade av självkänslan i valsituationer. En sådan helhetsförståelse nås bäst med en kvalitativ metod och på grund av det valde jag bort den kvantitativa metoden då mitt syfte inte var att samla in mätbara data (Larsen 2009, 22-23, 27). Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som stöd, men med frihet att ställa följdfrågor för fördjupad förståelse. Detta underlättar också för att validera tolkningarna samt minimerar risken för missförstånd då dessa kan klargöras under intervjun (Kvale & Brinkmann 2019, 154; Larsen 2009, 84,). Intervjuguiden var indelad i teman som ”Vad är självkänsla” och ”Studie- och yrkesvägledarens arbetssätt”. Att förbereda för analysen på detta sätt kallar Kvale och Brinkmann för att skjuta framåt (2019, 154; Larsen 2009, 87). Kvale och Brinkmann säger också att ”den slutliga analysen blir då inte bara lättare och mer hanterlig, utan kommer också att vila på en säkrare grund” (2019, 230). Empirin kommer att bearbetas i en innehållsanalys där kodning är den vanligaste formen för det (Kvale & Brinkmann 2019, 241-242).

4.2 Urval

Informanterna är valda utifrån ett godtyckligt urval av bekvämlighetsskäl. Det innebär att jag själv valt ut vilka studie- och yrkesvägledare jag skulle kontakta. Jag har utgått från mitt kontaktnät, men därutöver även kontaktat andra studie- och yrkesvägledare som jag inte tidigare haft kontakt med. Då det är många kvinnor i yrket valde jag medvetet att kontakta tre män för att få större spridning. Jag lägger inte mer vikt än så vid genus. De

23

arbetar alla i min hemkommun eller i en närliggande kommun (Larsen 2009, 77,79). Jag valde att ringa till informanterna i första hand och i andra hand mejla dem då jag ville få en personlig kontakt. Jag kontaktade sammanlagt åtta studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå och alla åtta tackade ja till att delta i studien. Samtliga har också en studie-

och yrkesvägledarexamen.

En stor fördel med kvalitativ metod är att det är lättare att gå på djupet och få en helhetsförståelse för det som studeras (Larsen 2009, 27). Detta uppnås genom att den som intervjuar kan ställa följdfrågor och reda ut i fall det finns oklarheter. Det bidrar också till att säkerställa studiens validitet (Larsen 2009, 26-27). Då urvalet är ett icke-sannolikhetsurval går det inte att generalisera resultatet från intervjuerna vilket det hade gjort vid en kvantitativ metod (Larsen 2009, 27). Däremot är resultatet överförbart till liknande situationer (Kvale & Brinkmann 2019, 311-312). Med en kvalitativ metod är det också bra att vara medveten om intervjueffekten då informantens svar kan påverkas av intervjuaren, eller att denne svarar det den tror att intervjuaren vill höra (Larsen 2009, 27-28). Om jag däremot valt att använda mig av en kvantitativ metod hade informanterna kunnat vara anonyma och kanske haft lättare för att svara sanningsenligt. Det är däremot troligt, enligt Larsen, att bortfallet varit större än vid intervjuer (Larsen 2009, 26-27).

4.3Datainsamling och databearbetning

Intervjufrågorna konstruerades utifrån studiens syfte och frågeställningar, men även utifrån tidigare forskning. Genom tidigare forskning har jag fått klart för mig att självkänslan kan vara med och påverka bland annat val- och beslutssituationer, men jag har velat närmare undersöka hur det ser ut i förhållande till utbildnings- och yrkesval. Vissa frågor är även skrivna med tanke på vilka teorier som ska användas i analysen. Före intervjuerna genomfördes en pilotintervju för att få klarhet i hur väl intervjuguiden fungerade. Den ledde till vissa omformuleringar av frågorna samt att någon fråga som upplevdes väl lik en annan och togs bort helt. Att det är en flexibel process bidrar till studiens validitet (Larsen 2009, 81). Detta har även lett till att jag bett informanterna om tillåtelse att få återkomma ifall jag upptäcker att det är något jag missat att ställa frågor om. Jag mejlade intervjuguiden till informanterna i förhand för att de skulle få en liten förförståelse för ämnet. Inför intervjuerna förklarade jag lite kort vad som fått mig

24

intresserad av ämnet samt vad syftet med studien var. Hälften av intervjuerna genomfördes på vägledarens kontor och två i närliggande rum. Övriga två genomfördes på telefon på grund av den rådande coronapandemin. Jag anser inte att jag gått miste om information i telefonintervjuerna då jag jämför med övriga intervjuer. Jag har inte heller haft något problem med tekniken. Samtliga intervjuer har spelats in på min mobiltelefon, även telefonintervjuerna. Skillnaden då var att jag lånade en familjemedlems mobiltelefon för att ringa med. Jag genomförde samtalet på högtalartelefon vilket möjliggjorde att jag kunde spela in det. Det har inte varit problem med ljudupptagningarna. Allt hörs tydligt. Under en intervju blev vi avbrutna en stund, men det medförde inga problem utan vi kunde återuppta intervjun efter en liten stund. De ljudinspelade intervjuerna transkriberas så tätt inpå intervjutillfället som möjligt. Jag har valt att inte transkribera det som varit helt irrelevant för studien då det varit tidskrävande nog ändå, särskilt med tanke på att jag valt att skriva själv. Efterhand som jag transkriberat har jag även markerat nyckelord så som valsituationer, bristande självkänsla och självkännedom, dvs kodat materialet. Därefter har jag gått vidare med matriser som hjälpmedel för att få materialet sorterat vilket också lett till en ökad datareduktion för att sortera bort sådant som är oviktigt i förhållande till studiens syfte. Detta har gett mig en överblick av det insamlade materialet så att jag kunnat få syn på mönster och processer (Larsen 2009, 97-98, 101-102). Jag anser att reliabiliteten i förhållande till hur jag behandlat informationen är hög, men att den information jag fått fram hade kunnat bli annorlunda en annan dag eller om någon annan än jag ställt samma frågor (Larsen 2009, 80-81). Jag anser även att jag uppnått en hög validitet då jag har samlat in data som är relevant för min studie (Larsen 2009, 80).

4.4 Etiska ställningstaganden

Studien har genomförts i enighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa huvudkrav har jag framfört till informanterna antingen via telefon eller i mejl, men också före varje intervjutillfälle. De fyra huvudkraven är följande: informationskravet, samtyckeskravet,

25

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I praktiken innebär detta att jag klargjort för informanterna vad syftet med studien är och att de själva bestämmer över sitt deltagande samt att de när som helst kan välja att avstå. Vidare innebär det att materialet bara kommer att användas av mig, samt att ljudinspelningar kommer att raderas då studien är avslutad. Informanterna har också upplysts om att de avidentifierats och är anonyma i studien. De kommer att benämnas informant 1,2,3 osv. Vilka skolor studie- och yrkesvägledarna arbetar på nämns inte, förutom att det är gymnasieskolor och att dessa befinner sig i min hemkommun och i en närliggande kommun. Intervjuerna genomfördes enligt följande:

Datum för intervju Informanter 06042020 informant 1 07042020 informant 2 och 3 08042020 informant 4 14042020 informant 5 och 6 15042020 informant 7 16042020 informant 8

26

5. Resultat

I följande kapitel presenteras resultatet från empirin under tre teman. Först förklaras hur informanterna ser på självkänsla och hur självkänslan kan påverka förmågan att fatta beslut. Nästa tema handlar om hur eleverna, från studie- och yrkesvägledarnas (SYV) perspektiv, blir påverkade av sin självkänsla när de gör utbildnings- och yrkesval. Det avslutande temat handlar om hur SYV arbetar och samtalets betydelse för att medvetandegöra vad som påverkar olika val och beslut. Varje tema avslutas med en sammanfattning.

5.1 Beslutsfattande och självkänslans betydelse

Att självkänsla handlar om hur individen värderar sig själv och på olika sätt svarar på frågan ”vem är jag?” är något samtliga informanter enas kring. Däremot framkommer det att vissa informanter har kommit mer i kontakt med funderingar kring självkänsla än andra. Det kan bero på ett större personligt intresse. I denna studie har åtta studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå intervjuats. Flera av dem påpekar att det är viktigt att skolan är en tillåtande och trygg miljö, att det är okej att vara sig själv och att mötas av respekt. Detta menar informant 1 kan bidra till att stärka självkänslan.

Då självkänslan är god är förutsättningarna istället bättre för att kunna gå sin egen väg utan att låta sig påverkas så mycket av andra. Detta menar informant 1, 5, 7, 8 också påverkar förmågan att fatta beslut. Informant 1 och 4 menar att det är lättare att fastna i det som redan känns tryggt och säkert med en låg självkänsla. Informant 7 (15042020) uttalar sig om självkänslans betydelse i förhållande till beslutsfattande:

Det tänker jag att det påverkar ju ens förmåga att fatta beslut också, att man kan känna en tilltro till att man tar sig igenom kriser lite utan att veta att man går under eller att man förlorar i värde om det skulle hända något.

27

För det psykiska välmåendet är det jätte jätteviktigt, när man ska ta sig igenom kriser i livet eller man ska fatta tuffa beslut där/.../alla beslut/.../det är ju inte roliga beslut, de kan ju vara svåra på olika sätt eller så där/…/tänker jag.

Informant 3 och 4 instämmer i att måendet är viktigt för att kunna fatta bra beslut. Sedan finns det elever, vittnar flera informanter om, som de tycker borde ha bra självkänsla då de presterar bra. Informant 3 (07042020) uttalar sig: ”De vill vara bättre, fast de har A /…/ det går ju inte /…/ de är tveksamma i alla fall. Självkänslan borde vara hög, fast den är låg. Ja, det är det som gör självkänslan så lurig”.Och informant 7 (15042020) säger såhär:

Vissa elever som har väldigt väldigt goda betyg, men som ändå har väldigt väldigt svårt att fatta beslut /…/ och det tänker jag ibland ändå hänger ihop med den här känslan av att vara trygg i att fatta beslut sen vet jag inte om kan säga att det handlar om självkänslan, för de har ju goda betyg /…/ och har nog en tilltro till sin egen förmåga att få höga betyg, men jag tror inte alltid att det innebär att man har en god självkänsla /…/ därför att man är duktig på att prestera.

Även flera andra informanter pratar om liknande exempel där eleverna når framgång i skolarbetet, men där de ändå inte är nöjda. Detta kan kopplas samman med en form av låg självkänsla som är prestationsbaserad. Alla vill ha bekräftelse utifrån, men det är också viktigt med en inre trygg kärna där man vet sitt värde, även utan att prestera. Detta saknar dessa individer och söker ständigt bekräftelse från andra.

Individer med låg självkänsla har svårare för att fatta beslut enligt informant 2 då de är rädda för att välja bort något och därmed missa något. Informant 5 instämmer och menar att individen är mer tillfreds med sitt beslut då den är trygg i sig själv. Informant 4 menar att självkänslan ständigt utvecklas då vi lär oss mer om oss själva och vad vi är bra på och mindre bra på. Att det är av betydelse att känna till styrkor och svagheter för att kunna fatta bra beslut håller övriga informanter med om. Individen vågar också ge sig ut på osäker mark och testa nya saker och litar på att det kommer nya möjligheter om det inte blir så lyckat.

28

Informant 4, 5, 6 och 7 menar att vi kommer längre med självkänsla och att dessa individer i större utsträckning har en förmåga att dra lärdomar av misstag istället för att känna sig värdelösa. Individer med god självkänsla inser att deras värde inte står och faller med ett misslyckande. Till skillnad mot de med låg självkänsla vars tanke istället kan bli att det där vågar jag aldrig göra om. Då självkänslan är låg menar informant 4 (08042020) att:

Man inte vågar, ger upp lätt, satsar inte riktigt på en framtid som kan ge mer, man ger upp lätt - minsta motståndets lag, man begränsar sig helt enkelt. Självkänslan har JÄTTESTOR betydelse på det mesta i alla människors liv - om vart det leder en vart och vad man gör och inte gör och mycket mer än vad man egentligen kan och vem man är och den ställer till det eller så hjälper den en. Jag tror det är jätteviktigt...att man mår lite bättre för att det kommer en ny chans, man litar på att man får nya chanser, man accepterar att jag kanske inte var så bra på det, men jag kan vara bra på något annat. Allting står inte och faller med vissa saker /…/ Ja, en trygghet i sig själv. Man anpassar sig inte till döds.

Om självkänslans betydelse säger informant 7 (15042020): ”Att en god ansträngning är en god ansträngning oavsett om den inte leder hela vägen fram liksom. Det kan låta lite löjligt, men det viktiga är inte att vinna, utan att delta”. Flera informanter påpekar också att de mest hållbara valen är de då individens självbild stämmer med verkligheten. De försöker också förmedla att det är viktigt att man trivs, det är viktigare än status.

5.1.1 Sammanfattning

De huvudsakliga resultaten i detta avsnitt visar att samtliga informanter menar att självkänsla relaterar till värdet som person. Hälften menar att individen kommer längre med en god självkänsla eftersom dessa individer drar lärdom av sina misstag. De tar det inte som ett nederlag och känner sig värdelösa utan ser istället nya möjligheter. Flera informanter tar även upp att en trygg och tillåtande miljö är med och stärker självkänslan. Över hälften menar att det är lättare att se till sina egna behov och stå fast vid dem med en god självkänsla. Ett fåtal nämner att individer med låg självkänsla har svårt att fatta beslut på grund av rädslan att gå miste om något. Flera informanter menar att om individens självbild stämmer med verkligheten är det lättare att fatta hållbara beslut. Alla menar att ungdomar på gymnasiet påverkas av kompisarna, men särskilt de med låg

29

självkänsla. Hälften av informanterna har stött på individer som presterar bra, men ändå inte är nöjda och tvivlar på sin förmåga. De sätter höga krav på sig själva och behöver ständig bekräftelse för att känna att de duger.

5.2 Självkänslans roll i utbildning- och yrkesval

Det skiljer sig en del i hur de olika informanterna ser på självkänslans roll i utbildnings- och yrkesval. Informant 1 har en upplevelse av att de flesta eleverna i ganska hög grad väljer det de tror att de klarar av utan några tankar på självkänslan, att det har med mognad att göra. Informant 8 tror att det har mer med självförtroendet att göra. Flera informanter tar upp att god självkännedom leder till mer välgrundade val. Elever med god självkännedom har insikt i vilka de är och vad de klarar av. De vet var deras gränser går eller att de alternativt inte ser att de inte är särskilt begränsade utan ser fler möjligheter. Informant 2 menar att en god självkänsla underlättar för eleven att känna sig trygg i sina val och att man också har större insikt om vad man vill satsa på och jobba med. Dessa elever uppfattas också vara nöjda med sina val. Informant 5 och 6 pratar om elever som fullständigt tappar tron på sig själva när de får reda på vilket meritvärde som krävs för en viss utbildning. Det är som att det låser sig och att de inte kan se några alternativa vägar. Andra har däremot inga problem med att hitta andra lösningar. De pratar om hur viktigt det är att ha en reservplan. Informant 5 pratar också om elever som sätter upp för höga mål, men hanterar det bra trots att de inte klarar av att nå dem. Detta kopplar informanten till en god självkänsla och eleven omvärderar sin förmåga och gör ett nytt val och informant 3 instämmer. Informant 4 (08042020) är inne på samma linje och formulerar sig så här:

Har du en bra självkänsla så satsar du mer, så vågar du mer och har högre mål än om du har en låg självkänsla. Det tror jag. Det är absolut förknippat. Även de med låg självkänsla skulle kunna nå de där målen /…/ men de vågar inte sätta upp dem /…/ ifall de misslyckas. Absolut det handlar inte alla gånger om vad jag kan eller min begåvning utan självkänslan jag tror den har sån ENORM betydelse för vad man gör och vad man vågar göra i

30

livet. och har inte så mycket att göra med vad man egentligen kan, utan en person med bra självkänsla...gör mer helt enkelt. Man är inte så begränsad.

Även informant 3 och 7 är inne på att elever med god självkänsla sätter upp högre mål vilket 7 (14042020) uttrycker: ”Kanske vågar lite mer om man har en bra självkänsla, att man vågar pressa sig själv mer och vågar försöka, för försöker man att nå mål finns det ju också alltid en risk att misslyckas”. Informant 6 pratar om negativa val och syftar till att eleven är alltför påverkad av andra och släpper sin egen vilja till förmån för andras. Om detsamma säger informant 7 (15042020):

Det är kanske snarare är en dålig självkänsla tänker jag att man inte vågar stå fast vid det man vet är bäst för en själv tänker jag. Jag skulle snarare uppleva att de inte vågar följa sin egen dröm eller vilja liksom. Det tycker jag är ett större problem för dem som inte har en jättevälutvecklad självkänsla eller självkännedom är det ju ibland också såklart.

Fler än hälften av informanterna menar på olika sätt att självkänslan skulle kunna vara en bidragande faktor till att både felval och omval skulle kunna minska. Informant 3 (07042020) säger: ”Att det inte blir något felval. Ja, det är den största vinsten (med självkänsla). Både för samhället och för eleven. Att de inte gör felval för att de har en positiv självkänsla, som är hög /…/ att de tror på sig själva”. Informant 8 (16042020) menar att en konsekvens av att ha lägre självkänsla är: ”Då blir det ju felval. Man gör någonting som man egentligen inte vill göra, men gör för att passa in. det är viktigt att passa in /…/ väldigt få som går sin egen väg”. Samma informant pratar ofta om detta med eleverna, att det är ” ditt val, dina konsekvenser”. Informant 4 (08042020) utrycker inte att det blir felval, men resonemanget leder ändå till det: ”Man kanske tar en lite mer risk om man har en bra självkänsla /.../ eller att man väljer mer RÄTT om man har en bra självkänsla, eller att jag vågar /…/ att det leder till något positivt /…/ något som leder mig framåt i livet”. Även informanterna 5 och 6 nämner felval och omval som en konsekvens av en lägre självkänsla eller av en felaktig självbild som inte stämmer med verkligheten. Det nämner informant 5 är något som ibland kommer fram i samtal med mentorn. Mentorn har en bild av elevens förmåga, medan eleven själv har en helt annan.

31

5.2.2 Sammanfattning

I detta avsnitt visar de viktigaste resultaten att majoriteten av informanterna säger att god självkännedom och god självkänsla leder till mer välgrundade val. Informanterna är åtta studie och yrkesvägledare på gymnasienivå. Över hälften menar också att självkänslan påverkar utbildnings- och/eller yrkesval olika om den är hög eller låg. De flesta menar att individens självkänsla styr så att man antingen väljer mer rätt för att man har god självinsikt eller mer fel på grund av låg självinsikt. Sammantaget menar majoriteten att en god självkänsla och självinsikt leder till färre felval och omval. Flera menar också att de som har en god självkänsla också är de som sätter upp högre mål. Några nämner att individer med låg självkänsla många gånger är lika kompetenta som de med god självkänsla. Det de saknar är tron på sig själva och sin förmåga och är rädda för att misslyckas.

5.3 SYV:s arbetssätt och samtalets betydelse

I denna studie har syftet varit att ta reda på vilken kunskap studie- och yrkesvägledare har om elevers självkänsla och hur den påverkar de val och beslut de tar. Hur arbetar de för att få kännedom om elevernas självkänsla? Samtidigt som det framkommer att alla är medvetna om vad självkänsla är så har flertalet informanter inte reflekterat lika mycket över dess betydelse som vissa andra informanter. Informant 6 (14042020) berättar om elevernas utveckling från årskurs 1 till 3 på gymnasiet:

Jag tror att i åk 3 när eleven lämnar oss då är nog de flesta ganska trygga med att ha samtal med oss för då vet de att vi vet allt om dem egentligen. Vi känner till deras styrkor och svagheter och de känner sig liksom trygga i sina beslut. Men det är ju en process på två tre år.

Detta visar på att vägledningen är en process över tid. Samma informant menar att det är SYV:ens roll att vara ”bollplank och spegel” för att kunna hjälpa eleverna att ta sig förbi hinder de upplever som jobbiga och svåra. Informant 5 och 6 nämner att de innan de träffar en elev för första gången har för vana att ”titta bakåt i systemet”. De får då en bild av elevens styrkor och svagheter. De får också en bild av om eleven förskönar verkligheten eller ej och kan lättare utmana dem i samtalet med hjälp av sina samtalsfärdigheter. De menar att det är viktigt att eleven får insikt och blir medveten om

32

sig själv så att självbilden stämmer med verkligheten. Alla åtta informanter menar att de mer eller mindre arbetar utifrån någon vägledningsmodell i samtalet med eleverna, men som informant 8 säger: ”Man plockar lite här och lite där. Man ska ju kunna genomföra ett samtal, men det blir ju olika beroende på eleverna”. Informant 2, 3, 4 och 7 pratar om syvplanen och hur den är upplagd med olika fokusområden. Vissa nämner att i årskurs 4– 6 ligger fokus bland annat på självkänsla. Informant 2 och 3 nämner Parsons trestegsmodell INSIKT, UTSIKT, FRAMSIKT som en grund att utgå ifrån. Steget insikt handlar om självkännedom Informant 2 (07042020):

Men grunden tänker jag nog är tanken om ett karriärlärande där man bygger på och det blir ju det här med INSIKT, UTSIKT, FRAMSIKT också på något sätt /.../ att man blir medveten om sig själv/.../och där ligger ju det här med självkänslan såklart också/.../och man blir medveten om vad som finns. Det jag tänker också på /.../ alltså /... /är ju arbetet som man gör kring valet till högre årskurs /…/ Det är ju inte bara att de ska välja något utan det är ju mycket de ska ta ställning till där och där är det jätteviktigt att vara pedagogisk. För det är ju ett lärande när man är ute i klass så och ska förklara de här grejorna och vi börjar ju i ettan. Vissa grejor repeterar man ju, men det är ju att bygga på deras valkompetens. De tränar sig ju i att välja faktiskt genom de val de gör här i skolan /.../ även till gymnasiet /.../ granska de olika alternativen och ta ställning och fatta beslut. Jag gillar tanken på det här med karriärlärande, att man bygger på sina kunskaper helt enkelt.

Dessa informanter och flera andra nämner också Egans samtalsmodell. Utöver specifika modeller nämner de samtalsmetodiken och de samtalsfärdigheter som speglingar, att utmana, vidga perspektiv, aktivt lyssnande och mer därtill.

Informant 4 och 7 har många funderingar kring hur självkänsla kan påverka eleverna, både i och utanför skolan. Informant 7 (15042020) talar om att det finns många olika perspektiv att arbeta med i skolorna, men påtalar att det skulle behövas en pågående diskussion om självkänsla. ”alltså där tänker jag på skolorna/.../hur uppmärksammar vi när någon har låg självkänsla?”. Informant 4 (08042020) menar att inte bara skolan och kompisar påverkar självkänslan utan också hemmiljön:

33

Ja, det är ju hur man har det hemma är ju jätteviktigt, hur ens föräldrar är, hur de liksom peppar en, uppmuntrar en och får en bra självkänsla eller inte och blir nertryckt /.../ hemmet är jätteviktigt och skolan finns också. Det kan vara lärare som hjälper en, som kompenserar /…/ alltså/.../så kan ju skolan kompensera det /.../ alltså, det är ju det som är lite meningen med skolan /…/ men jättemycket hemifrån alltså. Att man också kan ärva ett sätt att vara /.../ efter föräldrarnas beteende.

Alla informanter arbetar med information om framtida studier, men det varierar hur mycket de går på djupet kring intressen och förmågor. Informant 3 brukar arbeta med tankekartor i samtalen med eleverna för att få dem att reflektera över sina resurser och lyfta fram styrkan hos dem, medan informant 7 pratar om yrkeskort som stöd. Informant 6 nämner att ibland kan ett intresse utanför skolan t ex sport, teater och musik smitta av sig på skolarbetet och stärka självkänslan då de känner att de har hittat något de tycker om. Via sporten kan eleverna tränas i att ibland vinner man, ibland förlorar man, men man är lika mycket värd oavsett.

5.3.3 Sammanfattning

I kapitlets sista avsnitt visar resultaten att flera informanter tycker att det är viktigt att finnas som ett stöd för individer med låg självkänsla genom att lyssna och diskutera. Flera talar om att vägledning är en process och att det tar tid för individerna att känna sig trygga med informanterna. Vissa menar att självkänsla som begrepp bör tas upp och belysas mer eftersom det kan få stora konsekvenser för den enskilde individen. Alla använder sig av samtalsfärdigheter och alla lutar sig mot olika samtalsmodeller, men mer eller mindre uttalat. Alla menar också att vägledningssamtalen på gymnasienivå till stor del handlar om information, men att det också kan handla om att bli medveten om sig själv när så krävs. De anpassar sig efter individen.

34

6. Analys

I detta kapitel analyserar jag det insamlade empiriska materialet. Kapitlet är uppdelat tre avsnitt och utgår från de tre teman som resultatkapitlet är strukturerat utefter. I texten används de teoretiska begrepp som förklarades i teorikapitlet. Självkänslan, vare sig den är hög eller låg, kan analyseras utifrån begreppen i de två teorierna. De är SCCT, Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Career Development Theory av Super. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

6.1 Självkänslan och dess påverkan på elevers

beslutsfattande

I resultaten av empirin går det att se mönster av hur en god självkänsla gör att man tar för sig mer genom att se till sina egna behov och stå fast vid dem. Likaså visar resultaten att en god självkänsla på många sätt är en bättre förutsättning för att t ex dra lärdomar av sina misstag och se nya möjligheter istället för att känna sig värdelös. Det förklarar Super med att självbilden överensstämmer med verkligheten vilket också flera av informanterna påtalar (Patton & McMahon 2006, 56-58). Samtliga respondenter menar att kärnan i självkänslan ligger i hur vi människor värderar oss själva. Enligt både SCCT och Super påverkas karriärutvecklingen av hur vi tänker om oss själva på ett subjektivt och objektivt plan. Om individen har med sig positiva erfarenheter sedan tidigare stärker det tilltron till den upplevda självförmågan (Lent et al. 2002, 261-262; Patton & McMahon 2006, 54-55). I Supers teori är karriärutvecklingen indelad i tre perspektiv där livsförloppet står för sammanhanget i livet. Inom livsförloppet finns i sin tur fem steg där gymnasieelever ingår i det utforskande steget. Det handlar om hur eleverna försöker att passa in i samhället och de regler som finns, vilket för dem också handlar om att anpassa sig till skolmiljön. De insikter eleverna har om vem de är och vilka egenskaper de har skapar deras självuppfattning. Detta krävs för att kunna fatta bra beslut om inom vilka områden man

35

kan komma till sin rätt (Patton & McMahon 2006, 56-61). När det gäller miljöns påverkan att fatta beslut har empirin gett resultatet att en trygg och tillåtande miljö där man kan vara sig själv stärker självkänslan vilket dessa teorier också menar. De stödjer att påverkan från andra är betydelsefullt liksom vilket sammanhang och situation eleven befinner sig i (Lent et al. 2002, 261-262; Patton & McMahon 2006, 58). Hälften av informanterna har stött på elever som trots att de presterar mycket bra och får goda betyg inte känner sig nöjda, eftersom de ställer så höga krav på sig själva. De tror att omgivningen har samma höga krav på dem. Det medför att de söker ständig bekräftelse. De har ett behov av att prestera för att duga. Super hävdar att när vår självbild är god har vi bättre förutsättningar att nå yrkesmässiga framgångar då det är det vi strävar efter. Dessa elever kan ha hamnat i det Super kallar för rollkonflikt då förväntningarna på hur det är att vara i rollen elev kolliderar med verkligheten (Patton, McMahon 2006, 56-61). I förhållande till SCCT kräver ett lyckat resultat att den upplevda självförmågan är stark. Dessa elever saknar tilltro till sig själva på det subjektiva planet, trots att de har förmågan att prestera (Lent et al. 2002, 262-263).

6.2 Förmågan att göra val och sätta upp mål

Empirin visar att de flesta av informanterna anser att god självkänsla och god självkännedom går hand i hand och leder till mer välgrundade val för eleverna. Detta överensstämmer med att en stark upplevd självförmåga leder till att eleven vet vad denne är kapabel till att klara av medan motsatsen gäller vid låg självkänsla. Enligt valmodellen som bygger vidare på intressemodellen sätter individen upp särskilda mål för utbildnings- och yrkesval. Intressen skapas under uppväxten och växer sig starka om vi får stöttning från betydelsefulla personer vilket leder till att vi utvecklar intresset och utvärderar förmågan efter resultatet. Detta sker utifrån samspelen mellan upplevd självförmåga,

förväntat utfall och personliga mål (Lent et al. 2002, 261, 263-277). De flesta

respondenter menar till och med att självkänslan är med och styr så pass mycket att om eleverna har bättre självinsikt skulle både felval och omval kunna minska rejält. När eleven lyckas implementera självbilden med kunskaper de behöver för att prestera i skolan, eller på den framtida arbetsmarknaden, på ett realistiskt sätt uppnås