Utöver de frågor som tar upp om vilka metoder som används ställdes även frågan
”Lämnar du ut tårsubstitut?”, detta för att se om optikerna tar hänsyn till ögonhälsan eller bara går efter vad patienten säger. Resultatet visade att det var 94 optiker som lämnade ut tårsubstitut. Till denna fråga krävdes en följdfråga ”Vad grundar du ditt val på?”. Här fick de skriva fritt och efter analysering av alla kommentarer kunde en sammanfattning göras och den redovisas i figur 9.
18 Figur 9. Visar av vilken anledning som tårsubstitut ges ut till patienten. Majoriteten går efter vad de har kommit fram till vid deras bedömning i biomikroskopet.
19
5 Diskussion
Resultatet av denna enkät visar att optiker idag är bra på att utvärdera torra ögon, dock varierar de olika metoderna mellan optikerna. Det är synd att det inte är så många som har tagit sig tid till att svara på enkäten då resultatet inte blir så representativt som man skulle vilja att det var. Det är positivt att 87 % av de 97 som besvarade enkäten ändå utvärderar ögontorrhet och detta visar att det finns en kompetens för utvärdering.
Att utvärdera ögontorrhet är viktigt eftersom detta är ett stort problem i dagens samhälle. Allt fler människor har idag arbeten som kräver att man sitter framför datorer.
Arbete vid dator minskar frekvensen av de fullständiga blinkningar som krävs för att ögat ska hållas fuktigt. För att detta ska undvikas kan man som optiker ta reda på när besvären är som störst, under arbetsdagen eller i specifika miljöer på fritiden och kan be patienten att se över miljön i sin omgiving.
Det är intressant att se att många använder sig av invasiv TBUT eftersom man vet att själva fluoresceinet kan påverka tårfilmens kvalitet och kvantitet (Mengher, Bron, Tonge &
Gilbert, 1985 se Efron, 2010 s. 47), vilket i sin tur kan bidra till att man får en falsk bild av hur det egentligen står till med tårfilmen hos patienter med torra ögon. Orsaken till att optikerna använder sig av invasiv TBUT och tårmenisk är nog på grund av att de är snabba metoder som inte påverkar patienten allt för mycket.
Varför optikerna väljer att utvärdera gick att få fram genom många bra och väl beskrivna kommentarer på frågan ”Varför utvärderar du torra ögon/varför utvärderar du inte?”. Den största orsaken var att det är ett stort problem, att många upplever varierande synskärpa och att de har symptom som till exempel sveda, klåda och obehagskänslor. Att en optiker då tar sig tid till att ta reda på hur en patient verkligen upplever sin situation skapar ett förtroende till optikern vilket gör att patienten är beredd att dela med sig av sina problem.
Många känner nog att de inte vågar berätta eftersom de tycker att de är till besvär om deras problem inte är tillräckligt stora. Flera optiker tycker att det inte är tillräckligt med en objektiv utvärdering utan de lyssnar mest på hur patienten själv upplever det. Här kan man tycka att de skulle kunna använda sig av en symptomenkät istället för att själv ställa frågor. En anledning till att de inte använder sig av symptomenkäter skulle kunna vara att patienterna tröttnar på att
20
De optiker som inte utvärderar har antingen en för kort avsatt tid för undersökning eller upplever att de har otillräcklig kunskap inom detta område. Om man har för kort tid och man vet att patienten upplever att de har torra ögon, skulle man kunna boka en ny tid för undersökning. Lika väl som att man kan boka om en linspatient för fortsatt hanteringsträning borde man kunna boka om en patient med torra ögon för fortsatt utredning om vad som är orsaken till patientens problem. Att en optiker har för dålig kunskap skulle kunna minimeras om det fanns korta kurser där optikern får lära sig mer om olika metoder, vilka symptom som finns och vilka undersökningsfynd som indikerar torra ögon. Att utvärdering är viktigt vid tillpassning av kontaktlinser beror ju på att man ska kunna tillpassa den bästa linsen för patienten. Det fanns optiker som endast utvärderade när en patient skulle tillpassas med kontaktlinser. Det borde vara lika viktigt att utvärdera vare sig det rör sig om en tillpassning av kontaktlinser eller en patient som upplever symptom.
När det gällde frågan om tårsubstitut och vad de grundar sitt val på vid utlämning var det många varierande kommentarer. De svar som majoriteten svarade var att de utgick efter vilka fynd som de fått fram vid utvärderingen vilket är positivt då de försöker identifiera orsaken innan utlämning av tårsubstitut. Sedan fanns de dem som endast gick efter egen erfarenhet av olika tårsubstitut. Hur kan man vara så säker på att just det tårsubstitutet fungerar för just den patienten? Bara för att det har fungerat för majoriteten av deras kunder betyder det inte att förutsättningen är densamma för alla patienter. De tar bort symptomen, men ej orsaken som skulle kunna vara något väldigt simpelt till exempel en igentäppt meiboms körtel och patienten blir helt och hållet av med besvären.
En annan viktig orsak till att optiker inte lämnar ut tårsubstitut är för att priset är för högt och dålig försäljning medför att hållbarhetsdatumet tenderar att gå ut och att det dyra inköpet inte lönar sig. Eftersom butikerna inte säljer så mycket som de vill går de ej med vinst utan bestämmer sig istället för att sluta sälja den produkten. En optiker svarade ärligt att om en patient är i behov av tårsubstitut så rekommenderar den patienten att gå till ett apotek.
Detta kan ses som positivt eftersom den inte försöker sälja in någon annan produkt från dem.
21
Utifrån kommentarer uppmanar optiker att man ska lyssna noga på patienten och ta reda på så mycket som möjligt innan man utvärderar. Det kan finnas underliggande sjukdomar som orsakar det och mediciner som har en påverkan på tårfilmen. Får man reda på denna information har man en bra grund för en bra bedömning och man får en nöjd patient.
22
6 Slutsats
Den här studien har visat att majoriteten av de medverkande optikerna utvärderar ögontorrhet. De som inte utvärderar upplever att de inte har tillräckligt med avsatt tid eller att de har en alldeles för dålig kunskap för att kunna göra en bra utvärdering. Studien visade att det är invasiv TBUT som är den mest använda metoden för att den är enkel och snabb att utföra och påverkar patienten förhållandevis lite.
23
Tackord
Jag skulle vilja ge ett stort tack till:
Min handledare Peter Gierow
Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson för all hjälp med utskick av enkäten till deras medlemmar
Alla som medverkade och besvarade enkäten samt gav bra och inspirerande kommentarer
Mina klasskamrater som tog sig tid till att gå igenom min försöksversion av enkäten
Maria Danielsson som hjälpte mig med frågorna och följebrevet till enkäten samt all hjälp under tiden som arbetet fortsatte
Mathilda Delius för all hjälp med arbetet, korrekturläsning, alla skratt och för allt stöd när det kändes hopplöst
Alla mina vänner och min familj som har funnits vid min sida under dessa tre år
24
Referenser
Allergan Incorporated (1995) Ocular surface disease index (OSDI). Tillgänglig:
http://dryeyedr.com/resources/osdindex.pdf [2012-06-05]
Bergmanson, J.P.G (2009) Clinical ocular anatomy and physiology (16:e upplagan). Houston:
Texas Eye Research and Technology Center.
Bron, A.J (2001) Diagnosis of dry eye. Survey of Ophthalmology, 45(2), 221-226.
Bron, A.J (2004) DEWS Dry eye: diagnostic test template. Grading staining: van Bijsterveld schema.Tillgänglig:
http://www.tearfilm.org/dewsreport/pdfs/Staining%20grading%20van%20Bijsterveld%
20schema%20(Bron).pdf [2012-05-10]
Cho, P. & Yap, M. (1993) Schirmer Test. I. A review. Optometry & Vision Science, 70(2), 152-156.
Diagnostic Methodology Subcommittee of the International Dry Eye WorkShop (2007) Methodologies to diagnose and monitor dry eye disease: report of the Diagnostic Methodology Subcommittee of the International Dry Eye WorkShop (2007). Ocular Surface, 5(2), 108-52.
Efron, N. (2010) Contact lens practice (2:a upplagan). Butterworth-Heinemann.
Elliott, D.B. (2007) Clinical procedures in primary eye care (3:e upplagan). Butterworth-Heinemann.
Foulks G.N (2003) Challenges and pitfalls in clinical trials of treatments for dry eye. Ocular Surface, 1, 20-30.
Grosvenor, T. (2007) Primary care optometry (5:e upplagan). St. Louis, Missouri:
Butterworth-Heinemann.
Johnson M.E & Murphy P.J (2004) Changes in the tear film and ocular surface from dry eye syndrome. Progress in Retinal and Eye Research, 23, 449-474.
Kanski, J.J (2007) Clinical ophtamology, a systematic approach (6:e upplagan).
Kugelberg, M. & Ygge, J. (2010) Ögonboken. Stockholm: Repro 8 AB.
Kylén, J-A. (2004) Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
25
McCulley J.P & Shine W. (1997) A compositional based model for the tear film lipid layer.
Transactions of the American Ophthalmological Society, 95, 79-93.
Miller W.L, Doughty M.J, Narayanan S., Leach N.E, Tran A., Gaume A.L & Bergmanson J.P.G (2004) A comparison of tear volume (by tear meniscus height and phenol red thread test) and tear fluid osmolality measures in non-lens wearers and in contact lens wearers. Eye & Contact Lens, 30(3), 132-13.
Nanavaty M.A, Vasavada A.R & Gupta P.D (2006) Dry eye syndrome. Asian Journal of Experimental Science, 20(suppl.), 63-80.
Narayanan, S., Miller, W. L., Prager, T. C., Jackson, J. A., Leach, N. E., McDermott, A. M., Christensen, M. T. & Bergmanson, J. P. G. (2005) The diagnosis and characteristics of moderate dry eye in non-contact lens wearers. Eye & Contact Lens, 31(3), 96-104.
Remington, L.A (2005) Clinical anatomy of the visual system (2:a upplagan). St. Louis, Missouri: Butterworth-Heinemann.
Sakamoto R., Bennett E.S, Henry V.A, Paragina S., Narumi T., Izumi Y., Kamei Y., Nagatomi E., Miyanaga Y., Hamano H. & Mitsunaga S. (1993) The phenol red thread tear test: A cross-cultural study.Investigative Ophthalmology & Visual Science, 34(13), 3510-3514.
Saleh, T.A., McDermott, B., Bates, A.K. & Ewings, P. (2006) Phenol red thread test vs Schirmer’s test: a comparative study. Eye, 20, 913-915.
Savini, G., Prabhawsat, P., Kojima, T., Grueterich, M., Espana, E. & Goto, E. (2008) The challenge of dry eye diagnosis. Clinical Ophthalmology, 2(1), 31-55.
Schiffman R.M., Christianson M.D., Jacobsen G., Hirsch J.D., Reis B.L (2000) Reliability and validity of the ocular surface disease index. Archives of Ophthalmology, 118, 615-621.
Tomlinson, A., Blades K.J & Pearce E.I (2001) What does the phenol red thread test actually measure. Optometry and Vision Science, 78(3), 142-146.
Trost, J. (2007) Enkätboken (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Van Bijsterveld, O.P (1969) Diagnostic tests in the sicca syndrome. Archives of Ophthalmology, 82, 10-14.
26
Wibom, A (2011) Torra ögon. Landstinget i Östergötland. Tillgänglig:
http://www.lio.se/pages/144091/torra%20%c3%b6gon_skriftlig%20patientinformation.
pdf [2012-05-18]
Yokoi, N. & Komuro, A. (2004) Non-invasive methods of assessing the tear film.
Experimental Eye Research, 78, 399-407.