FÖRETAG BRANSCH FÖRETAG BRANSCH
ABB Tillverkning & Industri Meda Partihandel
Alfa Laval Bank, Finans & Försäkring Melker Schörling Bank, Finans & Försäkring
Assa Abloy Tillverkning & Industri Millicom Data, IT & Telekommunikation
AstraZeneca Tillverkning & Industri MTG Övrigt
Atlas Copco Tillverkning & Industri NCC Övrigt
Atrium Ljungberg Fastighetsverksamhet Nibe Tillverkning & Industri
Autoliv Tillverkning & Industri Nordea Bank, Finans & Försäkring
Axfood Partihandel Oriflame Övrigt
Axis Partihandel PEAB Övrigt
BillerudKorsnäs Tillverkning & Industri Ratos Bank, Finans & Försäkring
Boliden Bank, Finans & Försäkring SAAB Tillverkning & Industri
Castellum Fastighetsverksamhet Sandvik Tillverkning & Industri
Electrolux Tillverkning & Industri SCA Tillverkning & Industri
Elekta Tillverkning & Industri Scania Bank, Finans & Försäkring
Ericsson Tillverkning & Industri SEB Bank, Finans & Försäkring
Fabege Fastighetsverksamhet Securitas Övrigt
Getinge Partihandel Semafo Övrigt
H&M Övrigt SHB Bank, Finans & Försäkring
Hexagon Partihandel Skanska Övrigt
Holmen Tillverkning & Industri SKF Tillverkning & Industri
Hufvudstaden Fastighetsverksamhet SSAB Tillverkning & Industri
Husqvarna Tillverkning & Industri Stora Enso Övrigt
ICA gruppen Bank, Finans & Försäkring Swedbank Bank, Finans & Försäkring
Industrivärden Bank, Finans & Försäkring Swedish Match Övrigt
Investment AB Kinnevik Bank, Finans & Försäkring Tele2 Data, IT & Telekommunikation
Investor Bank, Finans & Försäkring TeliaSonera Data, IT & Telekommunikation
Latour Bank, Finans & Försäkring Tieto Data, IT & Telekommunikation
LE Lundbergföretagen Fastighetsverksamhet Trelleborg Tillverkning & Industri
Lundin Mining Tillverkning & Industri Volvo Tillverkning & Industri
Lundin petroleum Tillverkning & Industri Wallenstam Fastighetsverksamhet
Tabell 1: Tabellen visar de företag som granskats samt vilken branschtillhörighet de har.
28 4.1 TILLDELADE OPTIONER OCH AKTIER
Diagrammet ovan ger en överblick över hur tilldelningen av optioner och aktier såg ut under perioden. En överblick ges även över fördelningen av de olika sorters optioner som gavs ut, tillsammans med aktierna från aktieprogram. Vad gäller de tilldelade optionerna och aktierna som anställda har erhållit från olika aktierelaterade ersättningsprogram, går det att utläsa högre siffror i början och slutet av tidsperioden. Från år 2002 till 2005 syns en tydlig minskning av tilldelningen, för att efter 2005 stiga igen. Detta gör att den debatt som nämnts i
problemdiskussionen kan ha varit något överdriven, då de aktierelaterade ersättningarna faktiskt återhämtat sig efter införandet av IFRS. Införandet kanske inte var så problematiskt som en del trott, vilket denna studies resultat pekar på. Alla olika typer av optionsprogram, samt
aktieprogrammen är representerade någon gång under den 13-åriga perioden.
Diagram 2 till diagram 7 på följande två sidor, visar antalet tilldelade optioner och aktier för att tydligare kunna se förändringen av tilldelningen inom dessa program samt antalet tilldelade optioner och aktier.
Diagram 1: Diagrammet visar antal och typ av optioner och aktier som företagen tilldelat under perioden.
29 Diagram 3: Diagrammet visar antalet köpoptioner företagen tilldelat under perioden.
Diagram 2: Diagrammet visar antalet
teckningsoptioner företagen tilldelat under perioden.
Diagram 4: Diagrammet visar antalet syntetiska optioner företagen tilldelat under perioden.
30 Diagram 6: Diagrammet visar antalet
personaloptioner företagen tilldelat under perioden.
Diagram 7: Diagrammet visar antalet aktier företagen tilldelat under perioden.
Diagram 5: Diagrammet visar antalet konvertibler företagen tilldelat under perioden.
31 4.1.1 TECKNINGSOPTIONER
Det går att utläsa av diagram 2 att antalet tilldelade teckningsoptioner 2002 var otroligt många i förhållande till resterande år. De resterande åren har tilldelningen av teckningsoptioner varit relativt liten i förhållande till andra typer av aktierelaterade ersättningar. Under det senaste året, 2013, förekom det knappt någon tilldelning av denna typ av optioner. Ett företag (TeliaSonera) som tilldelat teckningsoptioner år 2002 stod för cirka 26,7 miljoner av cirka 32 miljoner teckningsoptioner som gavs ut detta år (se diagram 2, samt bilaga 1). Detta skulle kunna förklaras av att företagen Telia och Sonera vid denna period gick samman den 9 december samma år.88De anställda fick därför ett erbjudande om att byta ut sina aktier och optioner som de hade i de två bolagen till teckningsoptioner i det nya sammanslagna bolaget.
4.1.2 KÖPOPTIONER
En positiv trend kan utläsas bland antalet tilldelade köpoptioner (se diagram 3). Ökningen bland köpoptioner var som störst under åren 2012 och 2013. I bilaga 1 syns det att majoriteten av den totala tilldelningen av köpoptioner främst skett från ett företag (ABB) under alla år under perioden med undantag för år 2002 då ingen tilldelning av köpoptioner gjordes från företaget ifråga. Under år 2002 och 2005 var dock den totala tilldelningen av köpoptioner mycket liten jämfört med resterande år. Detta skulle kunna bero på att det var år 2002 som EU beslutade att IFRS skulle tillämpas av alla börsnoterade bolag i medlemsländerna, samt att införandet av standarderna skedde år 2005.
4.1.3 SYNTETISKA OPTIONER
De syntetiska optionerna har tilldelats under alla år, med kraftiga variationer. Detta kan bero på att tilldelningar av syntetiska optioner ofta baseras på hur väl olika mål är uppfyllda, vilket gör att denna form av ersättning kan tänkas variera mellan åren. Antalet tilldelade syntetiska optioner visar ingen tydlig positiv eller negativ utveckling (se diagram 4), det lutar dock åt en mer negativ trend genom perioden. Något som dock klart kan ses är att det blev en kraftig minskning av tilldelningen under 2005, för att sedan kraftigt öka igen under 2006. Det blev även stora minskningar under åren 2002, 2007 och 2010 i förhållande till året innan respektive år. I slutet av
88 TeliaSonera. TeliaSonera årsredovisning 2002. 2002. s. 40
32 perioden kunde en ökning av antalet tilldelade syntetiska optioner ses. De kraftiga minskningarna under åren 2002 och 2005 skulle kunna bero på IFRS införande vilket även nämndes då reflektionerna kring köpoptionernas minskning dessa år tidigare gjordes. Att det även skedde kraftiga minskningar 2007 och 2010 skulle kunna bero på den finanskris som bröt ut år 2008.
4.1.4 KONVERTIBLER
Tilldelningen av konvertibler under perioden har även den (se diagram 5) varit minst sagt ojämn.
Under åren 2003, 2008, 2009 och 2010 gavs inga konvertibler ut alls. Samtidigt som det vissa år tilldelats många miljoner konvertibler, speciellt år 2002 då det gavs ut cirka 17,6 miljoner konvertibler till de anställda, jämfört med cirka fem miljoner året innan (2001) och inga alls året efter (2003). Det faktum att konvertibler tilldelades i stora mängder vid få tillfällen kan förklaras av att denna form av kompensation i vanliga fall används i finansieringssyfte. Detta då konvertibelprogrammen innebär att de anställda istället för ersättning i kontanter, erhåller konvertibler, vilket gör att likvida medel stannar i bolaget. Konvertiblerna kan sägas motsvara ett slags skuldebrev som företaget ger de anställda för att få ”låna” en del av de anställdas lön under en fastställd period. Detta medför att företaget får en del av sin finansiering av de anställda istället för att finansiera sig genom till exempel banklån. Genom möjligheten att byta konvertiblerna mot aktier kan de anställda erhålla en större ersättning än om de istället tilldelats kontanter. Om företagets aktiekurs höjts under löpperioden kommer de anställda få en högre ersättning som motsvarar mellanskillnaden på vad de kan få om de byter konvertiblerna mot aktier gentemot om de byter konvertiblerna mot kontanter. Om företagets aktiekurs genomgår en sämre utveckling (att värdet på aktierna understiger värdet på den del av lönen som investerats av de anställda) under perioden betalas lånebeloppet tillbaka med ränta. Detta innebär att oavsett om aktiekursen stiger eller sjunker kommer de anställda att erhålla en viss vinst på sin
”investering”. Detta gör att konvertibler av många anses vara en bättre ersättning än optioner, då optionerna kan förlora sitt värde om aktiekursen vid löptidens slut är lägre än den var vid tilldelningen, vilket innebär en viss risk för den anställde. Dock kan i undantagsfall även anställda som tilldelats konvertibler förlora pengar om företaget ställer in sina betalningar av olika skäl. Detta förklarar även varför det sker relativt stora tilldelningar av konvertibler av samma bolag vid samma tidpunkt. I denna studie utgjorde Assa Abloy (som totalt tilldelade cirka
33 19,8 miljoner konvertibler under perioden) och Securitas (som totalt tilldelade cirka 17,3 miljoner konvertibler under perioden, vid ett och samma tillfälle) de största utgivarna av konvertibler (se bilaga 1).
4.1.5 PERSONALOPTIONER OCH AKTIER
Bland de tilldelade personaloptionerna syns en negativ trend genom perioden (se diagram 6).
Från 2002 till 2003 minskade antalet tilldelade personaloptioner kraftigt, med cirka 50 miljoner.
De tilldelade personaloptionerna fortsatte att minska till och med 2005 för att sedan öka en aning fram till 2008. Följande år sjönk tilldelningen, med en dipp 2010. Till skillnad från tilldelningen av personaloptioner går det att utläsa en positiv trend ur diagram 7, bland antalet tilldelade aktier.
Företagens tilldelning från aktieprogram med olika sorters aktier har ökat under perioden. Från att tilldelningen av aktier varit obefintlig 2001 är det 2013 knappt 40 miljoner aktier som tilldelats de anställda som en extra ersättning.
Detta skulle kunna förklaras av att aktier inte längre har någon konkret nackdel, sedan införandet av den nya standarden, gentemot personaloptioner, samt även andra optioner som inte behövde kostnadsföras innan införandet. Att personaloptionerna innan införandet av IFRS ej behövde kostnadsföras medförde att det lönade sig för företagen att istället för till exempel aktier, som företagen var tvungna att kostnadsföra, tilldela personaloptioner, då personaloptioner ur ett redovisningsperspektiv ej sågs som en kostnad för företagen. Det kan sägas att aktier har en del fördelar gentemot personaloptioner efter införandet av IFRS. Några fördelar som kan nämnas är till exempel att aktier alltid har ett värde, så länge som det tilldelande företaget existerar, vilket innebär att värderingen av dessa är relativt lätt gentemot värderingen av personaloptioner, som efter införandet av den nya standarden ska värderas till verkligt värde. Förutom detta kan optioner även förlora sitt värde och om detta sker får ej någon återföring av värdet ske. Med andra ord krävs ingen uppskattning av ett fiktivt värde för aktier, men för personaloptioner krävs detta, samt att optionerna kan överskattas och företaget riskerar därför att redovisa en högre kostnad än nödvändigt. En fördel är med andra ord att man slipper värderingsproblematiken och de konsekvenser som denna medför. En annan fördel är att tilldelade aktier inte medför en lika stor finansiell risk för de anställda som erhåller dem, då aktier alltid har ett värde, medan personaloptioner kan förlora sitt värde helt och hållet. En option kan förlora sitt värde om aktiekursen understiger lösenpriset på förfallodagen. Övergången från optionsprogram till
34 aktieprogram kan även förklaras av att företagen kräver att vissa prestationsmål ska uppnås i allt högre grad och därmed är mer restriktiva i sin tilldelning. Aktier kan tilldelas antingen vederlagsfritt, mot uppfyllande av en uppsatt prestation eller med krav om att den anställde bidrar till företaget med en egen aktieinvestering för att senare kunna tillhandahålla aktier av företaget utan motkrav. Det finns även sparaktier som fungerar på liknande sätt. Aktier är därmed en ersättning medförande färre risker än optioner för de anställda, vilket kan bidra till att aktier skapar större incitament för de anställda att prestera och företagen kanske därmed väljer att ersätta de anställda med denna typ av ersättningar.
4.1.6 ÖVERGRIPANDE OM TILLDELNINGEN AV OPTIONER OCH AKTIER
Det framgår i denna studie som att användningen av aktierelaterade ersättningar främst påverkats av orsaker som kretsar kring värderingen, snarare än kravet på kostnadsföring. Detta då användningen av aktierelaterade ersättningar ej minskat totalt sett under perioden (se diagram 1), utan det har snarare skett en förändring kring valet av typ av aktierelaterade ersättningar. Om kostnadsföringen varit det som främst påverkat företagens beslut kring aktierelaterade ersättningar, torde användningen av denna form av ersättning minskat. Kravet på kostnadsföringen kan däremot vara det som gjort att företagen numer väljer vilken typ av aktierelaterade ersättningar som ska tilldelas på andra grunder. Med detta menas att företagen tidigare kan ha valt till exempel personaloptioner för att slippa den kostnad som till exempel aktier innebar, men efter införandet då alla typer av aktierelaterade ersättningar ska kostnadsföras försvinner denna faktor från beräkningen och då väger kanske värderingsproblematiken tyngre.
Tilldelningen av aktierelaterade ersättningar minskade överlag mellan åren 2001 och 2005, för att sedan stiga från 2005 till 2013. Tilldelningen av aktierelaterade ersättningar bestod, innan införandet av IFRS 2005, till största del av optioner. Antalet tilldelade optioner minskade för samtliga optionstyper mellan 2004 och 2005, bortsett från antalet tilldelade teckningsoptioner (se diagram 1 - 6). Detta kan ha berott på att IFRS 2 godkändes 2004 och osäkerheten kring den nya redovisningsstandardens eventuella påverkan på företagens finansiella status kan därför ha varit en underliggande orsak till minskningen. Att tilldelningen av teckningsoptioner var så pass hög år 2002 (se diagram 2) är överraskande då det kan tänkas att tilldelningen snarare borde ha minskat gentemot föregående år med tanke på förslaget om tillämpningen av IFRS. Det är dock
35 troligt att detta beror på den stora tilldelning som gjordes av TeliaSonera i samband med att de tidigare två enskilda bolagen Telia och Sonera gick samman.
Att tilldelningen av aktierelaterade ersättningar överlag redan år 2006 började öka igen (se diagram 1) kan bero på att införandet av IFRS 2 och kravet på kostnadsföring kanske inte innebar så stora förändringar och olägenheter som företagen förväntat sig. En övergång från optioner till aktier var snarare den konsekvens som införandet medförde. Av diagram 1 går det att utläsa att personaloptioner var den typ av optionsprogram som tilldelades mest fram till 2005.
En minskning av tilldelade personaloptioner har dock skett under perioden (se diagram 1 och diagram 6). En annan trend som syns är att tilldelningen från aktieprogram har ökat. Att finanskrisen utbröt i Sverige under perioden 2008 – 2009, skulle kunna ha påverkat tilldelningen av aktier och optioner med tanke på den relativt plana utvecklingen av tilldelningen mellan åren 2006 till 2009 (se diagram 1), alltså ett par år innan krisen bröt ut till själva utbrytandet. Att det blev en minskning av tilldelningen 2010 (se diagram 1) skulle kunna förklaras med att krisen då blivit ett faktum. Efter detta ökade åter tilldelningen för att sedan 2013 avta igen (se diagram 1).
De sorters aktierelaterade ersättningar som är representerade alla år är köpoptioner, syntetiska optioner och personaloptioner (se diagram 1 - 7). Teckningsoptioner, konvertibler och aktieprogram har, åtminstone under ett år, inte använts (se diagram 1, 2, 5 och 7). Tilldelningen av aktier började år 2002 under den studerade perioden, medan tilldelning av teckningsoptioner uteblev år 2013. Antalet tilldelade konvertibler var obefintliga under åren 2003, 2008, 2009 och 2010.
I slutet av perioden utgjordes den största tilldelningen av köpoptioner. Överlag har även tilldelningen av köpoptioner ökat under de 13 åren (se diagram 1 och diagram 3), samtidigt som tilldelningen av personaloptioner minskade (se diagram 1 och 6). Detta skulle kunna förklaras av att personaloptioner i regel är vederlagsfria medan de anställda tillhandahåller köpoptioner mot en marknadsmässig betalning till företaget i fråga, vilket gör att köpoptioner medför mindre kostnader för företagen.
36