Tabell 4. Resultatets artiklar
Författare, publikationsår och studieland (Referensnummer)
Titel Design Undersökningsgrupp,
studerade grupper
Datainsamlingsmetod och beskriven
insamlingsperiod
Dataanalysmetod
Cole, J., Sprang, G., & Silman, M. 2019, USA (64)
Interpersonal Trauma Exposure, Trauma Symptoms, and Severity of Substance Use Disorder among Youth Entering Outpatient Substance Abuse Treatment. Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats 172 ungdomar medelålder 15,6 (12–19 år), 61,6% killar och 38,4% tjejer, öppenvårdsbehandling (alkohol och/eller droger). En grupp.
Formulär strukturerad intervjudata och själv- rapporterade, online under de tre första sessionerna
Sekundär dataanalys. Bivariata tester; Pearson- korrelation, student t-test och chi kvadrat test. Logistisk regressions- modell, linjär regression Stoffel, B. C. M. M., Henrique, P. K. F., Flavio, P., Olivier, S. M. F., Tatiana, H. L., Group, B. C., & Marcelo, S. C. 2019, Brasilien (65)
Crack users and violence. What is the relationship between trauma, antisocial personality disorder and posttraumatic stress disorder? Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats 733 vuxna, 601 män, crack som primär drog, från 18 år, behandling av cocain. En grupp.
Strukturerade intervjuer med formulär. Flera behandlingscenter, under första veckan. April 2011 till december 2012
Beskrivande och bivariata analyser användes för att bedöma sambandet mellan de studerade variablerna. analys av sekundära data
Schückher, F., Sellin, T., Fahlke, C., & Engström, I. 2018, Sverige (66)
The Impact of Childhood Maltreatment on Age of Onset of Alcohol Use Disorder in Women.
Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats
75 socialt stabila kvinnor, behandling för alkohol- beroende, medelålder 50,5 (25-72 år). En grupp. Data från longitudinell studie. Formulär strukturerade intervjuer och självrapportering. Juni 2012 till april 2015.
Multivariabel linjär regression analys. Sekundär data.
Winstanley, E. L., Mahoney III, J. J., Lander, L. R., Berry, J. H., Marshalek, P., Zheng, W., & Haut, M. W. 2020, USA (67)
Something to despair: Gender differences in adverse childhood experiences among rural patients. Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats 173 vuxna, 50% kvinnor, medelålder 36, OUD som får polikliniskbehandling, buprenorfin program. En grupp.
Formulär under intag, intervju och
självrapporterande. Juni 2018 till juni 2019.
Sekundär analys av befintliga kliniska data
Killian, M., Cimino, A. N., Mendoza, N. S., Shively, R., & Kunz, K. 2018, USA (72)
Examining trauma and readiness to change among women in a community re-entry program
Retrospektiv design, fall- kontroll studie, kvantitativ ansats
103 kvinnor med SUD och traumahistoria, i återinträdesprogram, medelålder 34,7. En grupp, delades upp i trauma och ej trauma
Formulär. Insamlat av personal de första 10 dagarna vid behandlingsstart. Juni 2010 till september 2011.
Sekundära data. Primära analyser inkluderade t-test och ANCOVA för att kontrollera ålder och etnicitet.
Yildiz, D., Ciftci, A., Yalcin, O. 2020, Turkiet (75)
The association between trauma history, trauma-related psychopathology and treatment completion at an adolescent inpatient substance abuse treatment center in Turkey.
Prospektiv design, kvantitativ ansats 105 ungdomar f=33, p=72, medelålder 16,9, slutenvårdsbehandling av substansberoende. En grupp, delas upp i två grupper.
Formulär
självrapporterande och intervju, insamlat februari till december 2017.
SPSS 18, beskrivande analys, chi-kvadrat oberoende test, t-test eller Mann-Whitney U test, linjär regressionsanalys. Narvaez, J. C. D. M., Remy, L., Bermudez, M. B., Scherer, J. N., Ornell, F., Surratt, H., Kurtis, P.S. & Pechansky, F. 2019, Brasilien (68)
Re-traumatization cycle: Sexual abuse, post-traumatic stress disorder and sexual risk behaviors among club drug users.
Retrospektiv design, kvantitativ ansats
240 deltagare, 18-39 år, extacy och / eller LSD inom 90 dagar vid intervjun, ej i behandling. En grupp, delas upp i två grupper
Face-to-face intervjuer, formulär, på barer och elektroniska
musikfestivaler. Databas naturhistoriska studier
Sekundär dataanalys, Studentens t-test; Mann Whitney test, Chisquare- test.
Zdankiewicz-Ścigała, E., & Ścigała, D. K. 2020, Polen (76)
Attachment style, early childhood trauma, alexithymia, and dissociation among persons addicted to alcohol: Structural equation model of dependencies.
Prospektiv design, kvantitativ ansats 268 individer, 116 kvinnor (43%) och 152 män (57%) 18–73 år, medelålder 39,19. En grupp. Standardiserade formulär. Oktober 2014 till januari 2015
IBM SPSS Statistics, vers 25
Jones, A. A., Gerke, T., Striley, C. W., Whitehead, N., Osborne, V., & Cottler, L. B. 2018, USA (78)
One step at a time: A latent transitional analysis on changes in substance use, exposure to violence, and HIV/AIDS risk behaviors among female offenders. Prospektiv design, Kohort studie, kvantitativ ansats 317 kvinnor, 23% 18-29 år n=87, 73% från 30 år n=230, med beroende, delades upp i utifrån beroendenivå. En grupp delades upp i tre.
Formulär intervju vid baslinjen, 4:e månaders uppföljning och 8:e månadens uppföljning. En latent övergångsanalys (LTA), en längsgående förlängning av en latent klassanalys (LCA) Khosravani, V., Ardestani, S. M. S., Bastan, F. S., Mohammadzadeh, A., & Amirinezhad, A. 2019, Iran (69) Childhood maltreatment, cognitive emotion regulation strategies, and alcohol craving and dependence in alcohol- dependent males: Direct and indirect pathways. Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats 329 alkoholberoende män, medelålder 33,45, 17-61 år, slumpartad valda från behandlingskliniker. En grupp.
Formulär fylldes i under treveckors abstinensfas. SPSS-22, Pearsons korrelation, strukturell ekvationsmodellering AMOS 21.0, Cronbachs alfakoefficienter, Kolmogorov-Smirnov-testet
iv Proescholdt, M. G.,
Müller, S. E., Vogel, M., Lang, U., Wiesbeck, G. A., Breit, W., Linde, A., Walter, M., & Odenwald, M. 2018, Tyskland (70)
Early screening for
posttraumatic stress disorder in inpatient detoxification and motivation treatment: Results and consequences. Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats 134 patienter, 30,6% kvinnor n=41, 69,4% män n=93, medelålder 41,4, under avgiftning i slutenvård, en grupp.
Självrapportering formulär 2-tailed, univariat analys, omnibustester, Bonferroni- proceduren, F-Welch, Games-Howell-proceduren, tests2-test, bivariata Pearson-korrelationer, SPSS vers 25.0.0, 2017 Skotnicka, J. 2018, Polen (73) Exposure to traumatic experiences among people addicted to alcohol. Retrospektiv design, Fall- kontroll studie, kvantitativ ansats 240 individer; 120 alkoholberoende, 120 ej alkoholberoende, 50% kvinnor, medelålder 43,1 år resp 38,9 år. Två grupper. Formulär självrapporterande och strukturerad intervju Pearson’s χ2, Student’s t- test, Mann-Whitney U test,
Chao, T., Radoncic, V., Hien, D., Bedi, G., & Haney, M. 2018, USA (77)
Stress responding in cannabis smokers as a function of trauma exposure, sex, and relapse in the human laboratory. Prospektiv design, kvantitativ ansats 125 friska, icke- behandlingssökande dagliga cannabisrökare (23 kvinnor, 102 män), 18-50 år. En grupp. Självrapporterande formu- lär. Standardiserad labora- toriestressor där stressre- spons även bedömdes med hjärtfrekvens (HR), salivkortisol (CORT).
ANOVAs, t-test, Mauchlys test av sfäricitet, Greenhouse-Geisser korrigerade frihets-grader, korrelations-analyser, IBM SPSS Statistics 22 Kopera, M., Zaorska, J., Trucco, E. M., Suszek, H., Kobylinski, P., Zucker, R. A., Nowakowska, M., Wojnar, M., & Jakubczyk, A. (n.d.). 2020, Polen (74)
Childhood trauma, alexithymia, and mental states recognition among individuals with alcohol use disorder and healthy controls. Retrospektiv design, Fall- kontroll studie, kvantitativ ansats 255 vuxna, AUD 227 män/25 kvinnor, Kontroll 143 män/29 kvinnor. behandlas i öppenvård AUD. Två grupper.
Standardiserade formulär En-vägs analys, Preacher and Hayes’ (2008) PROCESS SPSS makro för modererad medling med bootstrapping, regressionstest
Basedow, L. A., Kuitunen-Paul, S., Roessner, V., & Golub, Y. 2020, Tyskland (71)
Traumatic Events and Substance Use Disorders in Adolescents.
Retrospektiv design, Tvärsnitts studie, kvantitativ ansats 114 unga, 49 flickor, 65 pojkar, 12-18 år, medelålder 15,8 öppenvårdsbehandling SUD. En grupp. Standardiserade formulär. Oktober 2014 till januari 2015
IBM SPSS Statistics 25.0. Pearson’s correlation coefficient r, ANOVA, Shapiro–Wilk test, Levene’s test, Bonferroni correction, Cohen
Tabell 5. Resultatets artiklar med syfte, resultat och konklusion
Författare (Ref nr.)
Syfte Resultat Konklusion
Cole et al. (64)
Undersöka sambandet mellan olika typer av traumaxponering av interpersonell karaktär, posttraumatiska symtom och comorbida psykiska problem med beroendesvårighet (alkohol, droger) hos ungdomar i poliklinisk beroendebehandling. Att förstå de multivariata förhållandena mellan dessa konstruktioner kan informera behandlare om ämnen som ska inkluderas i screening, bedömningar och behandlingsplaner.
Resultaten indikerar hög förekomst av trauma 71,5% med specifikt direkt fysiskt våld, sexuellt våld, och/eller bevittnat våld från en förälder. SUD- svårighetsgraden var associerad med posttraumatisk stress och internaliseringsproblem. Antalet poäng på CPSS var signifikant positivt korrelerat med PSC: s uppmärksamhets-, internaliserings- och externa problem. Antalet DSM-5 SUD-kriterier var signifikant associerat med antalet poäng på PSC- subskalorna.
Fortlöpande bedömning av möjliga traumasymptom rekommenderas i samband med missbruk av ungdomar som har rapporterat traumexponering, samt fortsatt screening av trauma- exponering.
Stoffel et al. (65)
Att beskriva egenskaperna hos crackaanvändare med ASPD och att verifiera sambandet mellan ASPD och PTSD, ASPD och varje typ av och tidpunkt för traumatisk händelse.
Mer än 80% av crackanvändarna med ASPD och mer än 65% utan denna diagnos uppgav traumatiska upplevelser. Förekomsten av PTSD hos de med ASPD (47,3%) är lägre än hos de utan ASPD (52,7%). De traumatiska upplevelserna inträffar antingen före eller efter den första episoden av droganvändning.
Den höga förekomsten av ASPD och PTSD bland crackanvändare och deras frekventa exponering för allvarliga traumatiska händelser bekräftades liksom det faktum att de ofta är offer och ibland förövare av våld som illustrerar komplexiteten i förhållandet mellan crackanvändning, trauma och comorbiditeter.
Schückher et al. (66)
Undersöka om exponering för olika typer av våld i barndomen var förknippad med AUD-åldern hos AUD bland socialt stabila kvinnor som sökte behandling för deras AUD. Studera också om exponering för mer än en typ av våld var kopplad till AUD-åldern. Undersökte även föräldrarnas inverkan på AUD-åldern. Utöver ovan var hypotes att medel och svår barntrauma ger tidigare AUD start än kvinnor som inte har den erfarenheten.
Känslomässiga övergrepp, sexuellt våld och flera barntraumor var associerat med tidigare AUD. Oberoende prediktorer för en tidigare början av AUD var exponering för emotionellt våld (beta = –7,44, SE = 2,83, justerat p = 0,010) och moderns alkohol / substansproblem (beta = –7,87, SE = 3,45, justerat p = 0,026). Dessa variabler förklarade 18,9% av variansen för AUD-debutens ålder.
Resultat lyfter fram ett behov av ökad klinisk uppmärksamhet för AUD- undergrupper som har upplevt våld i barndomen, särskilt emotionellt våld, samt ett behov av att inkludera stöd i patientens egen föräldraroll i behandlingen.
v Winstanley
et al. (67)
Identifiera könsskillnader i sociodemografiska, kliniska och ACE-poäng hos patienter som får OUD-behandling i Appalachialandsbygden. Enbart en tidigare studie om detta men stad/landsbygd eller könsskillnader framkom ej. Hypotes att ACE-poäng skulle vara högre bland kvinnor jämfört med män. Hypotes var också att ACE-poäng skulle vara högre i urvalsgrupp jämfört med icke-landsbygds OUD studier och jämfört med samhällsstudier. Resultat antas belysa gender-specific serivce och
traumainformed vård för patienter med OUD i stad och Appalachian områden.
Mer än hälften (54,3%) av patienterna rapporterade att de hade upplevt 4+ kategorier av negativa barndomsupplevelser. I genomsnitt hade kvinnor 4,5 kategorier av negativa upplevelser, medan män hade 3,3 (p <0,00); kvinnliga patienter hade signifikant större risk för att ha upplevt sexuella övergrepp (42,4% mot 10,6%, p <0,00). Oroväckande rapporterade 25,9% av kvinnorna och 8,2% av de män att de var tvungna att ha sex före 18 års ålder. Resultaten kan belysa behovet av könsspecifika tjänster och traumainformerad vård för patienter med OUD på landsbygden och i Appalachian.
Oproportionerligt höga nivåer av motgångar i barndomen, särskilt bland kvinnor, kan delvis förklara förtvivlan på landsbygden i Appalachian. OUD- behandlingsprogram bör göra kliniska bedömningar av trauma och integrera traumainformerad vård i
läkemedelsbehandling, särskilt för kvinnliga patienter. Resultaten kan belysa behovet av könsspecifika tjänster och traumainformerad vård för patienter med OUD på landsbygden och i Appalachian.
Killian et al. (72)
Syftet var att undersöka sambandet mellan trauma och beredskap att förändra beteende vid beroende. Även att karaktärisera traumasymtom och deras relation till indikatorer på beteende ändring vid SUD.
I allmänhet rapporterade kvinnor med kliniskt förhöjda traumapoäng också större beredskap att förändras. Analyserna avslöjade signifikanta skillnader i URICA-beredskapen att ändra poäng mellan kvinnor som hade förhöjt defensivt undvikande och nedsatt självreferens enligt TSD. Resultaten närmade sig betydelse för kvinnor som hade förhöjda TSI-skalor för sexuella bekymmer och dissociation.
Fler studier för att förstå kopplingar mellan trauma och beredskap att förändras, särskilt vid posttraumatisk stress och psykisk ohälsa behövs. De med höga traumasymptom var mer villiga att ta itu med förändringar. Studien har konsekvenser för
socialarbetare och kliniker som levererar evidensbaserad behandling. Behov av skräddarsydda insatser med motiverande komponenter som också är
traumainformerade finns. Yildiz et al.
(75)
Syftet var att undersöka effekten av
sociodemografi, beroendemönster, barntrauma och traumarelaterad psykopatologi vid slutet av behandling för att få information om att anpassa behandlingsstrategier för att förbättra
fullföljandet. Hypotes: svårare beroende-mönster, svårare psykopatologi som PTSD, och svårare psykosociala trauma kan ge större risk för att inte fullfölja behandling.
De som inte slutförde slutenvårdsprogrammet hade mer historia av emotionell försummelse och/eller våld från barndomen. Vanligaste av psykosocialt trauma var emotionell försummelse (34%). Avhopp från behandlingen var relaterat till dissociativ amnesi, allvarligare hyperaktivitetsstörning, depression och användning av syntetiska cannabinoider (p <0,05).
Resultat tyder på att psykosocialt trauma i barndomen och relaterade kliniska egenskaper var förknippat med bortfall från behandling. Verktyg för tidig bedömning för att identifiera de som löper risk för ingen/låg
behandlingsföljsamhet och tillhandahålla riktade åtgärder.
Narvaez et al. (68)
Syftade till att bedöma och jämföra
beroendemönster och förekomst av sexuellt våld (CSA) hos barn bland ectasy- och LSD- användare med och utan posttraumatisk stress
240 deltagare, 123 (51,2%) hade PTSD-symtom. De med PTSD var yngre, mindre utbildade, med lägre inkomst och uppvisade högre svårighetsgrad än de utan PTSD-symtom. Verifering av en högre förekomst av sexuellt riskbeteende hos de med PTSD. Samband mellan PTSD-symtom och CSA- historia fanns, där 64,2% av individerna med PTSD också presenterade CSA, jämfört med 47% bland dem utan PTSD (p = .028). De med CSA och PTSD- symtom startade tidigare användning av ectasy, LSD och kokain jämfört med individer med CSA-historia men utan PTSD.
De med PTSD hade också CSA, liksom uttalad svårighetsgrad inom flera områden: tidigt beroende och allvarligt samt större exponering för situationer med sexuell risk. Traumatiseringscykel upprättas genom tidigt potentiellt trauma, som kan förbli obearbetat och bidra till tidigare och allvarligare substansanvänd- ning och sexuellt riskbeteende. Identifiering av PTSD-symtom och risk för HIV och andra STI bland unga klubbmissbrukare är avgörande för att hantera fokuserade behandling Zdankiewicz
-Ścigała et al. (76)
Attachment teori är ett allmänt använt paradigm för att förstå affektiv utveckling. Alexithymia är en erkänd nyckelfaktor som orsakar icke- adaptiva strategier för att reglera känslor hos de som är beroende av alkohol där tidiga trauma och dissociation har en viktig roll. Teoretiska modellen undersöktes, kopplingar mellan bindningsstilar, trauma och alexithymia och dissociation undersöktes
Signifikanta skillnader relaterade till bindningsstil, traumaintensitet, alexithymia och dissociation. Beroendeväg intensitet av trauma och alexithymei var signifikant för beroende framkom. Starkaste direkta samband ängsliga-ambivalenta bindningsstil och alexithymia och undvikande bindningsstil och alexithymia stark prediktor som främjar alexithymia och förekomsten av traumor relaterade till emotionell oaktsamhet och psykiskt våld och slutligen missbruk.
Studien avslöjade hur viktigt det är att undersöka rollen för enskilda variabler i samband med utvecklingsmodeller. En extremt viktig del av den vetenskapliga prestationen som presenteras här är att visa pelare för trauma, alexitymia och dissociation i deras kumulativa inverkan på utvecklingen av känslomässiga störningar som resulterar i missbruk.
vi Jones et al.
(78)
Syftet analys är att identifiera latenta undergrupper av kvinnor baserat på substansavändning, exponering för våld och riskabelt sexuellt beteende och kvantifiera diskreta stadier av beteendeförändringar över tiden. Hypotes 1) flera latenta status för kvinnor kommer att identifieras, särskilt de som kännetecknas av stor sannolikhet för substansanvändning, exponering för våld och riskabelt sexuellt beteende, 2) individer i latent status kännetecknat av en hög sannolikhet för crack / kokainanvändning kommer mindre sannolikt att övergå till lägre riskstatus över tid jämfört med dem i status med låg sannolikhet för crack / kokainanvänd-ning, 3) kvinnor
randomiserade till en peer-partnered case management intervention (PPCMI) grupp kommer att vara mer benägna att övergå till en lägre riskstatus än de som inte är fallhanterade i gruppen, men en standardinterventions-grupp (SI), och 4) kvinnor som rapporterar att de har riskabelt läkemedelsanvändning, har upplevt sexuella barn missbruk, är äldre och har fler livstidsarrester kommer att ha förhöjda odds för att vara i latenta status kategoriserad efter hög sannolikhet för missbruk, exponering för våld och HIV / AIDS-risk jämfört med kvinnor utan dessa egenskaper.
Fyra beteendeprofiler 1) de med stor sannolikhet för riskabelt sexuellt beteende, exponering för våld och crack/kokainanvändning, 2) de med stor sannolikhet för exponering för våld och måttlig sexuell risktagning, 3) de med uteslutande kännetecknas av hög sannolikhet för användning av crack/kokain, 4) de med låg sannolikhet för alla faktorer. Andelen kvinnor i grupp 3 minskade inte väsentligt över tid. Kvinnor som upplevt sexuellt våld som barn, haft ett större antal livstidsarrester, var äldre och trodde att de hade riskabelt beroende, var betydligt mer benägna att ha latenta status med högre risk.
Riktade insatser skräddarsydda för crack- / kokainanvändare, liksom ett stort behov av traumainformerade interventioner bland kvinnor som är involverade i det straffrättsliga systemet, behövs.
Khosravani et al. (69)
Syftet var att utvärdera direkta effekter av CM (eng. childhood maltreatment på underskalorna av alkoholbehov och alkoholberoende och dess indirekta effekter via CERS (kognitiva emotionella regleringsstrategier) hos individer med diagnos av alkoholberoende. Hypotes att CM skulle ha direkta effekter på underskalorna av alkoholbehov och beroende och indirekta effekter genom adaptiva och otillräckliga CERS. Länk kontrollerades också för demografiska (t.ex. ålder, utbildning och civilstånd) och kliniska faktorer (t.ex. depression, ålder för alkoholanvändning och alkoholanvändningstid) på grund av deras förhållande till
alkoholanvändning. Åldern för
alkoholanvändningen var också relaterad till CM
Deltagare med alkoholberoende hade tidig ålder för alkoholanvändning (medelvärde = 20,78 år), relativt lång alkoholanvändning (medelvärde = 11,14 år) och låg utbildning (medelvärde = 9,55 år). Indirekta effekter observerades från CM till underskalorna av alkoholbehov och beroende endast genom maladaptiva CERS efter justering för demografiska och kliniska faktorer. Ingen direkt effekt
observerades genom CM på underskalorna för alkoholbehov och beroende.
Resultaten tyder på att maladaptiva CERS kan vara en möjlig mekanism som relaterar till alkoholbehov och beroende hos behandlingssökande alkoholberoende individer, medan adaptiva CERS kan vara mindre viktiga angående denna relation. Longitudinell forskning behövs.
Proescholdt et al. (70)
Studien behandlar den systematiska utvärderingen av trauma / PTSD vid tidig abstinensbehandling. Specifika frågor var om patienterna var villiga att delta, om bedömningen skulle orsaka uppenbar psykisk eller annan nöd, och om våra resultat av trauma / PTSD-screening vid tidig avgiftning skulle vara jämförbara med resultaten i litteraturen som erhölls vid senare tidpunkter för behandlingen och efter längre perioder med avhållsamhet.
Deltagandegraden var 60,1% och patienter visade inte kliniskt uppenbar psykisk nöd under eller efter bedömningen. DSM-IV traumatiska händelser rapporterades med 66,4%. Av det totala urvalet screenade 38,1% positivt för PTSD och 14,9% screenade positivt för subsyndromal PTSD. PTSD- patienter rapporterade signifikant mer motgångar i barndomen och signifikant högre poäng i depression och generell psykopatologi jämfört med
subsyndromala PTSD-patienter och endast SUD- patienter.
Tidig och systematisk utvärdering av PTSD vid SUD behandling är till stor del säker och ger viktig information för individuell behandling. Den höga PTSD- nivån och symtombelastningen hos SUD- patienter under avgiftning visar på behovet av en strängare adress för trauma / PTSD vid tidig SUD-behandling.
Skotnicka (73)
Syftet med studien var att analysera skillnader i upplevda traumatiska händelser mellan individer beroende av alkohol och icke-beroende individer. 1) Kontrollera och diskutera skillnaderna i förekomsten av traumatiska händelser bland beroende av alkohol och de som inte är beroende och mellan män och kvinnor. 2. Jämförande analys mellan en grupp människor som är beroende av alkohol och gruppen av icke- beroende människor i termer av medelåldern då en person upplevde trauma för första gången. 3. Kontrollera tidssekvensen för utvecklingen av missbruk och upplevelsen av de första traumatiska händelserna hos alkoholberoende
Individer beroende av alkohol upplevde mer traumor än icke-beroende. Antalet traumor hos beroende kvinnor var signifikant lägre jämfört med beroende män. De med beroende av alkohol rapporterade den första upplevelsen av trauma mycket snabbare än icke-beroende. De flesta beroende menade missbruk inträffade efter att ha upplevt det första traumat.
Nuvarande studier pekar på höga, dvs. 70%, närvaro av minst en traumatisk händelse under livet av människor beroende av alkohol.
vii Chao et al.
(77)
Undersökte akut stressrespons hos cannabisrökare som en funktion av
traumaxponering och kön, och sambandet mellan stressrespons och cannabisåterfall. Hypotes (1) cannabisrökare med traumexponering skulle visa större stressreaktivitet än de utan exponering; (2) cannabis rökande kvinnor skulle ha värre humör och pulsreaktivitet, män skulle ha ökat kortisol och (3) cannabisrökare som återvände till cannabis i laboratoriet skulle visa relativt ökad stress jämfört med de som förblev abstinenta, oavsett traumaexponering.
Cannabisrökare med minst ett trauma hade högre CORT och ångest jämfört med de som inte rapporterade något trauma. Stressrespons skilde sig