Problem Åtgärd
Befolkningsrörligheten: olika slags strömmar läggs som
lager på lager. Får som oönskad konsekvens en ökad grad av oetablerade och osynligjorda människor. Ökad okun-. Ökad okun- skap om vilka som egentligen bor och verkar i staden – ett dolt Malmö breder ut sig.
Synliggör alla Malmöbors levnadsförhållanden och underlätta för människor att få sin ställning och sina
rättigheter tillgodosedda i enlighet med gällande lagar och konventioner.
Förvärvsgraden är alarmerande låg i den arbetsföra
befolkningen. Mer än en fjärdedel av befolkningen i åldern 20-64 har varken arbete eller är i studier. Detta ger näring åt oreglerade marknader och sociala spänningar.
Sysselsättningsnivån måste höjas i den arbetsföra
befolkningen. En rimlig målsättning är att den höjs successivt till 70 procent år 2020 och når upp till riksnivå senast år 2030. Fördelning av arbeten och resurser utformas socialt hållbart för såväl den enskilde som samhället i stort.
Markant ökning av inkomstojämlikheten bland
Malmöhushållen. Denna ekonomiska ojämlikhet leder till ökade skillnader i hushållens levnadsvillkor som i sin tur påverkar bl.a. ojämlikhet i hälsa.
Såväl kommun som den nationella nivån har ett ansvar att
minska skillnader i ekonomiska livsvillkor bland hus-
hållen. Den lokala nivån kan bidra genom en inkluderande och utjämnande policy inom många policyområden. En ökad bostadssegregation förstärker ojämlikhetsmön-ojämlikhetsmön-
ster i staden. Skapar större skillnader i förutsättning i hus- hållens vardagsliv och i den lokala välfärdsorganiseringen.
En långsiktig handlingsplan antas för en inkluderande stadsutveckling med mål att drastiskt minska bostads-
segregation och åtskillnad mellan grupper och områden.
Utanförskapets konsekvenser är ekonomiskt kost-
samma och socialt belastande. Offentliga styr- och upp- följningssystem är splittrade och kortsiktiga.
En social investeringspolitik med en integrerad mod-
ell för sysselsättning- och välfärdsfrågor bör över- vägas. Malmö stad bör utreda en integrerad modell med nationella (FK, AF, Migrationsverk etc.) och lokala (social- tjänst m.fl.) instanser.
Avslutningsvis kan poängteras att denna studie bidrar till kunskap för att formulera en långsiktig strategi för en social hållbarhet för Malmö. Tillsammans med Kommis-
olika aktörer att agera långsiktigt och med breda reform- strävanden. Slutsatsen från denna rapport är att det också finns fortsatta kunskapsbehov att aktivt studera utvecklin-
Abrahamsson, Hans 2012. Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling eller slagfält för sociala konflikter. Rapport.
Malmö: Malmökommissionen.
Albertsson, Marie 2008. Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd: En reform ur äldre invandrares perspektiv. Rapportserie i socialt
arbete Nr 2 2008, Växjö universitet.
Andersson, Oscar 2003. Chicagoskolan – institutionaliseringen, idétraditionen och vetenskapen. Lund Monographs in Social
Anthropology Vo. 11, Lunds Universitet.
Andersson, Roger; Åsa Bråmå och Jon Hogdal 2007. Segregationens dynamik och planeringens möjligheter. En studie av bostadsmarknad och flyttningar i Malmö. Malmö: Malmö stad.
Andersson, Roger and Sako Musterd 2010. ‘What Scale Matters? Exploring the Relationships between Individuals’ Social Position, Neighbourhood Context and the Scale of the Neighbourhood’, in Geografiska Annaler: Series B, Human Geography
92(1): 23-43.
Angelin, Anna och Tapio Salonen 2012. Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom. Rapport. Malmö: Malmökommissionen.
Atkinson, Anthony B. and Eric Marlier (Eds.) 2010. Income and Living Conditions in Europe.Eurostat Statistical Books.
Avellan, Heidi 2012. ’Berätta mera, berätta nytt’, i Sydsvenska Dagbladet 28 april 2012.
Bakhtiari, Marjaneh 2006. Kalla det vad fan du vill. Stockholm: Ordfront Förlag.
Bakhtiari, Marjaneh 2009. Kan du säga schibbolet? Stockholm: Ordfront Förlag.
Beckman, Anders 2012. Sjukvårdskonsumtion i Malmö 2010. Rapport. Malmö: Malmökommissionen.
Bergström, Gunnar 2006. Kris i flyktingmottagande – rapport om konsekvenserna av den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd och lagen om mottagande av asylsökande. Malmö stad.
Bevelander, Pieter; Henrik Emilsson och Mirjam Hagström 2008. Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning.
Karlskrona: Boverket.
Bevelander, Pieter; Brian Krogh Graversen och Tina Gudrun Jensen kommande. ’Bridging the System’, Danish Emigration and Return Migration Patterns due to Danish policy reform restricting marriage migration. Opublicerat Manus.
Billing, Peter och Mikael Stigendal 1994. Hegemonins decennier. Lärdomar från Malmö om den svenska modellen. Malmö:
Möllevångens Samhällsanalys.
Biterman, Danuta och eva Franzén 2008.’Vem är fattig i Sverige idag?’, i Swärd, Hans och Marie-Anne Egerö (red.)
Villkorandets politik. Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu. Malmö: Egalité förlag.
Björklund, Anders & Markus Jäntti 2011. Inkomstfördelningen i Sverige. Stockholm: SNS Förlag.
Boverket 2010. Socialt hållbar stadsutveckling — en kunskapsöversikt. Karlskrona.
Brännström, Lars 2006. Phantom of the Neighbourhood. Longitudinal Studies on Area-based Conditions and Individual Outcomes,
Stockholm: Swedish Institute for Social Research.
Chukri, Rakel 2012. Kultursidorna i Sydsvenska Dagbladet, 2012-03-24.
Elias, Norbert 1999. Etablerade och outsiders. Lund: Arkiv förlag.
Elmståhl, Sölve och Henrik Ekström 2012. Hur mår de äldre i Malmö? Prediktorer för livstillfredsställelse och aktivitet i det dagliga livet. Rapport. Malmö: Malmökommissionen.
Fokus 2012. Integrationsranking 2012. 4-10 maj 2012.
Folkhälsoinstitutet 2002. Födelselandets betydelse. Rapport 2002:29. Östersund.
Fritzell, Johan; Olof Bäckman och Veli-Matti Ritakallio 2012. ’Income Inequality and Poverty: Do the Nordic Countries Still Constitute a Family of their Own?’, i Kvist, Jon; Björn Hvinden, Olli Kangas (Eds.) Changing Social Equality: The Nordic Welfare Model in the 21st Century. Bristol: Policy Press.
Fritzell, Johan & Olle Lundberg (Eds.) 2007. Health Inequalities and Welfare Resources. Bristol: Policy Press.
Fölster, Stefan 2012. Utanför utanförskapet. Svenskt Näringsliv.
Galster, George, Roger Andersson, Sako Musterd and Timo M. Kauppinen 2008. ‘Does Neighborhood Income Mix Affect Earnings of Adults? New Evidence from Sweden’, in Journal of Urban Economics 63:858-870.
Gerdtham, Ulf och Gustav Kjellsson 2012. Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa – om konsten att mäta något utan att veta vad och hur. Rapport för Kommissionen för ett hållbart Malmö. Malmö stad.
Gunnarsson, Evy 2011. ’Äldre kvinnors och mäns vardagsliv – i en ny tid’, i Gynnerstedt, Kerstin och Maria Wolmesjö (red.) Tredje åldern – Sociala aspekter och medborgarskap. Malmö: Gleerups.
Gustafsson Rolf Å. och Ingvar Lundberg 2004. Arbetsliv och hälsa 2004. Stockholm: Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket.
Halleröd, Björn och Daniel Larsson 2008. ’Poverty, welfare problems and social exclusion, in International Journal of Social Welfare, 2008:17:15-25.
Hjern, Anders 2009. ’Migration och hälsa’, i Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hjort, Torbjörn 2012. Skälig levnadsnivå I Malmö – om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden. Rapport för
Kommissionen för ett hållbart Malmö. Malmö stad.
Holmström, Göran 2011. Perspectives on Inequality and Social Protection. Doctoral Thesis. School of Global Studies,
University of Gothenburg.
Lindström, Martin; Birgit Modén, Mathias Grahn, Maria Fridh och Maria Rosvall 2012. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö. Rapport. Malmö: Malmökommissionen.
Lundberg, Kristian 2009. Yarden. Höör: Symposion
Malmö stad 2009. Tema: Tillväxt och skattekraft. Slutsatser och konsekvenser för den kommunala planeringen. Insikt vårrapporten
2009. Stadskontoret.
Malmö stad 2011a. Malmö stads välfärdsredovisning 2011. Malmö.
Malmö stad 2011b. Ekonomiskt bistånd i Malmö: utveckling 2000-2011. Stadskontoret.
Malmö stad 2012a. Välfärds- och tillväxtrapport 2011. Malmö.
Malmö stad 2012b. Individ- och familjeomsorgen i Malmö: Årsrapport 2011. Stadskontoret.
Malmö stad 2012c. Aktuellt om: Malmös befolkningsutveckling 2011. Nr 1 2012. Stadskontoret.
Marmot, Michael 2006. Statussyndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur och Kultur.
Marmot Review 2010. Fair Society, Healthy Lives. Strategic Review of Health Inequalities in England post-2010.
Morel, Nathalie; Bruno Palier and Joakim Palme (Eds.) 2012. Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges. Bristol: Policy Press.
Mukhtar-Landgren, Dalia 2009. ’Om gammalt och nytt i marknadsföringen av staden’, i Hedlund, Gun och Stig montin (red.) Governance på svenska. Stockholm: Santérus.
Nilsson, Ingvar 2012. Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv. Rapport för Kommissionen för ett
hållbart Malmö. Malmö stad.
Nilsson, Therese och Daniel Waldenström 2011. ‘Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras?’ i Ekonomisk Debatt nr 4/2011.
Nordiska ministerrådet 2011. Nordisk Pendlingskarta 2011. TemaNord 2011:568. Köpenhamn.
Nordström Skans, Oskar och Olof Åslund 2009. Segregationen I storstäderna. SNS Välfärdsrapport 2009. Stockholm: SNS Förlag. OECD 2008. Growing Unequal. Income Distribution and Poverty in OECD Countries. Paris: OECD.
OECD 2011. Divided We Stand. Why Inequality Keeps Rising. Paris: OECD.
Region Skåne 2012. Sysselsättning och utanförskap I Skåne. Skåneanalysen, januari 2012.
Reardon, Sean F. and Kendra Bischoff 2011. ‘Income Inequality and Income Segregation’, in American Journal of Soci- ology 116(4):1092-1153.
Rostila, Mikael & Susanna Toivanen (red.) 2012. Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.
Rostila, Mikael & Anders Hjern 2012. ’Invandring och ojämlikhet i hälsa’, i Rostila, Mikael & Susanna Toivanen (red.) Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.
Rydgren Jens 2004. ‘Mechanisms of exclusion: Ethnic discrimination in the Swedish labour market’, in Journal of Ethnic and Migration Studies, Vol. 30(4): 697-716.
Sager, Marja 2011. Everyday Clandestinity. Experiences on the Margins of Citizenship and Migration Policies. Thesis. Centre for Gender Studies, Lund University.
Salonen, Tapio 2003. Ungas ekonomi och etablering. En studie om förändrade villkor från 1970-talet till 2000-talets inledning. 2003:9. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Salonen, Tapio (red.) 2011. Hela staden. Social hållbarhet eller disintegration? Umeå: Boréa.
Salonen 2011b. Välfärd, inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige. Stockholm: Rädda Barnen.
Sampson, Robert J. 2012. Great America City. Chicago and the Enduring Neighborhood Effect. Chicago: The University of Chicago Press.
Saunders, Doug 2010. Arrival City. How the Largest Migration in History is Shaping Our World. New York: Pantheon Books.
Scarpa, Simone 2012. Income Inequality, Welfare State Restructuring and Residential Segregation: Socio-Spatial
Polarization Trends in Malmö, Sweden 1991-2008. Paper to The 33rd Annual Conference for the International Working Party on
Labour Market Segmentation, Rome September 13-15 2012.
SCB 2010a. Integration – ett regionalt perspektiv. Integration: Rapport 3. Stockholm.
SCB 2010b. Övertäckningen i Registret över totalbefolkningen. Befolknings- och välfärdsstatistik 2010:5. Stockholm. SCB 2010c. Inkomstfördelningsundersökningen. Stockholm.
Sen, Amartya 1995. Inequality Reexamined. New York: Oxford University Press. Socialstyrelsen 2006. Social rapport 2006. Stockholm.
Socialstyrelsen 2010. Social rapport 2010. Stockholm.
Sundhedsstyrelsen 2011. Ulighed i sundhed – årsager og indsatser.Köpenhavn.
Statens folkhälsoinstitut 2011. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund.
Stadskontoret 2012. Malmös befolkningsutveckling 2011. Malmö stad, Stadskontoret, Nr 1:2012. Standing, Guy 2011. The Precariat. The New Dangerous Class. London: Bloomsbury Academic.
Stigendal, Mikael 2012. Malmö – de två kunskapsstäderna. Rapport för Kommissionen för ett hållbart Malmö. Malmö stad. Summer, Andy and Rich Mallett 2011. Snakes and Ladders, Buffers and Passports; Rethinking Poverty, Vulnerability and Wellbeing. Working Paper. International Policy Centre for Inclusive Growth. UNDP.
Sundhetsstyrelsen 2011. Ulighed I sundhed – årsager og indsatser. Köpenhavn: Sundhetsstyrelsen og Köpenhavns Universitet. Sydsvenskan 2012. Hur mår du, Malmö? Artikelserie mars-april 2012, Sydsvenska Dagbladet.
Svenska Dagbladet 2012. Malmö – en delad stad. 5 februari 2012.
Svensson, Per 2011. Malmö – världens svenskaste stad. En oauktoriserad biografi. Stockholm: Weyler. UNDP 2011. Human Development Report 2011. New York: United Nations Development Programme.
Ungdomsstyrelsen 2011. Unga som varken arbetar eller studerar – hur många är de och vad gör de? Skrifter från Tema- gruppen Unga I arbetslivet 2011:1. Stockholm.
Urban, Susanne 2009. ‘Is the Neighbourhood Effect an Economic or an Immigrant Issue? A Study of the Importance of the Childhood Neighbourhood for Future Integration into the Labour Market’, in Urban Studies 46(3): 583-603. Verbist, Gerlinde; Michael Förster and Maria Vaalavuo 2012. The Impact of Publicly Provided Services on the Distribu- tion of Resources. Social, Employment and Migration Working Papers No. 130. Paris: OECD.
Wheeler, Christopher H. and Elizabeth A. La Jeunesse 2008. ‘Trends in Neighbourhood Income Inequality in the U.S.:1980-2000’, in Journal of Regional Science 48(5): 879-891.
WHO 2008. Closing the gap in a generation; health equity through action on the social determinants of health. Final report of the commission on social determinants of health. Geneva: World Health Organization.
Wilkinson, Richard & Kate Pickett 2009. The Spirit Level. Why More Equal Societies Almost Always Do Better. Lon- don: Penguin Books.
Åslund, Olof och Daniel Rooth 2005.’ Shifts in attitudes and labor market discrimination: Swedish experiences after 9/11’, in Journal of Population Economics, Vol. 18(4): 603-629.