Tankar inför gymnasievalet

Att göra ett gymnasieval är ett stort steg i livet och valet är inte alltid självklart. För vissa individer kan det vara en självklarhet vad man ska välja medan det inte är lika självklart för andra. När vi genomförde intervjuer med våra respondenter frågade vi om hur deras tankar inför gymnasievalet gick.

Vissa av respondenterna upplevde att de hade delade tankar inför gymnasievalet och inte alls tyckte att det var ett enkelt beslut att fatta. Bland annat uppgav Anna att hon tyckte att det fanns för mycket att välja på vilket gjorde henne allmänt förvirrad. Hon sa:

”Jag visste inte alls vad jag ville välja, det finns så många olika program idag som gjorde det jätte svårt för mig att ta ett beslut. Man var

intresserad av många program men visste liksom inte om skolan var bra.” (Anna)

Anna förklarade även att hon trodde programmet skulle passa henne eftersom hon i stor

utsträckning umgås med pojkar mer än med flickor och hon trivs bättre i deras sällskap. Hon sa att hon var mer pojkig än andra flickor. Vi tolkar detta som att Anna hävdar maskulinitet och ser sig själv som lite mer maskulin än många andra flickor. Enligt Anna var det svåra att veta om skolan var bra eller inte. Men att hon skulle välja ett program där majoriteten var pojkar var det inget snack om, det var hon övertygad om att hon skulle göra. Även Dilara hade intrycket att det var ett svårt val att göra, hon förklarade såhär:

”Jag blev jättestressad inför mitt val, alltså verkligen. Det finns så många program och hälften av dem har man ingen större koll på. När jag valde fordonsprogrammet gick jag mycket på känslan och mitt intresse, men det fanns många andra program jag också hade kunnat tänka mig att gå på.” (Dilara)

Hon förklarade en viss oro kring att välja fel och att sedan ångra sig, och kanske till och med behöva gå om ett år, vilket hon såklart inte ville.

Cecilia berättade att hon tvekade jättemycket på att välja Bygg- och anläggningsprogrammet. Hon förklarade att det fanns en viss oro över att risken fanns att hon skulle vara ensam flicka på programmet. Det var den största oron, men hon tvekade också eftersom hon inte visste hur ”tufft” programmet skulle vara. Hon frågade sig själv om hon skulle klara av det fysiskt. Cecilia bollade mycket idéer och tankar med sin studie- och yrkesvägledare på skolan vilket ledde till att de gjorde ett gemensamt studiebesök på Bygg- och anläggningsprogrammet där hon fick fråga lärarna hur fysiskt krävande programmet och yrket är. Under studiebesöket förklarade hon att hon kände sig välkommen och att några av lärarna hade berättat hur gärna de vill ha tjejer på programmet och även ute i arbetslivet. Efter studiebesöket kändes det som att programmet skulle vara något för henne speciellt med tanke på det lärarna berättade, dock fanns fortfarande oron över att vara ensam tjej i klassen kvar, men det var inget lärarna på programmet kunde svara på eftersom det såg olika ut år för år.

”Tanken av att vara ensam tjej på programmet kändes verkligen jobbig, och det var det som gjorde att jag överhuvudtaget ens tvekade på mitt val. Hade VVS programmet varit mer jämt fördelat så hade jag utan tvekan valt det direkt. Nu behövde jag liksom fundera många gånger innan jag gjorde mitt val. Men som tur är så hamnade jag med en tjej till i klassen, haha.” (Felicia)

Felicias tankar inför hennes gymnasieval var alltså mer på hur fördelningen av klassen skulle se ut, än om själva programmet. Hon förklarade att hon hade hört bra saker om VVS programmet sedan tidigare, men tankarna gick åt andra håll just på grund av att det var ett så tydligt

mansdominerat program.

Bella och Emelie förklarade att de inte hade några större tankar på om det skulle vara ensamma tjejer i klassen, självklart slog den tanken de någon gång men det var inte där den största oron låg. Bella sa att hon tyckte att programmet verkade intressant och passande för henne, det var viktigt för henne att göra ett val som passade henne och inte andra.

5.2.1 Analys av tankar inför gymnasievalet

Enligt Gottfredson (2002) är självuppfattningen som individen har beroende av många faktorer exempelvis värderingar, kön, förmågor och klasstillhörighet. Faktorerna som Gottfredson nämner är en stor bidragande faktor till varför man väljer på det sätt man gör (Gottfredson, 2002). Flickornas val hade många bakomliggande faktorer som de delade med sig om. Kön och förmågor var något som togs upp av några av flickorna. Att vara minoritet eller till och med ensam flicka på programmet gick hand i hand med rädslan om att inte klara av yrkets fysiska aspekter, alltså att inte ha den förmågan som yrket kräver. Vi tolkade det flickorna förklarade som att de hade sig själv i tankarna och deras personliga förmågor och hur de skulle passa på utbildningen. Med hjälp av Gottfredsons (2002) teori kan vi se ett samband mellan flickornas tankar kring sitt val och de faktorer som de hade i tankarna, så som kön och förmågor. De nämnde exempelvis sin rädsla kring att inte klara yrkets fysiska aspekter något som var en bidragande faktor i deras val. Trots att vissa av faktorerna var orosmoment höll det inte flickorna tillbaka från att välja den vägen. Bergström och Minerva (2007) beskriver hur olika projekt som ska locka elever till att göra otraditionella yrkes- och studieval (Bergström, Minerva, 2007, 18- 19). Även en av våra respondenter gjorde ett studiebesök som lockade henne till att göra ett otraditionellt yrkesval på samma sätt som Bergström och Minerva (2007) nämner i sin studie. Vår respondent gick på ett studiebesök där hon fick höra hur eftertraktad hon var både på utbildningen och ute i arbetslivet. Något som gjorde henne säker på att hon skulle göra det normbrytande valet.

Att göra ett normbrytande val behöver inte alltid vara en stor sak. För en av våra respondenter var det en självklarhet. Hon förklarade att hon passade mer med pojkarna och tog avstånd från flickorna. Vår tolkning är att hon tillskriver femininitet ett lägre värde och tar avstånd från det.

Enligt Shcippers (2007) är maskulinitet och femininitet mallar, en person med en kvinnokropp behöver inte nödvändigtvis vara feminin (Andersson, 2009:60ff; Schippers, 2007: 89-92, 95-98). Vi tolkar vår respondents sätt att ta avstånd från femininitet med hjälp av det Schippers förklarar. Trots att vår respondent har en kvinnlig kropp beskriver hon sig själv som att passa in med pojkarna och med de maskulina mer än de feminina. Vi avser att vår respondent inte

nödvändigtvis behöver se sig själv som en feminin trots att hon har en kvinnlig kropp då hon beskriver femininitet lägre värde och hellre befinner sig med maskuliniteter.

I flickornas berättelser fanns olika exempel på oro kring deras val och många av tankarna kretsade mer kring flickornas egna uppfattningar kring sig själv och inte kring att valet var normbrytande. En del av flickorna uppgav att de var oroliga kring att vara ensamma flickor på utbildningarna men det var inte det huvudsakliga gällande valet. Flickornas tankar kring sitt val kretsade kring egna förväntningar och orosmoment, så som status på yrket, klasstillhörighet och förmåga. Som vi tidigare nämnt ser vi med hjälp av Gottfredsons (2002) teori ett samband (Gottfredson, 2002). Gottfredson nämner att klasstillhörighet, status etc. är bidragande faktorer vid ett val. Även här ser vi en koppling kring det Gottfredson nämner som bidragande faktorer till val och det som flickorna nämnde var bidragande i deras val.