5. Resultat och analys
5.3 Yttre påverkningsfaktorer
Våra respondenter var väl medvetna om att de gick emot könsnormer när det gjorde sitt
gymnasieval. När vi pratade med de om vad som påverkade de till att göra det val som de gjort så var det liknande svar generellt. Föräldrarna och studie- och yrkesvägledaren på skolan hade stor påverkan för alla våra respondenter.
Dilara förklarade att hon velade fram och tillbaka mellan olika val och var allmänt förvirrad. Hon ville så mycket på en och samma gång och bestämde sig för att gå till studie- och
”Jag skulle inte säga att vägledaren påverkade mitt val, men hon var till väldigt stor hjälp. Hon förklarade för mig om programmen på ett bra sätt, men vi gick aldrig in på att det var ett killprogram liksom. Det är kanske inte något man säger rakt ut, haha” (Dilara)
Dilara förklarade att studie- och yrkesvägledaren fick hennes tankar på plats och fokuserade på själva programmen de gick igenom, inte hur många tjejer respektive killar där gick. Det gav henne en bra känsla i efterhand.
Även Cecilia var väldigt tveksam på sitt val och även hon tog hjälp av studie- och yrkesvägledaren på skolan. Hon förklarade att hon var väldigt rädd för att Bygg- och anläggningsprogrammet skulle vara för tufft för henne och det var den bilden hon hade av programmet. Hon hade även tankar på om hon vågade gå emot könsnormerna och vara ensam flicka i klassen, vilket det fanns stor risk för att hon skulle vara.
”Jag tror att jag hade en bild av hur programmet skulle vara och det var den bilden jag var rädd för. Men efter mitt studiebesök så förändrades den bilden och jag är väldigt glad att jag valde och besöka skolan. /…/
Besöket hade nog inte skett utan min gamla syv på skolan” (Cecilia).
Även i det här fallet var det studie- och yrkesvägledaren på skolan som var en påverkande faktor till att Cecilia gjorde det val som gjordes.
”Det som påverkade mig var faktiskt mitt umgänge. Eftersom jag mestadels umgås med killar och spenderar mycket tid med de så gick mina tankar automatiskt kring att välja ett ”kill-program”. /…/ Jag visste att mitt val inte var det som många tjejer brukar välja med det sket jag i, jag gick på känsla och det jag tycker är kul och trivs med” (Anna).
Anna var den av respondenterna som inte alls brydde sig om att gå emot normerna och vara ensam flicka i klassen skulle inte vara något som helst problem, snarare tvärtom förklarade hon. Hennes föräldrar brydde sig heller inte speciellt mycket kring hennes val, de gav henne fria händer att välja det hon ville, vilket Anna beskrev att hon uppskattade. Hon förklarade att det var många föräldrar som var på sina barn om att välja det ena eller andra, och inte gav sig förens deras vilja var genom. Men Anna tyckte det var oerhört skönt att de inte blandade sig i hennes val. Men flickorna hade olika erfarenheter kring hur mycket deras föräldrar valde att blanda sig i deras gymnasieval.
”Inför gymnasievalet var min pappa på mig väldigt mycket, han ville att jag skulle välja VVS eller Byggprogrammet och försökte hela tiden pusha mig i den riktningen. Jag tyckte det var lite jobbigt, och ville liksom inte göra honom besviken. /…/ Jag minns att vi satt och tittade på en film en kväll där det var en kvinnlig byggare med, det var lite roligt för än idag snackar han om den kvinnliga byggaren när vi pratar om mitt program, haha” (Felicia).
Där låg en viss oro kring att göra ett val som skulle göra mamma besviken förklarade Felicia. Hon är inte helt ointresserad av det programmet, men skulle valet ligga helt och hållet hos henne så är hon ganska säker på att hon inte hade valt VVS programmet som sitt förstahandsval. Även Emelie delade med sig av liknande tankar som Felicia kring att inte göra sina mamma besviken. Emelie förklarade att hon inte kände att hon hade sin mammas fulla stöd som hon önskade sig. Hon sa:
”Min mamma var inte helt stöttande i mitt val faktiskt, hon frågade mig flera gånger om jag verkligen var säker och om jag verkligen trodde att jag skulle trivas där. Hon sa många gånger att ingen i vår släkt har gått något liknande program och förstod inte riktigt varför jag heller skulle göra det. /…/ Självklart gjorde det mig lite osäker, jag ville liksom inte göra mamma besviken, men jag gjorde valet som jag trodde skulle passa mig bäst ändå.” (Emelie)
Oron som Emelie förklarade kring att göra sin mamma besviken var hon inte ensam om bland våra respondenter. Det finns många likheter kring hur våra respondenter fått stöd eller mindre stöd hemifrån. Även Bella berättade att hennes mamma flertal gånger försökte få henne till att välja ett annat program, ett program som skulle passa henne mer. Vi tolkar att ”passa henne mer” som något som skulle passa hennes klasstillhörighet och kön mer. Bella berättade att hon inte kände att hon fick det stödet överhuvudtaget som henne storasyster hade fått när hon gjorde sitt val, vilket hon tyckte var tråkigt. Hon förklarade att hennes familj hade stor fokus på vården och det är där man enligt hennes föräldrar ska jobba. Hennes mamma menade att andra jobb hade lägre status och inte passade deras klasstillhörighet. Hennes mamma är sjuksköterska och hennes pappa är läkare, samtidigt som hennes storasyster läser till sjuksköterska just nu.
”Med tanke på det så är det ju inte så konstigt att mamma blev besviken, men jag försökte hela tiden förklara att det är mitt val och inte deras, och att de inte skulle lägga sig i. Pappa var lite lugnare med det, men mamma var nästan omöjlig att diskutera med vilket såklart gjorde att jag tvekade på mitt val.”(Bella)
Bella sa att det fanns ett tydligt mönster i hennes familj kring vad man ska välja för utbildning, att bryta det mönstret helt och hållet och gå en helt annan väg kändes rätt för henne, men inte för resten av hennes familj.
”Egentligen fanns det bara en inriktning som skulle vara godkänd av min familj, och det är ju något som har med vården att göra. Jag hade väldigt många tjafs med min mamma och det var nästan så att jag kände mig tvungen att söka till vård och omsorgsprogrammet. Men till slut så liksom orkade hon inte tvinga mig mer, och mot slutet var även min pappa lite mer stöttande i mitt val. Så det var skönt på det sättet.”(Bella)
Bella förklarade vilket lättnad det var att till slut ha sin pappas förståelse och godkännande. Hon menar att det gör mycket mer än vad man kanske kan tro, att ha sina föräldrars förståelse för att gymnasievalet är ett beslut man själv måste fatta.
5.3.1 Analys av yttre påverkningsfaktorer
Vissa av våra respondenter kände att klasstillhörighet var en faktor i deras val. Att föräldrarna känner att programmet och yrkesvalet inte är rätt väg påverkar i vissa fall valet. Flickorna delade med sig om föräldrarnas oro kring valet de skulle göra, det var allt från att det skilde sig rejält från vad medlemmar i familjen tidigare valt till att det finns ett annat val som ska vara det självklara valet för att det är det man ska välja. Andra val hade inte den status eller
klasstillhörigheten som passade familjen. Fransson och Lindh nämner att individer med olika social bakgrund och av olika kön tenderar att välja olika utbildningar och yrken. (Fransson & Lindh 2004; Sandell 2007)
Hedenus (2015) förklarar att det finns vissa egenskaper och kompetenser som förknippas med kvinnor eller män samt att de är könsmärkta. Det handlar inte om yrkets egentliga innehåll, utan mer om föreställningarna vi människor har om yrket och den typiske utövaren (Hedenus, et al, 2015, 37-38). Med hjälp av detta tolkar vi att vissa av våra respondenters föräldrar som ville att de skulle göra andra val kan ha haft en föreställning om hur den typiske utövaren för det programmet de ska gå ser ut, och inte tycker att deras dotter passar in i den mallen. Klasstillhörighet och status var de faktorerna som skulle has i tankarna vid sitt yrkesval. Det var här föräldrarna och ungdomarnas tankar kring valet krockade. Våra respondenter måste förhålla sig till föräldrarnas direkta eller indirekta önskningar och förväntningar.
Enligt Gottfredson (2002) har varje individ en uppfattning om olika yrken och med varje yrke tillkommer en viss status (Gottfredson, 2002). Vissa av flickorna valde att gå emot föräldrarnas önskemål och välja det de ville, dock var fortfarande föräldrars tankar och åsikter en stor del av valet. Flickorna gör i slutändan det val som passar deras syn på sig själv, även om den inte passar deras ”klasstillhörighet”, valen passade dem även om det inte passade familjen. Vi kopplar det till att flickorna är i den ”tredje processen” som kallas för Circumscription där de börjar välja utifrån sig själv och inte omgivningen. Gottfredson (2002) nämner detta och säger att individer väljer yrke som förknippas med deras syn på sig själv (Gottfredson, 2002). Vi tolkar flickornas val med hjälp av Gottfredsons teori. De gjorde sitt val genom att välja ett yrke som förknippas med deras syn på sig själv och inte föräldrarnas syn på yrket eller på sina döttrar. Trots att föräldrarna och flickorna hade olika tankar på vad för yrke som passar vem, valde flickorna att gå den väg med det yrke som passade deras syn på sig själv.