Känslorna som väller upp i mig när jag ser bilderna på toaletterna, framförallt den indiska, påverkas såklart av de erfarenheter jag upplevde under min resa. Detta var ett orosmoment innan vi gav oss iväg och ett stort diskussionsämne i början av vår resa, innan vi vande oss. Precis som eleverna som deltog i enkätundersökningen undrade vi också hur det gick till rent praktiskt, fanns det toalettpapper för oss att köpa, är det jobbigt för benen att ”ståsitta” i en sådan position, osv. Men övning ger färdighet och ganska snart blev det en naturlig del i vår vardag. Detta tyckte även jag, trots att jag långt senare fick reda på att jag var den enda i hela gruppen som använt den åt fel håll, men även det med lyckat resultat.
De flesta eleverna, både i årskurs fem och sex, har här svarat att den svenska toaletten är mer hygienisk. Anledningarna till det var många; finns knapp att spola med, man använder sig av toalettpapper, finns sittring, lätt att det hamnar utanför när man sitter på huk (den indiska), ser renare/fräschare ut. Av de få som angav att den indiska är mest hygienisk lades argumenten fram att den är bättre för naturen, renas inte med kemikalier, slipper sitta på en sittring. En person svarade att den indiska är mest hygienisk men den svenska är renast. Detta är en intressant och korrekt iakttagelse. På den indiska toaletten finns säkerligen flest bakterier men eftersom vi inte behöver komma i fysisk kontakt med några delar där är den mest hygienisk att använda. Den svenska däremot är nog oftast renast, det vill säga oftare städad men där kommer vi i allra högsta grad i kontakt med toaletten, de bakterier som finns kan spridas och i det avseendet är den inte lika hygienisk.
2. Hur kan dessa känslor och tankar leda vidare till givande och stimulerande uppgifter?
Uppgiften syftar till miljökunskap rörande toaletter. Toaletterna ser relativt olika ut i de olika länderna Indien och Sverige, och det är intressant när eleverna ställer sig frågan varför de gör det? Olikheterna är även intressanta i ett hygieniskt perspektiv samt genom att reflektera över vår toalettsituation i Sverige/västvärlden. Uppgiften kan alltså ses ur många olika perspektiv och min förhoppning är att eleverna tänker till, funderar och för diskussioner i många olika tankebanor. Annars är det viktigt att pedagogen rycker in och ställer stimulerande frågor så att diskussionen kan inta nya vägar.
3. Vilka mål i kursplanerna för olika ämnen anknyter dessa uppgifter till?
Syftet med de samhällsorienterade ämnena är att eleverna ska stimuleras till reflektion över mänskligt tänkande och handlande och över företeelser i samhället (Skolverket, 2002), företeelser som tycks vara självklara i vår vardag, så som ett simpelt toalettbesök. Ser vi på de naturorienterade ämnenas syfte och roll skall de bidra till samhällets strävan att skapa hållbar
utveckling och utveckla omsorg om natur och människor (2002; s.46). Vidare står det bland
mål att sträva mot angående kunskapens användning att våra elever ska utveckla omsorg om
naturen och ansvar vid dess nyttjande samt att de utvecklar ett kritiskt och konstruktivt
förhållningssätt till egna och andras resonemang med respekt och lyhördhet för andras
ställningstaganden (s.47). Genom att jobba med denna uppgift om toaletter och hygien tror
jag att elevernas diskussioner kan leda in i banor som lever upp till dessa mål kring förhållningssätt och ställningstagande. Om vi som lärare sedan låter eleverna jobba vidare med vad som händer här hemma när vi går på toaletten, kanske gör ett studiebesök på ett vattenreningsverk tror jag att eleverna finner samband kring hur vi påverkar vår miljö enbart genom att göra våra dagliga behov. Här kan vi även föra diskussionen vidare och komma in på mål och riktlinjer mot ämnet kemi. Syftet för ämnet är bland annat att ”belysa och
bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser” (s.59), samt att kunna känna
nyfikenhet inför vardagslivets fenomen och naturens uppbyggnad. Något man strävar mot är att eleverna utvecklar ”förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och
spridning” (s.59).
4. Vilka teorier, såsom Gardners ”multipla intelligenser–perspektiv”, de sju mänskliga intelligenserna, olika lärstilar, vi–dom–känsla och lärarnas frirum, tar jag hänsyn till?
Uppgiften främjar diskussioner där eleverna får träna sig i att argumentera och utveckla sig i sitt språk, ett sätt att enligt Gardner lära känna världen (1998). Vidare kan uppgiften stimulera eleverna att använda kroppen för att lösa den, genom att rent praktiskt göra sina behov på indiskt vis. Det som verkar främmande, till och med konstigt, kanske känns helt naturligt efter att personligen ha provat på det. Man kan då till exempel märka att man inte kommer i kontakt med någon sittring, som ju kan vara en ansamling för bakterier, vilket kan leda vidare till en ny dimension i sin ståndpunkt i diskussionen. Detta kan i sin tur leda vidare till den sista av Gardners sju mänskliga intelligenser, nämligen en förståelse av andra och en förståelse av oss själva (1998).
B.1 och B.2
Uppgifter till B
På de olika skolgårdarna sitter två tjejgäng och snackar på rasten. Tänk dig att du är en av tjejerna, du får välja precis vem av dem du vill.
- Vad heter du och hur gammal är du? - Vilken klass går du i?
- Vad tror du att ni pratar om?
- Brukar ni ofta vara med varandra, är det dina bästa kompisar? - Träffar du dem på fritiden? Vad brukar ni göra då?
Skriv en liten berättelse där du svarar på de här frågorna. Du får också berätta mer om dig/er, bara din fantasi sätter stopp för din berättelse.
Skriv sedan en berättelse där du är någon på den andra bilden. Du svarar då på samma frågor men utifrån du låtsas vara en annan person och berättelserna blir därför olika.
Berättelserna får vara max 1 sida var.
Med denna uppgift får du jobba enskilt men du får också arbeta tillsammans med en kamrat.
Kommentarer till uppgift B
1. Vilka tankar och känslor väcker bilderna i mig, vilka tror jag de väcker hos eleverna samt vad ansåg eleverna om de bilder som var med i enkätundersökningen?
Något som slog mig på resan var hur lika det kändes på skolgårdarna i Indien och Sverige. Små grupperingar av elever som gick runt och pratade, lekte en lek, spelade kricket eller fotboll. Kanske ser eleverna det jag upplevde eller så ser de helt andra saker som skillnaden på kläderna, leran på marken, osv. Det vore intressant att se vilka föreställningar och tankar de har om barn i samma ålder som de själva, fast på andra sidan jorden.
2. Hur kan dessa känslor och tankar leda vidare till givande och stimulerande uppgifter?
Här är det viktigt att plocka fram likheterna och låta eleverna känna igen sig i deras situation. Att jobba med den här typen av uppgifter, föreställa sig att man är en av tjejerna på bilden och sätta sig in i hennes situation är viktigt för att utveckla empati och medkänsla.
3. Vilka mål i kursplanerna för olika ämnen anknyter dessa uppgifter till?
Återigen kan vi gå till de samhällsorienterade ämnena där vi ser att dess grundläggande syfte är att eleverna ges ”möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv
i relation till omgivningen” (Skolverket, 2002. s.65). Specifikt för ämnet geografi står att det
ska bidra till en ”ökad förståelse av och respekt för kulturer, värderingar och sätt att leva” (s.71), och för samhällskunskap att ämnet ska bidra till ”förmågan att förstå och leva sig in i
egna och andras villkor och värderingar och därmed också till att kunna ta avstånd från och
aktivt motverka olika former av förtryck och rasism” (s.86).
4. Vilka teorier, såsom Gardners ”multipla intelligenser–perspektiv”, de sju mänskliga intelligenserna, olika lärstilar, vi–dom–känsla och lärarnas frirum, tar jag hänsyn till?
I första hand anser jag att uppgiften, genom att eleverna får sätta sig in i deras vardag samt ”känna sig” som en på bilden och genom det känna gemenskap och se likheterna hos varandra Detta kan leda till minskad distans inför det som kan vara främmande för många och, liksom Molin anser (2006), att vi genom det minskar klyftan mellan vi och dom. Genom denna uppgift kan vi öka en förståelse av andra individer samt en förståelse av oss själva, något som Gardner anser vara ett sätt att lära känna världen (1998).
C.1 och C.2
Uppgifter till C
På bilderna ser du brandsläckare av olika slag, en som man använder i Sverige och en variant som de använder sig av i Indien. Ta reda på vad det kan vara i en
”svenska” brandsläckare och vad det är i hinkarna på den indiska.
I Sverige står det på brandsläckarna vad det är i. Leta upp någon på din skola och läs på innehållsförteckningen. Vad innehåller en brandsläckare?
– Vad kan du lära dig av detta? Diskutera gärna med en kamrat.
Var försiktig med brandsläckaren!
Försök sedan att titta i en relativt nyutkommen tidning, från den här veckan, eller gå in på någon nyhetstidnings hemsida, fråga din lärare om tips och hjälp. Se om ni kan hitta någon artikel om just en brand. Skriv en sammanfattning av den. Din text får vara max en halv A4-sida lång.
Det finns många olika sätt att släcka bränder på. Ta reda på 3 olika sätt och beskriv vid vilken typ av brand man använder de olika sätten. Skriv ner det.
Med denna uppgift kan det vara en fördel att arbeta ensam, men du får arbeta tillsammans med en kamrat också.
Kommentarer till uppgift C
1. Vilka tankar och känslor väcker bilderna i mig, vilka tror jag de väcker hos eleverna samt vad ansåg eleverna om de bilder som var med i enkätundersökningen?
Något som slog mig var att mycket i Indien är så enkelt ordnat, utan stora kostnader eller framtaget på kemisk väg. Jag hoppas att eleverna ska kunna se det också. Tanken är inte att de ska lära sig vad som är i de svenska brandsläckarna, då jag själv knappt förstår hälften av innehållsförteckningen. Tanken är i stället att de ska slås av komplexiteten i svenska produkter kontra enkelheten i de indiska. Kanske är inte det konstgjorda det mest effektiva eller lönsammast i längden… Dock kan det påpekas att vi i Sverige relativt sett innehar större kunskap om olika ämnens påverkan och inverkan av miljön, något som det i stora delar av Indien råder stor brist på. Kunskap och medvetenhet om till exempel sopsortering och dess problematik kan här bli ett intressant inslag.
2. Hur kan dessa känslor och tankar leda vidare till givande och stimulerande uppgifter?
Detta är en av de slutsatser jag hoppas att de ska diskutera sig fram till. Vidare tror jag det är mycket viktigt att vi i skolorna, oftare än vad jag tror görs idag, plockar fram dagstidningarna och arbetar med det som sker just nu, aktuella händelser. Har det skett en brand kan det vara intressant för eleverna att läsa om den och vidare diskutera kring vad som skett och kanske varför. Många stora skogsbränder, t.ex. är en följd av vårt sätt att ta hand om (eller inte ta hand om) våra marker. Vidare anser jag det är viktigt att eleverna lär sig att olika bränder släcks på olika sätt, och att vatten inte alltid behöver vara det bästa sättet. I vissa fall kan det till och med vara direkt farligt att släcka en brand med vatten.
3. Vilka mål i kursplanerna för olika ämnen anknyter dessa uppgifter till?
Gemensamt för de naturorienterade ämnena (Skolverket, 2002) är att de syftar till att få eleverna att ”bidra till samhällets strävan att skapa en hållbar utveckling och utveckla
omsorg om människor och natur” (s.46). Med utgångspunkt från det strävar man mot att
eleverna ”utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar
naturen” (s.47) samt att de ”utvecklar ett kritiskt och konstruktivt förhållningssätt till egna
och bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser” (s.59), samt att kunna känna nyfikenhet inför vardagslivets fenomen och naturens uppbyggnad. Något man strävar mot är att eleverna utvecklar ”förståelse av materiens oförstörbarhet, omvandlingar, kretslopp och
spridning” (s.59).
4. Vilka teorier, såsom Gardners ”multipla intelligenser–perspektiv”, de sju mänskliga intelligenserna, olika lärstilar, vi–dom–känsla och lärarnas frirum, tar jag hänsyn till?
När eleverna arbetar med denna uppgift kommer lärarna ha stor valfrihet att välja material de anser lämpliga och relevanta - de nyttjar sitt frirum i kursplanen. Här kan Internet, dagstidningar och annat som inte direkt räknas till traditionella läromedel komma väl till pass, samtidigt som eleverna på egen hand kan söka information om olika bränder och hur de bör släckas. Stor kreativitet kan råda och har man då enligt vad Gardner anser, skapat en kraftfull starpunkt kan det fånga elevernas nyfikenhet och skapa intresse på ett mycket tillfredsställande sätt och förbättra förståelsen inom ämnet (1999).
D.1 och D.2
Uppgifter till D
I Indien har barnen speciella kläder när de går i skolan, en skoluniform.
1. Kan du komma på tre saker som du skulle kunna tycka var bra med att ha skoluniform? Alltså tre fördelar med skoluniform.
2. Kan du komma på tre saker som inte skulle vara bra med uniform. Tre nackdelar med skoluniform.
3. Skulle du vilja att man införde skoluniform i Sverige också? Varför? Varför inte? Motivera. (motivera = förklara tydligt).
4. Om vi hade skoluniform i Sverige, hur skulle du vilja att den såg åt? Varför? Motivera! Rita eller berätta om din skoluniform.
Med den här uppgiften får du välja om du vill arbeta enskilt eller med någon/några kompisar, max 3 stycken/grupp.
Kommentarer till uppgift D
1. Vilka tankar och känslor väcker bilderna i mig, vilka tror jag de väcker hos eleverna samt vad ansåg eleverna om de bilder som var med i enkätundersökningen?
2. Hur kan dessa känslor och tankar leda vidare till givande och stimulerande uppgifter?
Fråga 1 och 2 kommer här att behandlas tillsammans, då jag ansåg att svaren gick in i varandra och därmed var svåra att separera.
På många platser i världen, till exempel i England och Indien, har eleverna speciella skolkläder, uniformer. Diskussionen om att införa det i Sverige har också förekommit, och förekommer även idag på många håll. Det finns både för- och nackdelar med skoluniform och likaså som jag har åsikter vad jag tycker om det är jag säker på att de flesta elever också har det. Jag tror dessutom att det är många elever som har funderat ordentligt på frågan och vet vad de anser och varför. Det vore mycket intressant att ta del av hur resonemanget och diskussionerna går.
Skulle ett nytt ställningstagande i frågan om skoluniformens vara eller inte vara, bli aktuellt i Sverige tror jag det är viktigt att eleverna har fått chansen att sätta sig in i problematiken redan på ett mycket tidigt stadium. Annars kan lusten kring något nytt och spännande ta över utan att beslutet är ordentligt genomtänkt.
Detta är också intressant i en diskussion kring kränkning, till och med mobbing av andra individer. Vi vet idag att det är många som blir retade för sitt utseende, bland annat för sina kläder. Hur skulle det bli om alla bar skoluniform? Kommer vi ifrån problemet eller skjuter vi det bara vidare på något nytt? Jag tror att det vore intressant för eleverna att diskutera kring och ta ställning i.
3. Vilka mål i kursplanerna för olika ämnen anknyter dessa uppgifter till?
Förs diskussionen in på områden som berör allas lika värden, personlig kränkning och mobbing kan vi komma in på att eleverna enligt samhällskunskapens strävansmål ”omfattar
och praktiserar demokratins värdegrund” (Skolverket, 2002. s.86). I en uppgift som
behandlar så pass viktiga frågor kan eleven även ”utveckla sin förmåga att argumentera och
uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och
4. Vilka teorier, såsom Gardners ”multipla intelligenser–perspektiv”, de sju mänskliga intelligenserna, olika lärstilar, vi–dom–känsla och lärarnas frirum, tar jag hänsyn till?
I Sverige har vi inte skoluniform, något de har på många andra platser i världen. Motiveringen till varför man har det, likaväl som varför man väljer att inte ha det, kan vara olika. När vi låter eleverna sätta sig in i något som är så pass vardagligt att det påverkar deras klädsel i skolan tror jag att vi fångar elevernas nyfikenhet och engagemang genom träffande analogier (Gardner, 1999). Alla har en åsikt i ämnet och känner sig deltagande i diskussionen. Därmed kan alla vara med på resan som tar oss till djupare diskussioner om människors lika värde, trots att vårt yttre kan skilja sig åt.
E.1 och E.2
F1 och F2
Uppgifter till E och F
Bilderna du ser visar samma saker, fast de till vänster är från Sverige och de till höger från Indien. De är från måltider i skolan, först där eleverna får/tar mat och sedan där de äter.
1. Kan du ge tre exempel på saker i situationerna som liknar varandra? 2. Kan du också ge tre saker som skiljer sig åt mellan de olika länderna?
3. Titta på de saker som du tyckte liknade varandra. Hur tror du att det kan komma sig att de liknar varandra? Våra länder ligger ju så långt bort ifrån varandra.
4. Titta nu på de sakerna som skiljer sig åt. Varför tror du att man gör så olika i olika länder? Finns det några fördelar med att göra på den ena eller det andra sättet?
Med den här uppgiften får du välja om du vill arbeta enskilt eller med någon/några kompisar, max 3 stycken/ grupp.
Kommentarer till uppgift E+F
1. Vilka tankar och känslor väcker bilderna i mig, vilka tror jag de väcker hos eleverna samt vad ansåg eleverna om de bilder som var med i enkätundersökningen?
Under de studiebesök jag gjorde i skolor under min tid i Indien kom skollunchen att väcka stort intresse hos mig. Fördomar jag hade med mig hemifrån var bland annat att eleverna inte fick mat i den indiska skolan utan att fri skollunch ansågs höra till de privata och lyxigare skolorna. Det skulle dock visa sig att min fördom inte var helt ogrundad. Fri skollunch är något man relativt nyligen skrivit in i den indiska skollagen. Det faktum att för många av barnen kom skollunchen att bli det enda riktiga målet mat om dagen tros ha spelat en avgörande roll när beslutet fattades av regeringen i Indien.
Bilderna skiljer sig åt, men det finns påtagligt mycket i situationerna som jag anser likna varandra. Detta såg även barnen i min enkätundersökning. De fick till uppgift att leta fram skillnader och likheter mellan samma situation i de olika länderna. Flertalet i båda klasserna lyfte fram skillnader som att man i Sverige sitter på stolar vid bord, medan man i Indien sitter på golvet och äter. Vidare kommenterades att indierna inte dricker till maten och att de äter med händerna. Kanske kan det vara svårt att äta med bestick om man sitter på golvet och att det då är lättare att äta med händerna? Jag är medveten om att detta kan vara företeelser som skiljer sig åt mellan olika skolor och distrikt i Indien, men iakttagelserna är ändå intressanta att diskutera.
Som likheter lyftes det bland annat fram att vi i båda länderna får skolmat, vi äter på tallrikar och vi sitter tillsammans när vi äter. Diskussionen kunde vidare ha behandlat vad man äter i skolan, och kanske till och med vad många äter hemma, både i Sverige och i Indien.
2. Hur kan dessa känslor och tankar leda vidare till givande och stimulerande uppgifter?
Jag tror det är viktigt att vi kan poängtera för våra elever att det sätt vi lever vårt liv på inte