7. Diskussion
7.1. Tankar kring tidigare forskning
Mycket av den tidigare forskningen fokuserade på den dominante parten i det sadomasochistiska samspelet och på den psykiska aspekten av maktutövandet. Det jag ville få ut av denna undersökning var att få svar på frågor som uppstod av denna beskrivning av fenomenet i den tidigare forskningen. Jag ville fokusera mer på masochisten och dennes upplevelse av smärta i och utanför en masochistisk situation.
7.1.
1 Begreppet (sado-) masochism
I den tidigare forskningen kring begreppet sadomasochism saknas det enskilda beskrivningar av vad masochismen innebär och många studier har fokuserat på samspelet mellan dominant och undergiven part snarare än den enskildes upplevelse. Det har framkommit i denna undersökning att det är en otillräcklig beskrivning av masochism att endast tala om uppkomst av smärta, dominans, förnedring, rollspel eller hjälplöshet. Istället är det en central aspekt av leken att tala om en fullständig tillit till den andra parten och en intensifiering av kommunikation, vilket leder till att masochisten tillåter sig bli behandlad på ett vis som till synes är hänsynslöst eller förnedrande. I den tidigare forskningen fanns begreppet ”ömsesidig sadomasochism” att läsa, vilket är ett väl fungerande begrepp som dessvärre inte utvecklades tillräckligt. Denna undersökning har utvecklat förståelsen av den betydelse ömsesidighet har för den masochistiske partens välbefinnande. Det är av största vikt att den masochistiske parten uppfattar den dominante som en säker och pålitlig person för att han eller hon skall kunna tillåta denna behandling. All smärta, förnedring, dominans eller hänsynslös behandling som äger rum i en sadomasochistisk lek föregås av respekt, ömsesidighet och tillit.
I den tidigare forskningen finns en avvikande studie som fokuserar på den kroppsliga aspekten av masochism. Denna studie, som fokuseras kring filmen ”Crash”, saknar alla element som finns beskrivna i min undersökning. Istället fokuseras enbart på den kroppsliga upplevelsen av smärta och skada, något som snarare motsägs i min undersökning. Det som har framkommit under intervjuerna har istället varit att skador inte är önskvärda utan att all smärta som framkallas i en sadomasochistisk lek skall kunna läka ut och inte skapa skador som kvarstår. Studien kring ”Crash” fokuserar kring en fiktiv händelse och kan inte jämföras med en sadomasochistisk situation som äger rum mellan två eller flera parter. Dock ger den värdefulla insikter om den kroppsliga upplevelsen av njutningsfull smärta. Jag har funnit att den intensifiering som tas upp av studien om ”Crash” verkar vara gällande även för de deltagare som intervjuats i denna studie. Jag har funnit att mina resultat hänger samman med synen på att smärta kan ses som en intensifiering av njutning för vissa individer.
7.1.
2. Orsaker till masochism
I denna underökning har jag inte fokuserat på att finna bakomliggande orsaker till varför deltagarna har utvecklat ett masochistiskt intresse eller sexualitet. Eftersom min utgångspunkt har varit att undersöka deltagarnas egna upplevelser blir det även svårt att avgöra vilka yttre bakomliggande orsaker som finns, det enda som kan framföras är deltagarnas egna tankar kring detta. Jag har därför inte funnit något som vare sig motsäger eller instämmer till de teorier som talar om samhälleliga eller evolutionära faktorer som leder fram till en
masochistisk läggning. Jag har inte heller funnit underlag som kan bekräfta tanken om att socialt dominanta söker sig till en sexuellt undergiven roll och tvärtom. Mina resultat tycks säga att något sådant samband inte finns, men att flera deltagare kände att en undergiven sexualitet gav dem tillåtelse att vara den som de ”verkligen” var, att få uttryck för sitt sanna jag. Detta tycks dock inte ha med makt att göra, utan deltagarnas uttalanden tyder på att de flesta ser masochismen som mer ett personlighetsdrag än som ett sexuellt intresse. De anser inte att detta är någonting de valt utan någonting de är, som en sexuell läggning som alla andra. Jag har inte funnit stöd för tanken att det masochistiska intresset var inlärt eller uppkommet genom förknippning, men detta är som sagt inga frågor jag har fokuserat på under denna undersökning då de visade sig irrelevanta eller omöjligt att svara på för deltagarna. Det var dock ett antal begrepp som jag kan finna stöd för i mina resultat. ”Njutning” som en orsak till masochistisk sexualitet känns mycket relevant och något som alla deltagare beskrev. Smärta och njutning är nära förknippat för dem, såväl som humor och närhet. Dock har inte den tidigare forskningen uppmärksammat skillnaderna mellan njutningsfull smärta och vad deltagarna kallade för ”ren smärta”. I den tidigare forskningen kan vi istället läsa om någon som menar att han inte längre kan separera njutning och smärta utan anser att hans hjärna har ”blandat ihop” dessa två förnimmelser. Alla deltagare i min undersökning drog istället starka skiljelinjer mellan njutning/icke-njutning och respekt/respektlöshet och beskrev hur olika kontexter förändrade upplevelsen av smärta.
Den tidigare forskningen beskrev även begreppet ”flykt”, där en bakomliggande orsak beskrevs som en chans att fly verkligheten. Detta fanns det indikationer på även i min undersökning, även om det var mer förknippat med en förstärkning av den situation de befann sig i, snarare än en förminskning av världen utanför. Mina resultat tyder mer på ett ”tillstånd” av något slag som uppstår i relation till den fullständiga tillit man har till sin partner och den förstärkning av känslor och upplevelsen av den egna personen, än en flykt från verkligheten. Här överensstämmer mina resultat mer med känslan av ”transcendens” som beskrivs i den tidigare forskningen. Här nämns ett högre medvetande som kan jämföras med känslan av att uppleva ”sig själv” eller rus och kickar som deltagarna i denna undersökning beskriver. Även den tidigare forskningens framförda tankar kring ett ökat lugn och frid passar in i denna beskrivning.
7.1.
3. Normer, lagar och regler
7.1.3.
1. Samhällets normer
Att samhällets normer inte överensstämmer med ett masochistiskt intresse är något som mina deltagare beskriver. Dock finns det bland dessa deltagare väldigt få uttryck för skam eller rädsla utan de flesta tycks lägga en stolthet i sin sexualitet. Det sätt som deras försiktighet dock kom till uttryck var i den selektivitet de valde att ha när de talade om sitt masochistiska intresse. Men även här upplevde de själva att det inte handlade om skam över sina handlingar utan snarare om hur väl man litade på den man ville berätta för. Att bli informerad om en persons masochistiska intresse ansågs med andra ord vara ett privilegium som man måste förtjäna. Dessutom saknas det i den tidigare forskningen tankar kring den utveckling som deltagarna upplevde att de genomgått från den tid då de levde på det vis som samhället anser ”rätt”. Det framfördes av många deltagare att de upplevde avund från andra som inte vågade gå emot samhällets normer. Deltagarna såg sig alltså inte som nedslagna av normerna utan snarare överlägsna.
7.1.3.
2. Statens lagar
Det har inte varit relevant att diskutera lagstiftning i sig genom denna studie. Den tidigare forskningen hade dock många referenser till just lagstiftning, varför jag valde att redovisa just detta. Genom min undersökning har jag inte funnit något underlag som kan förklara varför denna fråga fått så stort utrymme i den tidigare forskningen. Deltagarna själva verkar anse att lagstiftning är fullständigt överflödigt då tilltron, kommunikationen, gränsdagningen och avvägningarna förminskar risken för skador och på så vis arbetar förebyggande. Deltagarna understryker tanken att all sexualitet bör vara frivillig och önskvärd av alla inblandade, och redovisar olika strategier för hur man skapar säkerhet i den masochistiska utsattheten. Dessa strategier framstår som betydligt mer utarbetade och av större vikt än vid konventionell sexualitet. Precis som i den tidigare forskningen problematiseras synen på sadomasochismens risker och jämförs med andra aspekter av samhället som kan anses vara farligt eller riskabelt. Deltagarnas syn är med andra ord att frivillighet bör vara tillräckligt underlag för rättigheten att utstå eller generera smärta mellan vuxna individer.
7.1.3.
3. Sadomasochistiska regler
Den tidigare forskningen för fram tankar kring de sadomasochistiska reglerna som känns relevanta och gällande. Dock saknas här aspekter som enbart gäller den undergivne parten, då forskningen fokuserar på samspelet eller på den dominantes förmåga att uppfatta den undergivnes stopp. Forskningen för fram säkerhetsaspekter som stoppord och koder, men det som framkommit i denna undersökning är att dessa aspekter ofta anses överflödiga då det används andra strategier som fungerar, som sagt, preventivt.
Skillnaden mellan att tillfoga smärta och att skada snuddar den tidigare forskningen vid. Men även här reds inte begreppen ut tillräckligt för att vara tillfredsställande och tankarna som mina intervjudeltagare förde fram kring njutning och smärta i symbios kommer aldrig till sin rätt. Det finns strikta skiljelinjer mellan njutningsfull smärta och smärta som inte innefattar eller skapar någon som helst njutning. Att bli skadad är aldrig något som en masochist strävar efter, men det tycks handla mer om den kontext som smärtan uppstår i, än mängden smärta som skapas.
Kommunikationsproblem beskrivs inte som någonting som ofta uppstår för mina intervjudeltagare. Detta kan bero på att de flesta av dem kände sina partners mycket väl och litade på dem innan de ingick i sadomasochistiska lekar med dem. Eller så beror den tidigare forskningens fokusering på kommunikationsproblem på att den ofta fokuserar på den dominante parten, den som måste uppfatta ett ”nej” eller ett ”stopp”. För masochisten är det andra aspekter som är mer centrala, så som att känna tilltro och respekt från den dominante.