Av informanternas uttalande framgår det att techno-uncertainity (osäkerhet vid uppdateringar) är hög vid användning av Adobe Indesign och Adobe Illustrator (Se figur 4). Förekomsten av techno- insecurity (bekymrad över sitt arbete om en kollega besitter bättre kunskap av medieteknik) och techno-complexity (när medieteknik upplevs som svårhanterlig) upplevs som lågt hos samtliga informanter vid användning av deras medieteknik och produktionsverktyg. Enligt Taradfar et al. (2011) inträffar techno-uncertainity när uppdateringar vid olika programvaror uppstår. Uppdateringen kan i sin tur upplevas som problematisk och därför kan anställda känna sig både osäkra och frustrerade över nya uppdateringar. För V, K och W (2019) har techno-uncertainity uppstått när Adobe Indesign och Adobe Illustrator behövts uppdateras. Dessa två program har vidare uppfattats som mer
problematiska när dom uppdaterats den senaste gången på grund av hur vanliga kortkommandon i programmet förändrat som sedan stört produktionsprocessen. Taradfar et al. (2011) indikerar specifikt
28
på hur nya uppdateringar i medieteknik kan få anställda att känna sig osäkra och bekymrade inför den uppgift som de behöver genomföra. Informanterna menade på att techno-uncertainity har påträffats vid några få uppdateringar i både Indesign och Illustrator vilket frambringat en del frustration.
Figur 4. Figuren visar upp vart techno-insecurity, techno-uncertainity och techno-complexity upplevs i
produktionsprocessen
V (2019) som arbetar i Indesign varje dag upplever hur flera kortkommandon uppdaterats, vilket även upplevts av fler anställda på hens arbetsplats. Förekomsten av techno-uncertainity har upplevts i viss mån, vilket påverkat arbetsflödets effektivitet. Även för W (2019) har kortkommandon uppdaterats i Indesign vilket medfört bekymmer för hen i arbetet, men däremot upplevs det inte hela tiden under arbetsflödet. K (2019) syftar också på att Indesigns uppdateringar upplevts som irriterande, men inte i stora utsträckningar av arbetet. På grund av hur informanterna hanterat medieteknik under längre perioder i sitt liv har detta gjort dem bekanta i hur medieteknik fungerar, vilket indikerar på att techno- uncertainity inte påverkar dem kontinuerligt under arbetsflödet, endast vid få uppdateringar. Taradfar et al. (2011) hävdar att anställda upplever mindre oro vid techno-insecurity, techno-complexity samt techno-uncertainity när de är bekanta och vana med sin medieteknik. Detta kan även ha att göra med hur samtliga informanter upplever att de får stöd vid svåra medietekniska situationer på sin arbetsplats. Ragu-Nathan et al. (2008) indikerar specifikt hur tekniskt hjälp vid besvärliga situationer minimerar på hur anställda upplever technostress. Vidare så menar majoriteten av informanterna att teknisk hjälp är något som förekommer på arbetsplatsen varje dag. T och E (2019) berättar hur deras chef gärna erbjuder utbildningar/kurser om de vill utveckla kunskaper, vilket minskat på bekymmer vid
programuppdateringar eller osäkerhet över kompetens. När tekniskt stöd finns på en arbetsplats menar Ragu-Nathan et al. (2008) att det minskar specifikt på förekomsten av techno-insecurity, techno- complexity och techno-uncertainity.
Om anställda skulle bli uppmanade till att arbeta med ny medieteknik upplevs techno-complexity som sedan kan resultera i en känsla av obekvämhet eller stress på arbetsplatsen. (Taradfar et al. 2011). Detta uppstår då en anställd behöver anpassa sig efter ett annorlunda datormärke eller mobilmärke som de vanligtvis inte annars hanterar i sitt arbete. Olika datormärken så som Apple och PC använder ofta skilda operativsystem och programvaror. Enligt Tarafdar et al. (2011) kan det ta upp till flera månader att lära sig om nya programvaror vilket i sin tur kan skapa stress. Informanterna uppger att
Techno-insecurity
Techno-uncertainity
Techno-complexity
Upplevs ej
Adobe Indesign och Illustrator
29
detta har hänt under få gånger under deras arbetsliv när de behövt hantera en PC i arbetet. Enheten har visat sig vara svår att hantera på grund av hur den försämrat tempot och effektiviteten av arbetsflödet. Vilket berott på att kortkommandon samt andra tekniska förutsättningar fungerar annorlunda på PC i jämförelse med MacBook. Enligt informanterna är detta inget förekommande problem eftersom de idag arbetar med medieteknik som de känner sig vana vid att hantera vilket indikerar på att
30
7
Slutsats
I vilken grad påverkas grafiska formgivare av de fem olika stressfaktorerna som kan uppstå genom medieteknik i deras produktionsprocess? Hur påverkas deras upplevelser av produktion- och kommunikationsverktyg vid användande av medieteknik?
Av majoritetens utsagor om medieteknik upplevs techno-overload i större utsträckning och techno- invasion i lagom utsträckning under produktionsprocessen. Av såväl techno-insecurity, techno- uncertainity och techno-complexity upplevs inte dessa stressfaktorer varje dag så som techno-invasion och techno-overload.
Uppkomsten av techno-overload påverkar informanterna genom e-post och planeringsverktyg då dessa i stort sett hanteras samtidigt varje dag. Detta beror på att förslag, feedback samt annan viktig
information uppstår vid extern kommunikation genom e-post och telefon, som i sin tur både stör och försämrar produktiviteten i produktionsprocessen hos samtliga informanter.
När produktiviteten påverkas uppstår det ett avbrott när nya e-postmeddelanden anländer i inkorgen vilket resulterar att informanterna måste avbryta med vad de arbetar med för stunden. Därefter kontrolleras ett meddelande vilket ofta består information om vad en kund eller tryckeri har för åsikt gällande olika projekt. E-postmeddelanden innehåller oftast långa listor vilket sedan påverkar hur Wunderlist, kalendern eller Trello behöver fyllas på med ännu mer information. Samtidigt påverkas både tid och smidighet för arbetet när detta sker vilket i sin tur medför att informanterna måste öka sitt arbetstempo. Framförallt sker detta främst vid nära deadlines, men även annars då samtliga av
informanterna alltid strävar efter att göra kunden så nöjd som möjligt. Det faktum att techno-invasion inte uppstår lika mycket som techno-overload beror på att kollegor eller chefer inte förväntar att de ska vara kontaktbara utanför kontorstid, varken på telefon, e-post eller Slack. I själva verket uppstår techno-invasion endast under kontorstid eftersom majoriteten gärna vill erhålla en positiv extern kommunikation genom telefonen och e-post. Techno-invasion framgår därför mycket mer vid täta deadlines för att göra kunderna nöjda. I övrigt upplevs därför inte techno-invasion lika mycket och istället upplever dem att techno-overload är den stressfaktorn som faktiskt påverkar dem mest, vilket beror på hur avbrott och informationsbelastning förändrar hela arbetstempot av produktionsprocessen. Uppkomsten av techno-uncertainity har vidare upplevts hos informanterna när produktionsverktygen Indesign och Illustrator uppdaterat kortkommandon eller andra smarta funktioner. Vilket sedan påverkat hur arbetsflödet har stoppats samt försämrat effektiviteten i produktionsprocessen. Å andra sidan upplever inte informanterna denna uppgradering som ett förekommande problem. Vid slutsats påverkas inte informanterna av techno-uncertainity varje dag, utan endast vid ett fåtal gånger i månaden när Adobe Indesign och Adobe Illustrator behöver uppdateras.
31
Enligt majoriteten av informanterna förekommer inte techno-insecurity på arbetet eftersom samtliga känner att de får stöd av både chef och kollegor om osäkerhet kring medieteknik skulle uppstå. Dessutom är det några av informanterna som även uppger att deras arbetsplats erbjuder kurser eller utbildningar ifall de anställda vill utveckla kunskaper i både produktionsverktyg eller medieteknik. Techno-complexity är inte heller lika påtaglig under produktionsprocessen då samtliga upplever sig trygga och säkra i den medieteknik som används på deras arbetsplats i dagsläget. Techno-complexity och techno-insecurity påverkar därför inte informanterna i dagsläget.
7.1
Förslag på vidareutveckling
Det hade varit intressant att vidareutveckla denna studie genom att undersöka om technostress upplevs hos fler grafiska formgivare på andra byråer i Sverige. Detta hade kunnat bidra med ytterligare
kunskap om hur technostress upplevs hos grafiska formgivare.
Inom fortsatt forskning av technostress hade det även varit intressant att undersöka om det finns stora skillnader vid technostress hos grafiska formgivare i ålder samt erfarenhet, finns det en åldersgrupp som känner sig mer utsatt när det kommer till erfarenheter eller utbildning?
32
Referenserförteckning
Addas, S., & Pinsonneault, A. (2015). The many faces of information technology interruptions: a taxonomy and preliminary investigation of their performance effects. Information system journal 25, 231-273 doi 10.1111/isj.12064
Arnetz, B. B., & Wiholm, C. (1997). Technological stress: Psychophysiological symptoms in modern offices. Journal of psychosomatic research, 43(1), 35-42. doi:10.1016/s0022-3999(97)00083-4 Atanasoff, L. & Venable, M. A. (2017). Technostress: Implications for Adults in the Workforce.
Career Development Quarterly, 65(4), 326–338. https://doi.org/10.1002/cdq.12111 Ayyagari, R., Grover, V., & Purvis, R. (2011). Technostress: Technological Antecedents and
Implications. MIS Quarterly, (4), 831 doi:10.2307/41409963
Barley, S. R., Meyerson, D. E., & Grodal, S. (2011). E-mail as a Source and Symbol of Stress. Organization Science, 22(4), 887–906. https://doi.org/10.1287/orsc.1100.0573
Boswell, W. R., & Olson-Buchanan, J. B. (2007). The use of communication technologies after hours: The role of work attitudes and work-life conflict. Journal of Management, 33(4), 592–610. Doi: 10.1177/0149206307302552
Brod, C. (1984). Technostress the human cost of the computer revolution. Reading, Mass: Addison- Wesley.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.) Malmö: Liber AB
Chiappetta, M. (2017). The Technostress: definition, symptoms and risk prevention. Senses and Sciences, Vol 4, Iss 1, Pp 358-361 (2017) VO - 4, 4(1), 358. https://doi.org/10.14616/sands2017-1- 358361
Çoklar, A. N., & Sahin, Y. L. (2011). Technostress levels of social network users based on ICTs in Turkey. European Journal of Social Sciences, 23(2), 171-182. Hämtad 2019-05-14
http://www.tecnostress.it/wp-content/uploads/2011/09/Technostress-in-Social-Turkey.pdf Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2 uppl). Malmö: Gleerups
Denscombe, M. (2009). Forskningsboken, för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB
33
Dinh, Q., & Phan, M. (2012). Användningen av olika informations-och kommunikationskanaler inom företag. (Kandidatuppsats) Hämtad 2019-02-13 http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:542883/FULLTEXT01.pdf
Erikson, P (2008). Planerad kommunikation - Strategiskt ledningsstöd i företag och organisation. (8 uppl.) Solna: Liber.
Fjeldstadmedieteknik. (2019). Vad är medieteknik. Hämtad 2019-06-10 från http://fjeldstadmedieteknik.se/vad-ar-medieteknik/
Framtid (2017). Grafisk formgivare. Hämtad 2019-02-09 från https://www.framtid.se/yrke/grafisk- formgivare
Holme, I, M & Solvang, K. B. (1997). Forskningsmetodik om kvalitativ och kvantitativa metoder. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jackson, T., Dawson, R., & Wilson, D. (2001). "The cost of email interruption". Journal of Systems and Information Technology, Vol. 5 Issue: 1, pp.81-92.
https://doi.org/10.1108/13287260180000760
Jacobsen, I. D. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring, introduktion till samhällskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Koo, C., & Wati, Y. (2011). What Factors Do Really Influence the Level of Technostress in Organizations? An Empirical Study. New Challenges for Intelligent Information and Database Systems, 351, 339–348
Larsen, A. K. (2007). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ljungquist, A & Horneij, A. (2018). ”Alla mail som kommer in ska studsa ut”. Examensarbete, Malmö universitet, Malmöö. Hämtad 2019-05-10
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/28335/Astrid%20Ljungquist%20Alexandra%20Horneij .pdf?sequence=1&isAllowed=y
Mano, R.S., & Mesch, G.S. (2010). ”E-mail characteristics, work performance and distress”. Computers in Human Behavior, Vol. 26 No. 1, pp. 61-69.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2009.08.005
Meggs, B. P., & Purvis. W. A. (2016). History of Graphic Design. [Elektronisk resurs]. (6 uppl). Pestonjee, D. M., Pandey & Satish C. (2013). Stress and Work: Perspectives on Understanding and
34
Pipes, A. (2005). Production for graphic designers. [Elektronisk resurs] (4 uppl.) London: Laurence king publishing.
Poulin, R. (2012). The language of graphic design. [Elektronisk resurs] (1 uppl.) Rockport Publishers. Ragu-Nathan, T. S., Tarafdar, M., Ragu-Nathan, B. S., & Qiang Tu. (2008). The Consequences of
Technostress for End Users in Organizations: Conceptual Development and Empirical Validation. Information Systems Research, 19(4), 417–433. https://doi.org/10.1287/isre.1070.0165
Rydberg, R., Lundberg, P. & Johansson, K. (2006). Guiden till grafisk produktion 3.0. (3e uppl). Malmö: Arena I samarbete med Kapero grafisk utveckling.
Salanova, M., Lorens, S., & Cifre, E. (2013). The dark side of technologies: Technostress among users of information and communication technologies. International Journal of Psychology, 15: 1-15. doi:10.1080/00207594.2012.680460
Sami, L. K & Pangannaiah, N. (2006). ”Technostress, A litterature survey on the effect of information technology on library users”. Library Review, Vol. 55 Issue: 7, pp.429-439,
https://doi.org/10.1108/00242530610682146
Sarabadani, J., Carter, M., & Compeau, D. (2018). 10 Years of Research on Technostress Creators and Inhibitors: Synthesis and Critique. Hämtad 2019-05-10 från
https://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1156&context=amcis2018 Slack (u.å.). Why Slack? Hämtad 2019-04-25 från https://slack.com/intl/en-se/features
Tarafdar, M., Tu, Q., Ragu-Nathan, B. S., & Ragu-Nathan, T. S. (2007). The Impact of Technostress on Role Stress and Productivity. Journal of Management Information Systems, 24(1),
301. https://doi.org/10.2753/MIS0742-1222240109
Tarafdar, M., Tu, Q., Ragu-Nathan, T. S., & Ragu-Nathan, B. S. (2011). Crossing to the Dark Side: Examining creators, outcomes, and inhibitors of technostress. Communications of the acm, 54(9), 113–120, doi: 10.1145/1995376.1995403
Trello (2019). Om Trello. Hämtad 2019-04-25 från https://trello.com/about Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
35
Wang, K., Shu, Q., & Tu, Q. (2008). Technostress under different organizational environments: An empirical investigation. Computers in Human Behavior, 24(6), 3002–3013.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2008.05.007
Wunderlist (u.å). Getting Started with Wunderlist. Hämtad 2019-06-05 från
https://6wunderkinder.desk.com/customer/en/portal/articles/1641358-getting-started-with- wunderlist
36