Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Medieteknik är mitt viktigaste verktyg”
En studie om hur technostressen påverkar grafiska formgivares
produktionsprocess genom användande
av medieteknik
”Mediatechnology is my most important tool”
A study on how the technostress influences graphic designers' production process through mediatechnology
Sophia Wahlgren
Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Henriette Lucander Huvudområde: Medieteknik Examinator: Johan Salo
Sammanfattning
Det faktum att grafiska formgivare behöver använda sig av medieteknik i arbetet varje dag indikerar att technostress kan påverka deras yrkesutövning. Den här uppsatsen handlar därför om i vilken grad technostress upplevs hos grafiska formgivare i mediebranschen. Uppsatsens syfte är att öka
helhetsförståelsen om hur technostressen kan yttra sig i förhållande till denna yrkesgrupps kommunikation samt produktion genom användande av medieteknik.
För att klargöra vad det är som stressar grafiska formgivare kommer studien att diskutera vilka olika stressfaktorer som kan upplevas vid användning av deras medieteknik. De olika stressfaktorer som kan uppstå genom användning vid medieteknik kallas för techno creators. Studien avser därför att
synliggöra vilka techno creators som kan förekomma/upplevas mest i deras produktionsprocess. Genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fem grafiska formgivare i Malmö har studien genomförts med en induktiv ansats. Empirin samt teorin har analyserats med varandra varpå frågeställningarna besvaras i slutsatsen. Studien tyder på att två av fem techno creators upplevs hos fem formgivare i Malmö.
Nyckelord
Technostress, techno creators, overload, invasion, uncertainty, techno-complexity, techno-insecurity, kommunikation, e-post, grafisk formgivare
Abstract
A study on how the technostress influences graphic designers'
productionprocess through mediatechnology.
The fact that graphic designers need to use mediatechnology in their everyday work indicates that technostress can affect their professional practice. This study therefore aims how much technostress is experienced by graphic designers in the mediaindustry. The purpose of this thesis is to increase the overall understanding of how the technostress expresses itself through their communication and producing when they use their mediatechnology.
To clarify what stresses graphic designers, the study will discuss which different stressfactor that can occur when they use their mediatechnology. The various stressors that can arise through
mediatechnology is called techno creators. The study therefore intends to aim which techno creator that can occur or are the most experienced in their workprocess.
Through qualitative interviews with five graphic designers in Malmö, the study has been conducted with an inductive approach. The empire and the theory have been analyzed with each other, and the research question has been answered in the result. The study points out that two out of five techno creators are experienced by five designers in Malmö.
Keywords
Technostress, techno creators, overload, invasion, uncertainty, techno-insecurity, techno-complexity, communication, e-mail, graphic designer
Begreppslista
Kommunikationsverktyg – Innefattar de program inom medieteknik som används för att dela
information vilka kan utgöras av exempelvis intranät eller e-post av olika slag som exempelvis Gmail eller Outlook. Kommunikationsverktyg används när information ska skickas som meddelanden snabbt och smidigt mellan människor för att kunna kommunicera. E-postmeddelanden kan även
vidarebefordras eftersom det anses som ett effektivt och smidigt sätt om information ska förmedlas snabbt. (Erikson, 2008)
Medieteknik – ICT/IKT (information and communication technology) är ett engelskt begrepp som
används mycket i litteraturen och framförallt i samband med tidigare forskning av technostress. ICT/IKT avser den teknik som människor använder för att kunna kommunicera, hämta information och för att producera media. Vilket sker genom tekniska enheter som mobiltelefoner, fax, laptops och smartphones (Koo & Wati, 2011). Enheterna förenklar människors kommutativa förmåga där
tillexempel e-post används som kommunikationsverktyg för att dela information med andra. Detta leder till att människor alltid kan ha kontakt med varandra, vilket resulterar i att dem blir allt mer tillgängliga i vardagslivet (Boswell & Olson-Buchanan, 2007). ICT/IKT gör det även möjligt för människor att utföra flera uppgifter på kortare tid inom organisatoriska sammanhang vilket kan medföra både stress och frustration för anställda (Koo & Wati, 2011). Begreppet medieteknik är ett svenskt begrepp för den teknik som människor använder för att producera eller publicera innehåll i olika medier (fjelstadmedieteknik, 2019). ICT/IKT kommer benämnas som medieteknik i denna uppsatts för att de har liknande betydelse.
Produktionsverktyg: Produktionsverktyg inkluderar de program inom medieteknik som används för
att producera grafisk produktion. Inom grafisk produktion används bland annat Adobe CC, Adobe Indesign, Quark Xpress, Adobe Pagemaker, Adobe FrameMaker och Adobe Illustrator. Programmen används för att forma sidor och text, och har till syfte att foga samman typografi, illustrationer och bilder till färdiga original. (Johansson, Lundberg & Rydberg, 2014)
Slack: Slack är ett kommunikationsverktyg som tillåter ett bättre samarbete mellan människor som
arbetar tillsammans i grupp. Programmet förenklar att skicka meddelanden för att kunna planera och kommunicera. Slack är bra i arbetsteam där flera personer kan kommunicera med varandra samtidigt vilket är populärt inom organisationer. (Slack, u.å)
Stress: Pandey & Pestonjee (2013) definierar stress som fysiologiska och psykologiska reaktioner
som kan hota människors välbefinnande. Stress beskrivs också som ett kognitivt svar på när
Technostress: Begreppet technostress är en typ av stress som uppstår vid direkt kontakt med
medieteknik (Coklar & Sahin, 2011).
Techno creators: Begreppet är ett samlingsbegrepp för de olika stressfaktorer som kan uppstå vid
hantering av medieteknik: Techno-overload, techno-invasion, techno-insecurity, techno-uncertainity och techno-complexity. Faktorerna går att jämföras med varandra och utgör delar av
samlingsbegreppet techno creators. (Tarafdar, Tu, Q, Ragu-Nathan, Ragu-Nathan, 2007; Tarafdar, Tu, Ragu-Nathan, Ragu-Nathan, 2011)
Techno-complexity: En stressfaktor som uppstår när en anställd upplever det svårt att bemästra
medietekniken eftersom den känns svår och invecklad (Tarafdar et al. 2011).
Techno-insecurity: En stressfaktor som uppstår när en anställd blir osäker och bekymrad över sitt
arbete när en kollega visar sig ha bättre kunskap av medieteknik (Tarafdar et al. 2011).
Techno-invasion: En stressfaktor som uppstår på grund av den ständiga uppkopplingen
medietekniken möjliggör (Tarafdar et al. 2011).
Techno-overload: Är en stressfaktor som uppstår när olika informationsflöden i form av nya
e-postmeddelanden oavbrutet inkommer i inkorgen. I takt med att meddelanden ständigt sänds genom medietekniken kan detta öka både takt och volym av arbetet vilket resulterar i stressiga situationer hos en anställ. När en anställd upplever techno-overload resulterar detta även i avbrott, försämrad
effektivitet och multitasking i arbetsflödet. (Tarafdar et al. 2011)
Techno-uncertainty: En stressfaktor som uppstår när en anställd känner sig osäker när en hårdvara
eller ett program behöver uppdateras (Tarafdar et al. 2011).
Trello: Trello är ett planeringsverktyg som går att använda både i telefonen och i datorn. Verktyget är
till för att planera och strukturera upp ett arbete på ett smart sätt. Genom Trello går det att organisera och prioritera projekt på ett effektivt sätt, framförallt för människor som arbetar i projektteam. (Trello, 2019)
Wunderlist: Wunderlist är ett planeringsverktyg som hjälper till att hantera uppgifter i ett arbetsflöde.
Verktyget kan användas både genom telefonen och dator för att få åtkomst till vad som behöver genomföras i arbetsflödet. (Wunderlist, u.å)
Innehållsförteckning
1Inledning och problemformulering ... 1
1.1
Tidigare forskning ... 2
1.2
Syfte och frågeställningar ... 3
1.3
Avgränsningar ... 3
1.4
Målgrupp ... 3
2
Metod ... 4
2.1
Metodval ... 4
2.1.1
Samtalsintervju ... 4
2.1.2
Urval och bortfall ... 5
2.1.4
Genomförande av intervju ... 6
2.2
Analys av materialet ... 7
2.2.1
Innehållsanalys ... 7
2.3
Etiska överväganden ... 8
2.3.1
Informationskravet ... 8
2.3.2
Samtyckeskravet ... 9
2.3.3
Konfidentiellkravet ... 9
2.3.4
Nyttjandekravet ... 9
2.3.5
GDPR ... 10
2.4
Metoddiskussion ... 10
2.4.1
Validitet ... 10
2.4.2
Reliabilitet ... 11
2.4.4
Trovärdighet ... 11
3
Studiens kontext ... 13
3.1
Grafisk design och grafiska formgivare ... 13
4
Teori ... 14
4.1
Medieteknikens påverkan av användare ... 14
4.3
Technostress ... 15
4.3.1
Technostress symtom ... 16
4.3.2
Techno creators ... 17
4.3.3
Techno-invasion & techno-overload ... 17
4.3.4
Techno-uncertinity, Techno-incecurity & Techno-complexity, ... 17
5
Resultat ... 19
5.1
Medieteknik ... 19
5.2
Techno-invasion & techno-overload ... 20
5.3
Techno-uncertainty, techno-insecurity och techno-complexity ... 22
6
Diskussion ... 25
6.1
Techno-overload & techno-invasion ... 25
6.2
Techno-uncertainty, techno-insecurity & techno-complexity ... 27
7
Slutsats ... 30
7.1
Förslag på vidareutveckling ... 31
Referenserförteckning ... 32
Bilaga 1 – Intervjuguide, kvalitativa samtalsintervjuer ... 36
Bilaga 2 – Underlag för presentation vid intervju ... 37
1
1
Inledning och problemformulering
Ända sedan medietekniken introducerade det första produktionsverktyget Adobe PageMaker 1984 för Apple Macintosh, har datorprogram spelat en stor roll för grafiska formgivares liv (Pipes, 2005). När internet började användas inträffade även en väsentlig förändring i yrkesrollen, och i takt med detta kunde grafiska formgivare vidga sina vyer ännu mer designmässigt direkt i datorprogram istället för att rita förhand. (Pipes, 2005) Idag är grafiska formgivare helt beroende av både kommunikation- och produktionsverktyg i deras yrkesutövning för att skapa design i visuella uttryck i form av bilder och texter. Verktyg såsom Adobe Indesign, Adobe Illustrator och Adobe Photoshop är några av de datorprogram som idag nyttjas för att lösa designproblem, både snabbt och effektivt (Meggs & Purvis, 2016). Medieteknik har därför visat sig vara en viktig del av formgivarens arbetsprocess för att utföra effektivt arbete både för att kommunicera och producera (Framtid, 2017). Men trots att medieteknik skapar positiva möjligheter såsom förbättrad effektivitet och produktivitet för yrkesroller, har det visat sig att medieteknik kan ge negativa effekter på en individs psykologiska och fysiska hälsa (Atanasoff & Venable, 2017). Enligt Koo & Wati (2011) förekommer negativa effekter mer hos anställda som ständigt bibehåller kontakt genom medieteknik för att effektivisera och göra arbetsprocessen smidigare under kortare tid. På grund av hur kommunikation- och produktionsverktyg blivit allt fler har anställda tvingats att arbeta i ett högre tempo som kan resultera i svårhanterliga och stressiga situationer, vilket frambringar technostress. (Koo & Wati, 2011). Brod Craig myntade begreppet technostress redan i mitten av 1980-talet, då han kom fram till att technostress uppstår när en
människa har svårt att hantera medieteknik på ett hälsosamt sätt, ”a modern disease of adaption caused by an ability to cope with computer technologies in healty manners” (Shu, Tu & Wang, 2011). Då tidigare studier vid technostress visat att medieteknik kan ge negativa effekter hos individer har det utförts fler undersökningar på hur technostress kan uppstå. Ragu-Nathan, Tarafdar, Ragu-Nathan och Tu (2007) är en känd forskningsgrupp som bland annat undersökt hur och varför technostress påverkar anställdas engagemang och hälsa som alltid använder medieteknik i arbetet. (Sarabadani, Carter & Compeau, 2018)
Atanasoff & Venable (2017) har forskat på hur medieteknik kan ha en negativ effekt påmänniskor inom organisationer. Men för att begripa vilka potentiella effekter som kan uppstå av medieteknik i olika branscher, påpekar Atanasoff & Venable (2017) att ny forskning om ämnet technostress behöver genomföras. Nya studier om technostress kan bidra med kunskap i hur fenomenet uppenbarar sig, samt kunna hjälpa människors tekniska färdigheter inom organisationer. På så sätt går det även att kartlägga vilka yrkesgrupper som löper större risk för att bli drabbade av technostress. Atanasoff & Venable (2017) menar att en förbättrad förståelse och medvetenhet av fenomenet kan bidra till insikt om hur och varför technostress förekommer hos vissa mer än andra.
2
Mot bakgrund av Atanasoff & Venable (2017) argument har denna uppsats valt att studera en specifik yrkesgrupp för att få förbättrad förståelse av fenomenet. Grafiska formgivare är en yrkesgrupp som använder medieteknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Av den anledningen kommer denna uppsats granska hur technostress kan uppenbara sig inom denna grupp.
1.1
Tidigare forskning
Tarafdar et al. (2007) har i tidigare studier kunnat konstatera att stress upplevs hos användare av medieteknik, där datorer och telefoner ständigt hanteras för att komma åt e-post eller internet. Den information som skapas och distribueras via medieteknik gör det möjligt för användare att ständigt få tag på vad de vill veta när som helst på dygnet (Tarafdar et al. 2007). Samtidigt har medieteknik blivit mer betydelsefullt inom många organisationer för att anställda ska kunna se nya möjligheter av innovation och kunna ta fram nya strategiska alternativ. Detta har i sin tur resulterat till att användare som är kontaktbara genom medieteknik upplever ångest på grund av att medieteknik gör dem mer tillgängliga (Tarafdar et al. 2007; Tarafdar et al. 2011). Tarafdar et al. (2007) har operationaliserat grunderna till technostress, genom begreppet techno creators som omfattar fem faktorer: Techno-invasion: Att ständigt vara uppkopplad, techno-overload: Olika flöden av information från olika kommunikationsverktyg ökar både takt och volym av arbetet, techno-uncertainity: Osäkerhet som uppstår när en hårdvara eller ett program uppgraderas, techno-insecurity: Uppstår när en användare känner sig bekymrad över sitt arbete ifall en kollega visar bättre kunskap av medieteknik, techno-complexity: Användare har svårt att förstå tekniken och känner sig inkompetent eftersom tekniken känns både invecklad och svårhanterlig. (Tarafdar et al. 2007)
Tarafdar et al. (2011) menar även att technostress hos anställda inom organisatoriska sammanhang kan uppleva ett tvång att alltid vara ansluten till sitt arbete på grund av den ständiga uppkopplingen som medietekniken möjliggör. Eftersom anställda känner sig tvingade till att besvara arbetsrelaterad information även utanför arbetstider, skapar detta svårigheter att särskilja på privatliv och arbete. Förekomsten av technostress har också tidigare granskats för yrkesgruppen
projektledare/produktionsledare inom fakulteten Medieteknik, Teknik och Samhälle. Denna studie visade att yrkesgruppen påverkades av de olika techno creators som förekommer vid technostress, bland annat en slutsats som visade att medieteknik inkräktar på deras privatliv. (Ljungquist & Horneij, 2018)
3
1.2
Syfte och frågeställningar
Syftet för studien är att bidra med ökad förståelse för hur technostress kan uppstå hos grafiska
formgivare som arbetar med digital produktion inom fälten traditionell trycksaksframställning, grafisk profilering, reklam och marknadsföring. För att ta reda på hur technostress kan uppstå hos dessa formgivare kommer studien därför undersöka vilka techno creators som påverkar dem mest. Eftersom tidigare studier har visat att technostress kan upptäckts inom organisationer där
medietekniken dagligen används (Tarafdar, Tu & Ragu-Nathan, 2007), är syftet med studien att även undersöka om denna teori kan stämma in hos en yrkesgrupp där medieteknik alltid används. Studien kommer kunna peka på var technostress upplevs i förhållande till relevanta kommunikation- och produktionsverktyg. Syftet preciseras i följande frågeställningar:
- I vilken grad påverkas grafiska formgivare av de fem olika stressfaktorerna som kan uppstå genom medieteknik i deras produktionsprocess?
- Hur påverkas deras upplevelser av produktion- och kommunikationsverktyg vid användande av medieteknik?
1.3
Avgränsningar
Föreliggande uppsats syftar till att ge ökad förståelse över grafiska formgivares upplevelser av technostress på varumärkesbyråer samt reklambyråer i Malmö. Uppsatsen behandlar formgivare från fyra olika byråer som arbetar åt andra företag som vill stärka sitt varumärke inom Sverige. Då det saknas tidigare studier för just denna yrkesgrupp avser studien att öka förståelse för hur technostress kan påverka dem samt hur fenomenet upplevs. Därmed görs i denna studie inget försök att försöka identifiera likheter och skillnader i uppfattning med utgångpunkt från andra parametrar såsom kön, ålder eller arbetserfarenhet.
1.4
Målgrupp
Eftersom studien avser organisatoriska- och ledningsfrågor i förhållande till medieteknik riktar den sig som bidrag till forskningsfältet Media Management.Studien kan vara av intresse för forskare inom ämnen som omfattar grafisk produktion, medieteknik och digitala verktyg. Framförallt är studien av intresse till yrkesgruppen grafiska formgivare. En sekundär målgrupp hade kunnat vara för människor som är engagerade i frågor om stress av olika typer.
4
2
Metod
I följande kapitel förklaras studiens metodval med koppling till teori. Därefter diskuteras studiens slutsatsers tillförlitlighet och trovärdighet utifrån de gjorda valen.
2.1
Metodval
Eftersom uppsatsen avser att ge ökad helhetsförståelse av technostress hos grafiska formgivare har därför en kvalitativ metod använts som metodval. Studiens frågeställningar utmärker till att angripa öppenhet och förståelse, vilket även tyder på att den förhållit sig till ett induktivt förhållningssätt (Jacobsen, 2007).
Eftersom frågeställningarna behandlar upplevelser av technostress hade uppsatsen kunnat använda sig av öppna enkäter för att skapa förståelse av technostress. Jacobsen (2007) menar att enkäter med öppna frågor tillåter informanters egna sanningar för att komma åt svar om specifika fenomen. På samma sätt kan kvalitativa intervjuer användas för att få ut mer och djupa insikter om
informanternas egna erfarenheter, känslor och tankar (Dalen, 2011). Metoden utmärker sig också bättre på att minimera missförstånd vid intervjutillfället eftersom frågor går att konstrueras utifrån informanternas egna synsätt, vilket ger möjlighet att kunna ställa följdfrågor för att få större förståelse och vetskap. I enkäter där frågor redan är fastställda är detta inte möjligt, samt att frågor kan lämnas obesvarade för att dem upplevs som svåra eller känsliga (Jacobsen, 2007). Empirin har därför samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer för att få fram djupgående diskussioner av deras upplevelser och attityder i anslutning till technostress.
2.1.1
Samtalsintervju
Samtalsintervju är en kvalitativ metod som utmärker sig för att gå på djupet där såväl erfarenheter som upplevelser kring ett specifikt fenomen kan diskuteras. Informanten ska ha möjlighet att med egna ord tala kring relevanta händelser (Larsen, 2007), därför har strukturen på intervjuerna utformats av en låg standardisering. Trost (2007) rekommenderar låg standardisering vid kvalitativa intervjuer eftersom denna typ av standardisering tillåter frågor att ställas i lämplig ordning där även följdfrågor kan omformuleras beroende på vad informanten svarar (Trost, 2007). Denna standardisering valdes för att komma åt öppna svar om upplevelser och attityder kring technostress vilket tillät att alla frågor kunde diskuteras under intervjutillfället. Metoden har av den anledningen kunnat bidra med fördelar då svårhanterliga frågor omformulerats utifrån informanternas upplevelser av technostress.
5
2.1.2
Urval och bortfall
Vid kvalitativa undersökningar finns det olika urvalsmetoder för att välja ut passande informanter till studien (Larsen, 2007). Lämpliga undersökningspersoner är viktiga eftersom ett fel urval kan ge ett felaktigt resultat (Solvang & Holme, 1997).
Innan sammansättning av passande urvalspersoner genomfördes en noggrann faktainsamling på reklambyråer och varumärkesbyråer inom Malmö och Lunds område. Faktainsamlingen påbörjades först via webbplatsen Google.se med sökord grafisk formgivare Malmö, varumärkesbyrå Malmö, reklambyrå Malmö och grafisk formgivare Lund. Därefter genomfördes en faktainsamling på
varumärkesbyråer och reklambyrå inom Malmö och Lunds område genom webbplatsen byralistan.se. Efter faktainsamlingen kunde urvalet av byråer styras utifrån den information som påträffades på varje byrås webbplats. I detta fall är urvalet målstyrt där forskaren medvetet valt organisationer med
utgångspunkt från det som ska undersökas (Bryman, 2016). I urvalet var det viktigt att yrkesgruppen grafiska formgivare fanns på byrån vilket kännetecknade hur urvalet av byråer valdes efter ett strategiskt sätt (Bryman, 2016). Faktainsamlingens syfte var även för att utesluta byråer och formgivare som inte följde lämpliga urvalskriterier. På grund av detta valdes digitala
kommunikationsbyråer, produktionsbolag (film) och webbyråer bort eftersom deras urvalskriterier inte ansågs som användbara inför denna studie. Sammansättningen av urvalspersoner utsågs därefter genom ett godtyckligt urval som ofta används inom kvalitativa undersökningar. Beroende på vad frågeställningen vill undersöka väljer forskaren medvetet informanter med samma arbetserfarenhet som ska vara med i studien (Larsen, 2007). Ett godtyckligt urval kan däremot riskera att vissa grupper lämnas utanför och väljs bort som ändå kan vara relevanta. Här är det upp till forskaren till studien att vara självsäker med kunskap till det problem som ska undersökas för att vara säker på urvalet. (Jacobsen, 2007) Istället för att generalisera en hel population gjordes urvalet medvetet, det vill säga en avgränsning efter andra variabler genomfördes (Jacobsen, 2007). Jacobsen (2007) syftar på att vid ett sådant tillfälle väljer forskaren ett urval som antas ge värdefull information till studien. För att garantera studiens kriterium säkerställdes detta vid första kontakt med urvalet att erfarenhet krävdes inom tryckformsframställning, grafisk formgivning, profilering, typografering och färgsättning. Totalt fann forskaren till denna studie 28 formgivare, vilka arbetade på 15 reklambyråer, 8
varumärkesbyråer och 5 frilansade. Dessa kontaktades först genom e-post men även ett telefonsamtal om svar utelämnades. Målet för studien skulle innefatta fem informanter till att ställa upp. Trost (2010) rekommenderar ett minimiantal intervjupersoner på fyra eller fem personer är att föredra vid kvalitativa intervjuer. Ett mindre antal intervjuer ger även goda möjligheter för forskaren att utöka antalet intervjuer i efterhand om datan inte uppnår mättnad. Därefter slutförs en uppskattning på empirin och bedöms om den är tillräcklig eller inte. (Jacobsen, 2007) Trost (2010) menar att risken med för många intervjuer kan leda till en för stor mängd data som blir svårhanterlig att analysera. Av
6
samtliga 34 som kontaktades var det 14 formgivare som återkom med svar. Eftersom det var viktigt för studien att komma igång med intervjuerna snabbt valdes de fem formgivare som accepterade förfrågan först. Fem formgivare kan däremot anses som ett för litet antal om resultatet ska vara representativt till en hel population även fast forskaren uppnått teoretisk mättnad. På grund av uppnådd teoretisk mättnad genomfördes inte ytterligare intervjuer, vilket betyder att forskaren till denna studie medveten valt att inte generalisera sitt resultat till en hel population utan endast mot tidigare teorier om technostress.
2.1.4
Genomförande av intervju
Eftersom en intervjuguide behöver vara kopplad till studiens frågeställning (Larsen, 2007), anpassades intervjuguiden utifrån låg standardisering och en låg strukturering på frågor om de fem olika techno creators. Däremot nämndes inte de olika begreppen techno creators under intervjuerna då dessa begrepp ansågs vara svårförståeliga för informanterna. Av den anledningen formulerades frågorna istället utifrån begreppens betydelse (se bilaga 1). Med intervjuguidens stöd kunde löpande frågor sedan omformuleras under samtliga intervjuer vilket var till stor fördel i diskussioner som uppkom. Vidare kunde informanternas egna synpunkter och uppfattningar kartläggas om de olika techno creators.
Vid samtliga intervjuer användes även en checklista för att konstatera vilka produktion- och
kommunikationsverktyg som de använde i deras yrkesutövning (se Figur 1). Larson (2007) menar på att detta kan vara till stor hjälp under intervjuer för inte hamna utanför viktiga ämnen.
Figur 1. Checklista över produktion- och kommunikationsverktyg
Producerande program Acrobat DC Animate Bridge Character Animator Photoshop Sketch Dreamweaver Edge Animate Capture Adobe Spark Adobe Illustrator InCopy CC Adobe InDesign Lightroom Adobe Photoshop Quark Xpress Office Power point Word Excel
Information och skapande Facebook Messenger Instagram Twitter Pinterest Google Hangouts Slideshare YouTube Snapchat Linkedin Skype Planering och informationsspridning Intranät Piraya GANTT Dropbox Basecam Evernote Slack Trello Taskade Mejl Google drive Digitala kalender Övrigt tillägg
7
Samtliga intervjuer ägde rum i ostörd miljö på informanternas arbetsplats i Malmö, våren 2019. För att samla in data vid kvalitativa intervjuer rekommenderar Dencombe (2009) ljudinspelning. Av den anledning valdes ljudinspelning för att samla data vid alla intervjuer, vilket räknas som den mest fullständiga dokumentationen när det kommer till att intervjua människor (Dencombe, 2009). Enligt forskaren till denna studie är ljudinspelning ett bättre alternativ att samla in data på eftersom det blir enklare att filtrera bort bakgrundsljud för att uppnå bättre ljudkvalité. Videoinspelning hade även varit ett bra alternativ till detta, dock valdes inte denna dokumentationsform eftersom forskaren inte hade tillgång till denna typ av utrustning. Ljudinspelning kan däremot anses vara en negativ
dokumentationsform eftersom den endast fångar upp ljud och inte kontextuella faktorer. Vid senare bedömning ansågs det att inspelningen fungerade bra i sin helhet för samtliga intervjuer. Innan varje intervju genomfördes även en kort presentation om forskaren till studien och hur intervjumaterialet skulle hanteras (se bilaga 2). Därefter bekräftade forskaren inför informanterna om att materialet skulle behandlas enligt dem fyra forskningsetiska principerna, samt att resultatet kommer vara av stort intresse för informanterna och till den valda målgruppen. Intervjuerna hölls inom ramen av 45
minuter.
2.2
Analys av materialet
Kvalitativa analyser kommer ofta från ostrukturerat textmaterial från intervjuer eller observationer (Bryman, 2016). En insamlad empiri består av utskrifter från intervjuer, anteckningar eller
videoinspelningar. Därefter genomförs en utvärdering av det empiriska materialet för att kunna strukturera materialet som sedan resulterar i en sammanfattning till det som ska analyseras. Till följd av detta genomförs en jämförelse av alla intervjuer där forskaren skiljer och jämför vad intervjuerna har gemensamt (Jacobsen, 2007). För denna studie har därför en innehållsanalys använts för att ta fram en sammanfattning av empirin.
2.2.1
Innehållsanalys
I en innehållsanalys genomförs en analys på den rådata som exempelvis kommer från ljudinspelning. Ljudinspelningen sammanfattas till ett textmaterial vilket sätter grunden för den fortsatta analysen. Därefter renskrivs textmaterialet genom att strukturera innehållet vilket sedan resulterar i
innehållsanalysens första fas. (Jacobsen, 2007) I den första fasen påbörjas tematisering vilket sätter grund för att förenkla text genom att hitta intressanta meningar och stycken, vidare resulterar
struktureringen i en uppsättning av upplevelser. (Jacobsen, 2007) I detta steg reduceras materialet till intressanta delar medans ointressanta tas bort, samtidigt konkretiseras materialet på viktiga åsikter och upplevelser. Därefter genomförs en kort sammanfattning om varje informants upplevelser samt attityd
8
av de fem olika techno creators: Techno-invasion, insecurity, uncertainty, techno-complexity och techno-overload.
Andra fasen handlar om kategoriseringen där det insamlade materialet struktureras upp (Jacobsen, 2007). I kategoriseringen användes de fem olika techno creators för att förtydliga samtliga
informanters upplevelser av de fem olika stressfaktorerna (Se figur 2). Kategoriseringen formades med utgångspunkt från intervjuguiden, vilket även kallas för en förkategorisering där forskaren till denna studie redan gjort en tidigare kategorisering (Jacobsen, 2007). I tredje fasen citerades varje kategori med ett urval av citat från varje informant vilket är effektivt för att belysa utsagor och viktiga synpunkter kring ett specifikt fenomen (Jacobsen, 2007). Detta bidrog med konkret förståelse av vilken techno creator som informanterna påverkades mest av i deras produktionsprocess.
Medieteknik som används
Hur upplevs: Techno-overload Techno-uncertainty Techno-complexity Techno-insecurity Techno-invasion Övrig - Technostress
Figur 2: Kategoriseringen som användes för att förstå hur informanterna påverkades av technostress
2.3
Etiska överväganden
Denna uppsats har följt de fyra forskningsetiska principerna inför samtliga intervjuer:
Samtyckeskravet, konfidentiellkravet, informationskravet och nyttjandekravet. Dessa principer har sitt syfte att tillgodose riktlinjer för etikkommitténs granskning av forskningsprojektet inom ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap (se bilaga 2). (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2016)
2.3.1
Informationskravet
Informationskravet innebär att forskaren ska informera uppgiftslämnare samt undersökningsdeltagare om vad deras syfte för studien innebär, vilka villkor och vad deras uppgift förhållandevis till uppsatsen blir. Undersökningspersonerna behöver bli medvetna om att deras deltagande är frivilligt och att det går att avbrytas när som helst. Inför studien ska därför syftet samt en beskrivning förklaras till den
9
som frivilligt vill medverka på studien. Sammanfattningsvis behöver forskaren belysa vad som tydligt ska framgå och att datan inte kommer att användas till något annat syfte än till den forskningen som genomförs till undersökningspersonerna. (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2016) Vidare har informationskravet tagits upp inför alla intervjuer genom ett muntligt avtal där en beskrivning av studiens syfte samt deras rättigheter förklarats.
2.3.2
Samtyckeskravet
För samtyckeskravet är det viktigt att forskaren får undersökningspersonens samtycke i deras
deltagande inför studien. Det vill säga att till de som medverkar ska självständigt besluta hur länge och förstå betydelsen för deras deltagande. Undersökningspersonerna som valt att delta har även rätt till att avbryta deras medverkan utan någon negativ påföljd. (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2016) Detta samtycke informerades i det följande e-postmeddelandet som sändes ut vid förfrågan om intervju. Dem som beslöt att besvara och vara med på en intervju informerade senare sitt samtycke inför den kommande studien.
2.3.3
Konfidentiellkravet
Konfidentiellkravet syftar på att undersökningspersonernas personuppgifter ska hållas hemliga där obehöriga inte kommer kunna ta del av materialet som samlas in. Detta innebär att forskaren ska underteckna tystnadsplikt för de personer som deltar i undersökningen. Vidare ska alla anteckningar och uppgifter som samlats vid intervjuerna endast lagras på ett sätt där ingen annan kan komma åt materialet. Forskaren ska vara medveten om att personuppgifter inte ska publiceras utan
informanternas samtycke. (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2016) Detta togs upp muntligt innan alla intervjuer spelades in och nämndes även i e-postmeddelandet som skickades ut i början av studien.
2.3.4
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet syftar på att uppgifter eller material som samlats in under studiens genomförande inte kommer att användas till andra ändamål som exempelvis för kommersiellt bruk eller till andra icke-vetenskapliga syften. Forskaren får inte låna ut sitt material som samlats in under studien till något annat. Personuppgifter inför forskningsändamål får därav inte användas till annat bruk som skulle kunna påverka den enskilde som medverkat i studien. (Vetenskapsrådet, 2002; Bryman, 2016) I denna studie informerades därför undersökningspersonerna om nyttjandekravet innan intervjun påbörjades. Information kommer inte behandlas av utomstående eller publiceras någon annanstans än förutom i denna uppsats.
10
2.3.5
GDPR
GDPR (The General Data Protection Regulation) är dataskyddsförordningen vilket är till för att skydda människors personuppgifter. Vilket innefattar att uppgifter som samlas in ska behandlas på ett lagligt och korrekt sätt. Genom att följa GDPR behöver personer ge sitt samtycke, uppfylla avtal och uppfylla lagstadgad skyldighet gentemot personuppgifter. Principen för GDPR betyder att individen ska förstå vad deras samtycke innebär. Samtycket lämnas som ett informerat svar på begäran vilket avser att undersökningspersonen samtycker hur deras personuppgifter ska behandlas. (Europiska Unionen, u.å) I samband med detta har personuppgifter samlats in på ett korrekt sätt och kommer inte användas till något annat ändamål. Samtliga informanter har gett sitt samtycke för deras
personuppgifter och är medvetna att studien behandlats genom Malmös riktlinjer i deras dataskyddsförordningsregister.
2.4
Metoddiskussion
Nedan diskuteras styrkor och svagheter som anträffades under studiens gång.
2.4.1
Validitet
Validitet syftar på noggrannhet och precision i data vilket är viktigt att förhålla sig till i studier för att sedan bedöma hur trovärdig undersökningen varit. En god validitet handlar om när datan uppnår teoretisk mättnad (Denscombe, 2009), vilket kunde bedömas i denna studie efter den fjärde intervjun. Trots detta genomfördes även en femte intervju vilket var till studiens fördel då informationen kunde fastställa att teoretisk mättnad var uppnådd. Genom innehållsanalys uppnås validitet om fenomen, uppfattningar och åsikter är gemensamma för alla, vilket Jacobsen (2007) menar är viktigt för att analysera om resultatet uppfattas som trovärdigt. För att säkerhetsställa trovärdigheten kan därför utomstående personer läsa studiens resultat för att se ifall dem instämmer vad forskaren har kommit fram till (Jacobsen, 2007). I denna studie har därför två utomstående personer läst resultatet av empirin för att säkerställa om det var tillräckligt, därefter kunde materialet bedömdas som trovärdigt och tillräckligt. För att försäkra validitet ytterligare kan även forskaren medveten ändra områden eller struktur i intervjuguiden för att belysa specifika detaljer som är relevanta till informanterna under alla intervjutillfällen (Jacobsen, 2012). Under de två första intervjuerna ändrades vissa frågor för att dom ansågs som mindre relevanta och viktiga, vilket resulterade i att ett fåtal frågor omformulerades bättre till de resterande tre informanterna.
11
2.4.2
Reliabilitet
Reliabilitet syftar på exakthet eller precision, det vill säga att studien är tillförlitlig då noggrannhet präglat förloppet (Larsen, 2007). Vid kvalitativa intervjuer handlar reliabiliteten om hur
intervjueffekten upplevts eftersom intervjuarens närvaro kan påverka reliabiliteten (Jacobsen, 2007). Samtliga intervjuer har vidare bedömts positivt på grund av att informanternas närvaro uppfattats som öppna, genuina och trevliga. Valet av intervjuplats upplevdes även bra vilket inte påverkade
intervjuerna negativt. Larsen (2007) menar ändå att det kan bli svårt att uppnå hög reliabilitet vid kvalitativa undersökningar, därför är det bra om fler tolkningar genomförs på empirin för att
säkerhetsställa att forskaren uppfattat resultatet korrekt. Som tidigare nämnts genomfördes en analys av två utomstående personer på det empiriska materialet. Reliabiliteten uppnås även om information från samtliga intervjuer bearbetats på ett noggrant och systematiskt sätt (Larsen, 2007), vilket vidtogs för denna studie.
2.4.4
Trovärdighet
Trovärdigheten baseras på hur studien präglat innehållets tillförlitlighet i förhållande till validitet och reliabilitet (Jacobsen, 2007). Eftersom urvalet varit grundat på fem informanter från samma
lokalsamhälle pekar studiens resultat på ett samband med specifik kontext, eftersom upplevelser och attityder av technostress inom Malmö påvisas i resultatet. Trots att teoretisk mättnad ändå uppnåtts kan trovärdigheten diskuteras ytterligare vid valet av fem formgivare. Jacobsen (2007) hävdar att det kan bli svårt att argumentera hur trovärdighet uppnås i resultatet med endast få informanter. Denna studiens resultat kan därmed bli svår att generalisera för en hel population eftersom urvalet av
formgivare endast valts från varumärkesbyråer och reklambyråer i Malmö. Resultatet för denna studie kan därför endast vara representativt hos formgivare som arbetar på liknande byråer i Malmö.
Eftersom en grafisk formgivares arbetsuppgifter kan se annorlunda ut i andra branscher och byråer kan det bli svårt att konstatera att denna studie är generaliserbar. För att uppnå ett generaliserbart resultat hade denna studie behövt intervjua fler formgivare på olika byråer inom mediebranschen. Larsen (2007) menar på att en metodtriangulering kan göra en studie generaliserbar, vilket innebär att denna studie hade kunnat använda sig av fler metoder för att konstatera åsikter och attityder av technostress. Trots detta, menar Bryman (2016) att generaliserbarhet vid kvalitativa undersökningar kan prövas mot teori istället. Denna studiens generaliserbarhet kan därför generaliseras till tidigare teorier om
technostress. Jacobsen (2007) förklarar även hur trovärdigheten kan testas vid intersubjektivitet i anslutning till kvalitativa undersökningar, vilket betyder att olika människor är överens om att det empiriska materialet är en riktig beskrivning (Jacobsen, 2007). Det faktum att två olika personer analyserat materialet och intervjufrågorna var för sig styrker studiens tillförlitlighet ytterligare. Frågorna som ställdes under intervjuerna om de olika techno creators diskuterades även med både
12
handledare och andra personer innan intervjuerna påbörjades. Tack vare att hur frågor diskuteras innan intervjuerna har informanterna förstått och besvarat majoriteten av frågorna som ställts. Ytterligare frågor har också konstruerats efter de två första intervjuerna, vilket resulterade i att resterande intervjuer kunde gå ännu mer på djupet och ge mer utförliga svar om upplevelser kring technostress. Sammanfattningsvis har det empiriska materialet bedömts med både hög validitet och reliabilitet på grund av hur granskningen av materialet genomförts under studiens gång.
13
3
Studiens kontext
I följande kapitel redovisas information om grafisk design och grafiska formgivare för att förtydliga studiens sammanhang.
3.1
Grafisk design och grafiska formgivare
Grunden för en framgångsrik grafisk formgivare bygger på en förståelse av grafisk design. Under en formgivares utbildning och karriär kallas de grundläggande principerna för inspiration vilket sätter grunden till att utforma meningsfullt, minnesvärt och kommunikativt arbete. Genom att forma något visuellt involverar detta analyser, planering, organisering och slutligen problemlösning. (Poulin, 2012) Grafisk design är vidare ett begrepp som täcker de olika steg som genomförs för att kunna framställa layout. För att en trycksak ska framställas behövs en layout genomgå flertal steg innan den kan kallas för trycksak. De olika stegen omfattar allt från skisser, grafisk formgivning, fotografering, bearbetning av bilder samt textframställning. Ett av det viktigaste stegen är ”kreativt arbete” som i stort sett handlar om den grafiska utformningen. Här tar den grafiska formgivaren beslut om hur en produkt ska se ut, hur den ska användas och vad det är för typ av trycksak som ska framställas. Deras ansvar handlar därför i grunden att ta fram ett visuellt utseende på en layout genom både färg, bilder och typografi. I regel är det även flera personer som är inblandade inom produktionen och ofta är en grafisk formgivare beroende av att kunna samarbeta med flera personer samtidigt. (Johansson et al. 2014) Under produktionen arbetar dem traditionellt med att ta fram allt från omslag till olika
broschyrer eller producera tidningar. Andra områden kan vara att ta fram etiketter till livsmedel samt designa webbsidor. (Framtid, u.å) Layoutframställningen handlar inte bara att ta fram färdiga
trycksaker utan en formgivare behöver även vara väl medveten om vilka val som ska göras för att kunna skapa en bra design. Deras kunskap och medvetenhet kan påverka att framställningen inte blir som dem tänkt sig. Detta är viktigt då deras beslut ofta kan kopplas till oönskade kostnader och av den anledningen behöver formgivare ha goda kunskaper i vad som fungerar bäst vid utskrift och kunna hantera datorprogram professionellt. Det är minst lika viktigt att kunna organisera upp sitt arbete under produktionen och ha en bra struktur till hur de flera olika filer som ska hanteras samtidigt för att spara tid. (Johansson et al. 2014)
14
4
Teori
I följande kapitel förklaras studiens teoretiska ramverk som tagits fram utifrån uppsatsens empiri: Medieteknikens påverkan av anställda, epostens påverkan och technostress. Slutligen presenteras de fem olika techno creators.
4.1
Medieteknikens påverkan av användare
Medietekniken har en positiv inverkan på organisationer eftersom den drar till sig fördelar (Koo & Wati;Ayyagari & Purvis, 2011) så som att reducera kostnader, öka effektivitet, ta nya strategiska alternativ och ger nya möjligheter till innovation (Taradfar et al. 2007) Bland annat har medietekniken gett möjligheter för anställda att arbeta fortare och noggrannare vilket innebär att anställda även kan höra av sig till sina arbetskollegor utanför kontorstider (Koo & Wati, 2011). Detta beror dels på att mobiltelefonen ger möjlighet för anställda att besvara arbetsrelaterad e-post när de vill, som i sin tur kan resultera att anställda får svårt att urskilja arbetet mellan privatlivet. (Ayyagari & Purvis, 2011) Trots att medieteknik ska bidra med större effektivitet och produktivitet hos anställda har det visat sig att den kan ha en negativ påverkan (Atanasoff & Venable, 2017). Anställda kan uppleva att de behöver arbeta både smidigare och snabbare under kortare tid vilket kan medföra en negativ känsla inför den medieteknik som används. Samtidigt behöver anställda även hantera flera uppgifter parallellt i datorer, smartphones, mobiltelefoner, laptops och fax. När detta sker kan arbetsuppgifter upplevas som
överväldigande på grund av att informationen inkommer snabbare och är mer tillgänglig genom medietekniken, vilket i sin tur kan resultera i stressiga och frustrerande situationer (Koo & Wati, 2011). På grund av kontinuerlig anslutning upplever anställda en känsla av att aldrig vara fri från sin arbetsplats. Oavsett yrke kan den kontinuerliga anslutningen även innebära att förväntningar på anställda ökar hos deras chefer och kollegor. (Atanasoff & Purvis 2007; Tarafdar et al. 2007) Eftersom konsekvenser av medieteknik visat ge låg effekt vid produktivitet, bristningar vid sysselsättning och sämre arbetsförmåga, har Taradfar et al. (2007) undersökt hur och varför stressen uppstår via medieteknik inom organisationer. Stressen har exempelvis visat sig när program och nya lanseringar av hårdvaror även introduceras hos anställda. När nya lanseringar sker av medieteknik behöver anställda vara positiva till det nya, vilket innebär att det är viktigt att vilja utveckla sina egna
kunskaper kontinuerligt för att hantera den nya medietekniken. Ny medieteknik kan emellertid bli svår att bemästra vilket även tillför mer stress för anställda. (Sarabadani, Carter & Compeau, 2018)
15
4.2
E-postens påverkan
Barley, Meyerson & Grodal (2011) menar på att e-post bidrar med större flexibilitet och kontroll hos individer. Trots att e-post är flexibelt anses volymen av teknologisk kommunikation som en allmän källa till stress i individers liv. Medieteknik har visat att överbelastning av e-postmeddelanden kan påskynda hur anställda vill arbeta mer, vilket beror på att medieteknik gör det möjligt att ta emot och skicka meddelanden när som helst. Samtidigt som telefoner används i privatlivet frambringar detta att individer kontrollerar arbetsrelaterad e-post även utanför kontorstider för att inte gå miste om viktig information. E-postmeddelanden kan i sin tur ge upphov till stress om meddelanden skulle lämnas olästa, vilket kan få anställda att uppfatta sig otillräckliga på sitt arbete. (Barley et al. 2011). En överbelastning av e-postmeddelanden kan också resultera i att individer upplever mycket stress inom organisationer. När anställda upplever en överbelastning av e-postmeddelanden beror detta oftast på att kollegor skickar skriftliga noteringar eller andra liknande rapporteringar via e-post. När ett nytt e-postmeddelande anländer i inkorgen kan en anställd också förlora uppmärksamhet inför den uppgift som utförs, eftersom e-post ofta innehåller förfrågningar som stör fokus. (Barley et al. 2011) Salanova, Lorens och Cifre (2012) menar att individer kan påverkas negativt genom medieteknik på grund av informationssyndrom (IFS). Informationssyndromet (IFS) visar på trötthet vid hantering av e-post, telefoner eller sociala nätverk vilket kan bland annat resultera till sämre beslutsfattande, svårigheter med memorering och minskad uppmärksamhet. (Salanova, Llorens & Cifre 2012). Barley et al. (2011) hävdar också att post frambringar ett flertal avbrott under kontorstid för anställda då de utnyttjar e-posten för att kontrollera uppgifter, distribuera dokument, hantera kontaktlistor och för att organisera information. Enligt Jackson, Dawson och Wilson (2001) har e-post en större avbrottseffekt jämfört med telefonsamtal för att e-post kan läsas när som helst. Jackson et al. (2001) har kommit fram till att det kan ta upp till 15 minuter att återhämta sig från ett avbrott, för att sedan återgå till den primära arbetsuppgiften. Även om vissa avbrott emellertid bidrar till nödvändig information som ska gynna produktiviteten (Mano & Mesch, 2010), störs anställda ofta av e-post under arbetsuppgifter vilket påverkar uppmärksamhet och fokus (Jackson et al. 2001). Addas och Pinsonneault (2015) instämmer i att energi går förlorad på grund av hur hanteringen sker vid avbrott, som i sin tur kan ge negativa konsekvenser för produktivitet hos anställda.
4.3
Technostress
Coklar och Sahin (2011) belyser att stress är en viktig fråga att uppmärksamma på grund av den stress som medietekniken visat sig orsaka. Idag tvingas individer att använda olika kommunikation- och produktionsverktyg i det dagliga arbetet vilket kan generera stress. Denna typ av stress benämns som technostress som kan uppstå vid direkt kontakt av medieteknik. Det vill säga att technostress uppstår
16
när individer exempelvis fokuserar på tekniska uppgifter såsom planeringsmöten, affärsplaner och deadlines genom medieteknik. (Coklar et al. 2011)
Craig Brod var den första som myntade termen technostress år 1984 och menade på att hantering av ny teknik kunde resultera i stress. Han syftade på att technostress är en effekt av människors olika tekniska färdigheter (Coklar & Sahin, 2011). Arnetz och Wilholm (1997) definierade även termen technostress ”any stress experienced by end-users of information and communication technologies”. Denna term associerades till psykologisk stress när anställda upplevde ett starkt beroende av deras dator på arbetet. Samtidigt som när detta skedde kunde anställda uppleva svårigheter i arbetet om de skulle behöva behärska ny medieteknik (Arnets & Willholm, 1997).Coklar et al. (2011) hävdar också att kombinationen av varierande information från flera kommunikationsverktyg kan bli svårhanterligt att bearbeta som sedan påverkar effektiviteten på arbetsflödet.
Inom organisatoriska sammanhang kan anställda känna sig tvingade att vara anslutna dygnet runtpå grund av att medietekniken tillåter dem att besvara på arbetsrelaterad information även utanför kontorstider (Tarafdar, Tu, Ragu-Nathan, Ragu-Nathan, 2011) Enligt Ragu-Nathan et al. (2008) kan organisationer minska på technostress hos anställda som dagligen använder medieteknik. Vid
organisationer som använder sig av IT-avdelning eller andra tekniska hjälpmedel har det även visat sig att technostress kan minimeras. Genom att exempelvis avsätta specifika tider att kontrollera
e-postmeddelanden under kontorstid har detta visat sig minimera på technostress (Ayyagari & Purvis, 2011). Även anställda som sitter på bättre kunskap av medieteknik kan också vara ett stöd till andra anställda i svårhanterliga medietekniska situationer för att förhindra technostress (Ragu-Nathan et al. 2008).
4.3.1
Technostress symtom
Technostress kan ge negativa och allvarliga konsekvenser såsom panikångest, teknologisk fobi, mental utmattning och fysiska sjukdomar. Brod (1984) redogjorde att det största symptomet technostress medförde var oron som sedan gav ångest när människor använde sin medieteknik. Han menade även att människor kan bli utsatta av för mycket information genom medieteknik, vilket resulterade i andra symptom av bland annat huvudvärk, ledvärk och sömnbrist. (Coklar et al. 2011) Den ständiga
uppkopplingen av medieteknik som påträffas i organisatoriska samband kan även frambringa frånvaro, mindre professionell effektivitet, konflikter och isolering (Chiapetta, 2017).
17
4.3.2
Techno creators
Tarafdar et al. (2011) är en forskningsgrupp som studerat fenomenet technostress där de beskriver techno creators som ett samlingsbegrepp för de olika stressfaktorerna som kan uppstå vid hantering av medieteknik (Ragu-Nathan et al. 2008;Tarafdar et al. 2011).
4.3.3
Techno-invasion & techno-overload
Stressfaktorn techno-invasion kan uppstå i en organisation när anställda är beroende av medieteknik upplever en känsla av att alltid vara nåbara närsomhelst och varsomhelst. Arbetsdagar förlängs ofta på grund av hur medietekniken möjliggör att alltid vara ansluten och kontaktbar. Eftersom medieteknik uppfyller bättre tillgänglighet kan detta åstadkomma oro, frustration och stress som sedan mynnar ut i anställdas privatliv (Tarafdar et al. 2011).
Techno-overload är en stressfaktor som uppstår när flera olika informationsflöden i form av olika meddelanden oavbrutet sänds genom antingen e-post, intranät, Facebook Messenger men även telefonsamtal. I takt med att meddelanden ständigt inkommer genom medietekniken ökar detta både takt och volym av arbetet vilket resulterar i stressiga situationer (Tarafdar et al. 2007). I situationer där techno-overload framträder kan en anställd känna press av att arbeta effektivare på grund av att olika typer av information kommer in från flera olika kommunikationsverktyg samtidigt. En stor mängd information från olika kommunikationsverktyg kan resultera i informationsöverbelastning där både avbrott, försämrad effektivitet och multitasking uppstår. Den ständiga pressen att alltid svara så fort det kommer in ett meddelande kan resultera i ångest eller svårigheter att kunna fokusera på en uppgift. (Tarafdar et al. 2011)
4.3.4
uncertinity, incecurity &
Techno-complexity,
Techno-uncertainty är en stressfaktor som uppstår när uppdateringar av hårdvaror eller programvaror upplevs problematiska. Därmed kan anställda bli osäkra kring deras primära arbetsuppgift när en förändring sker i deras medieteknik. (Tarafdar et al. 2007) Trots att anställda visar engagemang och vilja inför nya uppdateringar, kan de finna sig oroliga över att deras kunskaper sätts på prov som kräver nya anpassningar, vilket ofta genererar frustration och ångest (Tarafdar et al. 2011). Stressfaktorn techno-insecurity uppstår när en anställd känner sig bekymrad över sitt arbete om en kollega besitter bättre kunskap av medieteknik. Då medieteknik ofta utvecklas och uppdateras resulterar det i att organisationer efterfrågar nya yngre personer att anställa eftersom den yngre generationen ofta känner sig mer bekväma och säkra med ny medieteknik. De befintliga anställda
18
inom organisationen kan samtidigt känna sig oroliga över deras yrkesroll när detta sker, vilket resulterar i både spänning och stress. (Tarafdar et al. 2011)
Techno-complexity är en stressfaktor som uppstår när ny medieteknik upplevs som svårhanterlig. När techno-complexity uppstår betyder det att anställda upplever att de har otillräcklig kunskap av medietekniken (Tarafdar et al. 2007). I en sådan situation uppmanas en anställd att spendera både tid och förståelse till att hantera ny medieteknik som implementerats. I organisatoriska sammanhang kan företag implementera ny medieteknik om de vill bli starkare på marknaden, vilket betyder att anställda behöver bemästra och anpassa sig efter den nya medietekniken. Enligt Tarafdar et al. (2011) kan programvaror ta flera månader att lära sig då det krävs att anställda måste läsa manualer för att förstå programvarorna, vilket i sin tur kan ge upphov till stress om det blir för svårt att hantera.
19
5
Resultat
I följande kapitel redovisas den insamlade datan från fem stycken kvalitativa samtalsintervjuer. Intervjupersonerna namnges som E, T, V, W och K. Intervjupersonerna kommer även benämnas som informanter under kapitlet.
5.1
Medieteknik
Alla informanter har ägnat sig åt grafisk formgivning under flera år. När medieteknik förklaras inför informanterna känner alla sig bekanta med vad begreppet innebär. Samtliga har någon gång under deras livstid även studerat grafisk design, varpå alla gemensamt arbetat med liknande kommunikation- och produktionsverktyg samt medieteknik under långa perioder. Kommunikation- och
produktionsverktyg för deras arbetsflöde inkluderar Adobe Indesign, Adobe Illustrator, Adobe
Photoshop, Slack, e-post eller intranät. Enligt W (2019) är tekniken det största och viktigaste verktyget för att åstadkomma ett tillfredställande arbete, ”utan min teknik är jag ju helt värdelös, medieteknik är mitt största och viktigaste verktyg!”. Enligt K (2019) är inte bara medietekniken viktig för att kunna producera utan också väldigt bra för att kunna kommunicera med både kunder, familj och internt på arbetet. W och K (2019) kan intyga att medieteknik är viktigt, både för skapande och kommunikation. W (2019) beskriver att medieteknik bidrar med mycket positivt då kreativiteten kan utnyttjas ännu mer, dock får människor inte får glömma hur den även kan påverka oss negativt i vardagslivet. V (2019) hävdar också om hur människor borde tänka kring medieteknik:
”Det handlar om hur vi hanterar medietekniken i våra liv, exempelvis är det ju kul med Instagram men vi får ju inte glömma hur stressade vi blir över att uppdatera flödet” - V, 2019.
V (2019) tycker framförallt att det är viktigt att ha ett sunt förnuft i åtanke vid användning av medieteknik, ”ett sunt förnuft måste gå hand i hand med detta”. De övriga informanterna kan hålla med om att medietekniken möjliggör effektivitet, men tycker att den i viss mån frambringar stress, framförallt hur medieteknik alltid möjliggör att kunna komma åt information vart vi än är. K (2019) har en positiv attityd i förhållande till medieteknik, men tycker att det är enkelt att bli blind i vardagslivet över hur mycket tekniken faktiskt påverkar oss:
”Jag är ändå tacksam att vi kommit så långt som vi gjort i utvecklingen, men hur hållbart det egentligen är för vårt psyke, det tror jag är viktigt att vi ska börja tänka på” - K, 2019.
20
5.2
Techno-invasion & techno-overload
Informanterna upplever att de är beroende av deras teknik och menar på att medietekniken resulterar att de är nåbara varsomhelst. Alla använder sig av e-post för att kommunicera med både kunder och kollegor. Vidare så hanterar alla fem intern kommunikation där V, E & T (2019) använder sig av kommunikationsverktyget Slack inom organisationen. Slack används för att uppdatera allt från ”rolig” fakta till snabba jobbrelaterade frågor. Informanterna upplever att Slack är bra på grund av hur
kollegor inte förväntar att någon besvarar på meddelanden i Slack utanför kontorstid. Slack uppfattas därför som ett positivt kommunikationsverktyg för samtliga informanter. W & K (2019) använder däremot endast e-post för kommunikation med kunder och kollegor. K (2019) som arbetar inom frilans tycker e-post är ett av de viktigaste kommunikationsverktyg i arbetet, vilket gör att mobiltelefonen blir mer viktig i hens vardagliga liv för att kunna läsa meddelanden och ta
telefonsamtal när som helst, ”det gäller att alltid vara tillgänglig via mejl eller telefon som frilansare, ett samtal bort kan betyda mycket för min karriär”. Vidare kan K (2019) känna sig bekymmersam om en kund inte skulle få tag på hen. V (2019) som tidigare i sitt arbetsliv arbetade som grafisk
formgivare inom frilansaryrket poängterade hur påfrestande arbetet kunde vara på grund av telefonen. Telefonen var mycket viktig för att exempelvis inte förlora kunder vilket kunde upplevas som
stressigt, framförallt i privatlivet. W (2019) beskriver hur viktig e-posten är i arbetet eftersom hen dagligen får in cirka 20 e-postmeddelanden där kommunikationen ofta handlar om ändringar i olika format, mallar eller färger som inte stämmer:
”Vid deadlines är det viktigt att hålla en bra översikt över mejlen, framförallt om något skulle behöva ändras. Oftast har jag en deadline och då kollar jag givetvis mejlen många gånger under dagen för att hålla ett effektivt
arbetsflöde, om jag inte skulle kolla på tre timmar kan det motsvara i flera timmars extra arbete vid nära deadlines, detta har väl ändå hänt några gånger” - W, 2019.
T (2019) påpekar även hur e-postens sammanhang är viktig vid kundkontakt, men även med tryckerier då T (2019) är huvudansvarig för att kontrollera så att allting stämmer vid original, vilket kan
uppfattas som stressande emellanåt:
”Jag får dubbelkolla mycket i mejlen, det kan vara stressigt om det är nya och stora grejer som ska fixas. Vi har däremot ett väldigt bra tryckeri så det är ganska lugnt ändå, men jag blir ändå osäker om jag ska skicka grejer till tryck som jag inte känner mig 100 procent med” - T, 2019.
Vid diskussion om kommunikationsverktyg påpekar V (2019) hur e-posten konstant avbryter hens arbetsuppgift:
21
”Mejlen avbryter tyvärr mycket i mitt arbete, att hela tiden kolla vad som inkommer i mejlkorgen. Jag gjorde faktiskt en liten deal med mig själv för en vecka sedan, vilket jag tog upp på ett medarbetarsamtal. Att kolla mejlen är en svaghet jag har” - V, 2019.
Vidare tillägger V (2019) också att fokus förloras varje gång när ett e-postmeddelande kommer in, vilket resulterar att det tar cirka femton minuter att bli fokuserad igen. E & T (2019) håller med om att e-posten tillåter en viss överbelastning av information men att den även är det viktigaste
kommunikationsverktyget för deras arbete. Feedback är även en viktig del av deras kommunikation mellan kunderna. När kunden skickar långa listor i e-posten upplevs detta som frustrerande påpekar E (2019). T (2019) håller med om nya e-postmeddelanden stör och att feedback samt långa listor kan vara påfrestande, ”stressen uppstår oftast när kunden samlar in feedback och skickar bara en lista i ett mejl, DET är stressigt”. Detta uppstår ganska ofta berättar T (2019), och menar på att det händer flera gånger per dag då listor ständigt fylls på i inkorgen. T (2019) tillägger att detta sker främst vid mycket kundkontakt. E (2019) tycker inte e-posten är stressig när det inte förekommer så mycket kundkontakt, ”jag har inte jättemycket kundkontakt, men det finns däremot andra saker som jag kan tycka är mer stressigt som tillexempel planeringen”.
Vid produktionsprocessen använder majoriteten av informanterna planeringsstruktur för att samla in information om vad som ska genomföras, varpå listor, kalender samt andra liknande planeringsverktyg i stort sett används varje dag. K (2019) arbetar som frilansare och använder sig av Trello vid flera projekt men även tillsammans med andra frilansare vid samarbete, och vid kundkontakt används e-post och telefonen. Trello uppfattas som ett effektivt verktyg för att ha kontroll över vilka projekt som ska prioriteras - vad som ska göras och vilken fas de ligger i, ”planeringsverktyg är riktigt bra, Trello hjälper mig att hålla koll på allt”. E och T (2019) som arbetar på samma reklambyrå använder sig av Wunderlist, ett program där listor och planering på projekt kan struktureras upp i förhållande till prioritering. T (2019) beskriver hur härligt det är att strukturera upp arbetet, däremot är de inte lika roliga när dem fylls på, ”det är såklart ett hjälpmedel med dessa verktyg, men bara att se dem fyllas på, är inte kul”. E (2019) utrycker också att planeringsverktyg kan uppfattas som ”dryga” när de innefattar för mycket information för varje dag som går, vilket kan frambringa frustration, ”Wunderlist är väldigt bra och kan upplevas som fruktansvärt stressade eftersom den täcker alldeles för mycket information”. W (2019) som arbetar på en större byrå som formgivare använder sig inte av planeringsverktyg under produktionsprocessen. Där träffas en mindre projektgrupp varje vecka och diskuterar om vad som ska genomföras, där projektledaren står inför planering samt strukturen på arbetsuppgifter. Trots detta används e-post ändå som en del av kommunikationen vid frågor eller funderingar vid projekt. Detta är också något som sker för V (2019), då möten hålls varje måndag för att planera och vad som ska genomföras under veckan, sedan kan e-posten ändå användas vid kundkontakt.
22
När det kommer till att arbeta utanför kontorstider sker detta endast vid täta deadlines, annars är det ingen som förväntas att arbeta hemifrån. V (2019) berättar hur ingen på företaget förväntar att någon ska svara på e-post eller annat efter kontorstid. E och T (2019) kan ibland arbeta över men sker endast vid få tillfällen när en deadline ligger väldigt tätt inpå planeringen, men annars inte. De har dock en oskriven policy att inte svara på samtal efter klockan fyra vilket har följts bra under fyra år. Vidare upplever K (2019) att hen måste vara nåbar närsomhelst men tycker ändå det är viktigt att skilja på privatliv och arbetet, ”jag brukar inte vara nåbar efter fem, har ju familj och annat, men vid torra perioder kanske jag inte har denna regel, då är jag nåbar dygnet runt”.
Majoriteten av informanterna upplever att e-post stressar för att den avbryter arbetsflödet, samt stör vid för mycket kundkontakt vilket får dem att tycka planeringsverktygen som påfrestande. Vid nära deadlines uppstår det i viss mån bekymmer av att arbeta snabbare. Samtidigt uppfattas
kommunikationen internt bra på grund av god arbetsmiljö på deras arbetsplats. Däremot kan detta te sig mer hos K (2019) på grund av hur frilansaryrket tillåter att hen behöver vara nåbar i stort sett när som helst för att inte gå miste om en kund.
5.3
Techno-uncertainty, insecurity och
techno-complexity
Samtliga informanter använder sig av flera Adobe program under produktionsprocessen, varav alla prioriterar Indesign, Illustrator samt Photoshop för att producera design. Alla har kunskap inom tryckformsframställning och känner sig positiva att Adobe programmen ständigt uppdateras för att bli bättre. K (2019) känner sig sällan orolig över hur hens kunskap sätts på prov i arbetet på grund av uppdateringar:
”Programmen uppdateras varje månad tror jag. Jag tycker inte det är problematiskt för jag känner mig säker i verktygen, dom små uppdateringar brukar oftast göra att programmen bli effektivare” – K, 2019.
V (2019) berättar att under det senaste året av 2019 har programvarorna Adobe frustrerat arbetsflödet på grund av vissa uppdateringar som inte känts ”vettiga”. V (2019) menar även på att flera på
arbetsplatsen upplevt detta då flera ropat ut deras frustration på varandra: "Vafan händer? Varför detta? Ett exempel är att om jag ska skala
proportionerligt, vilket är en basic grej som ständigt görs i Photoshop. Då har uppdateringen lagt detta kortkommando på det mest konstigaste och märkligaste ställe. Den var inte där den brukade vara” - V, 2019.
23
W (2019) som även arbetar mycket i Photoshop, Illustrator och Indesign tycker att programvaror som uppdateras inte upplevs som ett problem. Trots detta har kortkommandon förändrats i viss mån, vilket skapat en del irritation under produktionsprocessen, men inte mycket. K (2019) anser inte att
kortkommandon och uppdateringar försvårar arbetet. Däremot berättar hen om en upplevelse när Indesign nyligen uppdaterade en vanlig funktion:
”Det är så störigt när jag inte vet vad jag gör för fel, speciellt när jag gör det på ett särskilt sätt, häromdagen försvann allting i mitt dokument i Indesign när jag höll på att göra en presentation. Det löste sig, men ändå irriterande” - K, 2019.
E och T (2019) känner sig inte oroliga inför uppdateringar och känner sig positiva till uppdateringar eftersom de är medvetna om att de är till för att förbättra. Informanterna är inte oroliga över att deras kunskaper i programmen sätts på prov eftersom de får hjälp och stöd om det behövs på deras
arbetsplats. För E, T och V (2019) erbjuder deras chef kurser eller olika utbildningar om det skulle uppstå osäkerhet kring programvaror eller medieteknik:
”Dom gångerna kunskaper sätts på prov är i så fall om en kund ber om något som ska utföras i ett specifikt program under kort deadline” – E, 2019.
E (2019) berättar att kunder ibland inte vet vad de ber om, vilket kan upplevas som problematiskt och även stressigt. Överlag är alla informanter bekväma i Mac men tycker det kan vara problematiskt att behöva byta till en vanlig PC. W (2019) berättar hur hen var tvungen att lära sig PC till en början på sin arbetsplats, ”jag tyckte inte om det till en början för allt tog mycket längre tid”. V (2019) fick även behöva hantera PC på en tidigare arbetsplats, vilket inte upplevdes som effektivt till en början:
”Programvarorna är ju bra i Mac. Jag har faktiskt suttit på ett bolag med PC en gång i tiden. När jag kom dit så fick jag veta att jag skulle sitta med en PC. Då frågade jag om jag kunde använda min privata dator och de fick jag inte eftersom de ville att jag skulle sitta med deras utrustning” -V, 2019.
V (2019) fortsätter att förklara att det tog ett tag att anpassa sig med PC, men att det fungerade bättre efter ett tag. E (2019) kunde inte något om Mac i början av karriären vilket resulterade i oro eftersom det tog tid att lära sig allt om Mac, men att kollegor hjälpte till så gott de kunde:
”När jag började jobba här hade jag aldrig öppnat en Mac, Iphone eller appar, alltså ingenting. Så för mig uppstod det en viss stress att inte kunna hantera den tekniken. Jag hade ingen aning om hur det fungerade. Om jag skulle fått byta till PC idag hade jag nog inte tyckt om det, jag är ju van med Mac nu!” - E, 2019.
24
Sammanfattningsvis är majoriteten av informanterna inte oroliga över att bli ersatta av en ny anställd på deras arbetsplats, eller ifall någon annan skulle kunna medieteknik eller program bättre. Alla får i stort sett hjälp från flera olika håll om det skulle uppstå osäkerhet vid medieteknik. K (2019) menar dock på att en oro kan uppstå i framtiden eftersom högre krav börjar ställas på grafiska formgivare:
”Jag kan känna mig orolig av en viss konkurrens om några år eftersom utbildningar börjar lära ut mer avancerade grejer inom det grafiska, så om några år kommer frilansare kunna göra allt haha, jag tvivlar dock på om detta är bra i längden för jag tror det kommer sluta med att alla brister i olika grejer i programmen” - K, 2019.
