Beträffande den tekniska utvecklingen i samhället idag så är den gemensamma uppfattningen bland informanterna att det går fort. Det händer ständigt nya saker och just när man börjar förstå en sak kommer något nytt.
108
Einarsdóttir m.fl. 1997, passim.
109
Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen, 2000, sid.27.
110
Det går ju alldeles på tok för fort allting. Alltså man hinner ju bara inte med. 111
(Barbro) Den är ju så snabb så den hinner man ju inte med. 112
(Aina)
Giddens menar att förändringstakten är extrem under den moderna eran som teoriavsnittet redan påvisat. Han framhåller att detta blir speciellt tydligt just inom de tekniska områdena men att det påverkar även annat. 113
En annan viktig aspekt som framkommit i samtal med pensionärerna är språkets betydelse. Redan innan man kan sätta sig in i saker och ting finns det en barriär i form av nya termer och beteckningar. Kanske anser man sig inte behöva den nya tekniken i så stor utsträckning ännu men redan vid samtal med människor kan man känna sig utanför.
Det är naturligtvis svårare att lära sig men jag tycker överhuvudtaget att hänga med i svängarna är svårt. Men det är ju frågan om man behöver? Jag tycker jag klarar mig bra men å andra sidan träffar man folk som pratar med termer…man pratar inte samma språk. 114 (Barbro)
Barbro tycker att språket förändras och nya termer används som gör att det är svårt att följa med i vissa samtal. Hon upplevde även detta då hon gick i pension och sedan besökte sin gamla arbetsplats. Språket hade förändrats på den korta tid hon hade varit borta. Även Aina påpekar språkets betydelse vid den snabba utvecklingen.
Det är bara förkortningar på allting. Man tänker sig ibland att man skulle skaffa något tillbehör till någonting så man läser annonser men man begriper inte hälften. 115 (Aina)
Det kan vara viktigt att inse språkets betydelse i den utveckling som nu sker också i biblioteken. Bibliotekariens roll blir att förmedla den nya kunskapen på ett så anpassat sätt som möjligt till den användargrupp det berör vilket innebär att även den språkliga aspekten bör beaktas. Betydelsen av att förklara nya termer och begrepp för att ge användaren en större helhetsbild är av stor vikt. Språket har annars en förmåga att kunna bidra till en känsla av utanförskap. I Seija Wellros bok Språk, kultur och social identitet, står att läsa att språket har en stor betydelse för socialisationsprocessen samt förstärker den sociala
111
Intervju med Barbro, Sundsvall 29/1 2007.
112
Intervju med Aina, Sundsvall 30/1 2007.
113
Giddens, 1996, 16 f.
114
Intervju med Barbro, Sundsvall 29/1 2007.
115
identiteten. Wellros menar att det inom olika grupper finns normer som delas av de som ingår i gruppen. Dessa normer bidrar med en känsla av trygghet och samhörighet och blir något de delaktiga kan känna igen sig i. Detta anser Wellros är en viktig faktor för samspelet mellan människor. 116 Det skapar en otrygg känsla av att inte längre kunna förstå vad före detta arbetskamrater nu upplever och genomgår när man besöker den gamla arbetsplatsen, precis som Barbro tidigare beskrev. 117 Arbetsplatsen är dessutom ett ställe där hon arbetat länge och där hon förmodligen känt sig hemma och trygg i sina erfarenheter och kunskaper. Där hon på ett självklart sätt ingått i ett sammanhang som en kompetent yrkeskvinna finns nu en känsla av osäkerhet. Besöken på arbetsplatsen idag kan just på grund av språkets förändring innebära att hennes identitet i gruppen av människor förändrats till ett större utanförskap än enbart det faktum att hon gått i pension. Den språkliga förändringen bidrar till ytterligare en aspekt. Wellros skriver att
Socialialisationsprocessen är vanligtvis långsam och energi- och tidskrävande. Några av de många hjälpmedel som i alla samhällen används för att underlätta socialisationen är språket, skrivna och oskrivna beteendenormer, värderingar och förhållningssätt, tid, rum, roller, relationer och hierarkier. De fungerar som redskap för att skapa struktur i såväl den yttre omgivningen som i människornas föreställningsvärld. 118
Wellros framhåller att det vanligtvis tar tid att förändra en socialiseringsprocess vilket naturligtvis stämmer generellt. Min upplevelse i detta fall är dock att modernitetens framfart och i synnerhet teknikens utveckling ständigt skapar nya begrepp att lära sig vilket gör att språket snabbt kan förändras i dagens samhälle i olika situationer. Wellros menar vidare att det är viktigt med en gemensam uppfattning om vad begrepp innefattar för att på så sätt kunna nå ett bra meningsutbyte. 119
Wellros talar om kulturchock och även om det skulle kunna uppfattas som ett starkt ord i detta sammanhang vill jag ändå påstå att det kan finnas en koppling till detta även här. Hon menar att igenkännandets betydelse är av stor vikt och att avsaknad av verktyg för att kunna hantera det som händer omkring oss kan skapa en känsla av kaos vilket i sin tur kan leda till en kulturchock. 120
116
Wellros, 1998, sid. 5.
117
Intervju med Barbro, Sundsvall 29/1 2007.
118 Wellros, 1998, sid. 19. 119 Wellros, 1998, sid. 25. 120 Wellros, 1998, sid. 45.
Tekniken i samhället kan påverka människor på fler sätt än vad som direkt kan upplevas som uppenbart. Den kan alltså även påverka en människas identitet och känsla av tillhörighet. Modernismens framfart handlar alltså inte enbart om de detaljer som förändrats som jag tidigare varit inne på utan kan påverka och bidra till en känsla av utanförskap och osäkerhet. Hur upplever då pensionärerna att den påverkar folkbibliotekens verksamhet?