Pensionärer som grupp kan vara mer utsatt beroende på en rad olika faktorer. Informanterna menar att det kan handla om att man aldrig fått en chans att ta del av den nya tekniken eller att det faktiskt är svårare att lära sig och minnas när man blir äldre.
För oss då som har kommit upp lite i åren, det är ju alldeles omöjligt. Det är ju helt fantastiskt att jag har skaffat mig en dator och lyckats lära mig någorlunda men… Jag har gått flera datakurser och det är svårt att få något att fastna i huvudet när man kommit upp i vår ålder. Jag gör det jag kan. Alla nya beteckningar på saker, det är ingen idé att lära sig för man får ingen användning av det i alla fall. 133
(Barbro)
Barbro upplever att minnet inte är vad det har varit. Minnet, konstaterar Dehlin m.fl. påverkas av åldersförändring. 134 Arbetsminnet i synnerhet som är det minne som ”kräver att man håller viss information i tankarna samtidigt som man bearbetar en uppgift.” 135 Naturligtvis påverkar detta det faktum att det är svårare för äldre personer rent generellt att ta till sig alla nya begrepp och funktioner som den nya tekniken har att erbjuda.
Ja, det är klart, det är det ju absolut för att vi…man var ju inte van vid någonting i den där vägen. […] det var ju bara mekaniska verktyg som yxa, såg, spadar, skyfflar och järnspett. Det var ju bara verktyg alltså som man höll i och gjorde en viss sak med. Men nu…det är ju så fruktansvärt…[…] jag har många bekanta som har samma problem som jag. 136
(Lennart)
Jag tror det och därför att de inte har fått vara med från början eller trott att de inte skulle behöva nyttja det där för att det har väl alla en förutfattad mening om i början. 137
(Aina)
Aina menar fortsättningsvis att hon lärt sig den nya tekniken genom sitt arbete som hygiensjuksköterska. 138 Även övriga informanter är inne på samma tankar. Det handlar om att få möjlighet att sätta sig in i den nya tekniken och
132
Giddens, 1996, sid. 39.
133
Intervju med Barbro, Sundsvall 29/1 2007.
134
Dehlin m.fl. 2000, sid. 196.
135
Dehlin m.fl. 2000, sid. 198.
136
Intervju med Lennart, Sundsvall 29/1 2007.
137
Intervju med Aina, Sundsvall 30/1 2007.
138
yrkeslivet är ett utmärkt sådant tillfälle. Har man inte haft den möjligheten är man mer utsatt i dagens samhälle menar de.
Jo, åtminstone tror jag att de har varit det, för nu tror jag det är mer yrkesfolk som är pensionärer. 139
(Gunnel)
Jag som har jobbat i hela mitt liv…men det finns faktiskt äldre personer, kvinnor, som varit hemma hela sitt liv och som inte varit ute och rört sig i yrkeslivet med begrepp och termer och sådär. Dem är det synd om för jag tycker att jag har det tillräckligt jobbigt. 140
(Barbro)
Genom att regelbundet få bevisat för sig själv att det går att lita på abstrakta system såsom datorer eller annan teknik så faller det sig mer och mer naturligt att lägga sin tillit till dem. Slutligen tas systemens funktion för givna vilket underlättas av att en person t.ex. använder sig av dessa i jobbet. I Giddens definition av tillit handlar det om att utifrån resultat av händelser kunna känna förtroende för en person eller ett system.141 Utifrån detta påvisas vikten av det informanterna menar med att teknik i arbetet kan skapa bättre förutsättningar även när de går i pension beträffande den nya tekniken.
Flera av informanterna påpekar också att det går att be om hjälp. De rådfrågar sina barn och får hjälp om det är något de behöver. De försöker efter bästa förmåga följa med i det som händer på fronten eller i alla fall det de upplever att de måste lära sig för att klara av vissa grundläggande saker. I biblioteken väljer de att fortsätta fokusera på de media de är vana vid att använda.
Ofta tas bristen av behov upp i samtalen kring den nya tekniken. Jag upplever att det handlar om att de är nöjda med det de har. Samtidigt finns det möjligheter som hamnar utom räckhåll för pensionärerna i och med detta synsätt och som i själva verket skulle kunna öppna en ny värld i form av information på områden där deras intressen befinner sig. Dessa möjligheter skulle kunna belysas av bibliotekarier på ett intressant sätt och utifrån de förutsättningar varje användargrupp och även varje individ har. Det handlar från pensionärernas sida inte om ointresse eller ovilja att lära sig nya saker. Det handlar snarare om att de inte upplever att det finns något behov. Jag menar att behov till viss del är något vi skapar själva. Med rätt vetskap och genom att bli
139
Intervju med Gunnel, Sundsvall 31/1 2007.
140
Intervju med Barbro, Sundsvall 29/1 2007.
141
mer insatt i vad som finns att tillgå kanske behovet skulle kunna växa och ta sig nya och helt oanade uttryck.
Informanterna försöker efter bästa förmåga att följa med i den utveckling som sker i samhället idag. Flera av dem använder dator hemma. De har mobiltelefon, video, dvd osv. Däremot upplever de ingen direkt koppling mellan den nya tekniken och det bibliotek de känner till och är vana vid. De lever i allra högsta grad i den moderna tiden efter bästa förmåga men när de går till biblioteket får modernitetens abstrakta villkor ge plats åt det konkreta. Det som de kan hålla i handen, titta på och uppleva på det sätt de alltid har gjort. Pensionärerna är eniga, boken vinner tveklöst, igår, idag och imorgon.
Slutdiskussion
Uppsatsens syfte är att redogöra för en grupp pensionärers biblioteksvanor och syn på folkbiblioteket samt även se hur dessa upplever kultur kontra ny informationsteknik i dagens folkbibliotek. Avsikten har varit att problematisera äldres förhållande till folkbiblioteket. Detta är gjort i ljuset av Anthony Giddens teoretiska perspektiv angående moderniteten som fenomen. Det finns även vissa kopplingar gjorda till Jochumsen och Hvenegaard Rasmussens användarstudie och livsstilsperspektiv då det känns relevant för denna undersökning.