Ingela Sjöberg En kvalitativ studie av fem pensionärers syn på folkbiblioteket ur ett modernitetsperspektiv Igår, idag, imorgon

(1)

Institutionen för ABM

Biblioteks- och informationsvetenskap

Igår, idag, imorgon

En kvalitativ studie av fem pensionärers syn på folkbiblioteket ur ett modernitetsperspektiv

Ingela Sjöberg

Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2007 Institutionen för ABM

Handledare: Ulrika Kjellman

Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 333 ISSN 1650-4267

(2)

Inledning ... 3

Disposition ... 4

Syfte och frågeställningar ... 4

Begrepp... 5

Forskningsöversikt ... 6

Äldre och bibliotek ... 6

Annan relevant litteratur ... 9

Teoretiska utgångspunkter ... 10

Modernitet... 11

Diskontinuiteter...11

Tid och rum ...11

Urbäddning ...12

Tillit ...13

Användarperspektiv ... 15

Metod ... 17

Avgränsning... 17

Intervjuer och informanter ... 17

Undersökning och analys... 20

Folkbibliotekens utveckling... 20

Åldrande... 21

Informanter... 22

Gunnel... 23

Lennart ... 24

Aina... 24

Britta ... 24

Barbro ... 25

Biblioteksvanor ... 25

Folkbibliotekens utbud ... 26

Att söka i folkbiblioteket ... 27

Förändringar i vanorna... 30

Synen på folkbiblioteket ... 32

Definition av folkbibliotek... 32

Kultur eller information ... 33

Förändrad syn på folkbibliotek ... 36

Folkbibliotekets eventuella brister... 37

Folkbiblioteket som lokalt fenomen ... 38

Den nya tekniken ... 39

Teknik i samhället... 40

Teknik i folkbiblioteket ... 43

En skrämmande utveckling... 43

En utsatt grupp ... 46

Slutdiskussion ... 49

Utgångspunkter... 49

Definition och nyttjande ...49

Synen på förändring i folkbiblioteket ...50

Kultur kontra informationsteknik ...50

Utvecklingens påverkan för pensionärer som grupp ...51

Osäkerhet inför snabb utveckling...51

En tid av förändring ... 52

Modernitet och identitet... 52

Modernitet och livsstil ... 53

Det lokala blir globalt ... 54

Fortsatta funderingar... 55

Sammanfattning ... 56

Käll- och litteraturförteckning... 58

(3)

Otryckta källor ... 58

Tryckta källor... 58

Bilaga ... 60

Intervjuguide ... 60

Allmänt ... 60

Biblioteksvanor... 60

Synen på folkbiblioteket ... 61

Den nya tekniken ... 61

(4)

Inledning

Denna uppsats kommer att diskutera pensionärers syn på folkbibliotek och dess utveckling ur ett modernitetsperspektiv. Pensionärer utgör en förhållandevis stor grupp av dagens folkbiblioteksbesökare och har också med egna ögon upplevt och sett den utveckling som skett. Det är därför av intresse att ta del av deras syn på biblioteken, och hur den synen har utvecklats eller förändrats över tid. En annan intressant aspekt är att ställa kultur kontra utveckling och informationsteknik mot varandra för att få ta del av deras tankar kring detta. I debatten fokuseras det ofta på den tekniska utvecklingen som går i ett rasande tempo och i denna utveckling är pensionärerna en intressant grupp. Jag upplever att det finns fördomar som påstår att utvecklingen är extra jobbig just för äldre människor. Stämmer detta eller är det just fördomar?

I Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år diskuterar Joacim Hansson folkbibliotekens utveckling under de senaste hundra åren och gör följande reflektion

Teknikutvecklingen har ofta likställts med samhällsutveckling. Människors vardag är dock inte i första hand teknisk, utan handlar om relationsskapande, meningsskapande och byggande av förutsättningar för trygghet i oss själva som individer och som aktiva, delaktiga samhällsmedborgare.[…]Diskussionen om folkbibliotekets plats i samhället och betydelse för medborgarna har under de senaste decennierna ofta nog haft informationsteknologiska förtecken, men det är i människornas lokala strävan efter mening, sammanhang och trygghet som det har sin grogrund och yttersta uppgift. ¹

Här delar jag Hanssons åsikter. I folkbibliotekets roll och uppgift kan även andra värden än de informationsteknologiska ligga, även om dessa varit i fokus under den senaste tiden, vilket är viktigt att komma ihåg. Det är därför intressant att få ta del av hur pensionärerna anser att den nya tekniken påverkar allt detta. Påverkar tekniken pensionärerna i den utsträckning man tror eller ligger den fortfarande väl dold om de väljer att inte se den? Äldre människor är de som varit med längst och sett mest av den utveckling som varit. De har

1 Hansson, Joacim, 2005, Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år sid. 11.

(5)

deltagit i en enorm mängd förändringar i samhället vilka förmodligen inte gått dem obemärkt förbi. De har en förmåga att se bakåt och jämföra med vad de ser idag på ett sätt som faktiskt bara är dem förunnat.

Disposition

I inledningskapitlet av denna uppsats ligger syfte och frågeställningar där det klargörs vad uppsatsen kommer att avhandla. Här finns också förklaringar av viktiga begrepp som kommer att användas i uppsatsen.

Därefter beskrivs forskningsläget inom det område där uppsatsen hör hemma. Här redogörs för litteratur och studier som behandlar äldres relationer till bibliotek ur olika aspekter samt annan relevant litteratur för uppsatsen.

Under rubriken teoretiska utgångspunkter avhandlas uppsatsens teorier.

Anthony Giddens Modernitetens följder (1996) används för att diskutera modernitetens påverkan och framfart när det gäller pensionärernas syn på folkbiblioteket. Då jag studerar pensionärer som användargrupp väljer jag att belysa detta utifrån boken Gør biblioteket en forskel? (2000) av Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen.

I metodavsnittet beskrivs sedan tillvägagångssättet beträffande arbetet med uppsatsen. Här diskuteras även vilka avgränsningar som gjorts samt faktorer som kan ha bidragit till eventuell påverkan av resultatet.

Därefter övergår uppsatsen till själva undersöknings- och analysdelen.

Inledningsvis beskrivs kortfattat folkbibliotekens utveckling under senare tid utifrån vald litteratur. Åldrandet är ytterligare en aspekt som därefter beskrivs.

Här studeras även informanternas tankar om folkbibliotek ur olika perspektiv samt kopplas till den utvalda teorin. Informanternas intervjusvar presenteras utifrån de olika teman som undersökningsdelen delats upp i och som består av biblioteksvanor, synen på folkbiblioteket samt den nya tekniken. Analysen av detsamma presenteras också i denna del.

I den avslutande diskussionen knyts sedan materialet samman genom en sammanfattning av det resultat som framkommit. Här diskuteras även resultatet kopplat till en större kontext samt hur det skulle kunna vara möjligt att arbeta vidare utifrån det som redan undersökts.

Slutligen finns en sammanfattning av uppsatsen i sin helhet. Därefter kommer käll- och litteraturförteckning samt en intervjuguide som bilaga.

Syfte och frågeställningar

(6)

Syftet med denna uppsats är att redogöra för en grupp pensionärers biblioteksvanor och syn på folkbiblioteken, samt även se hur de upplever kultur kontra ny informationsteknik i dagens folkbibliotek.

Jag vill utifrån detta problematisera äldres förhållande till dagens folkbibliotek och de frågeställningar jag valt att studera och besvara är:

- Hur pensionärerna definierar dagens folkbibliotek och hur de nyttjar detsamma.

- Vilken syn de har på folkbibliotekens utveckling och förändring.

- Hur de ser på kultur i förhållande till dagens informationsteknik och utveckling i samhället såväl som i folkbiblioteket.

- Hur de ser på pensionärer (sig själva) som grupp och hur de menar att denna utveckling påverkar just dem.

- Om det finns en osäkerhet eller kanske till och med rädsla inför den utveckling som sker.

Begrepp

Jag har här valt att definiera vissa begrepp som är centrala för undersökningen.

Definitionerna av begreppen har företrädelsevis hämtats ur Nationalencyklopedin. Därefter följer mer specifika förklaringar beträffande vissa av begreppen utifrån den litteratur jag har valt att basera uppsatsen på.

Folkbibliotek - I Nationalencyklopedin står att folkbibliotek är ett ”för allmänheten tillgängligt bibliotek som tillhandahåller medier för förströelse, bildning och utbildning.” ²

Pensionär – I denna uppsats innefattar begreppet en ”person som pensionerats av åldersskäl” och då pensionsåldern i detta land idag är 65 år avses alltså personer från 65 år och uppåt. ³ De som intervjuats kommer fortsättningsvis att benämnas både pensionärer och informanter.

Modernitet – Här handlar det om ”att svara mot nutidens krav tekniskt, värderingsmässigt etc.” ⁴ När det gäller moderniteten i tid och rum så menar Giddens att begreppet ”avser de former av socialt liv och social organisation som växte fram i Europa fr.o.m. 1600-talet och som senare

2 Nationalencyklopedins Internettjänst, http://www.ne.se sökord: folkbibliotek, 2007-05-06.

3 Nationalencyklopedins Internettjänst, http://www.ne.se sökord: pensionär, 2007-05-06.

4 Nationalencyklopedins Internettjänst, http://www.ne.se sökord: modernitet, 2007-05-06.

(7)

har utsträckt sitt inflytande över hela världen.” ⁵ Han påpekar dock att detta inte uttrycker modernitetens viktigaste drag och väljer att lägga fokus vid den känsla av osäkerhet som han framhåller att moderniteten som fenomen skapar hos människan.⁶ Detta fördjupas under teoriavsnittet.

Gerontologi – Begreppet innebär ”läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad till personens död.” ⁷

Forskningsöversikt

Äldre och bibliotek

Beträffande forskning inom området äldre och bibliotek fann jag snabbt att fokus till stor del ligger på pensionärers läs- och biblioteksvanor samt på biblioteksservice för äldre och funktionshindrade i form av olika hjälpmedel och ”boken-kommer” verksamhet. En annan vinkel av ämnet behandlar äldre och teknik, i synnerhet då Internet och datorer.

Likvärdig service! Bibliotekens tjänster till äldre och funktionshindrade är en bok utgiven av Bibliotekstjänst och beskriver den verksamhet som finns för människor med särskilda behov av olika slag. ⁸ Den lyfter fram de speciella tjänster och möjligheter som biblioteken kan erbjuda människor i behov av extra stöd, såsom äldre och funktionshindrade, för att kunna ta del av bibliotekens utbud. Boken är uppbyggd i flera olika avsnitt där respektive författare ger läsaren sin syn på problematiken. En journalist har intervjuat bibliotekarier i olika kommuner spridda över olika delar av landet vilket sedan sammanställts. Därutöver finns avsnitt angående bl.a. talböcker, LL-böcker (lättläst) samt kulturombudsverksamhet inom äldreomsorg. Avsikten med boken är att inspirera till fortsatt och förbättrat arbete med de berörda grupperna i detta sammanhang. Budskapet om att bibliotek och kultur är till för alla går som en röd tråd genom hela boken.

Kulturrådets Bibliotekens särskilda tjänster – Kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade har en liknande inriktning. ⁹

5 Giddens, Anthony, 1996 Modernitetens följder, sid. 13.

6 Giddens, 1996, sid. 13.

7 Nationalencykopedins Internettjänst, http://www.ne.se sökord: gerontologi, 2007-05-06.

8 Bibliotekstjänst, 2000, Likvärdig service! Bibliotekens tjänster till äldre och funktionshindrade.

9 Statens Kulturråd 1999:2, Bibliotekens särskilda tjänster – Kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade.

(8)

Avsikten med rapporten var att kartlägga vad som hänt med bibliotekens uppsökande verksamhet. De undersökte denna typ av verksamhet i tjugo olika kommuner. Intervjuer genomfördes med tjänstemän och politiker inom äldreomsorg, omsorg och biblioteksverksamheter. Även låntagare intervjuades.

Undersökningens resultat visade att den verksamhet som biblioteken har för äldre och funktionshindrade i många fall uppfattas som frivillig istället för obligatorisk. Den här typen av verksamhet har heller ingen stark ställning på kommunpolitisk nivå, vilket betyder att de personer som är i behov av denna service är de stora förlorarna i den utveckling som skett i biblioteken. ¹⁰

Rapporten framhåller att tillgång till biblioteket borde vara en rättighet för alla människor och att dessa tjänster därför ska ses som ett nödvändigt komplement till den vanliga verksamheten. De menar också att dessa tjänster inte ska ses som frivilliga åtaganden.

En magisteruppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap är Sex kvinnliga pensionärers användning av och syn på folkbiblioteket och dess olika roller: med utgångspunkt från deras individuella livsstilar av Linda Bergström och Gun Ring. ¹¹ Uppsatsen handlar om pensionärers användning och syn på folkbibliotek och diskuterar detta utifrån Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens teori om individernas individuella livsstilar. I studien uppmärksammar Bergström och Ring en skillnad när det gäller informanternas biblioteksvanor och till vilken livsstil de enligt Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens teori tillhör. ¹² Ytterligare en intressant aspekt som de lyfter fram är att de faktiskt sett att pensioneringen kan vara en av de faktorer som bidrar till förändrade biblioteksvanor. De har kommit fram till att människor både kan tillhöra de olika kategorierna ”mönsterbrytare” och ”frånfallna” under sina liv. ¹³ Vad dessa två kategorier innebär kommer jag att återkomma till under teoriavsnittet. De talar även om hur olika former av hinder kan finnas för biblioteksanvändaren som därmed också påverkar individens användning av biblioteket. Både yttre och inre omständigheter påverkar detta faktum såsom öppettider, dåligt väglag, avstånd och de upplever att flera av dessa faktorer kan sammanknippas med pensionärer. Vissa av faktorerna kan biblioteken själva påverka medan andra är omöjliga då de ligger utanför deras kontroll. ¹⁴

10 Statens Kulturråd 1999:2, sid. 6.

11 Bergström, Linda & Ring, Gun, Sex kvinnliga pensionärers användning av och syn på folkbiblioteket och dess olika roller: med utgångspunkt från deras individuella livsstilar Magisteruppsats, 2003:121, Bibliotekshögskolan i Borås.

12 Bergström & Ring 2003, sid. 58.

(9)

Det finns många intressanta aspekter med denna studie även om vi fokuserar på olika saker i våra undersökningar. Jag använder delar av den studie Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen gjort för att på så sätt påvisa att livsstil har betydelse för biblioteksanvändningen. Jag är dock inte, som jag senare kommer att gå in på grundligare, beredd att placera in informanterna i de fyra livsstilsgrupper på samma sätt som de gör. Till skillnad från Bergström och Rings uppsats kommer det här istället att handla om moderniteten som fenomen och pensionärernas och folkbibliotekets plats i densamma.

Elisabeth Kroon och Mats Savolainens magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Silversurfarna med hela världen i en låda Användarundervisning i internet för sju ålderspensionärer, är en fallstudie som beskriver äldres användande och lärande när det gäller internet. ¹⁵ De har skapat en användarundervisning som de sedan låtit sju pensionärer delta i och utifrån detta redovisat sina resultat. De menar att de äldre är en grupp som förtjänar att synas mer i dagens forskning angående Internet. ¹⁶

Beträffande internationella studier så handlar många till stor del om den service som biblioteken kan erbjuda äldre och funktionshindrade människor och även här finns forskning kring äldre och Internet.

Margret Kendall tar i sin artikel ”Public library services for older adults”

upp just biblioteksservicen för äldre och hur den ska kunna förbättras. Hon anser att många studier gjorts de senaste tio åren som diskuterar i vilken utsträckning bibliotekens service faktiskt kan spela roll för äldre personer i deras liv. ¹⁷

”Who says that old dogs cannot learn new tricks? A survey of Internet/web usage among seniors” är en artikel skriven av Primoz Juznic mfl. som beskriver läget i Slovenien beträffande seniorers användande av datorer och Internet då det visat sig i flera studier att det inte bara är yngre som använder detta utan även de äldre. ¹⁸

15Kroon, Elisabeth & Savolainen, Mats Silversurfarna med hela världen i en låda Användarundersökning i internet för sju ålderspensionärer, Magisteruppsats 2003:117, Bibliotekshögskolan i Borås.

16 Kroon & Savolainen, 2003, sid. 112.

17 Margret Kendall, 1996, ”Public library services for older adults” Library Review Volume: 45 Issue: 1 (2007-05-01). Finns i fulltext på:

http://www.emeraldinsight.com.ezproxy.its.uu.se/Insight/viewPDF.jsp?Filename=html/Output/Published/

EmeraldFullTextArticle/Pdf/0350450102.pdf

18 Primoz Juznic m.fl. 2006 ”Who says that old dogs cannot learn new tricks? A survey of Internet/web usage among seniors” New Library World: Volume 107 Issue 7/8 (2007-05-01). Finns i fulltext på:

http://www.emeraldinsight.com.ezproxy.its.uu.se/Insight/viewPDF.jsp?Filename=html/Output/Published/

EmeraldFullTextArticle/Pdf/0721070705.pdf

(10)

Annan relevant litteratur

Utöver den litteratur som handlar om äldre och bibliotek finns en rad andra relevanta texter att förhålla sig till. Det handlar om historik, gerontologi, språk, informationsteknologi och liknande som jag här nedan kommer att redogöra för.

Vid studier om folkbibliotekens utveckling känns det även relevant att detta belyses ur ett historiskt perspektiv. För att göra det har jag valt att studera Joacim Hanssons Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år. ¹⁹ Hansson väljer att studera folkbibliotekens utveckling utifrån de roller och uppgifter han menar att folkbiblioteken har haft och kommit att anta under de senaste hundra åren. Det är svårt att frångå den snabba informationstekniska utveckling som skett under denna tid men samtidigt så anser Hansson, som jag skrev inledningsvis, att tekniken inte är det viktigaste i människors vardag utan att det då snarare handlar om trygghet och samhörighet.

Mitt i byn! – Om det moderna folkbibliotekets framväxt är en bok av Jan Ristarp och Lars G Andersson som tar upp den utveckling som folkbiblioteken genomgått på senare tid. ²⁰ Båda dessa böcker fokuserar på de roller biblioteken har i människors liv och i samhället i stort. Även inom detta område finns det mycket att hämta till denna uppsats vilket kommer att visa sig vartefter.

Läran om ådrandet utifrån biologiska, psykologiska och sociala perspektiv är något som Ove Dehlin m fl. tar upp i boken Gerontologi. ²¹ Jag har valt att ta med denna aspekt då jag tror att det kan vara viktigt att ta del av åldrandet som fenomen och se hur olika infallsvinklar i åldrandet påverkar människor generellt för att på så sätt få en större förståelse för ämnet.

Även litteratur som talar om den utveckling som skett under de senare åren inom folkbibliotekens verksamhet har varit av relevans för studien.

Modern teknik Moderna medier – Biblioteken i IT-samhället beskriver biblioteken utifrån det moderna samhället och de nya medier som kommit. ²² Solveig Einarsdòttir m.fl. saknade litteratur angående nya medier och IT- användning för bibliotekarier och beslöt sig därför för att skriva denna bok. Jag

19 Hansson, 2005.

20 Jan Ristarp & Lars G Andersson, 2001, Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt

21 Ove Dehlin, m.fl. 2000, Gerontologi Åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.

22 Solveig Einarsdòttir m.fl. 1997, Modern teknik Moderna medier Biblioteken i IT-samhället.

(11)

koncentrerar mig på ett avsnitt av Bengt Källgren som heter

”Folkbibliotekarien och den nya tekniken”. ²³

Seija Wellros bok Språk, kultur och social identitet är också en bok av intresse för denna studie då den tar upp språkets betydelse för människors identitet. ²⁴ Språket påverkar så till vida att det kan uppstå kulturkrockar när människor befinner sig i okända situationer där de inte riktigt kan relatera till det språk som används. Detta gäller ju såklart i stor utsträckning om människor befinner sig på främmande platser runt om i världen men kan också upplevas på andra sätt vilket kommer att framgå tydligare i undersökningsdelen.

Modernitet och självidentitet är en annan av Giddens böcker som är relevant för uppsatsen. ²⁵ Giddens tar här bl.a. upp modernitetens roll beträffande de växande möjligheterna och utbudet som gör att människan aktivt måste göra val av olika slag. Inom ramen för detta behandlar han begreppet livsstil utifrån modernitetens villkor vilket är intressant med tanke på att även Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen avhandlar livsstilens betydelse för biblioteksvanor.

Teoretiska utgångspunkter

En av de teoretiska utgångspunkter jag har för avsikt att använda är Anthony Giddens teori om modernitet. I sin bok Modernitetens följder talar han bl.a. om modernitet i aspekterna tid och rum, urbäddning samt tillit. ²⁶ Jag menar att man i detta avseende skulle kunna finna en koppling mellan hans teori och de frågor som ställs i inledningen.

Då jag valt att studera en användargrupp känns det även relevant att belysa användarstudier i någon form som komplement till modernitetsperspektivet.

För att kunna förankra de kommande intervjuerna i teoretiska aspekter har jag tittat närmare på hur pensionärerna som användargrupp ser ut, vilka behov som finns, informationssökningsbeteenden och hur biblioteksvanor och användning ser ut. Detta har jag gjort utifrån Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens teoretiska perspektiv.

23 Källgren, Bengt, 1997, ”Folkbibliotekarien och den nya tekniken” Modern teknik Moderna medier Biblioteken i IT-samhället, sid. 13-27.

24 Wellros, Seija, 1998, Språk, kultur och social identitet.

25 Giddens, Anthony, 1997, Modernitet och självidentitet Självet och samhället i den senmoderna epoken.

26 Giddens, 1996, passim.

(12)

Modernitet

Anthony Giddens modernitetsbegrepp är av en komplex karaktär. Moderniteten har, enligt Giddens, en innebörd som handlar om den snabba utveckling som sker och hur detta påverkar människan på ett sätt som tidigare inte funnits. Han beskriver sitt forskningsuppdrag på följande vis:

Jag ämnar försöka visa att den desorientering som kommer till uttryck i känslan att systematisk kunskap om social organisation är ouppnåelig primärt härrör från en upplevelse många av oss har, nämligen av att vara fångade i ett universum av händelser som vi inte helt förstår och som i stor utsträckning tycks stå bortom vår kontroll. ²⁷

Känslan av att inte ha kontroll över situationer blir således i modernitetens era större då människan omöjligt kan vara expert på eller insatt i allting.

Det intressanta i detta fall blir att se om pensionärerna själva som grupp upplever sig vara speciellt påverkade av det som sker. För att kunna koppla detta till Giddens på ett djupare plan krävs en del förklaringar av hans teori.

Diskontinuiteter

Giddens talar om Modernitetens diskontinuiteter och påvisar hur det går att se dessa och hur de skiljer de ”moderna sociala institutionerna från de traditionella samhällsordningarna.” ²⁸

1: Förändringstakten är extrem under den moderna eran. Giddens menar att det är mest tydligt när det gäller teknologin men att även andra områden genomsyras. ²⁹

2: Förändringens räckvidd innebär att olika delar i världen nu kan bindas samman på nya sätt vilket skapar helt nya sociala möjligheter. ³⁰

Detta är två av de diskontinuiteter som, enligt Giddens, ligger i modernitetens natur och som påverkar den utveckling som sker på olika områden.

Tid och rum

Modernitetens framfart i det moderna samhället bidrar till att separera tid och rum på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Historiskt sett sammankopplas

27 Giddens 1996, sid.14.

28 Giddens, 1996, sid.16.

29 Giddens, 1996, sid. 16 f.

(13)

oftast plats och tid. Idag är det möjligt att t.ex. samtala med människor över hela världen. Kompetens kan snabbt delas med kollegor långt borta och de tekniska möjligheter som till stor del styr vårt samhälle tas för givna på ett allt mer självklart sätt. Giddens konstaterar att modernitetens snabba utveckling delat rummet från platsen genom att personlig närvaro inte längre krävs på samma sätt. ³¹ Genom t.ex. mediernas genomslagskraft kan vi ta del av händelser runt om i världen utan att befinna oss där. Medierna påverkar oss genom att ge oss inblickar i nya saker och på så sätt också skapa nya sätt att leva. Giddens menar att det lokala och globala idag kan bindas samman på ett sätt som förr var otänkbart. Detta tack vare de moderna organisationernas nya möjligheter. ³² Världen krymper alltså och det globala berör människor i större utsträckning idag än tidigare och leder till att gränser suddas ut och nya kontakter knyts.

Urbäddning

I modernitetsbegreppet ligger, förutom det faktum att allt går snabbare, också att tid och rum inte längre kopplas samman lika självklart som förr, vilket diskuterats ovan. Urbäddning innebär enligt Giddens att ”[s]ociala relationer

’lyfts ut ur’ sina lokala interaktionssammanhang och omstruktureras över obegränsade områden av tidrummet.” ³³ Den tekniska utvecklingen bidrar till att flytta de gränser vi tidigare varit beroende av. De lokala sammanhangen och de personliga mötena har ersatts av system som breddar våra möjligheter och vidgar våra handlingsalternativ.

Giddens talar om två former av urbäddningsmekanismer: Symboliska medel och Expertsystem. När det gäller symboliska medel talar han i detta fall nästan uteslutande om pengar. Giddens konstaterar att

Pengar är en form för senareläggning som erbjuder medel att förbinda kredit och skuldförbindelse under förhållanden där ett omedelbart utbyte av produkter är omöjligt.

Man kan säga att pengar är ett medel att sätta tiden inom parentes och därmed lyfta ut transaktioner ur deras särskilda utbytesmiljö. Eller bättre och uttryckt i de termer som tidigare införts: pengar är ett medel att skapa avstånd i tidrummet. Pengar gör det möjligt att genomföra transaktioner mellan aktörer som är vitt skilda från varandra i tid och rum. ³⁴

33 Giddens, 1996, sid. 29.

34 Giddens, 1996, sid. 31.

(14)

Det handlar här om den nya tidens möjligheter till de förändrade sociala mönster som uppkommer i och med att pengar kan användas på detta mer obegränsade sätt.

Expertsystem är, enligt Giddens, ett annat exempel på urbäddningsmekanism. Han slår fast att expertsystem är något som baseras på professionell och teknisk expertis och att människor idag ständigt påverkas av dessa i den miljö han eller hon lever i. ³⁵ Människor utnyttjar dagligen denna expertis utan att reflektera över vad som ligger bakom t.ex. en konstruktion av det som används. De går i trappor, åker bil, buss, flyg och bakom alla dessa konstruktioner ligger en hel vetenskap i form av teknik och beräkningar av hållfasthet och liknande. De förlitar sig på de system som ligger bakom dessa konstruktioner utan att behöva ha kontroll över situationen. De konstruktioner som idag används är av betydligt mer komplex karaktär än tidigare då utvecklingen hela tiden går framåt. Giddens menar att expertsystem är urbäddningsmekanismer på samma sätt som pengar eftersom sociala relationer även här tas ur det sammanhang de tidigare varit en självklar del av. ³⁶

Tillit

När Giddens talar om tillit menar han att en bra utgångspunkt för förståelse av detta är ”förtroende för eller förlitan på att ngn eller ngt har en viss egenskap eller attribut eller att ett påstående är sant”. ³⁷ Han tar vidare upp tio punkter som definition och förklaring av begreppet tillit. Jag väljer att återge delar av innebörden i dessa.

Tillit handlar, enligt Giddens, om att känna förtröstan för att saker och ting är som de ska. Genom att gång på gång bli övertygad om en människas eller ett systems pålitlighet skapas tillit. Han säger också att man inte behöver känna tillit till något bara för att det är självklart och synligt, samtidigt som människan faktiskt har en förmåga att känna tillit till det helt okända och okontrollerbara. Tillit kan kännas till symboliska medel eller expertsystem trots att dessa ofta bygger på sådant som de flesta människor inte har någon djupare kunskap om. ³⁸ Tillit handlar alltså om att känna förtröstan i en tid där det är omöjligt för människan att kunna ha kunskap och kontroll på alla områden. När det gäller känslan av tillit så handlar det också om att bedöma hur stor risk som tas i olika sammanhang. Människan vet att det finns risker med saker han eller

35 Giddens 1996, sid. 34.

36 Giddens, 1996, sid. 35.

37 Giddens, 1996, sid. 36 (en övers. fr. trust-oxford English dictionary).

38 Giddens, 1996, sid.39 ff.

(15)

hon gör men väljer att lita på att t.ex. det flygplan de sätter sig i ska ta dem mellan de destinationer de vill på ett säkert sätt. De bedömer att den vinst de gör är större än den risk de tar trots att de inte har kontroll över teknik och kompetens hos dem som möjliggör deras resa.

Sammanfattningsvis menar jag att Giddens syn på tidens betydelse för plats och rum och hur detta påverkas i modernitetshänseende skulle kunna appliceras på denna studie utifrån det faktum att biblioteken som rum numera också finns tillgängligt bortom just tid och rum. Internet har skapat nya möjligheter där människor idag själva kan söka information hemifrån i kataloger, de kan reservera och även mejla biblioteken för att ställa frågor oavsett öppettider och liknande. E-böcker är en annan variant på hur denna aspekt förändras. Det som tidigare var en nödvändighet i form av tid, plats och fysisk närvaro är inte längre av samma vikt vilket också påverkar synen på tillgänglighet, sociala möten m.m. Samtidigt som saker och ting blir mer lättillgängliga för användarna blir de också mer och mer beroende av tekniken.

Expertisen blir alltså viktigare än någonsin fast kanske inte lika synlig.

Hur användarna ser på tekniken påverkar också deras beteende som individer. I vilken utsträckning de känner tillit till den teknik som idag styr våra liv eller om de ser stora risker med det faktum att de inte längre har samma kontroll över förfarandet i biblioteken är intressanta aspekter av detta.

Påverkar det användarnas beteende och i så fall på vilket sätt? Vågar de följa med i den utveckling som sker och ta del av de nya medier som finns tillgängliga? Naturligtvis är detta allmänmänskliga frågor som på ett eller annat sätt påverkar alla typer av användargrupper och individer på olika vis.

I urbäddningsbegreppet ligger det faktum att det tidigare konkreta förskjuts till ett mer abstrakt plan. Detta skulle i sin tur, menar jag, kunna innebära att när vi idag talar om biblioteken som informationscentraler istället för bokcentraler kan det kopplas till just urbäddning. Information som fenomen är idag något ganska flytande. Den går att hitta i form av tidningar, faktaböcker och liknande även om information och informationssökning ofta förknippas med datorer, Internet och den nya teknikens möjligheter idag.

Informationsutbudet har ökat på ett explosionsartat sätt de senaste åren och information är ett abstrakt begrepp i synnerhet om man inte satt sig in i vad det handlar om. Människor kan gå in i vilket bibliotek som helst i vårt land idag och i princip få den information de behöver. Detta resulterar i att de inte på samma sätt är beroende av att ett specifikt bibliotek, deras lokala bibliotek, har just den information de behöver. Det finns tillfällen då det inte ens krävs ett bibliotek över huvudtaget för att finna det som söks. Detta går i stor

(16)

utsträckning att göra hemifrån. Det tidigare så konkreta biblioteksrummet har till viss del blivit abstrakt. Jag hävdar att det är ett exempel på när moderniteten, och i det här fallet, den ökade tillgången till information, lyfter sociala relationer ur de interaktionssammanhang Giddens tidigare påtalade ³⁹.

Utifrån Giddens teori om modernitetens villkor vill jag alltså studera vad den för med sig i form av snabb utveckling och förändring samt kartlägga informanternas upplevelser kring detta. Bidrar modernitetens framfart till en känsla av otrygghet? Min undran blir därför: var står pensionärerna i denna föränderliga värld och hur ser de på förändringen i folkbiblioteken?

Användarperspektiv

När det gäller just studier av en användargrupps relation till bibliotek har jag teoretiskt inspirerats av Jochumsen och Hvenegaard Rasmussens forskning. ⁴⁰ De har i sin intervjustudie valt att se närmare på sina informanters biblioteksvanor, vilken syn de har på folkbibliotek etc. De vill se vilken betydelse folkbiblioteket har för dessa människor. Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen har kopplat detta till olika livsstilar, de menar att människors livsstilar och vardag påverkar hur deras biblioteksvanor ser ut.

Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen upplever att det har blivit vanligare för bl.a. sociologer och etnologer att utvidga sitt område och lägga fokus på att även omfatta hur vardagslivet praktiseras på olika sätt bland olika miljöer och människor. Det är med detta fokus i tankarna som de väljer att studera sina informanters skilda livsstilar. Vardagslivet är det som sker varje dag och där olika aktiviteter följer en bestämd rytm. Det är i vardagen de centrala delarna i en människas liv utspelar sig. De anser att regelbundna biblioteksbesök kan vara en aspekt på just detta. ⁴¹

Livsstil är något alla människor har på olika sätt beroende på vem man är.

Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen slår fast att forskning om livsstilar påvisar att våra handlingar påverkar bilden av oss själva både i förhållande till oss själva men också i förhållande till vår omvärld. Det handlar alltså även om identitetsskapande och om vart man hör hemma. Livsstilen blir i detta avseende en symbolisk markör. ⁴²

39 Giddens, 1996, sid. 29.

40 Jochumsen, Henrik & Hvenegaard Rasmussen, Casper, 2000.

41 Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen, 2000, sid. 54.

(17)

Vidare talar de om mönsterbrytare och frånfallna med vilka de avser de förändringar i en människas liv som kan påverka hans eller hennes biblioteksvanor. Med mönsterbrytare menar Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen personer som bryter ett mönster när de gäller biblioteksvanor.

Kanske kommer personen ifråga från en familj där ingen använt biblioteket för att sedan under en viss period under sitt eget liv börja gå till biblioteket av en eller annan anledning. ⁴³ De frånfallna är personer som tidigare besökt biblioteket men där förändringar i vardagslivet bidrar till att de upphör med sina biblioteksbesök. ⁴⁴ De anser att faktorer som tid, vanor och behov spelar roll i detta avseende. ⁴⁵

Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen väljer även att dela in sina informanter i, vad de menar är, uttryck för olika livsstilar. De talar om nordvästlig, nordostlig, sydvästlig och sydostlig livsstil. De olika livsstilsgrupperna besitter olika egenskaper och påverkas av sådant som ekonomi, utbildning och kulturellt kapital. Kopplingen finns alltså närvarande till Pierre Bourdieus teorier och kapital i olika former genom studien. ⁴⁶ Detta hävdar Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen spelar in i deras studie när de sedan delar in sina informanter i de olika livsstilarna. De menar att ”[f]or Bourdieu er det helt centralt, at den enkeltes livsstil ikke betragtes isoleret, men derimod i relation til andre måder at leve livet på.” ⁴⁷

Detta skulle till viss del kunna kopplas till denna uppsats genom att redogöra för informanternas vardag och livsstil och se hur denna påverkar deras biblioteksvanor och behov. Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen har i och med detta en intressant vinkel på sitt arbete som jag anser mig kunna använda och härleda delar av materialet till. Jag har dock svårare att ta till mig det faktum att människors kan eller bör kategoriseras i den utsträckning som Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen gör. Min uppfattning är att generaliseringar av människor på det sätt som Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen faktiskt gör bör ske med en viss försiktighet. Detta innebär för min studie att jag inte kommer att gå in på djupet av Jochumsen och Hvenegaard Ramussens teori utan enbart använda väl valda delar av densamma.

45 Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen, 2000, sid. 56 f.

46 Bourdieu som var sociolog i Frankrike menade att det handlar om vilket kapital vi bär med oss som människor. Vi besitter alla olika kapital inom olika områden. Han talade om ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital med vilket människan bemöter, ser och upplever sin omvärld.

(18)

Metod

Då syftet i denna uppsats handlar om att studera människors uppfattning av ett fenomen har jag valt en kvalitativ metod. Jan Trost framhåller att om fokus och intresse ligger i att ”försöka förstå människors sätt att resonera eller reagera, eller av att särskilja eller urskilja varierande handlingsmönster, så är en kvalitativ studie rimlig.” ⁴⁸

Naturligtvis så innebär den här typen av metod att det inte kommer att kunna handla om några generaliseringar när det gäller pensionärers uppfattningar om bibliotek men det är inte det jag är ute efter med den här typen av studie. Det handlar snarare om att få en djupare insikt i hur äldre människor kan uppleva biblioteksbesök och deras syn på bibliotekens utveckling.

Avgränsning

De kontakter som tagits har alla haft anknytning till Senioruniversitetet i Sundsvall, en verksamhet som beskrivs djupare längre fram. Anledningen till att valet föll på denna grupp var för att jag ville försäkra mig om att det fanns ett litterärt och/eller kulturellt intresse och på så sätt förhoppningsvis nå vana biblioteksbesökare.

Att valet föll på folkbiblioteket som biblioteksform beror på att detta är den form av bibliotek som jag främst förknippar med pensionärer som användargrupp.

Intervjuer och informanter

Informanterna var, som sagt, alla aktiva i ett studieförbund som heter Senioruniversitetet i Sundsvall. Jag kontaktade alltså dem och fick möjlighet att under ett av deras möten kortfattat berätta om uppsatsen och komma med en förfrågan om det fanns någon eller några personer som skulle kunna tänka sig att delta med sin syn på folkbiblioteket genom intervjuer. Fem frivilliga pensionärer anmälde sitt intresse. Frivilligheten var en viktig aspekt liksom det faktum att dessa personer var vana biblioteksbesökare. Alla informanter var aktiva pensionärer med många järn i elden vilket också var min förhoppning då avsikten varit att tala med pensionärer som själva orkar besöka biblioteket och delta i olika aktiviteter för att på så sätt ha erfarenheter att dela med sig av.

Pensionärerna var mellan 69 och 82 år gamla.

48 Trost, Jan Kvalitativa intervjuer, 2000, sid. 14.

(19)

Vi träffades på Sundsvalls stadsbibliotek och samtalade kring de områden jag har för avsikt att i undersökningsdelen redogöra för. Mina tre temaområden handlar om biblioteksvanor, synen på folkbiblioteket samt den nya tekniken.

Under varje tema hade jag också formulerat mer detaljerade frågor i fall samtalen skulle avstanna. Den intervjuguide jag använt mig av återges som bilaga. I möjligaste mån lät jag dock informanterna på ett självständigt sätt berätta om sin syn på respektive ämne.

Intervjuerna spelades in på band och de delar som jag har bedömt som relevanta för studien har sedan antecknats i pappersform. Jag har valt att redovisa citat i uppsatsen och dessa citat har försiktigt reviderats till ett mer läsvänligt språk både av hänsyn till läsaren och informanterna. Jag har valt att ta bort upprepningar av ord, utelämnat pauser och utfyllnadsord. Jag har alltså formulerat talspråk till skriftspråk men varit ytterst noggrann att inte förändra andemeningen i det som sagts.

När citaten redovisas i uppsatsen har jag valt att kringgå den regel som säger att blockcitat endast ska göras om citatet består av tre rader eller mer. Jag har för läsvänlighetens skull valt att presentera alla informanters citat som blockcitat oavsett längd för att tydliggöra det faktum att det är något informanterna sagt. Efter citaten görs en hänvisning till vilken som sagt vad inom parentes, även detta för att göra det hela så överskådligt som möjligt för läsaren. Informanterna är anonyma och de namn som presenteras i uppsatsen är påhittade.

Beträffande saker som kan ha påverkat resultatet vid intervjuerna vill jag ta upp det faktum att jag har valt att intervjua pensionärer som alla är aktiva i samma verksamhet, Senioruniversitetet. Informanterna har alla liknande intressen med kulturen i fokus, vilket i sin tur skulle kunna påverka resultatet av studien. Anledningen till att jag valde att göra på detta sätt var förhoppningen om att få informanter som var aktiva och vana biblioteksbesökare. Detta i sin tur skulle kunna påverka hur deras syn på folkbiblioteket ser ut.

Beträffande det faktum att intervjuerna gjordes på biblioteket och huruvida detta kan ha påverkat de svar som gavs kan jag bara spekulera kring. Vi satt dock i ett avskilt grupprum för att på så sätt komma undan den direkta biblioteksmiljön.

Ingen av informanterna hade, vid en förfrågan, något att invända mot att bandspelare användes. Det är svårt att avgöra om detta bidragit till att någon känt sig obekväm. Min uppfattning är dock att bandspelaren glömdes bort efter en stunds samtal.

(20)

En annan aspekt när det gäller kvalitativa intervjuer är att det är viktigt att man som forskare är medveten om sin egen roll, att man kan relatera sig själv i förhållande till sina informanter på ett medvetet plan för att nå ett bra resultat vilket jag har försökt att göra i den mån jag har förmåga till.

(21)

Undersökning och analys

Undersökningsdelen är uppdelad i tre olika delar. Inledningsvis ges en kort beskrivning om folkbibliotekens historia. Sedan följer ett avsnitt om åldrande då detta fördjupar bilden av den åldersgrupp uppsatsen baseras på. Därefter övergår denna del till att beskriva de pensionärer som deltagit i studien samt ge deras syn på folkbiblioteken utifrån tre olika teman. Dessa tre teman är biblioteksvanor, synen på folkbiblioteket samt den nya tekniken. Det material som sedan uppstått av de intervjuer som gjorts har analyserats och kopplats till de teorier och den litteratur som finns beskrivna i teori och metodavsnitt.

Inledningsvis börjar denna del dock som sagt med en kortfattad redogörelse av folkbibliotekens utveckling under det senaste decenniet utifrån Hansson, Ristarp och Andersson.

Folkbibliotekens utveckling

De moderna folkbiblioteken som finns idag i den form vi är vana vid uppkom, enligt Hansson, i början av 1900-talet. Han menar vidare att det handlar om en ny typ av institution där införandet av de amerikanska public library-idéerna slog igenom i Norden. I Sverige fick dessa sitt genombrott omkring 1910 i och med Valfrid Palmgrens böcker och utredningar. Palmgren beskrivs som en folkbibliotekspionjär som kämpade för att biblioteket skulle vara en plats för alla. Hon reste till USA för att studera deras syn på just detta och tog sina nya insikter med sig hem till Sverige. ⁴⁹ Insikterna innefattade tanken om ett bibliotek som var öppet för alla, oavsett t.ex. klasstillhörighet. Fri litteratur, läsplatser och verksamhet för barn var, enligt Hansson, både radikalt och tidstypiskt. Det var dock inte helt oproblematiskt att lösa upp de utpräglade klasstillhörigheter som hörde tiden till, även om det var Palmgrens vision att så skulle ske. Bibliotekens plats i detta spel såg olika ut på olika platser i landet. I Göteborg utvecklades parallella bibliotek, ett för borgarklassen och ett för

49 Ristarp & Andersson, 2001, sid. 19 ff.

(22)

arbetarklassen. Generellt lyckades dock många bibliotek bättre än andra offentliga institutioner med att skapa en välkomnande miljö för människor från olika grupper i befolkningen. Hansson anser att folkbiblioteket är en plats utan krav där många människor upplever att det är lätt att finna sig tillrätta. ⁵⁰

En orsak till stark utveckling och förändring inom biblioteken är den nya informationstekniken. Ristarp och Andersson beskriver IT-utvecklingen på biblioteken som en ”månghövdad skapelse”. ⁵¹ De upplever att det skett stora förändringar på dagens bibliotek i och med det databaserade arbete som till stora delar underlättat för personalen på biblioteken. Samtidigt menar de att dessa förändringar trots allt är i linje med det biblioteken alltid har gjort.

Förändringarna utgår från det som redan finns i biblioteken och underlättar hanteringen av det befintliga materialet. Ristarp och Andersson hävdar istället att det är Internet som är den stora förändringen och det fundamentalt nya i sammanhanget. De anser att Internet skapar nya villkor för biblioteken och att Internets inträde nu i själva verket belyser bibliotekens existens såsom vi är vana att betrakta dem. ⁵² Folkbibliotekens utveckling påverkar naturligtvis olika användargrupper på skilda sätt och då mitt syfte är att studera pensionärers syn på saken kommer här en genomgång av åldrandet som fenomen. Frågan är då hur detta påverkar pensionärernas biblioteksanvändande och syn på folkbiblioteket. Först följer här en genomgång av åldrandet om fenomen.

Åldrande

Vid studier av åldrande som fenomen finns det en rad olika infallsvinklar att titta på; det handlar om fysiska, mentala, sociala aspekter o.s.v. Att nå pensionsåldern kan naturligtvis innebära en rad förändringar i en människas liv. Yrkeslivet upphör, kanske orkar man inte med samma typ av aktiviteter som tidigare osv. I boken Gerontologi konstaterar Ove Dehlin m.fl. att ett bra åldrande innefattar god bevarad hälsa, fysiskt och psykiskt, samt ett meningsfullt och intressant innehåll i sitt liv. ⁵³ De menar att hur en äldres livssituation kommer att bli beror på vilken syn han eller hon har på framtiden och vad personen i fråga förväntar sig av densamma. ⁵⁴ Vidare anser de att en

50 Hansson, 2005, sid. 21.

51 Ristarp & Andersson, 2001, sid. 225.

52 Ristarp & Andersson, 2001, sid. 225f.

53 Dehlin mfl. 2000, sid. 17.

54 Dehlin m.fl. 2000, sid. 22.

(23)

del personer åldras utan att någonsin bli en del av den utveckling som sker i det nya samhället idag. De ställer sig utanför alla de tekniska möjligheter som uppstått, de nya idéerna och tankesätten. Detta kan i sin tur resultera i att den åldrande efter ett tag känner sig utanför. Andra däremot har förmågan att snabbt anpassa sig till nya situationer och kan trots hög ålder snabbt anamma nya kunskaper och värderingar. Detta leder till att de kan uppleva en stark känsla av samhällsgemenskap. ⁵⁵

Gemene man ligger förmodligen någonstans mitt emellan dessa poler.

Många försöker lära sig det de behöver för att klara av det samhälle han eller hon lever i. Personerna ifråga tar del av viss ny teknik, kanske med hjälp av sin omgivning såsom familj och vänner.

Dehlin m.fl. påtalar även att det är av stor vikt att redan under sin mer aktiva tid förbereda sig genom att finna intressen som kan fungera bra även ur åldrandesynpunkt. ⁵⁶ Detta eftersom ett, som de tidigare påpekat, meningsfullt livsinnehåll är avgörande för det goda åldrandet. Jag menar att kultur och litteratur skulle kunna vara intressen av ett sådant slag som passar den åldrande människan vilket i sin tur betyder att även bibliotekets verksamhet kan vara av stor vikt för denna grupp.

Sammanfattningsvis kan här konstateras att alla åldras individuellt. Alla människors förutsättningar ser olika ut beroende på vilka erfarenheter och situationer man kommer ifrån eller befinner sig i. Pensionärerna är alla individer och denna uppsats baseras på deras subjektiva syn på de områden vi samtalat om. I detta ligger även kopplingar till det Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen talar om angående hur livsstilar påverkar biblioteksvanorna.

Åldrandet kan vara en av de faktorer som bidrar till förändrade vanor osv.

vilket jag återkommer till senare. Nu följer en presentation av de pensionärer denna studie är baserad på.

Informanter

Jag har alltså varit i kontakt med pensionärer som alla är aktiva inom samma verksamhet, Senioruniversitetet. Där får de förutom gemenskap med andra även delta i föreläsningar och kurser i olika ämnen. Senioruniversitetet i Sundsvall har ca 650 medlemmar och är en ideell förening. Den är inte fackligt, politiskt eller religiöst bunden och målet med deras verksamhet är:

(24)

att anordna studieverksamhet för sina medlemmar i form av föreläsningar, kurser, temadagar, utflykter, studieresor, studiebesök m.m.

att ge medlemmarna tillfälle till intressant förkovran och samvaro för utbyte av idéer, kunskap och erfarenheter

att hålla kontakt med liknande organisationer ⁵⁷

Det krävs inga förkunskaper för att delta och det enda kravet är att personen i fråga är över 55 år gammal och uppbär någon form av pension. Informanterna är alla aktiva pensionärer med ett stort intresse för kultur och litteratur i olika former. De är alla dessutom vana biblioteksbesökare. Nedan följer en kort presentation av vilka de är, därefter följer en redogörelse för deras biblioteksvanor.

Gunnel

Gunnel är 82 år och bor i en stadsdel nära centrumkärnan i Sundsvall. Hon är änka sedan 24 år och har en dotter som bor i samma stad. Hennes två barnbarn bor i Göteborg respektive Oslo. Gunnel har bl.a. en hotell- och restaurangutbildning i botten men började i slutet av 60-talet arbeta inom vuxenutbildning. Hon har arbetat inom komvux, kriminalvården och rättspsykiatrin med detta. Hennes intressen är musik, konst och litteratur i första hand. Hon tycker också om att laga mat. Hon bor nära ett filialbibliotek som hon besöker två till tre gånger i veckan. Det är då främst böcker av olika slag hon väljer att nyttja, gärna historiska böcker, deckare och romaner.

Biografier är hon inte förtjust i då hon blivit besviken ett par gånger på den typen av berättelser. Hon lånar inte heller faktaböcker längre men gjorde det när hon arbetade, då i synnerhet litteratur inom områdena psykologi och pedagogik. Tidigare deltog hon i Boktipset som biblioteket arrangerar på måndagar men har slutat med detta. ⁵⁸ Gunnel har ingen egen dator hemma och tycker inte heller att hon behöver det men får hjälp av sin dotter om det skulle vara något hon behöver en dator till. ⁵⁹

57 Senioruniversitetet i Sundsvall http://www.sus.org.se/ (2007-05-01).

58 Boktipset är en verksamhet som biblioteket i Sundsvall har på måndagar, där bibliotekarier berättar och ger tips på olika typer av litteratur.

59 Intervju med Gunnel, Sundsvall 31/1 2007.

(25)

Lennart

Lennart är 69 år och bor strax utanför staden tillsammans med sin fru. De har också en vuxen dotter. Han har arbetat med en rad olika saker bl.a. i skogen när han var ung och som byggnadssnickare. Han har varit FN-soldat i Kongo och även haft en egen firma inom fotobranschen i 25 års tid. Lennart har även varit resande säljare under en period och därmed haft möjlighet att besöka de flesta bibliotek i vårt avlånga land. Han är en berest person som varit över nästan hela världen. Hans stora intressen är fotografering, litteratur och kultur. Han har varit och är aktiv i en rad olika föreningar. Redan i tidig ålder kom han i kontakt med litteratur genom sin två år äldre bror som tog honom med till biblioteket. Han har deltagit i skrivarkurser där han bl a mött författaren Henning Mankell för samtal samt också deltagit i en kurs i kreativ svenska på högskolan. Lennart har också haft utställningar av sina fotografier samt skrivit en del böcker. Han besöker biblioteket flera gånger i veckan och är alltså en van besökare. ⁶⁰

Aina

Aina är 71 år och bor en bit utanför staden i ett hus. Hon har tidigare haft familj men lever numera ensam. De senaste 23 åren har hon arbetat som hygiensjuksköterska sjukhuset och även rest över hela länet för att informera om hygien. Det var ett omväxlande och intressant arbete som hon trivdes mycket bra med. Hennes intressen är klassisk musik där hon tycker om att gå på konserter. Hon tycker om vävning och har även ställt ut sina alster. Hon är mycket konstintresserad och har nyligen tagit en magisterexamen i konstvetenskap vid universitetet. Aina är en aktiv person med många uppdrag i ideella föreningar, främst inom det kulturella området. Sedan hon började studera konst har hennes biblioteksvanor förändrats och blivit mer regelbundna. Hon upplever att hon har fått en fantastiskt fin hjälp av Stadsbiblioteket när det gäller material till sina studier. ⁶¹

Britta

Britta är 70 år och bor tillsammans med sin man strax utanför de centrala delarna av Sundsvall. De har en sommarstuga där de tillbringar lediga stunder.

Hon har tre barn som bor på andra orter i landet och fyra barnbarn. Britta har bl.a. under en period arbetat inom Televerket. Hon utbildade sig därefter till

60 Intervju med Lennart, Sundsvall 29/1 2007.

61 Intervju med Aina, Sundsvall 30/1 2007.

(26)

förskollärare. Hon är en van biblioteksbesökare men betraktar inte sig själv som någon ”storlånare” utan lånar oftast en bok som går ner i väskan när hon har vägarna förbi biblioteket. Hon deltar i bibliotekets Boktips på måndagar.

Under sommaren läser hon dock mer. Hon är aktiv inom föreningsliv och intresserar sig för ”gamla saker” som hon själv uttrycker det. Britta tycker att historia är intressant och även religion ur ett historiskt perspektiv. Hon är också intresserad av släktforskning. ⁶²

Barbro

Barbro är 70 år och änka sedan 26 år tillbaka. Hon bor i de centrala delarna av staden och påpekar, som hon själv uttrycker det att

jag som är äventyrlig ska bo nära mina äventyr ⁶³ (Barbro)

Hon har två barn, en son och en dotter. Barbro har arbetat 41 år inom posten där hon trivts mycket bra. Hon slutade sitt arbete vid 58 års ålder. Hennes intressen är musik, i synnerhet konserter med kammarorkestern. Hon är aktiv i föreningslivet och arbetar också som kyrkvärd och med soppservering. Hon lånar böcker ofta och är en van biblioteksbesökare. Då hon deltar i bibliotekets verksamhet Boktipset så menar hon att hon får många nya idéer på litteratur som hon sedan kan läsa. Hon går också på evenemang i bibliotekets regi, t.ex.

konstutställningar och annat. ⁶⁴

Biblioteksvanor

De pensionärer som intervjuats är alla vana biblioteksbesökare. De har kultur och litteratur som ett stort gemensamt intresse. Flertalet av pensionärerna besöker biblioteket flera gånger i veckan medan någon går lite mer sällan men dock regelbundet. Flertalet av informanterna framhåller att de gärna går till biblioteket om de ändå är inne i staden för andra ärenden.

Ja, är man nere på stan så går man ju in här. ⁶⁵ (Britta)

62 Intervju med Britta, Sundsvall 31/1 2007.

63 Intervju med Barbro Sundsvall 29/1 2007.

64 Intervju med Barbro, Sundsvall 29/1 2007.

65 Intervju med Britta, Sundsvall 31/1 2007.

(27)

Hos Jochumsen och Hvenegaard Rasmussens informanter ser man en liknande tendens. De besöker biblioteket i samband med inköp och liknande vilket gör att biblioteksbesöken blir en del av vardagslivet. ⁶⁶ Vad är det då pensionärerna nyttjar vid sina biblioteksbesök när det gäller det utbud som står till förfogande?

Folkbibliotekens utbud

Beträffande bibliotekens utbud är det ingen tvekan om att informanternas förstahandsval är böcker, i synnerhet skönlitterära böcker men även faktaböcker. Några av dem har även vid enstaka tillfällen lånat cd-skivor eller videofilmer också. Även andra aktiviteter som biblioteket har i form av utställningar, föreläsningar och Boktipset lockar. Boktipset är en verksamhet som äger rum på måndagar mitt på dagen i stadsbiblioteket på den aktuella orten och flera av informanterna är eller har varit delaktiga i denna verksamhet.

Bibliotekarierna pratar här om böcker och nyheter som finns ute och ger också tips på litteratur i olika genrer och är mycket uppskattat av informanterna. Den nya tekniken som finns i biblioteket idag i form av datorer med Internetuppkoppling o.s.v. är inget utbud som intresserar eller lockar informanterna. De som använder dator gör det för saker som t.ex.

informationssökning eller betalning av räkningar och e-post. Detta gör de hemma och använder alltså inte datorerna på biblioteket.

Jag har all teknik själv och därför blir inte det av men jag ser ju hur otroligt mycket ungdomar som utnyttjar den här tekniken och lånar filmer och allting […] Jag hinner inte se så mycket. Jag har spelat in väldigt mycket konstfilmer och konserter […] när ska jag se dem? ⁶⁷(Aina)

Aina är en av dem som har tekniken hemma. Hon spelar in program hon vill se men hinner inte se dem vilket gör att hon inte lånar filmer på biblioteket. Hon har även Internet hemma och känner därför inget behov av att nyttja detta på biblioteket. Barbro använder inte heller datorerna på biblioteket även om hon noterat att de finns. Hon är dock inte främmande för att använda datorn hemma. Den använder hon även för att se om speciella böcker finns inne på biblioteket.

66 Jochumsen, & Hvenegaard Rasmussen, 2000, sid. 31.

(28)

Jo, men är det något jag funderar på, t.ex. om en bok finns, går jag ju in på min egen dator och tittar och då rusar jag hit om det är något attraktivt. ⁶⁸(Barbro)

Kanske kan det vara så att det känns tryggare att använda sin egen dator hemma i van miljö än att använda de offentliga datorerna som finns på biblioteket. En annan anledning kan ju vara att det är bekvämare att använda datorn hemma då man slipper stå i kö för att få en dator t.ex. Det är i vilket fall som helst tydligt att de inte upplever sig ha behov av att använda de datorer som finns i biblioteken. Det informanterna behöver och vill få ut av sina biblioteksbesök får de i alla fall på andra sätt än via tekniken. De är i första hand på biblioteket för att låna böcker och beträffande detta finns det fortfarande alternativa vägar att gå för att hitta det som söks. Det finns personal på plats att fråga osv.

Min uppfattning är att informanterna oftast använder sina egna datorer till saker som inte är biblioteksrelaterade även om Barbro ibland söker efter böcker via sin dator. Informationssökning av annat slag såsom busstider är något som nämnts liksom betalning av räkningar och e-post. Detta i sin tur skulle kunna bidra till att inte Internet och biblioteket kopplas samman på ett helt naturligt sätt. Ristarp och Andersson menade inledningsvis att Internet bidragit till den absolut största förändringen inom biblioteksvärlden och att detta förändrat bibliotekens verksamhet på ett djupare plan. ⁶⁹ I och med att pensionärerna inte ser kopplingen mellan Internet och biblioteken kanske de heller inte är redo att se bibliotekens förändring i ljuset av den utveckling som pågår. Detta skulle kunna innebära att pensionärerna inte ser den förändring som pågår i samma utsträckning som andra grupper kan göra. Den förändring som skett och fortfarande sker beträffande personalens situation är inget som direkt behöver påverka besökaren, vilket gör att förändringen i sig är olika stor beroende på ur vilket perspektiv den studeras. Efter denna redogörelse för pensionärernas användning av det utbud som finns i dagens bibliotek övergår studien till att visa hur de söker för att finna vad de letar efter.

Att söka i folkbiblioteket

Beträffande hur de söker sitt material i biblioteket handlar det oftast om att söka direkt i hyllorna. Informanten vet ofta vad han eller hon är ute efter och söker på respektive hylla direkt. Ett annat sätt att finna litteratur är att titta på

69 Ristarp & Andersson, 2001, sid. 226.

(29)

speciellt skyltade hyllor med nyheter och liknande. Alternativet är att fråga personalen om hjälp då de inte finner vad de söker.

För det mesta vet så vet jag väl ungefär vad jag ska ha. Jag beställer väl ibland böcker för att vara säker på att få när de är någorlunda fräscha. ⁷⁰ (Lennart)

Det beror på vad det är. Konstböcker hittar jag ju i regel själv i hyllorna och arkitekturen också men är det någon speciell eller att jag inte hittar så går jag direkt till disken och frågar. ⁷¹ (Aina)

Barbro söker helst bland hyllorna och tycker om när böckerna exponeras och skyltas med.

Nja, jag går bland hyllorna och botaniserar. En bra sak är att titta på de sneda hyllorna [min anm: de hyllor där man t ex sätter nyheter och liknande] Att de exponerar böckerna tycker jag är jättebra för där får man ju lite tips. ⁷² (Barbro)

Hon får också tips via Boktipset som jag tidigare nämnt vilket gör att hon söker efter speciella böcker. Har hon tur så kanske hon även hinner få ett av de exemplar bibliotekarierna har med sig och visar upp.

När jag frågade Aina som har dator hemma om hon provat att söka hemifrån i bibliotekets katalog blev svaret att det hade hon inte men däremot hade hon sökt i bibliotekets dator någon gång.

Nä, det har jag aldrig gjort men jag har sökt här någon enstaka gång själv. När jag vill försöka hitta ett brett utbud inom något ämne eller något sånt, då tycker jag det är ganska enkelt att bläddra igenom sidorna. Då kanske jag fastnar för fyra fem stycken […] så går jag till disken och säger: kan ni skaffa de här? Och då gör de det. ⁷³ (Aina)

Gunnel ger exempel på ytterligare ett sätt som hon tycker känns bra och det är att bibliotekarien på hennes bibliotek nu lärt känna henne och vet ungefär vad hon vill läsa. Bibliotekarien ger därför förslag på sådant som hon tror att Gunnel skulle uppskatta.

Hon [min anm: bibliotekarien] har lärt sig vad jag vill ha nu för tiden. Hon kommer med förslag och jag tittar i hyllorna. ⁷⁴ (Gunnel)

70 Intervju med Lennart, Sundsvall 29/1 2007.

74 Intervju med Gunnel, Sundsvall 31/1 2007.