Vatten och
avlopp Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för vatten,
spillvatten och dagvatten. Fastigheterna är anslutna till befintligt VA-system men befintliga servisdimensioner kan komma att behöva ändras.
El, tele, bredband och värme
Planområdet ligger inom utbyggt elnät, fjärrvärmenät samt telenät, men saknar anslutning för fiber.
Avfall Möjlighet till källsortering ska finnas inom respektive fastighet och uppfylla kraven enligt Renhållningsföreskrifter för Eskilstuna kommun, antagen av Kommunfullmäktige 19 juni 2012.
Hämtning av avfall sker genom kärl i byggnad vilka dras ut till avfallsfordon, ESEM:s avståndskrav anger att det maximala avståndet från miljörum till avfallsbil är 30 meter. Angöring för avfallsfordon ska därför ske via hänvisade lastzoner utmed Langsgatan.
Närmsta förpacknings- och tidningsinsamling finns på Västra Ågatan, knapp en kilometer från planområdet.
Dagvatten Som en del av planarbetet har WRS AB tagit fram en dagvattenutredning (2019-07-08), denna bifogas i sin helhet till planhandlingarna och
sammanfattas nedan.
Syftet med dagvattenutredningen är att visa på hur dagvattnet kan hanteras inom planområdet och redovisa lämpliga alternativa lösningar för hanteringen som följer krav på rening och fördröjning enligt kommunens dagvattenpolicy.
Planområdet består till stor del av postglacial lera, vilket är en finkornig jordart med låg effektiv porositet. Det innebär att infiltrationskapaciteten är låg och att naturlig infiltration av dagvatten anses väldigt begränsad.
Planområdet avrinner till ytvattenrecipienten Eskilstunaån (SE658428-153975) vilken är en vattenförekomst och omfattas av EU:s ramvattendirektiv.
Recipienten har enligt VISS (2019) statusklassificering måttlig ekologisk status på grund av höga halter av näringsämnen. Den huvudsakliga påverkan bedöms vara belastning från Hjälmaren. Vidare uppnår ån inte god kemisk status, då den har förhöjda halter av kvicksilver och PAH:erna antracen, benso(a)pyren, flouraten och naftalen, vilka kan förekomma i dagvatten.
Kommunens dagvattennät är inte dimensionerat för att kunna ta hand om skyfall. För att byggnader och viktiga funktioner inte ska skadas vid kraftiga skyfall ska höjdsättning av områden medföra att vatten kan rinna ovan mark
till översvämningsområden eller recipient. Vid skyfall finns det idag en risk att vatten rinner till planområdet söderifrån, men för närvarande kan vattnet rinna vidare norr om fastigheten längsmed allmän plats.
Bild 35. Vattenmängd och flödesriktning vid ett 100-års regn med en klimatfaktor om 1,25 (WRS, 2019).
Nuvarande dagvattenhantering sker delvis direkt ned till
dagvattenledningsnätet, delvis ytligt via innegården till dagvattenbrunnar i gatan.
Vid planerad bebyggelse kommer andelen hårdgjord yta minska i jämförelse med dagsläget. Vid beräkning av dimensionerande flöden med 5 och 20 års återkomsttid medför emellertid klimatfaktorn att flödena ökar något. För ett 5-års regn ökar flödena 3 l/s och för ett 20-5-års regn 9 l/s, i de fall klimatfaktorn ej tas med minskar flödena i jämförelse med dagsläget.
Framtida exploatering kommer att bidra med en ökning av växtlighet inom planområdet vilket innebär en något minskad avrinning samt
föroreningsbelastning. Planområdets föroreningsbelastning har modellerats med beräkningsverktyget Stormtac och analyserat tre scenarier. Beräkningarna visar att belastningen inte ökar för någon av de modellerade föroreningarna.
De beräknade mängderna bör emellertid enbart ses som en indikation då osäkerheten i både nederbörd, avrinningskoefficienter och schablonhalter sänker tillförlitligheten i modellen.
Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering är fördröjningskravet att avrinningen från området vid ett 20-års regn inte får öka i förhållande till dagens avrinning. Eftersom området är hårdgjort i en större utsträckning idag än efter exploateringen blir magasinbehovet försumbart.
Enligt riktlinjerna ska föroreningar från planområdet renas så nära källan som möjligt och för detta krävs LOD-anläggningar. Dessa kommer förutom reningen även att bidra till fördröjning. Om de första 20 mm av varje regn fördröjs kommer cirka 90 % av all nederbörd att renas. Med ett åtgärdsmål med fördröjning av de första 10 mm av varje regn renas motsvarande cirka 75
%.
Detta kan uppnås med:
• Gröna tak och växtbäddar för att ta omhand dagvatten från tak.
• Växtbäddar eller magasin i gatan för att omhänderta förgårdsmarkens avrinning.
• Om innegårdarna utförs gröna kommer de att kunna fördröja sitt eget vatten.
Bild 36. Föreslagen dagvattenhantering där flöden leds till dagvattennät, växtbäddar och magasin i gata (WRS, 2019).
Gröna tak eller gårdar på tak med en substrattjocklek om minst 10 cm kan användas för att ta omhand 20 mm regn när det faller på ytan. Även tunnare gröna tak kan användas men det kan då krävas extra bevattning och gödsling vilket inte ligger i linje med att rena vatten från näringsämnen.
Om de tak vilka illustreras som gröna i bild 36 kan omhänderta 20 mm regn kan 18 m² fördröjas.
Tjockare gröna tak (>10 cm) är i dagsläget inte brandklassade enligt Boverket, vid användning av dessa kan en särskild brandutredning krävas i samband med bygglovsansökan där åtgärder för att minska brandrisken redogörs.
Växtbäddarna kan anpassas till platsspecifika förhållanden och önskat utseende och har en relativt hög reningsgrad. För att ta hand om de hårdgjorda takytorna krävs 40 m³ växtbädd med en fördröjningszon med 0,27 m djup och
infiltrationskapacitet på 100 mm/h. Bäddarna kan placeras på tak i en lägre nivå eller på förgårdsmark. Dagvattnet bör inte ledas in på innegården då man vid skyfall riskerar att få mycket stående vatten ovanpå garagets bjälklag.
Utöver växtbäddar kan dagvatten tas omhand under jord i makadammagasin eller i skelettjordar där biokol tillsätts. För att fördröja 20 mm regn krävs för takytorna 14 m³ och för förgårdsmarken 16 m³, för att fördröja 10 mm regn är siffrorna 7 respektive 2,4 m³.
Vid skyfallshantering räcker föreslagna åtgärder inte till och det är därför viktigt med en höjdsättning som möjliggör att vattnet kan avledas ytligt. Om innegårdarna byggs in kan stora vattenmängder samlas på gården och vattnet måste då antingen kunna lagras på gården alternativt breddas via ett ytligt avlopp genom portik eller ledning till gata. Om vattnet inte leds bort måste garaget kunna hantera last från stående vatten. Då det finns en risk att vatten vid skyfall kan rinna till från intilliggande fastighet söderut är det ett krav att vattnet kan avledas från innegården.
Genom en planbestämmelse vilken uppger att portik ska finnas mot
Langsgatan, säkerställs att skyfall kan avledas från innegården ut till allmän plats.