Tema budskap - No Account Casino - Det oppositionella perspektivet

6. Resultat och analys

6.6 Det oppositionella perspektivet

6.6.3 Tema budskap - No Account Casino

Samtliga respondenter från fokusgruppsintervju 2 uppfattade att det var ett tydligt jultema i No Account Casinos reklamfilm. Dock avvisades budskapet i reklamfilmen av de fyra respondenterna, ett exempel är respondent 2.g svar: “Själva jultemat var väl helt okej… Men låten känns…lite falsk? Det hela känns överdrivet, sången förstör”. Respondent 2.g svar kan kopplas till temat budskap och koden jultemaeftersom att respondenten är införstådd vad det avsedda budskapet från No Account Casino är men är kritisk till det. Respondent 2.g tolkade reklamfilmen utifrån sina egna referensramar i motsättning mot reklamfilmens inkodade meddelande och därför kan respondentens svar kategoriseras in i det oppositionella perspektivet. Totalt kunde sju stycken respondenters uppfattning om No Account Casino budskap tolkas som att de hade ett negativt helhetsintryck till reklamfilmen.

6.6.4 Tema Förtroende - Snabbares reklamfilm

Majoriteten av respondenterna från fokusgruppsintervju 2 upplevde att budskapet i Snabbares reklamfilm var missledande eftersom att scenmiljön i reklamfilmen var ett nyhetsreportage.

Respondent 2.b uppfattade budskapet som problematiskt: ”Den är lite missledande..Här känns det som att man försöker framstå som pålitliga och seriösa...”. Respondentens tolkning kan kopplas till koderna tillit och trovärdighet då respondent 2.b ställde sig i opposition till reklamfilmens budskap. Även respondent 2.f svar går att kategoriseras i det oppositionella perspektivet: “Det är ett nyhetsankare som är framgångsrik och ger förtroende….Han ser lite sliskig ut… som att han vill sälja på en saker”. Det två svaren från respondent 2.f går att koppla till temat förtroende och koderna trovärdighet och karaktär då respondenten ifrågasätter Gårdingers roll som nyhetsankare i reklamfilmen och tolkar reklamfilmens budskap som vilseledande.

6.6.5 Tema intryck - Snabbares reklamfilm

Respondent 2.a resonerade som följande om budskapet i Snabbares reklamfilm: “ Det känns som att de försöker lura folk...reklamfilmen känns missledande tycker jag”. Från respondentens svar kan temat intryck urskiljas genom koden obehag eftersom hen anser att reklamfilmens budskap är missledande. Respondent 2.g höll med respondent 2.a och resonerade som följande: “De försökte skapa ett större förtroende genom att låtsas vara nyheter, det kändes för oärligt”. Respondent 2.g reflektion kring reklamfilmens budskap kan kopplas till koden skepticism. Budskapet tolkades av båda respondenterna som missledande vilket placerar tolkningen i opposition till det avsedda budskapet från Speedy Spel reklamfilm. Totalt 10 av respondenternas svar från de båda fokusgrupperna kunde kategoriseras under det oppositionella perspektivet eftersom de ställde sig emot reklamfilmernas budskap.

6.7 Sammanfattning av studiens resultat och analys

Den första delstudien i uppsatsen var en multimodal innehållsanalys av reklamfilmerna och resultatet från studien användes till att tolka och förstå spelbolagens inkodade meddelande samt dess avsedda budskap i reklamfilmerna. Multimodal innehållsanalys användes även till att tyda om det finns någon problematik i reklamfilmernas budskap . Den andra delstudien utgick från innehållsanalysen av de två fokusgruppsintervjuerna för att tolka och förstå intervjudata. Vid analys av intervjudata kunde tydliga teman och koder tydas och i analysen kategoriseras respondenternas svar utifrån teman och koder för att enklare kunna tolka deras svar. Respondenternas svar kopplades till relevanta teman och koder för att tyda hur reklamfilmerna uppfattas av unga vuxna. Vidare jämfördes de framtagna budskapen från reklamfilmerna med respondenternas tolkningar av budskapen i dessa spelreklamfilmer.

Encoding/decoding tillämpades genomgående i analys - och resultatkapitlet genom att respondenternas svar kategoriserades utifrån Halls (1973) tre perspektiv. Utifrån resultatet som presenteras i figur 10 går det att tyda att Speedy Spel har haft en lyckad kommunikation i reklamfilmen då majoriteten av respondenterna accepterade Speedy Spels inkodade budskap och avkodade meddelandet utifrån detdominerande perspektivet på det sätt som spelbolaget inkodade budskapet på.

Majoriteten av respondenterna hade en positiv uppfattning av Speedy Spels reklamfilm eftersom att huvudkaraktärerna i reklamfilmen uppfattades som glada och reklamfilmen generellt som positiv. Utifrån resultatet som presenterades i figur 10 kan en dra slutsatsen att Snabbares reklamfilm inte hade en lyckad kommunikation eftersom majoriteten av respondenterna från de båda fokusgruppsintervjuerna ställdes sig kritiska till reklamfilmens budskap. Majoriteten av respondenterna avkodade budskapet på ett annat sätt än vad Snabbare hade kodat sitt budskap på och därför kunde deras svar kategoriseras till det oppositionella perspektivet. Majoriteten av respondenterna hade en negativ inställning till Snabbares reklamfilm för att de upplevde låg trovärdighet till reklamfilmens huvudperson och gestaltningen av ett nyhetsreportage. Majoriteten ställde sig i opposition till No Account Casinos reklamfilm främst för att respondenterna uppfattade reklamfilmen som missledande och att den hade en låg trovärdighet.

Figur 10. Resultat av respondenternas tolkningar från fokusgruppsintervjuer och kategorisering utifrån Halls (1973) tre perspektiv. Tolkningsschemat har formats utifrån relevanta svar från respondenternas som lyfts fram i uppsatsen till att besvara studiens syfte, Därför presenteras inte alla respondenternas svar i schemat.

6.8 Sammanfattning av problematik i reklamfilmernas budskap

Den här studiens resultat ger indikationer på att det finns problematik i valda reklamfilmers budskap. Som nämnt tidigare definieras problematik i den här uppsatsen som det problematiska i reklamfilmernas budskap, till exempel att spelreklamerna inte kommunicerar riskerna med spel om pengar eller att i reklamfilmerna idealiseras spel om pengar genom att porträtteras som något kul och spännande. Tidigare forskning till exempel Hings (et al 2014) studie visar på spelreklam kan vara problematiskt då den normaliserar spel om pengar samt att spelreklam kan påverka personers spelvanor negativt, till exempel att bidra till ett ökat spelande hos de personer som exponeras av reklamen. Det genomgående kritiska förhållningssättet och tidigare forskning till exempel Håkansson & Widinghoff (2019) studie visar på att spelreklamen använder sig av problematiska budskap i sin kommunikation till att locka sin publik. Även Kroon (2019) studie påvisade att i utformningen av spelreklam

används flera modaliteter och semiotiska resurser i kombination för att förstärka det inkodade problematiska budskapet i reklamfilmerna.

Resultatet av den multimodala innehållsanalysen visar att de tre reklamfilmernas totala budskap är att porträttera sitt bolag som modernt och krångelfritt samt att ge indikationer på att det går snabbt och enkelt att vinna pengar på deras spelbolag. Analysen visar även på att olika former av “gåvor” och “välkomsterbjudande” till nya spelare samt free-spins och snabba utbetalningar presenteras i reklamfilmerna, de lexikala valen kan öka riskerna för att framkalla ett framtida spelproblem hos mottagaren av reklamfilmen. Karaktärerna i reklamfilmerna porträtterades som glada troligen för att öka förtroendet för den produkt spelbolaget erbjuder vilket var problematiskt eftersom att en idealiserande bild av spel om pengar presenterades. I reklamfilmerna kommuniceras det inte seriöst om riskerna med spel om pengar, till exempel risken att förlora pengar och att utveckla ett framtida spelmissbruk.

Som nämnt tidigare är den enda kommunikationen i reklamfilmerna som berör spelproblem en liten text som står de sista sekunderna i reklamfilmerna, i texten står det “ stödlinjen.se”

och “åldersgräns 18 år”. Utifrån relations of production i Halls (1973) modell, se figur 3, går det att tyda att texten måste stå i reklamfilmerna för att bolagen har svensk spellicens och följer spellagen.

Respondenternas uppfattning av problematik i reklamfilmernas budskap

Respondenterna uppfattade att samtliga tre reklamfilmers budskap var problematiska eftersom de inte kommunicerade riskerna med spel om pengar. Majoriteten av respondenterna ansåg att reklamfilmerna hade en låg trovärdighet och missvisande budskap.

Tre respondenter av femton uttryckte att de efter att ha sett reklamfilmerna blev mer intresserade av att spela om pengar på nätcasinon. Majoriteten av respondenterna uppfattade spelbolagens inkodade meddelanden som att det ska vara enkelt och gå snabbt att spela på deras nätcasino. Respondenterna påpekade att spelbolagens budskap var problematiska eftersom de framställer att det ska vara enkelt att vinna stora mängder pengar. Ett exempel är att i Speedy Spel reklamfilm förmedlas associationer till julen och glädje vid samt försöker de locka nya spelare med välkomsterbjudande i form av “gåvor” utan att förklara riskerna med spel om pengar. Ingen respondent noterade att reklamfilmerna speglade riskerna med spel om pengar, tvärtom uppfattade majoriteten av respondenterna att budskapet var att det går att spela riskfritt.

I reklamfilmerna presenteras en idealiserande framställning av spel om pengar i syfte att fånga mottagarens uppmärksamhet. Ett exempel är att No Account Casino använder sig av både juljingels och julklappar vilket kan ses som ett sätt att normalisera spel om pengar till något som spelas under juldagarna. Spelbolagen kommunicerar inga negativa associationer kring spel om pengar. På sikt kan spelreklam bidra till en normalisering av spel om pengar i samhället vilket är problematiskt med tanke på att spelande i Sverige ses som ett folkhälsoproblem samt att unga vuxna är i störst riskzon att utveckla ett problem

7. Slutsatser och diskussion

Nedan sammanfattas studiens resultat och analysen som genomförts. Det förs även en reflekterande diskussion kring val av metod, teori samt potentiella problem som uppkom under forskningsprocessen.

Studiens syfte var att genom ett kritiskt förhållningssätt undersöka vilka budskap tre utvalda spelbolag kommunicerar genom sina senaste publicerade reklamfilmer samt att undersöka hur unga vuxna, utan tidigare spelmissbruk, uppfattar och resonerar kring reklamfilmerna.

Studien syfte var även att granska om det finns någon problematik i reklamfilmernas budskap samt hur respondenterna resonerar kring filmernas spegling av riskerna med spel om pengar.

Två delstudier genomfördes i uppsatsen, den ena studien var en multimodal innehållsanalys av tre reklamfilmer som i kombination med encoding/decoding, besvarade den första frågeställningen: Vilka budskap förmedlas i de valda reklamfilmerna samt finns det någon problematik i deras budskap? Den andra studien var två fokusgruppsintervjuer med unga vuxna i åldrarna 18-24 år och resultatet av analysering av intervjudata besvarade den andra frågeställningen: Hur uppfattas utvalda spelreklamer av unga vuxna och hur resonerar de kring reklamfilmerna samt filmernas spegling av riskerna med spel om pengar? Utifrån tidigare forskning som visar på att spelreklam kan vara problematiskt har ett kritiskt förhållningssätt varit utgångspunkten vid analys av reklamfilmerna för att tyda om det finns någon problematik i valda reklamfilmers budskap. Studiens metoder var multimodal innehållsanalys samt fokusgruppsintervjuer och sju analysverktyg inspirerade av MCDA användes för att komplettera metoderna.

Resultaten från de båda delstudierna analyserades med hjälp av studiens teori encoding/decoding för att få fram reklamfilmernas inkodade budskap och svara på den tredje frågeställningen: På vilket sätt förhåller sig spelreklamerna till riskerna med spel om pengar? samt för att studera hur respondenterna avkodade reklamfilmernas budskap. Empirin från de två delstudierna förhåller sig till varandra genom att resultatet av den multimodala innehållsanalysen används till att tolka reklamfilmernas inkodade meddelande. Analys av reklamfilmernas budskap jämfördes med respondenternas avkodning av budskapen.

Respondenternas svar kategoriserades i analysdelen utifrån Halls (1973) tre perspektiv:

dominerande, förhandlande och oppositionell.

Problematik i reklamfilmernas budskap

Studiens första frågeställning kan besvaras utifrån resultatet från den multimodala innehållsanalysen. Reklamfilmernas samlade budskap är att det går snabbt och enkelt att spela om pengar på deras nätcasinon. I reklamfilmerna framställs en idealiserad bild av spel om pengar genom att spelbolagen använder modaliteter som till exempel muntra reklamjinglar, ett inbjudande kroppsspråk och glada ansiktsuttryck hos karaktärerna för att normalisera spel om pengar. Inga av riskerna som att förlora pengar eller utveckla ett framtida spelproblem kommuniceras i reklamfilmerna vilket gör deras budskap problematiskt.

Respondenternas uppfattning av reklamfilmernas budskap och problematik

Resultatet från den multimodala innehållsanalysen av fokusgruppsintervjuerna besvarar den andra frågeställningen. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna uppfattade reklamfilmernas budskap som problematiska då de ansåg att reklamfilmerna idealiserar och normaliserar spel om pengar på ett missvisande sätt. Respondenterna ansåg att riskerna med casinospel inte kommuniceras i reklamfilmerna. De tre spelreklamfilmer uppfattades olika av respondenterna, till exempel upplevde en majoritet av respondenterna Speedy Spels reklamfilm som positiv medan respondenterna var mer skeptiska till Snabbares reklamfilm, det här eftersom att respondenterna inte upplevde Snabbares reklamfilm som trovärdig. No Account Casinos reklamfilm upplevdes av en knapp majoritet av respondenterna ha ett missledande budskap vilket gav upphov till en misstro hos dem som mottagare. Majoriteten av respondenterna uppfattade att samtliga reklamfilmers budskap var problematiska eftersom spelbolagen försöker associera spel om pengar på deras nätcasino med glädje. Ingen av respondenterna från de två fokusgruppsintervjuerna noterade att det i reklamfilmerna fanns någon kommunikation om riskerna med spel om pengar.

Spelreklamernas porträttering av riskerna med spel om pengar

Den tredje frågeställningen “På vilket sätt förhåller sig spelreklamerna till riskerna med spel om pengar?” besvaras i studien genom den multimodala innehållsanalysen samt encoding/decoding. Studiens resultat visar att ingen kommunikation i reklamfilmerna återfinns om riskerna vid spel om pengar. I reklamfilmerna finns det endast en kort text med

“åldersgräns 18 år” samt “stödlinjen.se” som hänvisning. Utifrån encoding och “relations of production” i Halls (1973) modell kunde vi tolka att reklamfilmerna måste ha texten för att de har svensk spellicens och måste därför följa spellagen. Studiens analys visar på att

spelreklamerna förhåller sig till riskerna med spel om pengar genom att de inte kommunicerar något om riskerna. När respondenterna avkodade reklamfilmernas inkodade meddelande noterade de inte heller någon indikation på att det finns riskerna att spela på nätcasinona. Tvärtemot visar studiens resultat att reklamfilmernas budskap idealiserar och spel om pengar genom att använda sig av modaliteter och semiotiska resurser för att förstärka budskapet om att det är kul, går snabbt samt att det finns möjlighet att vinna pengar snabbt på deras nätcasinon.

Diskussion

Studiens tillämpning av vald metod och teori har fungerat väl för den genomförda studien.

Encoding/decoding som teori har möjliggjort tydandet av hur unga vuxna uppfattat spelreklamen och hur de resonerat kring den samt om de uppfattat att reklamfilmernas budskap har varit problematiska. Multimodal innehållsanalys har fungerat bra för att analysera budskapen i de tre reklamfilmerna och för att se om budskapen är problematiska.

Genom fokusgruppsintervjuerna kunde studiens syfte besvaras då resultatet från intervjuerna visade på hur unga vuxna uppfattar spelreklamfilmer samt hur de resonerar kring deras budskap och förhållande till risker med spel om pengar. Den multimodala analysen av reklamfilmerna samt applicering av encoding/decoding har möjliggjort att se vilka budskap som finns i reklamfilmerna och om de finns någon problematik i dem.

En kritik till vald metod är att de teman och koder som tagits fram i innehållsanalysen inte speglar allt som framkom i studiens intervjudata då temana och koderna anpassades utifrån det på förhand formulerade syftet samt det frågeställningar uppsatsen ämnade att besvara. Ett metodproblem som uppstod var att en del respondenter tog större plats än andra under fokusgruppsintevjuerna vilket resulterade i att inte alla respondenter kom till tals gällande alla frågor. Trots metodproblem anser vi att intervjudata var tillräcklig för att besvara studiens andra frågeställning hur unga vuxna uppfattar reklamfilmerna. Då studien syfte uppnåddes kan studien bidra med indikationer på hur budskap förmedlade av spelreklamfilmer uppfattas av unga vuxna samt vilken problematik som kan tänkas finnas inbyggd i de budskap som förmedlas. Den här studiens resultat kan inspirera till framtida forskning på området vilket diskuteras närmare i nästa kapitel.

8. Framtida forskning

Genom granskning av tidigare forskning inom området och resultat från den här studien har nya problemområden identifierats vilket författarna anser att forskarsamhället bör gå vidare med. Resultatet från Kroon (2019) studie visar på att en spelreklams budskap var problematisk samt spelreklamen inte lyfte fram några risker med spel om pengar.Håkansson och Widinghoff (2019) bidrar med en annan infallsvinkel eftersom att resultatet från deras studie visade på att det finns riskabla budskap i spelreklam.

Resultatet från den här studie går i linje med liknande forskningsresultat eftersom resultaten från vår studie visar på att reklamfilmernas budskap var problematiska och att respondenterna inte upplevde någon kommunikation i reklamfilmerna om risker vid spel om pengar. Tidigare forskning kring hur unga vuxna uppfattar och påverkas av spelreklam är relativt liten och därför anser vi att det bör undersökas i en större skala för att få djupare förståelse kring spelreklamfilmernas utformning och påverkan på unga vuxna.

Det bör prioriteras att undersöka hur unga vuxna påverkas av spelreklam för att det är den åldersgrupp som är i störst riskzon att utveckla ett framtida spelproblem. Förslagsvis borde en nationell forskningsstudie upprättas med fokusgruppsintervjuer för att undersöka hur olika grupper tolkar spelreklamernas utformning och budskap och till vilken grad olika typer av utformningar kan bidra till förändra spelvanor samt till att locka personer till att börja spela om pengar. En större studie föreslås här med anledning av att den här studiens resultat inte kan bidra med några generaliseringar med hänsyn till studiens omfattning. Med fler antal respondenter och fokusgrupper skulle en större studie kunna bidra med ny och fördjupad kunskap om hur unga vuxna i Sverige påverkas av spelreklam, på sikt skulle det även bidra med kunskap som i framtiden kan bidra till att motverka spelmissbruk.

Referenser

Böcker :

Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, A., Bell, E., (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber, Malmö Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4. uppl. Vällingby: Nordstedts juridik AB.

Ekström, M. & Larsson, L. red. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur. Orla Vigsö - kap. 8.

Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, Mediesamhälle. 3. Uppl., Stockholm: Daidalos AB.

Hansen, A., & Machin, D. (2019). Media and communication research methods, 2. uppl., Hampshire: Palgrave Macmillan.

Hjerm, M. Lindgren, S.; Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2.

uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Machin, D., & Mayr, A. (2012). How to do critical discourse analysis: A multimodal introduction. London: Sage.

Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019) Kunskapens former: vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. 4 uppl. Stockholm: Liber.

Digitala källor:

Adelai, A. SVT (2019-06-17). Spelreklamen fortsätter växa – nu intar den kulturvärlden.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.svt.se/kultur/darfor-ar-spelreklamen-overallt-i-kulturvarlden [2020-12-12]

Binde, P. (2007). Spelreklam och spelberoende – en intervjustudie. [Elektronisk].

Tillgänglig:https://ongambling.org/wp-content/uploads/2018/05/binde-spelreklam-och-spelbe reonde-R200715.pdf [2020-11-30]

Binde, P & Romild, Ulla. (2018). Self-reported negative influence of gambling advertising in a Swedish population-based sample. [Elektronisk].

Tillgänglig:https://link.springer.com/article/10.1007/s10899-018-9791-x[2020-11-30]

Carvalho, Anabela. (2008). Media(ted) Discourse And Society, Journalism Studies, 9:2, 161-177. [Elektronisk] Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14616700701848162 [2020-12-23]

Folkhälsomyndigheten. (2017). Leder spelreklam till spelproblem. [Elektronisk].

Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/26dcf6836b784059a51d9728 9edd7be0/leder-spelreklam-till-spelproblem.pdf [2020-10-06]

Folkhälsomyndigheten. (2018). Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f3cabb24b7924bbb9f92b1c6a0a8b8b3/sp elproblem-paverkar-bade-spelaren-narstaende-negativt.pdf [2020-11-26]

Folkhälsomyndigheten. (2020 a). Resultat från Swelogs 2018. [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/andts/spel/swelo gs/resultat-swelogs-2018-2019.pdf [2020-11-26]

Folkhälsomyndigheten. (2020 b). Kunskap för dig som förebygger spelproblem.

[Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/

[2020-11-26]

Folkhälsomyndigheten. (2020 c). Spelreklam och marknadsföring. [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/om-spelproblem/spelreklam-och-markn adsforing/ [2020-11-02]

Folkhälsomyndigheten. (2020 d). Statistik över spelproblem i Sverige. [Elektronisk].

Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/statistik/spelproblem/

[2020-11-26]

Folkhälsomyndigheten. (2020 e). Spelförebyggande arbete på lokal nivå. [Elektronisk].

Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/forebygga-spelproblem/lok al-niva/ [2020-11-26]

Folkhälsomyndigheten. (2020 f). Omsättning på spelmarknaden [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/statistik/omsattning/ [2020-11-28]

Folkhälsomyndigheten. (2020 g). Tre procent har ett riskabelt spelande. [Elektronisk].

Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/nyhetsarkiv/2020/tre-proce nt-har-ett-riskabelt-spelande/ [2020-11-29]

Folkhälsomyndigheten (2020,h) Spel om pengar är en folkhälsofråga [Elektronisk].

Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4f3d1175836843398dd7c991 5f3b50e7/spel-pengar-folkhalsofraga.pdf [2020-12-19]

Griffiths, Mark D. (2005) Does Gambling Advertising Contribute to Problem Gambling?

[Elektronisk] Tillgänglig:

https://prism.ucalgary.ca/bitstream/handle/1880/47893/IJMHA_2005_3%282%29_Griffiths.p df?sequence=1&isAllowed=y [2020-12-20]

Griffiths, Mark D. & Calado, Filipa. (2016) Problem gambling worldwide: An update and systematic review of empirical research (2000–2015). [Elektronisk] Tillgänglig:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5370365/ [2020-12-23]

Hall, Stuart. (1973) Encoding and Decoding in the television discourse. Birmingham, University of Birmingham. [Elektronisk] Tillgänglig:

https://www.birmingham.ac.uk/Documents/college-artslaw/history/cccs/stencilled-occasional -papers/1to8and11to24and38to48/SOP07.pdf [2020-11-23]

C Martin. & Hedin, Anna (2011). Liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju.